Ilmar Reepalu (S) 
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Den politiskt oberoende
Kommission för ett socialt hållbart Malmö har uppdraget att till
kommunstyrelsen utarbeta förslag till strategier för att minska
skillnader i hälsa och förbättra livsvillkoren bland Malmöborna.
Publicerad i dag 00:50på DN debatt
Malmökommissionen
• Kommission för ett socialt hållbart Malmö tillsattes av
kommunstyrelsen i slutet av 2010. Det är en oberoende kommission. En
slutrapport med rekommendationer som grund för politiska beslut för
minskade skillnader i hälsa ska lämnas till kommunstyrelsen i slutet av
2012.
•Förlagan är rapporten ”Closing the Gap in a Generation” (2008)
av WHO:s globala Commission on Social Determinants of Health. Den
globala kommissionen har följts av flera nationella. Malmö är först ut i
Sverige och sannolikt i världen att tillsätta en kommission på lokal
nivå.
Skrämmande skillnader. Malmö hänger inte ihop socialt
och det är en ojämlikhet som ökar. Det syns tydligt när det gäller
hälsa. Det är nästan sju års skillnad i medellivslängd mellan två
stadsdelar i Malmö. Vår uppgift i Malmökommissionen är att ta fram
vetenskapligt underbyggda förslag på vad kommunen kan göra för att
minska dessa skillnader. Det behövs långsiktiga strategier för en
inkluderande politik för Malmö och för Sverige, skriver Kommission för
ett socialt hållbart Malmö.
Genom tillsättningen av
en oberoende Kommission för ett socialt hållbart Malmö gjorde Malmös
kommunstyrelse ett klokt val. Det pågår mängder av insatser med målet
att få staden att hänga ihop så att alla Malmöbor får chansen till ett
friskt liv med bra livskvalitet. Att samtidigt stanna upp och göra en
djupgående analys av skillnader och orsaker visar att man menar allvar
med ambitionen att bli en socialt hållbar stad.
Malmö stad har under senare år blivit internationellt uppmärksammad
för sitt framgångsrika hållbarhetsarbete inom miljöområdet. Man har haft
en budget i balans under många år. Staden har vuxit rekordsnabbt och
har nu över 300.000 invånare. En högskola, en tågtunnel, en Öresundbro
och Västra hamnen med Turning Torso har på kort tid förvandlat Malmö.
Men staden hänger inte ihop socialt och ojämlikheten ökar. Det är extremt tydligt när det gäller hälsa.
Den mest slående bilden som brukar användas för att beskriva skillnader
i hälsa i en stad är skillnader i medellivslängd mellan näraliggande
områden. Det är nästan sju års skillnad i medellivslängd mellan två
stadsdelar i Malmö. Mellan hög- och lågutbildade i Malmö skiljer det sex
år i medellivslängd, en skillnad som ökat under de senaste decennierna.
En stads hälsa speglar dess sociala utveckling och hälsoskillnaderna
speglas i de sociala skillnaderna. Ett exempel är inkomstskillnaden
mellan den rikaste och den fattigaste tiondelen i Malmö, som har ökat
stadigt de senaste tjugo åren. Andelen barn som går ut grundskolan med
behörighet till gymnasiet skiljer sig också markant, från mindre än en
tredjedel på en skola till 100 procent på en annan i Malmö. Andelen barn
i ekonomiskt utsatta hushåll är 11 procent i en stadsdel och 61 procent
i en annan. Barnfattigdomen i Malmö är högst i landet. Stora skillnader
ger grogrund för utanförskap, kriminalitet och dålig hälsa.
Konsekvenserna av det ser vi med skrämmande tydlighet i Malmö i dag.
Världsledande forskning beskriver i rapport efter rapport hur
ett samhälle på flera sätt vinner på mer jämlika sociala villkor.
Mängder av beslut fattas med intentionen att bryta mönstret. Ändå ökar
skillnaderna och det har vi vetat länge. Men i dag vet vi att det går
att bryta trenden genom att påverka strukturella förutsättningar som
förskola, skola, arbetsmarknad och stadsbyggnad; förutsättningar som
till stor del bestämmer hur hälsan utvecklas. Vår uppgift i
Malmökommissionen går ut på att analysera skillnaderna, titta på de
bakomliggande orsakerna och ge vetenskapligt grundade förslag till
åtgärder.
Det är fullt möjligt att göra Malmö till en socialt hållbar
stad och pionjär i Sverige. Skottlossning på öppen gata, gängkrig och
kriminalitet är akuta och mycket allvarliga symptom på en
samhällsutveckling på väg åt fel håll. Vi tror det är möjligt och
nödvändigt att knyta ihop de två Malmö, fram- och baksidan, som tenderar
att glida isär. Nu behövs breda och långsiktiga strategier för en
inkluderande politik för Malmö och för Sverige.
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Sven-Olof Isacsson, ordförande, professor emeritus i socialmedicin, Lunds universitet
Anna Balkfors, huvudsekreterare
Nihad Bunar, professor i barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet
Ulf Gerdtham, professor i hälsoekonomi, Lunds universitet
Eva Engquist, vice rektor, Malmö högskola
Marie Köhler, barnhälsovårdsöverläkare, Region Skåne
Annelie Larsson, direktör Sociala resursförvaltningen, Malmö stad
Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör, Malmö stad
Kerstin Larsson, f d chef Forskning och utveckling, Malmö utbildning
Katarina Pelin, miljödirektör, Malmö stad
Sven Persson, professor i pedagogik, Malmö högskola
Maria Rosvall, docent och överläkare i socialmedicin, Lunds universitet
Tapio Salonen, professor i socialt arbete, Malmö högskola
Mikael Stigendal, professor i sociologi, Malmö högskola
Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi, Stockholms universitet
Per-Olof Östergren, professor i socialmedicin, Lunds universitet
Läs hela artikeln i DN
To
31%
21%
48%
NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE 
BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE 
