Demonstranter! Mötesdeltagare!

Det som är bra för alla är bra för Sverige! Så står det i det gemensamma uttalande som LO och Socialdemokraterna antog i fredags inför dagens Första maj-firande. Det som är bra för alla är bra för Sverige! Naturligtvis! Så måste det ju vara. På något annat sätt kan vi inte bygga vårt framtidssverige.

Vi ska inte genomföra reformer som bara gynnar några. Det är inte bra för Sverige. Vi ska inte förändra skattesystemet så att höginkomsttagarna gynnas och låginkomsttagarna får betala. Vi ska inte ha en arbetsmarknad där det bara är arbetsgivaren som känner trygghet. Vi ska inte ha en sjukvårdsorganisation där Du kan köpa Dig förbi kön. Vi ska inte heller ha en familjepolitik med höjda barnomsorgsavgifter och sänkt ersättning i föräldraförsäkringen.

Ingen av de saker jag räknade upp är bra för alla, och de är inte heller bra för Sverige. Tillsammans är vår modell för hur vi kan göra Sverige bättre. Det är därför vi demonstrerar här idag. För vi vill markera att det där är inte det framtidssverige vi drömmer om. Det är inte det framtidssverige vi vill ha. Det kommer vi att gå till val på den 15 september!

Mötesdeltagare!

Igår kväll frågade jag vår elvaåriga dotter Anna vad hon tycker är bra, eller viktigt, med Första maj. Hon tittade allvarligt och eftertänksamt på mig och sa:

”Det som är bra med Första maj är att alla får säga vad dom tycker är viktigt!”

Där kom ordet igen: ALLA! Det är ett viktigt ord en dag som denna. En dag då vi på många platser och i många länder går ut i fredliga demonstrationer och manifestationer. Alla gör det inte – och det är en viktig frihet, men alla får det inte – och det är värre. Det finns starka skäl att uppmärksamma den internationella solidariteten idag.

I dessa tider är vi många som lider med de människor som blir offer i konfliktens Mellanöstern - på båda sidor. Det är svårt för oss att förstå det som pågår där nere. Vi slår på TV:n och ser de fasansfulla bilderna. Vi ser blodet och hör skriken, men kan vi egentligen förstå? Detta hat som dagligen ges ny näring för att växa och mana till motstånd. Detta hat som hämtar sin näring ur rädslan. Denna rädsla som växer ur vanmakt och känslan att inte kunna göra något för att påverka den situation man befinner sig i.

Tänk själv. Tänk att Du dem Du älskar är bosatta därnere. Du får själv välja sida – eller kanske inte. Oavsett var Du hamnar - Fundera över den litenhet varje familj måste känna i den här konflikten. Ångesten över detta våld som inte får ett slut.

Våldsspiralen måste brytas. Vi kräver att det israeliska övervåldet upphör och att Israel drar sig tillbaka från de ockuperade områdena. Vi kräver att FN och humanitära organisationer fritt får tillträde att undersöka det som hänt, och att hjälp snabbt släpps fram till de nödlidande. Nu måste parterna acceptera internationella observatörer och fredsstyrkor. Vi fördömer alla terrorhandlingar mot civila och kräver att palestinska terrorattentat stoppas. En hållbar och rättvis fred förutsätter etablerandet av en demokratisk, fredlig och livskraftig palestinsk stat vid sidan av Israel, med säkra och erkända gränser för båda. Vi agerar själva, inom FN och EU, för fred i Mellanöstern, för att stärka demokratin i världen och värna de mänskliga rättigheterna.

Mötesdeltagare!

Om en vecka samlas världens nationer och ledare till toppmöte i New York. FN håller en andra särskild session om barnens situation i världen. Förra gången detta skedde var 1990. Det var bland annat vår dåvarande statsminister Ingvar Carlsson som tog initiativ till det mötet. ”First Call for Children” var rubriken och resulterade i en handlingsplan för hur världssamfundet och världens nationer skulle åstadkomma en förbättring i levnadsvillkoren för världens barn.

Sen dess har mycket hänt. Miljontals barn har dött. Många av dem på grund av sjukdomar som kunnat undvikas genom tillgång på rent vatten. Många av dem på grund av AIDS. Denna vidriga farsot som skördar sina offer i Afrika och nu också med lavinartad hastighet i Indien. Många av dem av svält. Hårdast drabbas barnen av krigen – direkt eller indirekt – som föräldralösa, flyktingar, krymplingar efter att ha trampat på minor eller grovt utnyttjade av våldsamma soldater.

Naturligtvis har det också skett framsteg. Vaccinationsprojekt räddar liv. Genom olika biståndsprojekt borras det brunnar, byggs skolor och utvecklas nya metoder för livsmedelsframställning för att ta några exempel. Den största landvinningen har emellertid varit det genomslag som Barnkonventionen fått över hela världen. Barnen har fått egna rättigheter. Dessa kränks också – även i Sverige – men det finns ett uppföljningssystem och frågorna diskuteras på ett helt annat sätt idag.

Ett av syftena med BarnUNGASS – barntoppmötet – är att försöka väva samman nationernas arbete med ”First Call for Children” och Barnkonventionen. Det har emellertid stött problem. USA har inte ratificerat Barnkonventionen! Trots att alla länder med någon form av regering eller demokratiskt styre har signerat Barnkonventionen så har inte USA ratificerat den, dvs. de har inte låtit den få genomslag i lagstiftningen i det egna landet.

Mot denna bakgrund har Bush-administrationen satt sig tvären och stoppar varje artikel i slutdokumentet som hänvisar till konventionen. Och det är ganska många det. Speciellt som det är ett av syftena med toppmötet. Dessutom går Bush´s förhandlare till storms mot varje formulering om ”hälsoupplysning” eller ”reproduktiv hälsa”. Där kan det ”gömma sig” ett stöd för aborter och det har ju Bush-administrationen dragit in allt stöd för.

Mötesdeltagare!

Jag vill uttrycka min avsky för denna typ av maktspel från supermakten USA. Som värdland för toppmötet skulle man istället kunna gå i spetsen för ansträngningarna att förbättra barns livsbetingelser och överlevnadsmöjligheter samt ta en ledande position i kampen för barnets rättigheter. Det är en skam att man beter sig på det här sättet.

Skäms Mr Bush!

Men också här i Sverige finns det saker att göra för att skapa ett barnvänligt samhälle, ett barnvänligt Sverige. Vi socialdemokrater brukar säga att vi är stolta, men inte nöjda med vad vi uppnått. Det är lätt att instämma i det, men jag kan också känna att jag skäms över det vi inte klarat av. Inte bara som socialdemokrat, eller riksdagsledamot, kvinna eller mamma utan som vuxen. Alla barn har rätt att känna trygghet!

Igår kväll frågade dottern om det skulle vara demonstrationståg där vi skulle vara idag – ja, hon tycker att det krävs ett tåg för att det ska vara RIKTIG Första maj – så frågade jag vad hon skulle vilja att det skulle stå på ett plakat som hon skulle bära. Hon tänkte länge - det gör elvaåringar har jag märkt – och sa att det skulle nog stå något om att inget barn skulle behöva bo i ett hem där man blev slagen eller har det dåligt.

Lätt att instämma i, eller hur? Ändå läser vi rubrikerna så ofta; ”våld”, ”misshandel” eller ”övergrepp”. Naturligtvis måste vi skapa möjlighet för att upptäcka när barn har det svårt, men också se till att vi kan förebygga. Det behövs ett stöd i föräldraskapet, det är jag övertygad om. Lagar och åtgärder är nödvändiga för att hävda barnets rätt, men också stöd och uppmuntran. Det är skrämmande att det finns föräldrar i vårt land som abdikerar från sitt föräldraskap. De ger upp. Det är för jobbigt. ”Jag orkar inte med honom längre”...

När vi ställer oss på de svagas sida, barnens, måste vi också vara beredda att ta ansvarför att de har det tryggt och bra hemma. Jag är övertygad om att många av oss som står här idag, kanske alla, vet hur viktigt det är att ha det bra därhemma när man växer upp. Uppmuntran och ett bra stöd i utvecklingen från barn till vuxen det ska alla barn ha rätt till. Därför får inte familjepolitik eller stöd till familjen bli något som bara kristdemokrater talar om.

Mötesdeltagare!

Här i Sverige finns det barn och ungdomar som inte får det stöd de har rätt till för att lyckas i skolan. Det finns sjuka som får vänta för länge på den vård de behöver. Det finns äldre som inte får omsorg av hög kvalitet. Det är vi alla medvetna om. Vi har ingen anledning att bortse från det – tvärtom. Vi ser uppgifter i problemen, och lösningen på de här problemen är främst pengar. Låt mig därför klart markera. Vi socialdemokrater är beredda att avsätta mer resurser till välfärden.

Välfärden ska ge trygghet åt alla. För trygghet och utveckling hänger ihop. Trygga människor vågar satsa på framtiden. Det är bra för hela Sveriges utveckling. Däremot hämmas utvecklingen av otrygghet. Otrygghet gör att man sluter sig, satsar på det säkra, värnar om sitt eget, slutar pröva sina vingar. Då vågar man inte starta eget, byta jobb, köpa hus eller skaffa barn. Det är inte bra för Sveriges utveckling.

Därför ogillar vi när våra motståndare som folkvalda politiker frånsäger sig ansvaret för välfärden och låter privata vinstintressen ta över sjukhus och skolor. Därför bekämpar vi förslag om skattesänkningar som går ut över kvaliteten i skolan, sjukvården och omsorgen. Därför avvisar vi en politik som möter explosionen av ohälsa och sjukskrivningar med sämre trygghet, med regler som minskar de anställdas och fackets inflytande.

Den 25 april röstade riksdagen om ett antal socialdemokratiska motioner där vi krävde att anställningstryggheten skulle återställas. Tyvärr fick vi varken stöd av de borgerliga eller mp. Denna majoritet har drivit igenom en lagförsämring från 1 januari 2001 som vi nu ser de tydliga konsekvenserna av. Det är kvinnorna som drabbas. Om de är gravida, föräldralediga eller över 55 år kan de bli en av dem som arbetsgivare med max 10 anställda får göra undantag i turordningsreglerna för. Får vi väljarnas förtroende blir detta en sak vi direkt vill ändra på efter valet.

Mötesdeltagare!

Vi tar upp kampen mot klyftor och egoism.  

Vi vill sätta barnen främst - alla barn, inte bara några. Därför har vi höjt barnbidragen, infört maxtaxa och påbörjat reformen för en allmän förskola. Kvaliteten i förskolan ska bli bättre. Vi vill också höja taket i sjuk- och föräldraförsäkringen.

Vi vill ha en sammanhållen kunskapsskola där barns och ungdomars olikheter är en tillgång – inte en anledning att sortera dem. Vi vill ha en skola där fler vuxna har mer tid för barnen, särskilt de barn som behöver mest stöd för att klara kunskapskraven.  

Vi vill anställa fler för att jobba bort köerna i sjukvården – inte dölja problemen med separata kösystem och gräddfiler för dem som har privat försäkring. Kvaliteten i äldreomsorgen måste säkras genom ökade resurser, utbildning, bättre ledarskap, ökat inflytande för personalen och utvecklad kvalitetsmätning. Vi vill också att alla ska ha råd med tandvård. På sikt ska högkostnadsskyddet i tandvården gälla alla. Detta förutsätter sunda offentliga finanser och hög tillväxt.

Vi vill ha ett tryggt och utvecklande arbetsliv där man inte blir sjuk av att gå till jobbet. Det ska gå att kombinera arbets- och familjeliv. Därför måste de otrygga anställningarna minska. Heltid ska vara en rättighet, deltid en möjlighet. Ohälsan är ett hot både mot de som jobbar och hela samhället. Därför vill vi ha en företagshälsovård som alla som arbetar får del av. Därför vill vi ha en rehabilitering som fungerar – människor som blir sjuka får inte lämnas i sticket. Därför vill vi öka människors inflytande över den egna arbetstiden. Men det räcker inte. Den stora delen av arbetet mot ohälsan måste ske på den enskilda arbetsplatsen. Ansvaret ligger på oss alla som individer, parter och politiker.

Den som förlorar jobbet ska ha en a-kassa som ger en trygg försörjning. Därför höjer vi både tak och golv i arbetslöshetsförsäkringen den 1 juli i år. Vi vägrar tro att mer makt åt arbetsgivarna och regler som gör det lättare att avskeda löser problemen på arbetsmarknaden. De växande löneskillnaderna på arbetsmarknaden hotar allvarligt målet om minskade klyftor.

Mötesdeltagare!

Mot dessa våra ambitioner står en högerfront ledd av moderata samlingspartiet som numera klär sina förslag i andra ord och termer. Ja, det känns ibland som om de inte riktigt vill stå för vad de tycker och vill genomföra. Men förslagen har fortfarande samma innebörd. Moderaternas politik gynnar de redan rika. Deras dramatiskt sänkta skatter ger mindre pengar till skola och vård. Dessutom är det nog troligt att de vill avskaffa maxtaxan.

Med moderaterna vid makten får den som tjänar en miljon kronor år 2004 en inkomstskattesänkning på 63 000 kronor medan den som tjänar 200 000 får en skattelättnad på mindre än 6 000. Direktören får alltså en skattesänkning som är 11 gånger större än undersköterskan! Ju mer du tjänar, desto större skattesänkning får du!

Undersköterskan får dessutom betala sin egen och miljonärens skattesänkning. Hon, eller han, får; dyrare läkemedel, ökade egenavgifter i a-kassan, ytterligare en karensdag vid sjukdom, dyrare barnomsorg och sämre service i kommun och landsting..

Varför är det rättvist och rimligt att lågavlönade undersköterskor ska betala högavlönade direktörers skattesänkningar?

På sikt vill moderaterna avskaffa den statliga inkomstskatten. Den som tjänar en miljon kronor per år får då en skattesänkning på 169 000 per år eller drygt 14 000 i månaden - medan den som tjänar mindre än 290 100 kronor per år inte får någon skattesänkning alls. Varför är det rättvist?

Moderaternas politik innebär att 14 miljarder kronor tas bort från statsbidragen till kommuner och landsting år 2004. Det motsvarar 40 000 undersköterskor, lärare och hemtjänstpersonal. På vilket sätt blir vården bättre med mindre pengar? Är det inte fler som kan ta hand om våra gamla och sjuka som behövs?

Moderaterna vill sänka skatterna år 2004 med 80 miljarder kronor och på 10 års sikt sänka skatterna med sammanlagt 230 miljarder kronor. Det innebär ett enormt bortfall av statens skatteintäkter - drygt var tredje krona försvinner. Det är lika mycket som kostnaderna för både hälso- och sjukvården och all utbildning och universitetsforskning.

Maxtaxan innebär att inga barn behöver avstå från dagis och inga föräldrar från arbete därför att avgifterna är för höga. Moderaterna har bekämpat denna reform från första dag. Kommer moderaterna att avskaffa maxtaxan om det blir en moderatledd regering? Och, om ja, hur mycket mer tycker moderaterna att det är rimligt att en vanlig barnfamilj ska betala för en dagisplats?

Mötesdeltagare!

Kampen för demokrati och alla människors lika värde måste fortsätta. Det saknas inte uppgifter och utmaningar. Demokratin kräver deltagande. Alla har en röst, men alla röster måste höras. Utvecklingen mot ökad politisk ojämlikhet, där de som mest behöver politiken ställs utanför det demokratiska arbetet, måste brytas. Antidemokratiska krafter, rasism och främlingsfientlighet ska aldrig tillåtas få fotfäste.

Vi vägrar också acceptera diskriminering i någon form. Alla människor är lika mycket värda. Alla ska ges lika villkor och samma chans – oavsett bakgrund. Ingen orättvisa är större än skillnader i uppväxtvillkor. Den sociala, etniska och diskriminerande segregationen måste brytas.

Vi säger inte att det blir enkelt. Det kommer att kräva prioriteringar. Det kommer att kräva ansvarstagande och växande ekonomiska resurser. Det kommer att kräva fler jobb och många nya företag. Det kommer att kräva mångas arbete och stort engagemang.

Vi socialdemokrater vill möta framtiden med satsningar på ökad trygghet och rättvisa för alla.

Vi är övertygade om att satsningar på en bättre gemensam välfärd samtidigt är satsningar på framtida utveckling och tillväxt. Det som är bra för alla är bra för Sverige.

Tillsammans kan vi göra Sverige bättre.

Tack ska ni ha!