KUNGLIGA BEKYMMER

Just nu pågår en rafflande följetong i våra kvällstidningar.

Det är nästan som en riktig så kallad dokusåpa med alla de klassiska 

ingredienserna. 

Rykten, sanningar och osanningar i en salig blandning.

Vem sa vad och vem är vän och hur förhåller det sig egentligen.

Självklart är en del av uppgifterna väldigt allvarliga om de är sanna.

Andra är helt oförargliga.

Varje gång jag själv är i blåsväder inser jag hur mycket information som saknas, utelämnas och vantolkas. Det måste man lära sig att leva med även om det är jättejobbigt. 

Det är många som idag glömt eller inte vet att Sverige fram till i början av sjuttiotalet hade en kung som verkligen hade inflytande och rätt att lägga sig i politiken. Gustav V på sin tid var ett bra exempel, där vi verkligen hade ”kungamakt”. Det kan man läsa i böckerna om våra statsministrar under 1900-talet. De böckerna borde fler läsa med tanke på att det är viktigt att känna sin historia.

Kungen hade rätt att ha synpunkter på det mesta och skrev under  protokoll från riksdagen. Han skulle också godkänna regeringen. 

När Gustav VI Adolf tillträdde fick vi en kung av helt annat slag. Vid förhandlingarna om kungens makt försvann mycket av det som varit. Kungen skulle visserligen kallas statschef men något mer var det egentligen inte. Ingen rätt för kungen att rösta. Men han åtnjuter  immunitet, det vill säga  ungefär som diplomater i främmande länder. De blir inte heller åtalade om de begår brott.

Överenskommelsen är visserligen gammal och kom till 1971, men det hindrar inte att den fortfarande gäller. 

Jag har alltid varit republikan. Att ett land ska styras av människor som är valda och inte födda till arbetet tycker jag är självklart. Det finns också mycket fjäsk och krökta ryggar kring kungafamiljen.

Vi har kravet på republik inskrivet som mål i partiprogrammet.

Men överenskommelsen gäller och då är det viktigt att den följs.

Självklart finns alltid möjlighet att göra nya överenskommelser och förändra läget.

Men jag tror inte att det är aktuellt nu.

Några (S)-ledamöter från Västernorrland har i en motion begärt att kungen ska vara tvungen att redovisa betydligt mer av sitt statliga underhåll än vad han behöver göra nu. Den har röstats igenom nu i riksdagen.

Ska vi införa förändringar i statskickat menar jag att det bör hållas en folkomröstning. Den blir lätt att formulera Ja eller nej till monarkin. 

Kronprinsessan är ju en omåttligt populär person.

Så just nu är nog ingen förändring på gång.