TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 
Anförande: Budgettalet 2007
25 september 2007 16:28


BUDGETANFÖRANDE 2007

[Inledning]

Ordförande, fullmäktigeledamöter och åhörare

Budget och verksamhetsplan 2008-2010

 

Det är det som fullmäktige handlar om idag. Jag känner stolthet och glädje över att kunna presentera en budget som är den mest expansiva budgeten någonsin. Det är också en ansvarsfull budget – där vi tar ansvar för framtiden. Men låt mig återkomma till detta. Jag vill först börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till budget och verksamhetsplan 2008-2010.

I Umeå har vi aktivt arbetat med att utvecklat kommunen – och det vill vi socialdemokrater fortsätta att göra. Vi har tillsammans, över partigränserna, kommit överens om att förändra styrmodellerna, vi har skapat tillväxt och en tro på framtiden – och det är viktigt. Med tillväxt skapar vi nya jobb och resurser till den offentliga sektorn.

I Umeå har vi dessutom lyckats med sysselsättningspolitiken vilket gör att vi i kommunen har en hyfsad ekonomi. Att sysselsättningen ökar är sannolikt också effekter av den tidigare socialdemokratiska politiken snarare än den borgerliga då regeringens politik ännu inte har hunnit få effekt. Ta t.ex. försämringarna av a-kassan för studenter. Hur det kommer att slå i kommunen får vi att veta inom kort då studenterna nu har sommarlov och vilka effekter som blir på försörjningsstödet.

Det arbete vi har påbörjat, kommer vi att fortsätta – trots den borgerliga regeringen. Däremot kommer vi inte att kompensera för regeringens orättvisa politik och de indragningar som regeringen gör för att sänka skatten för dom som har det bäst.
***

[Svensk ekonomi och vårpropositionen]

Några ord om det ekonomiska läget.

Regeringen tror på en fortsatt stark tillväxt i den svenska ekonomin; lägre arbetslöshet, minskad ohälsa, och att hushållens ska öka sin konsumtion. Det gör att BNP beräknas öka med 3,7 procent i år och med 3,3 procent nästa år.

 

Däremot signaleras från andra aktörer, som t.ex. riksbankschefen Stefan Ingves, att det finns en uppbenbar risk för att inflationen kan komma att stiga. Det innebär att riksbanken kommer avisera ytterligare höjningar av styrräntan, dvs. reporäntan, som därmed kommer att påverka andra räntor på marknaden.

Några andra osäkerhetsparametrar är att regeringen har för avsikt att minska det generella stadsbidraget till kommunerna med 900 mkr från 2008. Det motsvarar de skatteintäkter man får in när man sänker avdragsrätten för pensionssparande. Regeringen lägger därmed två dåliga förslag. Ytterligare ett risigt förslag är att man förändrar fastighetsskatten. Istället ska man införa vad man kallar ”en kommunal fastighetsavgift på 4500kr” oavsett var i landet man bor. Man höjer dessutom reavinstskatten från 20 till 30 %. Min uppmaning till regeringen är att man bör se över sitt vokabulär, eller ta hjälp av någon som kan. För om det vore en kommunal avgift i den ”rätta” bemärkelsen så skulle kommunerna har rätt att påverka nivån på avgiften. Så är inte fallet – det är en fortfarande en statlig skatt som är djupt orättvis och som slår väldigt olika över landet. Att regeringen försöker sälja in det till att vara något annat kanske lurar dom i Rosenbad men inte kommunpolitiker ute i landet. Däremot hur förändringen av fastighetsskatten exakt kommer att påverka kommunens ekonomi är osäkert att säga och svårt att prognostisera.

Utöver detta så förändrar regeringen kostnadsutjämningssystemet då man lägger in två nya parametrar, nämligen löne- och byggkostnader. I praktiken innebär det att Umeå kommun och andra norrlands kommuner måste stå kostnaderna för Stockholmskommunernas höga löner. Däremot har byggnadsarbetare i Umeåregionen förhållandevis höga löner och låga byggkostnader. Det beror på att byggbranschen i Umeåregionen har utvecklat byggmetoder som gör att man är dom mest kostnadseffektiva i landet.

***

[Umeå kommuns ekonomi]

Jag ska också säga några ord om Umeå kommuns förutsättningar.

Umeås befolkning ökade under 2006 med ca 500 personer, inte lika snabbt som tidigare men tillräckligt för att den höga bostadsbyggandetakten och tillväxten i den privata tjänstesektorn skulle kunna fortsätta. Många affärsidéer och nya företag skapades, t.ex. hjälpte Uminova Innovation till att skapa nya företag av hundratalet affärsidéer.

Den totala arbetslösheten, inklusive arbetsmarknadsåtgärder, minskade med 1 000 personer mellan januari 2006 och januari 2007. Antalet långtidsfriska vilket innebär att man har 0–7 sjukdagar på ett år har ökat från ca 65 till 67 %, samt att antalet sjukdagar per årsarbetare har minskat. Den största minskningen av sjuktalen finns bland ekonomi- och skolmåltidsbiträden, grundskolelärare och socialsekretare. Fortfarande är emellertid sjukfrånvaron i kommunen för hög då den är 9,9 %. Fortsatta krafttag måste tas på detta område.
Det löneöversynsarbete som har genomförts i kommunen har resulterat i en genomsnittlig löneökning på 3,9 %. Det ska jämföras med kommungenomsnittet i Sverige på 2,5 %. Den särskilda lönereserven som har införts har prioriterats till kvinnodominerade yrkesgrupper inom främst vård och omsorg. Yrkesgrupper som personliga assistenter, och undersköterskor har fått löneökningar på i genomsnitt 5 %. Alla deltidsanställa har också tillfrågats om högre sysselsättningsgrad, och rutiner har skapats inom förvaltningarna för att tillgodose detta så långt det är möjligt ur verksamhetssynpunkt. Här finns dock mer att göra.

Umeå kommun redovisar för 2006 ett positivt resultat med 137,7 mkr. Trots en positiv resultatutveckling den senaste femårsperioden är det små marginaler och stor känslighet i resultatet när det gäller att upprätthålla en ekonomi i balans. Kommunens ekonomi påverkas förutom av investeringar av ett flertal omvärldsfaktorer, några exempel är befolkningsförändringar, förändringar i stadsbidrag, kostnader för försörjningsstöd, löneökningar och prisökningar.

***

[Socialdemokraternas budgetförslag]

Fullmäktigeledamöter, åhörare

Ifjol när vid stod här i fullmäktige så var det första gången på mycket länge som det fanns två tydliga alternativ som stod mot varandra. Då var det socialdemokraternas och vänsterns förslag mot högeralliansens. Nu är det socialdemokraternas förslag mot alliansen. Skillnaderna kan nu som då, i korthet, förklaras med sänkt skatt kontra välfärd och tillväxt.

I vårt budgetförslag låter vi skattesatsen vara oförändrad på 22,60. Vi tror att det är det mest ansvarsfulla sättet att hantera kommunens ekonomi med tanke på pensionsåtaganden, volymökningar och friskoletableringar osv. för att ta några exempel. Vårt budgetförslag innebär tydliga satsningar på skola, vård- och omsorg.

Ramarna för förvaltningarna för 2008 kommer att räknas upp med 2 % för löner och 2 % för övriga kostnader. Därtill utökas lönereserven från 0,75 till 1,25 %, vilket är nytt.

 

Fullmäktigemålen har också moderniserats. Målet med heltid som norm och deltid som möjlighet och arbetsgivaren ska organisera arbetet som möjliggör detta finns med. Några andra nyheter är att vi inför en reserv för indexkompensation för köpt verksamhet (dvs. för köpta tjänster inom socialtjänsten och för- och grundskolan), men också att vi genomför särskilda satsningar för att försöka komma till rätta med luftkvalitetsnormen, pengar till utvecklingsinsatser för stadsledningskontoret, bidrag till UmeBrå, ökade ramar till museet och Norrlandsoperan förutsatt att landstinget skjuter till sin del, en teknisk justering gällande simundervisningen från För- och grundskolenämnden till fritidsnämnden, samt att allt överskott ska avsättas till framtida pensionskostnader.

När det gäller nämndernas ramar så tror vi att dom kommer att klara sig med de fördelade pengarna, även om förslaget innebär vissa omställningskrav för vissa av nämnderna. I runda tal satsar vi på socialnämnden 1,4 mdkr. Det innebär att nämnden får 35 mkr ytterligare för volymer, utöver det vi ifjol aviserade på 20 mkr i volymer samt 10 mkr i Tildapengar. För- och grundskolenämnden får totalt ca 1 miljard 384 miljoner kr vilket innebär ett ytterligare tillskott på 8 mkr, förutom det lokalkostnadstillskott man fick ifjol på 5 mkr. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden får ca 545 mkr, vilket är ett tillskott på 1 mkr till Kulturverket utöver det som aviserades ifjol på 15 mkr för volymökningar samt lokalkostnadstillskottet på 5mkr. Kommundelsnämnderna, Holmsund-Obbola och Sävar, får 3,5 mkr i ramhöjning som på totalen ger 263 mkr respektive 187 mkr. För Hörnefors kommundelsnämnd gör man en teknisk justering av ramen, dvs. en reglering av tidigare tilläggsanslag, med -1 mkr då de får betala tillbaka Ludvikamomsen. Fritidsnämnden får 3 mkr ytterligare där vissa av pengarna är specialdestinerade till folkrörelser och ideella organisationer - resten är ramökning. På totalen är det 125 mkr. Kulturnämnden får 2 mkr ytterligare och även där gäller att vissa av pengarna är specialdestinerade till folkrörelser och ideella organisationer - resten är ramökning, vilken ger en budgetram på 88 mkr. Miljö- och hälsoskyddsnämnden samt Tekniska nämnden får 1 mkr vardera, där vissa av pengarna för Tekniska är specialdestinerade till Arboretum Norr och höstljus. Respektive nämnd får på totalen en ram om 13 mkr samt 196 mkr. Byggnadsnämnden får oförändrad ram och omsluter 33 mkr. Utöver allt detta tillkommer lönereserven för 2007 samt att nämnderna får tillskott av 2008 års lönereserv.

Nog om detta.

När det gäller investeringarna så är det värt att nämna att vi för 2006 hade en investeringsram på 315 mkr, för 2007 har vi en investeringsram på 690 mkr och för 2008 har vi en total investeringsram på 961 mkr. Den totala investeringsramen för dom senaste år har varit gigantisk och är det fortsättningsvis.

 

För 2008 finns 13 nya förskoleavdelningar med i investeringsplanen medan det för planeringsperioden totalt är det 59st. Detta utan att räkna in dom planerade förskoleutbyggningarna i kommundelarna. Beträffande gymnasie- och vuxenutbildningen så planeras en modernisering och ombyggnation av Dragonskolan, dvs. själva huvudanläggningen, om totalt 155 mkr under planeringsperioden. Detta för att på allvar ta upp kampen mot allt fler friskoleetableringar. En stor utmaning. Om alla friskoleetableringar beviljas kommer så mycket som 60 % av alla elever läsa på friskolor inom snar framtid.

I fråga om andra investeringsprojekt så kan säjas att staden mellan broarna har skjutits framåt i tiden medan Gamliahallen har blivit tidigarelagd till 2008 och med ökad volym. Curlinghallen, som var ett vallöfte och som har fått stå tillbaka länge, har också tidigarelagts till 2008. Avstamp för friidrottsanläggningen planeras också till 2008. Resecentra investeringarna har blivit flyttat till ett bolag. När det gäller gruppboenden för socialtjänsten så rör det sig om boenden för begåvningshandikapp, psykiska funktionshinder som tillkommit i investeringsramen. Därtill föreslås att 5 % av projektkostnaderna vid uppröstningen av centrala stans gator och torg ska avsättas för konstnärlig utsmyckning.

***

[Högeralliansens bugetförslag]

Jag vill i korthet kommentera högeralliansens förslag till budget. Precis som förra gången vill de sänka skatten med 10 öre för att om fyra år ha sänkt skatten med en krona. Detta genom att skära i vissa verksamheter och genom att konkurrensutsätta några som t.ex. äldreomsorgen och handikappomsorgen.

Jag är bekymrad över kostnadsutvecklingen. Ta t.ex. För- och grundskolenämnden som får extra resurser för volymutvecklingen. Men om de kommande investeringsprojekten inte hinner komma igång i den takt som tänkt tror jag att den borgerliga alliansen har tänkt fel. Dom säger nej till att tillföra mer pengar till För- och grund för ökade lokalkostnaderna i och med fler friskolor. De vill istället tillföra mer pengar för att minska barngrupperna i förskolan. Men om byggnationerna inte är klara i tid – då kanske målsättning om mindre barngrupper i förskolan måste stå tillbaka för att vi ska kunna ge alla barn en plats.

Precis som tidigare vill de minska utvecklingsanslaget, som är viktigt för att skapa framtida tillväxt och för att man ska kunna medfinansiera EU-projekts, och kommunstyrelsens oförutsedda pott.

***

[Avslutning]

Efter många goda år där Umeå har haft en fantastisk utveckling kan jag nu konstatera att det finns vissa orosmoment som vi måste uppmärksamma och vara medvetna om. Regeringens politik påverkar i högsta grad Umeå kommuns framtida utvecklingspotential.

Jag har tidigare år brukat avsluta med att säga att vår gemensamma uppgift är att skapa förutsättningar för en framtida och fortsatt positiv utveckling i Umeå. Och vi socialdemokrater vill fortsätta att utveckla Umeå – den borgerliga regeringen till trots. De satsningar vi gör budgetåret 2008 tror vi är det bästa för Umeås utveckling. Kommunen kommer att fortsätta växa, om än kanske temporärt med en långsammare ökningstakt. Målet att bli 150 000 invånare 2050 – det är fortfarande ingen omöjlighet. Vi måste i fortsatt bred samverkan mellan kommunen och näringslivet men också med universitetet ta tillvara och utveckla de tillväxtfaktorer som finns.

I en kommun där företagarna är nöjda med företagsklimatet tenderar folk att tycka att kommunen är en bra plats att bo på, att den kommunala servicen är bra och att demokratin fungerar bra. Och tvärt om: där företagarna är missnöjda är medborgarna mindre belåtna med kommunen som en plats att bo på, mer kritiska till den kommunala servicen och mindre nöjda med demokratin.

Till skillnad från moderaterna och resten av högeralliansen tolkar jag Svenskt Näringslivs mätning av företagsklimat lite annorlunda. Det fångar i första hand inte in de lokala villkoren för företagande, utan det är snarare en avspegling av en sorts allmän tillfredsställelse, eller missnöje, som finns i kommunen.
Frågan om hur man förbättrar det lokala företagsklimatet handlar därmed inte, i första hand, om kommunens relationer till företagandet, utan snarare sådant som i allmänhet skapar trivsel och nöjdhet i kommunen. Det är vår vision för framtiden.

 

Vi vill skapa det goda samhället och den goda kommunen och för det krävs ett bra lokalt politiskt ledarskap. Vi vill skapa ett Umeå som är en bra plats att bo och leva i – med väl fungerande kommunala verksamheter och service – med goda möjligheter till inflytande. För att åstadkomma detta krävs precis som jag sa, kunniga lokala politiker som tar ansvar, där medborgarna får avgöra vad som är bra eller dåligt. Jag tror att medborgarna vill ha samlade politiska lösningar och då måste vi arbeta för det gemensamma bästa – det tror jag är en nyckelfråga för Umeås framtid.



Se S-filmklipp med socialdemokrater
Laddar filmer...
VILL DU SE FLER S-KLIPP? BESÖK YOUTUBE.COM