06-10-15

Det har inte gått ett år sedan jag valdes in som förtroendevald i Härnösands Domkyrkoförsamling. Ändå har jag lärt mig en hel del. Mitt främsta intryck är att det råder total brist på demokrati. Jag trodde i min enfald att majoriteten, som brukligt är i andra politiska sammanhang, lyssnar och diskuterar med oppositionen. Lite fördomsfullt, så tänkte jag, att inom kyrkan om någonstans, så lyssnar man säkert på, och diskuterar  med varandra.

Oj vad jag bedrog mig!

Här lyssnas bara när det gäller frågor av mindre betydelse, och där man är övertygad om att åsikterna stämmer överens. Diskuterar gör man möjligen efter att beslut är fattat. Jag hade nog inte i min vildaste fantasi, kunnat föreställa mig hur illa ställt det är med demokratin. Nu har vi kommit till kyrkorådet, och i princip, ställts inför faktum. Information och överläggningar har nogsamt hållits inom majoritetsgruppen. Smusslandet är så flagrant, att jag jämför det med barns smusslande inom sin närmaste kamratkrets.

Jag behöver väl knappast tala om, att jag känner det som om jag och mina partikamrater närmast fungerar som utfyllnad i kyrkorådet. Många rykten cirkulerar, och jag förstår verkligen inte hur jag skall kunna fullfölja mitt uppdrag som förtroendevald, när jag och mina partikamrater inte ges något som helst förtroende från majoritetens sida.

Det ryktas om att detta är en hämnd för hur förre ordföranden och nuvarande ordföranden inte kom överens. Om detta kan jag självfallet inte veta något, men OM det skulle vara så, så förstår jag inte varför det skall drabba mig, som inte ens fanns med i kyrkorådet då. Dessutom är förutvarande ordförande inte med i längre.

Jag gick in i detta, i tron om att nu skulle vi kunna diskutera över partigränser, och vi skulle dessutom diskutera annat än ekonomi. Det senare stämmer. Men i övrigt är min besvikelse så stor, att det närmast gör mig förtvivlad. Nu är jag inte den typen, som kastar in handduken i första taget, så jag får väl ta upp den ”handske som kastats” av majoriteten och kämpa vidare. Helt enkelt blir det inte, men vem har sagt att allt skall vara enkelt. Jag kommer att syna varje ord och handling och jag kommer att protestera, så fort jag misstänker att något inte står rätt till. Ett exempel är detta med att vi skall starta en begravningsbyrå! Nu har man dessutom sett till att den bolagsstyrelsen enbart skall bestå av ledamöter från majoriteten samt av domprosten. Vi har alltså inte ens blivit tillfrågade, utan ställs även här inför faktum. Jag inser, att vi självklart i egenskap av opposition, blir nedröstade om det finns åsiktsmotsättningar. Men vi bör i alla fall få en inblick och tala om vår mening innan beslut fattas.

Rätta mig gärna om jag har fel…..