Svensk ekonomi tappar fart

Den så kallade barometerindikatorn, som mäter det totala stämningsläget bland företag och hushåll, sjönk i september till 96,9, från 100,3 i augusti.

"Förväntningarna var nedtryckta, men dagens läsning blev trots det en besvikelse", skriver Nordeas ekonomer i en kommentar till KI-siffrorna.

Samtidigt sjunker inflationsförväntningarna på tolv månaders sikt.

Svenskt Näringslivs prognos är rekorddyster och ligger klart under andra bedömningar från andra prognosmakare.

Nedgången börjar i storföretagen, i synnerhet företag med export till Europa som affärsidé. Därifrån sprider sig krisens effekter till underleverantörer till svensk industri och vidare i ekonomin, enligt Svenskt Näringsliv.

"Det vi ser nu är ingen vanlig lågkonjunktur utan en strukturell skuldkris, som kommer att bli lång och djup. Återhämtningen kommer kräva betydande politiska reformer, och även i det bästa scenariot kommer det att ta flera år innan Europa och Sverige återgår till normal tillväxt", skriver Stefan Fölster, chefekonom på Svenskt Näringsliv i en kommentar.

Han varnar samtidigt för att det finns många kommuner och landsting som nu har alltför optimistiska antaganden i sina budgetar, vilket riskerar att leda till nedskärningar när skatteintäkterna minskar.

KI-siffrorna antyder att tillväxten i privatkonsumtionen bromsar in ordentligt under tredje kvartalet jämfört med det starka andra kvartalet, enligt Nordea-ekonomerna, som ser framför sig en tillväxt på 0,2 procent under tredje kvartalet jämfört med kvartalet före.

Tillväxten på kvartalsbasis under andra kvartalet låg på 1,2 procent.

Svenskt Näringsliv bedömer i en ny konjunkturprognos att den svenska ekonomin har tappat fart påtagligt och varningssignalerna om betydligt dystrare tider duggar allt tätare.