Frågor till riksdagsmän 2006

Frågor angående jakt/rovdjurspolicy från Jägarförbundet, svar från Roland Bäckman riksdagskandidat (S)

1. Nästan hela Sveriges vargstam samt en stor del av björnstammen och lodjursstammen  finns idag inom en yta bestående av Dalsland, Värmland, Dalarna och Gävleborg. Är det rimligt att en så begränsad del av landet skall hysa så stor del av landets rovdjursstammer?

Nej, det är inte rimligt att bara en begränsad del av Sverige ska ta ansvar för svensk rovdjurspolitik. Men det ska också sägas att rovdjuren inte låter sig kommenderas i någon större utrsträckning om var de ska finnas. Deras naturliga beteende styr i väldigt stor utsträckning, var och hur de uppträder. En del av lösningen ligger i att vi kan ta fram förvaltningsplaner, som innehåller både stöd för livskraftiga rovdjursstammar men som också tillåter decimering i områden där trycket blir för stort - för människornas, för tamdjurens, för viltvårdens och för jaktens skull.

2. Är paragraf 28, som reglerar rätten att försvara tamdjur vid rovviltangrepp, väl utformad
   
   Nej, den är otillräcklig idag. I vårt socialdemokratiska program för jakt- och viltvård, har vi föreslagit att § 28 ska ändras så att det också blir möjligt att försvara tamdjur även utanför hägn.

3. Det finns riksdagsbelut om att förbjuda blyhagel från 2006( uppskjutet i väntan på konsekvensanalys) och bly i kulammunition från 2008. Skall dessa beslut genomföras.
   
   De ska absolut inte genomföras så länge som vi inte har material som fullt ut kan ersätta blyet. I första hand ska nu pågående analys- och forskningsarbete avvaktas, och – när resultatet av dessa undersökningar har utvärderats – ställning tas till hur vi ska gå vidare. Det ska mycket till för att frångå blyet i ammunition. Det är fråga om djuretik och jägaransvar men också om hur ev. alternativ skulle t ex påverka det svenska skogsbruket i förädlingsledet.
   
   Däremot så är vi överens om att blyhagel inte ska användas över vatten och i våtmarker.

4. Hur tycker du att förvaltningen av älgstammen skall ske?
   
   Ett älgförvaltningssystem ska bygga på den lokala spridningen och också utgår ifrån lokala ekologiska förutsättningar, betestillgången, hänsyn till de areella näringarna och till trafiksäkerheten. Ansvaret för detta ska så långt som möjligt decentraliseras.
   
   
   
   
5. Vilka faktorer skall avgöra om en viltart skall vara tillåten att jaga?
   
   Det ska antingen vara en viltart, som på grund av sin utbredning tenderar att skada andra vitala intressen eller miljön (skarven t ex) eller att viltet har betydelse för de svenska hushållen eller annars är en resurs i det svenska samhället. Här har vi en väldigt viktig uppgift, nämligen att se till att vi har så många jaktbara viltarter som möjligt.
   
   
   
6. Vilken betydelse har jakten i Sverige?
   
   Jakten har mycket stor betydelse för väldigt många människor. Det är en tradition att bevara, samtidigt som den kan utveckla andra viktiga verksamheter bl a ur ett näringspolitiskt perspektiv  och då i första hand i glesbygd och på landsbygd. Jaktens betydelse för vården av viltet är också mycket betydelsefull för att inte tala om jaktens betydelse för den sociala samvaron.
   
   
7. Hur ser du på Jägareförbundets roll, i form av resurs, i arbetet med jakt och viltvård i Sverige.
   
   Jägareförbundet intar en central roll i arbetet med jakt och viltvård i Sverige liksom förbundets betydelse för forskningen kring viltet. Jägareförbundet ska även i fortsättningen anförtros stora delar av dett arbete i framtiden och vår förhoppning är också att deras uppdrag inom ramen för det allmänna uppdraget ska kunna utökas och utvecklas.
   
   

Fråga från Evelina Envall Jägareförbundet Ljusdal-Ramsjö jaktvårdskrets:

Hur säkerställer du ungdomars intresse för naturen?

8. 
   
   Redan i skolan ska ungdomarnas intresse för naturen grundläggas och då även frågor kring jakt och viltvård. Jägarnas organisationer har här också en viktig uppgift. För att bevara de urgamla traditionerna kring hur naturen, jakten och viltvården ska hanteras, måste särskilt de ungdomar som bor i städerna ges utökade möjligheter att komma i kontakt med dessa frågor. Lokala jaktsammanslutningar och klubbar bör i större utsträckning ta sig an denna uppgift. Ett bra exempel på engagemang i hithörande frågor är den satsning som Jägareförbundet gör för ungdomarna.