Hög sysselsättning och goda arbetsvillkor skapar trygga människor. Arbetslöshet och osäkra villkor skapar otrygghet. Det europeiska samarbetet ska inte användas för att spela ut löntagare mot varandra. I syfte att bibehålla ordning och reda på arbetsmarknaden, behövs också regler för handeln med tjänster i Europa. Dessa regler måste vara rättvisa och på lika villkor.

I januari i år presenterade EU-kommissionen ett förslag till vilka regler som ska styra handeln med tjänster i Europa, det så kallade tjänstedirektivet. I dag, torsdag, inleds de politiska förhandlingarna i Bryssel och jag vill därför ge min syn på hur vi ska utforma en framtida reglerad tjänstemarknad i Europa.

Regeringen vill se ett resultat i enlighet med de värderingar om samhälle och arbetsliv som vi i Sverige står för. Vi accepterar inte ett tjänstedirektiv som innebär att kollektivavtalens ställning, vården, skolan, omsorgen eller de lösningar vi valt för särskilt viktiga områden, till exempel läkemedels- och alkoholfrågorna, påverkas negativt. Det är grundläggande.

Samtidigt välkomnar vi syftet med de nya reglerna, det vill säga att skapa bättre förutsättningar för en väl fungerande tjänstesektor i Europa. Det är nödvändigt att stärka tjänstesektorn om Europa ska ha en god tillväxt och ett högt välstånd. Tjänstesektorn spelar en viktig roll för att förverkliga EU:s mål att år 2010 vara den mest konkurrenskraftiga och kunskapsbaserade ekonomin i världen. Enligt EU-kommissionen stod tjänstesektorn för cirka 11 miljoner nya jobb inom EU mellan 1997 och 2002, vilket motsvarar cirka 96 procent av den totala mängden nya jobb under samma period.

Bilden är densamma i Sverige. Vi har näringsfriheten fastslagen i grundlagen och vi är troligen det land i Europa som har öppnat oss mest mot omvärlden för handel med varor och tjänster.

Tjänstesektorn är den snabbast växande delen av den svenska ekonomin. Den ger både tillväxt och sysselsättning. I Sverige arbetar tre av fyra inom tjänstesektorn och under 2002 startades fyra av fem nya företag inom tjänstesektorn. Sverige har därför mycket att vinna på en väl utvecklad tjänstemarknad i Europa.

Samtidigt som regeringen välkomnar enkla och klara spelregler för handeln med tjänster inom EU måste grundläggande svenska intressen säkerställas. Vi kan inte acceptera att den svenska välfärdsmodellen påverkas. Konkurrens och marknadsvillkor får inte tillåtas spela ut sociala villkor. Det krävs långtgående förändringar av kommissionens förslag för att Sverige ska kunna acceptera tjänstedirektivet.

· Den svenska arbetsmarknadsmodellen ska ligga fast
Vi har i Sverige valt en modell med kollektivavtal för arbetsmarknaden. Den har varit och är framgångsrik. Den bidrar till god ekonomisk utveckling genom stabila spelregler mellan och stort ansvarstagande från arbetsmarknadens parter. Den förhindrar också konkurrens med låga löner och dåliga arbetsvillkor. Det är avgörande för oss att kollektivavtalens ställning inte undermineras med ett tjänstedirektiv.

I tät samverkan med arbetsmarknadens parter och andra intresseorganisationer kommer vi att fortsätta arbeta för att säkerställa kollektivavtalens ställning, rätten att vidta fackliga stridsåtgärder, krav på tydliga mandat för en representant i utstationeringslandet och skyddet för arbetstagare och arbetsmiljön. Detta måste vara tydligt i det slutliga direktivet.

· Den svenska modellen för försäljning av läkemedel och alkohol får inte hotas
De svenska monopolen inom bland annat läkemedels- och alkoholförsäljning fungerar väl och är omistliga delar av vår folkhälsopolitik. Dessa får inte hotas av regler för en utvecklad tjänstemarknad. Det är därför avgörande att de löften vi hittills har fått om att säkerställa de nationella monopolen slås fast i tjänstedirektivets slutliga utformning.

· Vårt välfärdssystem hör inte hemma på en kommersiell marknad
Hälso- och sjukvården är grundläggande delar av vårt välfärdssystem som inte hör hemma på en marknad. Det förslag till tjänstedirektiv som nu kommer att diskuteras är i dagsläget alltför oklart på den punkten. Det stora flertalet av EU:s medlemsländer delar Sveriges kritiska hållning. Bland annat är det viktigt att den svenska sjukvårdens möjligheter till styrning och prioritering inte försämras av direktivet.

Vi har även på en rad andra områden svenska intressen att försvara. Svenska konsumenter, arbetstagare och företag måste fortsatt kunna känna sig trygga.

Nu börjar förhandlingarna om tjänstedirektivet. Den svenska regeringen har en positiv grundsyn till att skapa ett bra och välavvägt regelverk för handel med tjänster. Samtidigt är vi kritiska till flera delar av förslaget. På dessa områden ska vi tillsammans med övriga EU-länder, fackliga organisationer, konsumentorganisationer och andra intressenter se till att vi får viktiga förändringar till stånd.

Att bara säga nej till ett tjänstedirektiv leder ingenstans. Då kommer frågorna och tvisterna att fortsätta avgöras av EG-domstolen i Luxemburg. För mig är det en helt grundläggande demokratisk fråga att det är de politiskt valda och inte domstolen i Luxemburg som ska ta initiativ och tillsammans bestämma hur den gemensamma tjänstesektorn i EU ska se ut i framtiden.

Thomas Östros
Näringsminister