Sverige tillhör de länder i västvärlden som haft
lägst investeringar i bostadssektorn sett över de senaste tio åren.
Insatser behöver göras för att göra svenskt bostadsbyggande mer
investerarvänligt, skriver Veronica Palm på DN debatt 26 juli 2012.
Globaliseringen har i grunden förändrat förutsättningarna för svenskt
bostadsbyggande. Den stora utmaningen kan sammanfattas med att det
måste bli lika attraktivt att investera i nya svenska bostadsfastigheter
som i till exempel indiska IT-företag eller kinesiska biltillverkare.
Sverige tillhör de länder i västvärlden som haft lägst investeringar i
bostadssektorn sett över de senaste tio åren. Insatser behöver göras för
att göra svenskt bostadsbyggande mer investerarvänligt. Utveckling av
de statliga kreditgarantierna behöver övervägas och särskilda
kommissioner bör inrättas för att vässa bostadsförsörjningen i
storstäderna. Byggbonus bör införas för studentlägenheter och små
hyresrätter för unga, bostäder som det i dag råder akut brist på.
Jag
har fått den socialdemokratiska partistyrelsens uppdrag att leda en
grupp med uppdrag att ta fram förslag för hur svensk bostadsmarknad kan
förbättras, bostadsbyggandet öka och fler ska kunna uppnå sina
bostadsdrömmar. Det gäller inte minst hushåll i egna hem och
bostadsrätter i tillväxtområden. Förutom mig består gruppen av tolv
bostadspolitiskt verksamma socialdemokrater från hela landet, en
blandning av människor med kommun-, företags- ungdoms- och
löntagarperspektiv. Vi kommer att överlämna vår rapport till den
socialdemokratiska partistyrelsen i oktober.
Läget på svensk
bostadsmarknad är alarmerande. Bostadsbristen ökar. Fler kommuner har
brist på bostäder. Nära 9 av 10 kommuner har otillräckligt med
hyresrätter och hälften av landets kommuner saknar bostäder som unga
efterfrågar.
För att Sverige ska kunna utvecklas med fler jobb
och ökad konkurrenskraft krävs en fungerande bostadsmarknad. När det är
svårt att få tag på en bostad blir det svårare för näringsliv och
offentlig sektor att rekrytera medarbetare med rätt kompetens och
arbetssökande får svårt att kunna ta de nya jobben.
Även bristen
på studentbostäder är alarmerande. Bristen påverkar inte bara den
enskilde studentens möjligheter att bedriva sina studier utan försvårar
även lärosätenas möjligheter att attrahera studenter vilket i
förlängningen påverkar utbildningens kvalitet.
Trots stor
bostadsbrist och kraftig befolkningsökning, inte minst i
storstadsområdena, sjunker bostadsbyggandet från redan låga nivåer. För
att bygginvesteringarna ska kunna öka krävs stabila statsfinanser och en
ansvarsfull ekonomisk politik som fokuserar på ökad sysselsättning och
tillväxt. Men det måste också bli mer attraktivt att investera i nya
svenska bostadsfastigheter.
Mot bakgrund av detta avser vi i den
bostadspolitiska arbetsgruppen att föreslå insatser som underlättar
bygginvesteringar. Genomförandet av våra förslag ska givetvis ske i den
takt de offentliga finanserna tillåter.
1. Statliga kreditgarantier för nyproduktion
Bostadsproduktion,
från idé till färdigställda bostäder, sträcker sig över flera år. Det
tar lång tid att anpassa utbud och efterfrågan. För enskilda byggherrar
innebär en prisnedgång eller minskad efterfrågan ekonomiska risker som
gör att bygginvesteringarna hålls tillbaka. Därför är det centralt att
skapa en mer förutsägbar och flexibel plan- och byggprocess. Vår
bedömning är också att det finns anledning att överväga hur statliga
garantier vid nyproduktion kan utvecklas för att ytterligare bidra till
att investeringarna ökar.
Genom kreditgarantier skulle man kunna
minska risken i bostadsinvesteringar och därmed ge byggherren tillgång
till finansiering på bättre villkor. Vi föreslår att en statlig
förhandlingsperson ges i uppdrag att i dialog med bostadsmarknadens
parter och centrala aktörer på finansmarknaderna se över
förutsättningarna för hur ett garantisystem skulle kunna understödja ett
ökat bostadsbyggande till lägre byggkostnader. Rätt utformat kan
systemet också ge starkare drivkrafter för ökad produktivitet och
kreativitet i byggsektorn. Med ett stärkt garantisystem ökar även
förutsättningarna för mindre byggherrar att ta sig in på byggmarknaden
och därmed bidra till ökad konkurrens.
2. Byggbonus för studentbostäder
Byggandet
av studentbostäder har näst intill avstannat. Samtidigt byggs nu
äldrebostäder som i dag ges produktionsstöd. Vi föreslår att en
byggbonus införs riktade mot små hyresrätter för unga och
studentlägenheter, bostäder som det i dag råder akut brist på. Med en
byggbonus skulle de ekonomiska incitamenten att bygga sådana bostäder
öka. Byggbonusen kan utformas som ett skatteavdrag för fastighetsägarna.
3. Storstadskommissioner för regional bostadsmarknad
Samtidigt
som befolkningen har ökat kraftigt i de tre storstadsregionerna har
arbetsmarknaden blivit allt mer regionalt integrerad. Därför krävs ett
ökat regionalt samarbete för att klara bostadsförsörjningen där fler
kommuner tar ett större ansvar för att det byggs tillräckligt med
bostäder. Vi föreslår att det bildas bostadskommissioner för de tre
storstadsregionerna för att vässa bostadsförsörjningen. Kommissionerna
ska lägga förslag på hur samarbetet mellan kommunerna kan stärkas och
bostadsbyggandet öka. En viktig fråga är att se över förutsättningarna
för hur allmännyttiga bostadsbolag ska kunna verka på regional nivå.
Både
OECD och Stockholms Handelskammare har pekat ut bostadsbristen och det
låga bostadsbyggandet som ett av de allvarligaste hindren för tillväxt i
Stockholmsregionen. En växande arbetsmarknad utvecklas som bäst när det
finns kunnig och kompetent arbetskraft som känner sig lockade av, och
ges möjlighet till, att bo och verka där jobb eller utbildning finns. En
politik som skapar förutsättningar för en fungerande bostadsmarknad
måste ses som en viktig del i en framgångsrik jobbpolitik.
Jag
och den bostadspolitiska gruppen återkommer senare i höst med
ytterligare förslag för hur bostadspolitiken kan bidra till fler jobb
och ökad tillväxt. Vår övertygelse är att det krävs en aktiv politik
både nationellt och lokalt, för bostadsbristen har alltför höga
kostnader och hämmar Sveriges möjligheter i framtiden.
Veronica Palm, bostadspolitisk talesperson