Något är snett i debatten om hushållsnära tjänster.

Det må vara som Jasenko Omanovic säger i sin debattartike lden 8 mars, att det är försvinnande få som inte är höginkomsttagare som nyttjar möjligheten att få hjälp hemma. Men ska man för den skull missunna den lilla gruppen den stora hjälp avdraget faktiskt innebär? För mig är det motsatsen till solidaritet.

Missunnsamhet eller oförstånd?  Jasenko Omanovic inte är en missunnsam person, långt därifrån. Jag tror att Jasenko och många med honom bara inteinsett den fulla vidden av de många fördelar som avdragsrätten för hushållsnära tjänster medfört.

Det kan göra det omöjliga möjligt för många människor. Det kan vara barnfamiljer som kan får mer kvalitetstid med sina barn. Det kan vara lindrigt funktionshindrade, ensamstående med eller utan barn, människor med tunga och slitsamma jobb som behöver tid för rekreation.

Det kan vara pensionärer som vill få alla tre rummen städade i stället för enbart två, och som upptäckt att det kan bli billigare med hushållsnära tjänster än hemtjänst.

I många av dessa och flera fall har man inte ekonomiska möjligheter att betala för ”vit” hjälp om det inte vore för skattesubventionen.Ska det då upphöra bara för att förmögna människor använder sig av tjänsterna?Jag tycker inte det.

Sedan tycks man glömma bort de arbetstillfällen som skapa stack vara möjligheterna till skatteavdrag. Invandrare, arbetslösa och unga som ännu inte fått in en fot på arbetsmarknaden får här chansen till ett meningsfullt arbete.

För det kan väl inte vara så att vi anser att detta är mindre värda arbeten? 

Här får man möjlighet att tjäna pengar på ett arbete man utför och kan då betala skatt och bidra till vår gemensamma välfärd. Samtidigt får man chansen  att känna att man tillför - inte enbart får något av samhället och våra gemensamma tillgångar.

Jag fick ett telefonsamtal från en företagare. Han talade om att tillsammans med några andra startade han sitt företag för cirka tre år sedan. Alltså innan detta med skattesubventionerna trätt i kraft.

Det går bra för deras företag och de utvidgar. Men, sa han och generaliserade, de som är förmögna struntar helt i detta med skatterabatten.De köper sina tjänster ändå, svarta eller vita.

Det är andra som nu upptäckt möjligheterna som kommer i allt större utsträckning till företaget. Dessutom pekade han på just detta med att människor som kanske inte hade den största chansen att få jobb tidigare, nu fåren möjlighet till arbete.

Hushållsnära tjänster är i sin linda. Det har faktiskt inte funnits i sin nuvarande form så länge. Det tar tid för de som aldrig kunnat drömma om att få hjälp, att inse att nu kanske de har möjlighet till det.Kanske man får dra in på något annat, men prioriterar hjälpen i hemmet.

Så kasta inte ut barnet med badvattnet, utan låt det få gåen tid. Se sedan om det möjligen går att göra på ett mer rättvist sätt än som det är nu.

Blir det alltför kostsamt, begränsa då skatteavdragets storlek, men låt möjligheten finnas kvar, inte minst för ”vanligt” folk.

Christina Meltin Westerlund

Socialdemokrat