Den strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften som socialdemokraterna, centerpartiet och vänsterpartiet nyligen enats om lägger grunden för långsiktighet och stabilitet i energipolitiken. Det är vi inte bortskämda med i Sverige det senaste kvartsseklet.

Därför är det trist att debatten kring strategin kommit att präglas av sådan kortsiktighet. Det är hög tid att höja blicken och ta sikte på målet om en hållbar energiförsörjning i framtiden.

Kärnkraften är inte en energikälla som är långsiktigt förenlig med en hållbar utveckling. Den svenska kärnkraften byggdes under en period på 13 år, alltså en oerhört kort tid. Gör vi ingenting nu måste den ersättas under en lika kort period, när den så småningom når gränsen för sin tekniska livslängd. Därför är det viktigt att ha en långsiktig och stabil strategi för hur omställningen ska gå till. Vi måste ta vårt ansvar inför kommande generationer.

Det mest uppmärksammade beslutet i strategin är att den andra reaktorn i Barsebäck stängs under 2005. Barsebäck 2 har under de senaste åren stått för mellan 2-4 TWh el per år. Den sammanlagda produktionen i de nordiska länderna är ungefär 400 TWh per år. Stängningen av Barsebäck 2 har alltså en mycket begränsad inverkan på energiförsörjningen till den nordiska elmarknaden.

Jag vill därför göra fullständigt klart: stängningen av Barsebäcks andra reaktor är inget hot mot energiförsörjningen. Den kommer inte att leda till några dramatiska elprishöjningar och riskerar inte sysselsättning och välfärd.

Under senare år har Svenska kraftnät genom avtal försäkrat sig om reservkapacitet och genomfört och beslutat om nätförstärkningar. Risken för effektbrist i södra Sverige under de kallaste vinterdagarna är därför avsevärt lägre än tidigare.

Samtidigt planerar kraftbolagen att öka produktionskapaciteten i de övriga tio reaktorerna genom effektiviseringar. Produktionsökningar utan mer avfall är naturligtvis enbart positiva.

Inte heller priseffekterna ska överdrivas. Det är det dyraste kraftslaget som bestämmer prisnivån på elmarknaden. I Norden är det kol och olja. Att mindre el nu produceras med kärnkraft kommer därför inte ha någon större påverkan på elpriset.

Kärnkraftsavvecklingen måste kombineras med en kontinuerlig utbyggnad av ny elproduktion. Den svenska industrin och samhället i övrigt ska tillförsäkras el på internationellt konkurrenskraftiga villkor.

Idag är drygt en tredjedel av den totala energitillförseln i Sverige baserad på förnybar energi. Internationellt sett är det mycket högt. Visionen är att Sverige på lång sikt ska basera hela sin energitillförsel på förnybar energi. Hur väl vi lyckas med detta kommer att avgöra i vilken takt vi kan avveckla kärnkraften. Jag vill lyfta fram några av de viktiga saker som är på väg att hända.

Elcertifikatsystemet ska vidareutvecklas och ges ökad långsiktighet. Målet är att el från förnybara energikällor ska öka med 10 TWh till år 2010.

Vindkraften ska ges bättre förutsättningar. Beslutade och planerade projekt de kommande åren skulle kunna tillföra närmare 5 TWh. För de större vindkraftprojekten kommer regeringen att utse en samordnare för att snabba på och underlätta samspelet mellan vindkraftproducenter, myndigheter och andra.

Kraftvärmens fördelar ska utnyttjas. En samtidig produktion av värme och el kan ge en ytterligare effektivisering av resursanvändningen. Naturgasen kan under en omställningsperiod ha betydelse i detta sammanhang. I Malmö och Göteborgs byggs nu två naturgaseldade kraftvärmeanläggningar som tillsammans kommer att ha en elproduktionskapacitet om 4-5 TWh.

Vår energieffektiva industri kan bli ännu vassare. Regeringen har därför nyligen lämnat förslag till riksdagen om ett program för energieffektivisering i energiintensiva företag.

Fortsatta långsiktiga forsknings- och utvecklingsinsatser är nödvändiga. Resurserna ska fokuseras på att stödja omställningen av energisystemet och den fortsatta utvecklingen av energimarknaderna.

Stängningen av Barsebäck 2 är bara ett av stegen i en långsiktig strategi. De närmaste årens energiförsörjning klarar vi. Den verkliga utmaningen består i att ha alternativ att tillgå den dag resten av kärnkraftverken har tjänat ut. Låt oss inte skjuta upp det arbetet.

Leif Pagrotsky
Näringsminister