Samhället måste kunna garantera att ett brottsoffer får den ersättning som hon eller han har rätt till. Det får till exempel inte bli så att bodelningen vid en skilsmässa leder till orimliga resultat i situationer där en av två makar gjort sig skyldig till övergrepp mot den andra eller någon annan närstående.

Johan Pehrson och Tina Acketoft kritiserar mig i en debattartikel i HP 18 oktober där de tar upp situationen för kvinnor som utsätts för våld av sina män. Om skadestånd betalas ut till kvinnan medan hon fortfarande är gift, kan hon enligt artikelförfattarna tvingas dela skadeståndet med maken vid en senare skilsmässa. En annan situation som nämns är att mannen i äktenskapet gör sig skyldig till övergrepp mot ett barn och döms att betala skadestånd för detta.

Som Johan Pehrson och Tina Acketoft vet så finns det regler i äktenskapsbalken som redan idag ger ett skydd i de här situationerna. Genom att använda reglerna om jämkning hindrar man orimliga bodelningsresultat. Om det är orimligt att en make lämnar ifrån sig egendom till den andra maken vid en bodelning, ska bodelningen jämkas så att maken får behålla mer av sin egendom. Jämkningsmöjligheten är tänkt bland annat för det fall att ett skadestånd har betalats ut till en make före skilsmässan. Det är viktigt att åklagare och advokater använder sig av lagen och åberopar den jämkningsregel som skyddar brottsoffret i just de här fallen.

Trots att det finns regler som avser att undvika tvivelaktiga bodelningsresultat när en make har en fordran eller skuld som avser skadestånd, kan det ändå finnas situationer där fördelningen av makarnas egendom blir orimlig. Därför har jag har givit advokaten Örjan Teleman uppdraget att undersöka behovet av åtgärder, för att komma till rätta med problemet. Uppdraget ska redovisas till sommaren 2005.

Arbetet med just den här frågan är bara en del av det omfattande arbete som regeringen driver för att kvinnor och barn ska få ett tryggare och mer rättvist samhälle att leva i.

Thomas Bodström
Justitieminister