Ljusglimtar för svensk ekonomi

Världsekonomin som helhet växer i relativt god takt och den amerikanska ekonomin har förbättrats. Läget på de finansiella marknaderna i Europa är dock skört och det återstår mycket arbete innan långsiktigt hållbara lösningar på problemen i de skuldtyngda euroländerna är på plats. Därför väntas den ekonomiska tillväxten i euroområdet vara svag under den närmaste tiden.

Svensk BNP föll under det sista kvartalet i fjol, vilket hängde samman med en mycket svag exportutveckling. Men nu finns det tecken på att utsikterna ljusnat och att exporten och den inhemska efterfrågan i svensk ekonomi åter ökar. Stämningsläget bland hushåll och företag är mer positivt och varuexporten har ökat under den senaste tiden. Tillväxten i svensk ekonomi blir dock relativt långsam i år för att sedan ta bättre fart under 2013. Den svaga ekonomiska utvecklingen gör avtryck på arbetsmarknaden och arbetslösheten stiger något den närmaste tiden.

Låg inflation

Inflationen är låg, vilket beror på att kostnadstrycket varit lågt och att kronan har stärkts under de senaste åren. Inflationen kommer att vara fortsatt låg det närmaste året. Men kostnadstrycket ökar och bidrar till att inflationen stiger mot 2 procent under 2013.

Fortsatt låg ränta

För att understödja återhämtningen behöver penningpolitiken vara fortsatt expansiv. Riksbankens direktion har därför beslutat att lämna reporäntan oförändrad på 1,50 procent. Reporäntan väntas vara kvar på denna låga nivå drygt ett år framöver. Därefter, när inflationstrycket stiger, behöver reporäntan gradvis höjas. En sådan utveckling för reporäntan bidrar till att stabilisera inflationen kring 2 procent och resursutnyttjandet i ekonomin kring en normal nivå. Konjunktur- och inflationsutsikterna är i stort sett oförändrade sedan i februari och reporäntebanan är oförändrad.

Den ekonomiska utvecklingen är osäker

Osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen i omvärlden är stor. Läget i euroområdet är fortfarande problematiskt och de statsfinansiella problemen kan förvärras och få ytterligare negativa effekter på svensk ekonomi. I ett sådant läge kan räntan behöva bli lägre. Samtidigt kan förtroendet för den ekonomiska utvecklingen återvända snabbare än väntat, vilket kan leda till en högre efterfrågan i svensk ekonomi. Detta skulle i så fall motivera en högre räntebana.

Prognos för svensk inflation, BNP, arbetslöshet och reporänta

Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i februari 2012 inom parentes.

Källor: SCB och Riksbanken

Tord Oscarsson