Tidningen Ångermanlands första sida berättar i dag
att universitetets campus i Härnösand kan läggas ned.
Mittuniversiteten utreder
framtiden och ska spara kostnader. För Härnösands del finns tre förslag: Det
första att lämna Härnösand helt och hållet, det andra att satsa på utveckling
eller oförändrad verksamhet.
Jag började i kommunledningen 1976. Efter några år
började centraliseringen till främst Sundsvall och Stockholm. Härnösand har
sedan början av 1990-talet förlorat tusentals invånare. Stora industrier och
statlig verksamhet med sammantaget tusentals anställda har flyttats eller lagts
ner. En följd av detta är att Härnösand har en mycket stor ungdomsarbetslöshet.
En nedläggning av universitetsverksamheten i
Härnösand är en katastrof, som innebär att hela Ådalen utarmas ytterligare. Det
märkliga när staten centraliserar är också att de kommuner som förlorat mest
anses kunna förlora även det som finns kvar.
Jag har talat med många medborgare i dag, som
tröttnat på utarmningen av Härnösand. Man talar om en revolt – skarp protest
mot denna centralisering söderut. En mobilisering för att bevara den högre
utbildningen. Skulle det inte lyckats inom ramen för Miun finns anledning att
pröva ett samarbete mot norr med kommuner och personer som förstår Norrlands
problem.
Tord Oscarsson