Mäns våld mot kvinnor utgör ett omfattande men försummat folkhälsoproblem. Det konstaterar Folkhälsoinstitutet i sin senaste rapport. Där föreslås att de nuvarande 11 delmålen i den nationella folkhälsopolitiken utökas med ett nytt målområde som handlar om frihet från könsrelaterat våld. Detta är positivt och ett steg i rätt riktning. Det könsrelaterade våldet i samhället omfattar alla former av fysisk, psykisk och sexuellt våld riktat mot kvinnor. Hot om våld, fysiskt och emotionellt våld i parrelationer, våldtäkt, sexuella övergrepp, hedersrelaterat våld, sexuella trakasserier, prostitution, våldspornografi och annan sexualisering i det offentliga rummet samt trafficking.

I Västra Götalandsregionens handlingsprogram för folkhälsa finns det målet redan med. Jag vill se ett ökat fokus inom detta område då mörkertalen är stora när det gäller att uppskatta förekomsten av könsrelaterat våld. Det går inte utanpå att se vilka män som slår. Unga män utsätter oftare kvinnor för våld i nära relationer än äldre män. Män som utsätter kvinnor för våld i nära relationer finns i alla samhällsklasser, åldersgrupper och etniska grupper. Det finns situationer som ökar risken för våld. Arbetslöshet ökar risken om det med arbetslösheten följer ekonomiska problem. Graviditet är en period då risken för att mannen utsätter sin kvinna för våld ökar. Detta är något som bör uppmärksammas av personalen på mödravårdscentralerna.

Det är viktigt att kvinnor som blivit utsatta för könsrelaterat våld blir omhändertagna på ett professionellt sätt inom vården. Kvinnor som uppsöker vården måste känna trygghet i bemötande och mottagande i sin utsatta situation. I Västra Götalandsregionen inleds nu ett omfattande arbete för att öka personalens kunskaper kring dessa kvinnors situation.

Tyvärr finns inte tillräcklig forskning på vad som är verkningsfulla metoder för att få män att inte börja slå. Som ordförande i Folkhälsokommittén i Västra Götalandsregionen ser jag det som mycket viktigt att få fram dessa metoder. Därför samarbetar vi med Socialmedicinska avdelningen vid Sahlgrenska akademin där folkhälsokommittén finansierat framtagandet av en kunskapsöversikt. Syftet med kunskapsöversikten är att redovisa aktuell forskning om våld mot kvinnor och förslag på förebyggande insatser.

Förebyggande arbete och insatser är ovanligt. Det finns inga metoder som bevisligen är effektiva på lång sikt för att minska förekomsten av mäns våld. Exempel på insatser är behandling av män som utsätter kvinnor för våld, utbildning av personal, informationsprogram och skolprogram. Opinionsbildning och tydliga signaler från beslutsfattare har också en god effekt avseende att påverka attityder.

Folkhälsokommittén i Västra Götalandsregionen ska vara en drivande aktör för att få fram verkningsfulla metoder för att motverka våld i nära relationer. Bemötandet i vården ska ge den utsatta kvinnan trygghet, personalens kunskap måste öka. Jag kan aldrig tolerera mäns våld mot kvinnor. Mitt mål är nolltolerans.