finns det avsnitt bl.a. om ”Den demokratiska socialismen”, ”Välfärdspolitiken” och ”Kunskapssamhället”.
arbetar för det som står i programmet. Jag har särskilt
Socialdemokratin vill låta dessa demokratins ideal prägla
hela samhällsordningen och människors inbördes för-
hållanden. Vårt mål är ett samhälle utan
över- och underordning, utan klass-
gränser, könssegregation eller etniska
klyftor, ett samhälle utan fördomar och diskriminering, ett samhälle där alla
behövs och alla får plats, där alla har
samma rätt och samma värde, där var och en är fri att
styra sitt liv och sin vardag, att utvecklas som individ och
att i jämlik och solidarisk samverkan med andra söka de lösningar som gagnar det gemensamma bästa. Denna den demokratiska socialismens
idéer har tagits i arv från tidigare generationer, de har
omformats av gjorda erfarenheter och de utgör driv-
kraften i dagens och morgondagens politiska
strävanden. Sina djupaste rötter har socialdemokratin i övertygelsen om alla människors lika värde och varje människas okränkbarhet.
▪ Välfärdspolitiken
Socialdemokratins välfärdspolitik är
ett uttryck för alla de tre principerna
om frihet, jämlikhet och solidaritet.
De utgår ur den idétradition som handlar om det gemen-
samma samhällsbyggandet.
Välfärdspolitik handlar om jämlikhet. Den handlar om
att öka människors makt över det egna livet. Därmed
bidrar den också till att förändra maktförhållandena i
ekonomi och samhälle.
Socialförsäkringarna och de sociala tjänsterna som vård, skola och om-
sorg kan därför aldrig reduceras till
varor på en marknad, där samhällets uppgift
enbart blir att fördela skattepengar för den enskildes
inköp. Välfärdssystemen förutsätter ett ansvar hos med-borgarna inte bara för de egna förmånerna, utan också
för alla andras rättigheter.
De måste utformas så att detta gemensamma ansvar är möjligt att utöva. S.k. kundvalsmodeller
som gör sociala nyttigheter som skola, vård och omsorg just till varor
på en tjänstemarknad, är oförenliga
med kraven på solidariskt ansvars-tagande.
Skola, vård och omsorg har en central roll för fördel-
ningen av möjligheter i livet. Ojämlika möjligheter
till utbildning, vård eller omsorg fortplantas och förstoras till ojämlika möjligheter till personlig utveckling, i samhällslivet och på arbetsmarknaden.
Sådana klyftor skadar den enskilde, och
de skadar samhället.
Därför är utbildning, vård och om-
sorg samhälleliga angelägenheter. Fördelningen av dem får aldrig överlämnas till marknadens prismekanismer, och utbudet av dem får aldrig bestämmas
av enskilda producenters intresse av egen vinst.
▪ Kunskapssamhället
Kunskap och kultur är verktyg för människors ersonliga
frihet och växande likaväl som för samhällets utveckling
och för ekonomisk tillväxt och välfärd. Kunskap och kultur
ger människor möjlighet att växa och vidga sina perspektiv, frigör människors tankar och människors skapande förmåga.
Denna frigörande förmåga är en avgörande motvikt mot ekonomiska och sociala eliters strävan att ta makten över tanken. Att ge alla möjlighet och förutsättningar till kun-
skap är centralt för att bryta klassmönstren. Kunskap och kompetens blir allt mer de arbetsredskap, som bestämmer
den enskildes möjligheter i arbetslivet. Stora skillnader i
tillgång till dessa redskap ökar klyftorna i arbetslivet och därmed i samhället.
DEN SAMMANHÅLLNA SKOLAN, där
barn ur olika miljöer och olika bak-
grund möts i gemensamt arbete, är
viktig för att motverka segregation.
När de går ut grundskolan ska alla elever ha nått läro-
planens mål.
Gymnasieskolan ska ge möjlighet att välja studieinrikt-
ning efter eget intresse, men samtidigt ge alla den kärna av fördjupade ämneskunskaper som behövs för att möta kraven i dagens samhälls- och arbetsliv. Minst hälften av
en årskull bör gå vidare till högskoleutbildning. Den sociala snedrekryteringen måste brytas liksom en könsmässigt och etniskt sneda rekryteringen till forskarutbildningen. För-
skolan bildar grunden för det livslånga lärandet och ska
ser som en del av den generella välfärdspolitiken på
samma sätt som skolan.
