Skolverkets undersökningar

visar, att ökade möjligheter att välja är bra, men risk för segregation uppstår. Det största intresset av att välja

skola finns bland högutbildade föräldrar och storstadsbor. Skolor med utflöde påverkas negativt genom att resurs-

starka elever flyttar. Segregerande effekter är resultatet

av rätten att välja skola. Frågan är, om valmöjligheter

bidrar till att skapa en skola för alla eller om väljandet

får till resultat att kulturella och sociala skillnader mellan

olika grupper förstärks? Tecken på ökad segregation är

ju tydliga. Att barn till högutbildade - oavsett etniskt

ursprung - flyttar från vissa skolor kan bidra till social segregation. Segregationen kan också påverka likvärdig-

heten i utbildningen, då variationerna blir stora. Det finns

alltså tre typer av segregation: etnisk, socioekonomisk

och prestationsmässig.  

   Valfriheten har inneburit en stimulans till skolutveckling

för vissa skolor men också det motsatta för andra. Detta framgår av Skolverkets rapporter, där elevers, föräldrars

och skolpersonals attityder till skolan undersökts. Skolan

visar sig vara ett politiskt-ideologiskt hett område med

klara skiljelinjer mellan partiblocken.

Elevsammansättningen i kommunala och fristående skolor

skiljer sig åt bl.a. med avseende på föräldrars utbildnings-

nivå och elevernas bakgrund. Generellt har föräldrar till

elever i fristående skolor en högre utbildningsnivå än för-

äldrar, vars barn går i kommunala skolor.

   Av rapporten ”Attityder till skolan 2000” framgår,

att det finns en tendens till attitydförändring till fristående skolor,

att det inte finns någon attitydskillnad mellan män och

kvinnor,

att kvinnor och högskoleutbildade är mer positiva till

fristående skolor,

att moderater är mer positiva än socialdemokrater,

att hälften av lärarna anser att det är bra med fristående skolor som ett alternativ till offentliga,

att flera lärare än skolbarnsföräldrar tycker, att det är

bra att klasser och skolor har elever med olika social och kulturell bakgrund.

Mer och mer fyller utbildningen – i Sverige liksom i många

andra länder – funktionen av ”private good” mer än av

”public good”. Reformen stärker föräldrarnas position.

Det finns klara tecken på en maktförskjutning från perso-

nal och politiker till föräldrar också i fråga om makten över barnen

   Valen har ända sedan 1960-talet skett enligt vissa

stabila mönster. Sociala, kulturella och könsmässiga

faktorer styr i hög grad de kurser och inriktningar som

eleverna väljer. Försök att påverka dessa faktorer har

inte lyckats. I Skolverkets lägesbedömning 2000 görs en jämförelse med Lgr 80, som påstås ha hyllat den samman-

hållna klassen och kollektiva processer.

   I forskningsprojektet ”Segregation och särbehandling

i svensk ungdomsskola” visas tydliga samband mellan

elevernas sociala bakgrund och studieresultat. Därmed

menar man, att man kan ifrågasätta valfriheten t.ex. föreställningen, att valet av skola leder till stimulerande

tävlan med åtföljande kostnadseffektivisering och effek-

tivare arbetsmetoder.  De faktiska valmöjligheterna är

mycket olika för skilda föräldragrupper i ett socialt skiktat samhälle. Mycket få barn från socialgrupp 1 går i skolor där flertalet barn från socialgrupp 3 går. Valfriheten får därmed klassmässig prägel genom att de ”dåliga skolorna” blir ännu ”sämre”, när de fram-gångsrika barnen lämnar dessa.

Bortvalen av skolor leder därmed till kraftigare ”prestations-mässig segregering” mellan skolorna.

   Frågan som måste ställas är, om det svenska utbildnings-systemet genom satsning på ökad mångfald och valfrihet

ökar möjligheterna ytterligare för elever från högre sociala

skikt och från hem med utbildningstraditioner att sluta sig samman i intressegemenskaper redan inom den obligatoriska skolans ram? Eller förbereder vi ungdomar bättre för dagens mångkulturella samhälle med en social ordning, vars innehåll

vi inte känner till? Få studier visar, att konkurrens leder

till ökad effektivitet

   Holger Dauns har skrivit en rapport till Skolverket om ”Decentralisering, valfrihet och privatisering”. Daun konsta-terar, att de gjorda försöken inte har åstadkommit någon höjning av elevernas kunskapsnivå.