I dag möts EU:s budgetråd för att diskutera EU-budgeten för nästa år. Budgeten beräknas hamna på 105 miljarder euro, vilket motsvarar ca en procent av EU-ländernas bruttonationalinkomster. Behandlingen av nästa års budget ger anledning till eftertanke inför framtiden.

EU:s politiska företrädare måste ta ett ökat ansvar för att EU:s pengar används på bästa sätt. Sverige vill vara återhållsamt när det gäller budgetens storlek och vill ha en rättvisare fördelning av finansieringen. Skattebetalarnas pengar ska användas så effektivt som möjligt. Det gäller både i den svenska budgeten och i EU.

Den svenska regeringens linje inför förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget är tydlig och innehåller följande fem delar.

1.Vi vill vara återhållsamma med EU:s gemensamma ekonomiska resurser
EU:s budget får inte öka i den omfattning som kommissionen föreslår i långtidsbudgeten. Den årliga svenska EU-avgiften skulle med det förslaget riskera att öka med uppemot 14 miljarder kronor. Det motsvarar statens kostnader för polisväsendet.

Istället för att låta utgifterna öka måste EU prioritera bättre och satsa pengarna där det verkligen behövs. I en tid då många EU-länder har underskott i de offentliga finanserna är det inte rimligt att kraftigt öka EU:s utgifter. Tillsammans med fem andra regeringar har vi krävt att EU:s utgifter under nästa långtidsbudget inte skall överstiga en procent av EU:s totala bruttonationalinkomst.

2. Vi vill ha en mer rättvis fördelning av avgifterna
Sverige är idag ett av de länder som betalar allra mest per invånare till EU-budgeten. Det är räknat i nettoavgift, det vill säga nettot av vad Sverige betalar i avgift och vad vi får tillbaka i form av olika stöd. Sverige är visserligen ett i många avseenden välmående land. Men är det rimligt att vi tillhör dem som betalar mest i avgift när många länder i det "gamla EU" har en levnadsstandard som liknar Sveriges?

Vi vill att EU-avgifterna fördelas mer rättvist mellan de rika länderna i västra Europa. En rättvis avgiftsfördelning är en förutsättning för ett stabilt och legitimt EU-samarbete. Det är till exempel inte rimligt att ett land som Storbritannien har en rabatt på sin medlemsavgift på fem miljarder euro per år. Därför har den svenska regeringen föreslagit ett system som begränsar alltför höga EU-avgifter. Det innebär att Storbritanniens unika rabatt på medlemsavgiften ersätts med ett generellt system.

3. Vi vill ha en bättre prioritering av regionalpolitiken
Regionalstöden är viktiga inom EU men de måste styras om från de gamla medlemsländerna till de länder som har störst behov - de nya medlemsländerna. I EU-kommissionens förslag till långtidsbudget ges mer regionalstöd till de gamla än till de nya medlemsländerna. Det rimmar illa med tanken om solidaritet inom EU.

En lång rad år av hög ekonomisk tillväxt i flera av de gamla medlemsländerna, tillika stora mottagare av strukturfondsstöd, har gjort dessa länder så rika att de nu själva kan betala för sin regionala utjämning.

4. Vi vill förändra jordbrukspolitiken
Regeringen har sedan Sverige blev medlem i EU strävat efter att reformera EU:s jordbrukspolitik bland annat för att få ner kostnaderna både för skattebetalare och konsumenter. Vi vill ha ett konkurrenskraftigt ekologiskt hållbart jordbruk och som inte diskriminerar utvecklingsländernas jordbruksnäringar, vilket idag är fallet.

År 2002 beslöts att jordbruksutgifterna som andel av EU:s budget sakta ska minska, även om de fortfarande står för nästan halva budgeten.

Ytterligare ett litet men viktigt steg är att EU-kommissionen föreslår att de mest handelsstörande exportsubventionerna som påverkar fattiga länder mest tas bort. När dessa subventioner försvinner kommer jordbruksutgifterna att sjunka lika mycket.

Jag kommer att verka för att reformarbetet kan fortsätta. Detta är viktigt för konsumenternas, skattebetalarnas, miljöns och utvecklingsländernas skull.

5. Vi vill ha mer satsningar på tillväxt inom ramen för budgeten
EU:s budget måste bli mer tillväxtorienterad. Genom omprioriteringar och satsning på forskning och utbildning kan EU:s medel användas mer aktivt i enlighet med den så kallade Lissabonstrategin för tillväxt, jobb och hållbar utveckling.

Med en stadig ekonomisk tillväxt bland EU-länderna ökar utrymmet för nya insatser. Det skulle då skapas ökade möjligheter för att exempelvis mer effektivt bekämpa den internationella brottsligheten, internationell krishantering och ett förbättrat bistånd till länder i EU:s omvärld. Åtgärderna inom ramen för EU-budgeten bör ha ett "europeiskt mervärde", det vill säga det ska vara effektivare att satsa pengarna på EU-nivå än att göra det nationellt.

Det handlar således om att balansera de mest angelägna utgifterna mot en så rättvis fördelning av finansieringen som möjligt. Om nuvarande system inte förändras i grunden i linje med svenska krav kommer svåra spänningar att byggas in inom EU.

Vi som är politiska företrädare i medlemsländerna måste ta ansvar för att både förklara och förbättra EU:s verksamhet. EU:s medborgare förtjänar det och EU:s framtida trovärdighet kräver det.

Bosse Ringholm (s)
Finansminister