Rådslagsgruppen skriver:
- … kretsat kring ”kepsar på i klassrummet”, rätt att beslagta mobiler och andra rent interna ordningsfrågor i skolan.
- Det är givetvis tvärtom. Att det ska vara lugn och arbetsro i skolan är viktigast för de elever, som har svårast i skolan.
- …människosyn där det är omöjligt att acceptera att elever kuvas och skräms till tystnad.
- …ordningsregler ska utarbetas gemensamt av elever, föräldrar och personal.
- De verkligt svåra frågorna om det sociala klimatet i skolan handlar dock om betydligt mer än ordningsregler.
- Allvarligast barn och unga som mår dåligt, Mobbing, stress, ångest, ätstörningar, drog- och alkoholkonsumtion, ökad sexfixering, kraven på att prestera och vara vacker
- …inte minst tjejer mår dåligt och att det givetvis också direkt påverkar skolarbetet.
5a) Hur ser en socialdemokratisk politik ut för ordning, reda, trygghet och studiero i skolan och som samtidigt upprätthåller respekten för barnen och ungdomarna och inte kväver deras livsnerv, oppositionslusta och kreativitet?
5b) Hur bör vi i framtiden möta debatten om ordning och reda i skolan, så att vi inte uppfattas som kravlösa?
5c) Räcker det med krav på ordningsregler?
5d) Borde vi kräva mer av föräldrarna?
5e) Vilka krav kan vi ställa på lärarna?
5f) Hur kan skolan samspela och/eller kompensera för allt det som påverkar eleverna utanför undervisningstid?
5g) Vad har fritids för roll?
5h) Under senare år har resurserna till fritids i de flesta kommuner nedprioriterats till förmån för mer resurser till själva klassrumsundervisningen. Hur ser ni på den prioriteringen?
5i) Vad tycker ni skolan kan göra tillsammans med föräldrar och andra delar av samhället för att stödja och stärka de ungdomar som inte mår bra?

Mitt svar:
5a) Jag anser att det är viktigt, att socialdemokratisk skolpolitik tar tag i de svårigheter beträffande ordning och reda, trygghet och studiero, som idag finns i våra skolor. Detta skall dock inte innebära ”hårdare tag” på det sätt som folkpartiets politik vill genomföra. Men vår skolpolitik skall vara tydlig på så sätt att efterlevnaden av centrala och lokala beslut samt eventuella lokala stadgar skall följas upp i skolverksamheten och i samhället.
Grundläggande normer och regler för samällsliv bör ges genom centrala beslut. I första hand bör utbildningsdepartementet utforma normer/regler, som förs ut till skolorna via t.ex. Skolverket. Kommunen utformar lokala beslut, som meddelas till skolorna. För varje skolenhet behandlas frågorna av skolan i samråd med föräldrar och elever. Även i skolans undervisning bör dessa moment ingå. Det är viktigt, att dessa frågor ständigt är föremål för utvärdering, uppföljning och utveckling. Lärarutbildningen måste innehålla moment av detta. Men tills vidare skall vidareutbildningen/fortbildningen behandla dessa moment.
5b) Ordningsproblem (ex. klotter, skadegörelse) måste ständigt följas upp. Insatserna inom kommunen och den enskilda skolan skall bättre än hittills och ständigt utvärderas, utvecklas och följas upp. För varje skolenhet gäller, att frågorna behandlas på rektors initiativ. Det sker genom att
- rektor tar upp problemen vid sina besök i klasser,
- skolan ordnar information av extern besökare,
- eleverna samlas och informeras i samlingssal
- föräldrarådet samlas och diskuterar,
- elevrådet samlas och diskuterar.
Frågorna skall också tas upp och ingå som moment i undervisningen.
Vi skall definitivt inte falla in i den ordningshysteri, som folkpartiet står för. I deras värld är allt kaos, varför det endast är hårda tag (batonger) som gäller! Normer och regler skall föras ut i samhället bl.a. genom Skolverket. Frågorna måste även ingå i Lärarutbildningen och i fortbildning/vidareutbildning av lärare.
5c) Ordningsregler är en del av de regler och normer för skolan och samhället och skall ingå som en del av undervisningen.
5d) Föräldrarna bör vara med vid skolans utformning av resp. skolenhets lokala normer och regler. Föräldrarådet är en viktig del vid det fortsatta arbetet – inte minst vid utvärdering, uppföljning och utveckling.
5e) Frågorna om ordning och reda skall också ingå som en del av undervisningen i många av ämnena – inte bara läroämnen. Lärarna har ett särskilt ansvar i dessa frågor.
5f) Samtal och undervisning om det som händer utanför undervisningstid liksom det som händer i samhället i övrigt bör ingå som en del av undervisningen. Skolan har ett särskilt ansvar att också följa det som sker i samhället i stort.
5g) En ökad samverkan mellan fritids och skolan kan ibland vara ett bra alternativ. Fritids kan ingå som en del i skolenhetens samverkansorgan med föräldraråd och elevråd.
5h) Att generellt säga att resurser skall omfördelas från skolan till fritids är inte möjligt att göra. Däremot bör kommunen ta frågan om resurstilldelning under beaktande med hänsyn till den lokala utvecklingen.
Jag anser, att kommunerna har ett särskilt ansvar att stödja de unga och de äldre. Mellangrupperna är aktiva, har i regel egna inkomster och kan betala för sin fritid. För de grundläggande insatserna för fritiden bland barn och unga bör kommunen ta sitt ansvar genom fritidsnämnden.
5i) Här har i första hand skolan ett stort och centralt ansvar. Denna åsikt hävdar jag av egen erfarenhet efter att ha arbetat med barn, som har det särskilt svårt. Att ordna samverkan för att stödja och stärka de barn/elever, som inte mår bra vilar på skolan. Samverkande organ skall vara Skolan (skolenheten), Barn- och ungdomsavdelningen inom socialförvaltningen, Fritidsförvaltningen, Kulturförvaltningen, PBU (Landstinget), Polisen m.fl. Föräldrarådet och elevrådet bör hållas informerade om de lokala förhållandena.