(Det talade ordet gäller.)

Mina damer och herrar!

Jag har fått äran att avsluta dagen i egenskap av konsumentminister. Det har varit en lång och innehållsrik dag, av programmet att döma. Jag har inte haft tillfälle att vara med under hela dagen, men jag kan konstatera att ni hunnit med många olika infallsvinklar på hur design för alla kan bli ett vinnande koncept.

Design
När man ska bedöma ett föremåls kvalitet och skönhet skall man alltid ha dess funktion för ögonen
(Platon 427-347 f.kr)

Designen är i fokus under 2005. Jag tycker man kan hävda att vi generellt har breddat vår syn på vad design är. Design begränsas inte till att enbart handla om estetik. Om färg, form och yta. Syftet är inte att något bara ska sticka ut. Design handlar istället om ett synsätt där människan, individen sätts i centrum både som användare och konsument, men också i produktion, logistik och marknadsföring.

Designåret i sin helhet och Design för alla är bland annat ett bevis för detta. Att produkter, bruksföremål, IT-produkter, byggnader, inomhus- och utomhusmiljöer samt tjänster ska vara tillgängliga och användbara för alla människor oavsett kön, ålder eller funktionsförmåga så långt detta är möjligt.

Design är idag en överlevnadsstrategi för företagen. En viktig förutsättning för framgångsrik design är att förstå konsumenten och dennes behov och hur konsumenten använder produkter i sin vardagliga miljö. Design kan utifrån ett konsumentperspektiv handla om värden som användarvänlighet, tillgänglighet, estetik, etik och miljö. Konsumenterna kräver idag att produkten ska vara säker, gå att använda, inte smutsa ner miljön vid produktion, distribution eller konsumtion, vara etiskt producerad, exempelvis när det gäller arbetsmiljö, jämställdhet och djuromsorg och förstås vara snygg. Det handlar om design för hållbar utveckling, där estetiken förenas med sociala aspekter, ekologi och ekonomi. Eller för att begränsa det något. Hållbar konsumtion.

Hållbar konsumtion
Jag skulle vilja hävda att god design är demokratisk. En god design kan undanröja problem för den som är synskadad eller i behov av rollator eller en förälder som ska ta sig fram med barnvagn. Miljöer, produkter och tjänster ska vara tillgängliga för alla människor så långt det överhuvudtaget är möjligt.

Hållbar utveckling - ekologiskt, socialt och ekonomiskt - handlar om att mänskliga behov ska tillgodoses utan att kommande generationers behov äventyras.

Just nu är vi inne i ett intensivt skede inom konsumentpolitiken. Före sommaren kommer regeringen att lägga fram en proposition om en ny konsumentpolitisk strategi. Hållbar konsumtion och välfärd står i fokus. Hållbar konsumtion är ett vackert uttryck som måste omsättas i praktisk handling. Därför har vi också tagit hjälp av en utredare, Stefan Edman, som borrar djupare i frågan. Han har redan lämnat ett delbetänkande med titeln Hållbara laster. Han kommer i maj med sitt slutbetänkande.

På FN:s världstoppsmöte i Johannesburg 2002 enades världens länder bl.a. om att förändra ohållbara produktions- och konsumtionsmönster. Det övergripande målet är att påskynda omställningen till hållbara konsumtions- och produktionsmönster för att med hänsyn till ekosystemens bärkraft främja social och ekonomisk utveckling.

Den första infallsvinkeln är ekologiskt hållbar konsumtion. Genom vår vardagskonsumtion påverkar vi varje dag världens utveckling genom det vi köper, det vi använder och det vi slänger. Sedan 1980-talet har hushållens konsumtion fördubblats i EU. Med tanke på att de svenska hushållen förra året konsumerade för nästan 1 200 miljarder kronor så kan man också förstå att ändrade konsumtionsmönster kan göra stor skillnad.

Det är därför en angelägen konsumentpolitisk uppgift att medverka till att människor utvecklar konsumtionsmönster som leder till så liten negativ påverkan på människor och miljö som möjligt. Jag är övertygad om att vackra produkter håller längre. Vi vill behålla dem och vi vårdar dem. Konsumenternas ändrade efterfrågan kan vidare bidra till en miljödriven tillväxt.

Den andra infallsvinkeln, en ekonomiskt hållbar konsumtion är grunden för att uppnå stabila marknader och en sund samhällsutveckling. Ekonomisk hållbar konsumtion inom konsumentpolitiken bör därför utgå ifrån att ge konsumenterna goda möjligheter att utnyttja sina resurser.

Det som känns mest angeläget att lyfta fram här idag är den tredje infallsvinkeln, den socialt hållbara konsumtionen.
En socialt hållbar konsumtion krävs för att nuvarande och kommande generationer ska garanteras möjligheten till ett tryggt och hälsosamt liv i ett tillgängligt samhälle.

I västvärlden är tobak, alkohol, droger samt övervikt och fetma vår tids stora hot mot folkhälsan. Kost och hälsa är en annan del som särskilt bör lyftas fram med fokus på marknadsföringens roll för matvanor framförallt hos barn och unga.

Socialt hållbar konsumtion rör inte bara vår egen situation som konsument utan också hur arbetsförhållandena ser ut för de som producerat varorna. Får de betalt för sitt jobb, kan de organisera sig fackligt, utsätts de för farliga kemikalier i sitt arbete osv. Viktiga etiska frågeställningar.

Men socialt hållbar konsumtion handlar naturligtvis också om tillgänglighet; tillgång till miljöer, butiker, varor, tjänster och konsumentinformation.

Särskilda åtgärder för en socialt hållbar konsumtion
Tillgängligheten för alla konsumenter till varor, tjänster och information är en viktig del i arbetet med att förbättra konsumenternas samhälleliga förutsättningar att agera hållbart. Det handlar om att ha tillgång till en vara eller tjänst men också att fysiskt kunna använda den, samt att ha möjlighet att tillgodogöra sig den information som finns.

Konsumentverkets arbete med att öka tillgängligheten för funktionshindrade konsumenter inom ramen för sitt sektorsansvar inom handikappolitiken är betydelsefullt. Att delta i projektet Design för alla är en del i det arbetet. Det är ett projekt som bygger på konceptet att alla typer av konsumentprodukter ska utformas för att motsvara behovet hos så många olika brukare som möjligt, utan att behöva anpassa eller specialutforma varan eller tjänsten.

Konsumentverkets specialkompetens när det gäller konsumenternas behov och efterfrågan är ett viktigt bidrag i det arbetet. Jag är säker på att ni fått en bra bild av detta när ni tidigare lyssnade på generaldirektören själv, Karin Lindell.

Trots vår medvetenhet tror jag att vi måste vara på vår vakt så att vi inte går åt fel håll när det gäller den goda formen. Jag besökte för någon vecka sedan en badrumsutställning och förfasades över att det fanns så många exempel på att funktionen fått vika för något annat. Svulstiga gammaldags kranar istället för praktiska engreppsblandare. För att inte tala om högspolande toaletter. En sådan hade vi hemma när jag var liten. Med ett barns styrka och motorik gick det inte att spola!

Om tillgänglighet
En av konsumentpolitikens utmaningar är att alla i Sverige ska kunna vara konsumenter på goda villkor. Oavsett om man har ett funktionshinder, inte har svenska som första språk eller tillhör en ekonomiskt utsatt grupp ska man ha tillgång till ett bra konsumentskydd och information som gör det möjligt att göra aktiva val.

Tillgängligheten till varor och tjänster handlar bl.a. om att fysiskt komma åt varan eller tjänsten. Det kan t.ex. handla om att kunna komma in i en butik eller att nå upp och fram till en självbetjäningsautomat. Men det kan även handla om tillgänglighet till service i serviceglesa områden.

Den åldrande befolkningen i Europa utgör en allt större konsumentgrupp, ofta med särskilda behov. Genom att utveckla varor, tjänster och information så att de som ingår i denna grupp klarar sig själva längre ges en tillfredställelse för den enskilde. Dessutom kan stora samhällsekonomiska besparingar göras. En av sex är idag 65 år eller äldre i Sverige. Gruppen äldre, liksom deras andel av befolkningen, väntas öka kraftigt de närmaste 40 åren.

Jag vill som konsumentminister stärka konsumenternas makt gentemot företagen och marknaden. Jag vill att konsumenterna ska vara en maktfaktor att räkna med. För mig är det viktigt att arbeta för att även de utsatta konsumentgrupperna ska bli trygga och starka konsumenter som kan ställa krav på företagen. I arbetet med den nya konsumentpolitiska strategin prövar vi att uttrycka det i målet Trygga konsumenter med makt agerar för välfärd och hållbar utveckling.

Design för ett hållbart samhälle och design för alla det handlar i stort om livskvalitet. Livskvalitet nu och för kommande generationer.

Avslutning
Avslutningsvis skulle jag, för regeringens räkning, vilja tacka alla er som har varit med och gjort den här konferensen till vad den har blivit, ett kreativt samtal om design för alla som begrepp, vision och verklighet. Det har varit många inblandade, och först vill jag tacka Robin Edman, som lotsat alla genom dagen på ett strålande sätt.

Sedan också ett stort tack till föredragshållarna för er medverkan!

Ett särskilt tack vill jag rikta till Hjälpmedelsinstitutet som har svarat för arrangemanget vid konferensen. Tack också till de organisationer som varit aktiva i förberedelsearbetet. Det gäller bland annat Svensk industridesign, Svensk form, Handikappombudsmannen och EIDD Sverige.

Slutligen, tack Konstfack för att vi har fått vara i era nya lokaler!

Under minglet, närmare bestämt kl. 16.45 kommer ni att få vara med om upptakten till projektet Lättöppnade förpackningar. Nu bjuder vi på förfriskningar och tilltugg i Vita havet.

Tack!