Min 17-årige son, går första året i gymnasiet, har haft prov i ämnet "samhälle". Uppgiften han fick bestod i att kortfattat på max 2 sidor skriva om sjukvården i Sverige och USA.

Resultatet, som återfinns nedan, blev enligt min mening mycket bra. Äpplet har tydligen inte fallit alltför långt från trädet.

Inledning

Hur medborgarnas grundläggande behov finansieras skiljer sig åt i olika länder. I Sverige har vi genom en medveten politik stor offentlig sektor där vi med gemensam finansiering via skatten bekostar mycket av det som i många andra länder betalas av den enskilde medborgaren, ofta via försäkringar av olika slag.

Bakom den svenska välfärdsmodellen står socialdemokraterna som under hårt motstånd från de borgerliga partierna drivit igenom att alla människor ska få sina grundläggande behov tillgodosedda oberoende av deras ekonomiska situation. Det är behovet som ska styra, inte plånbokens tjocklek.

Sverige stora offentlig sektor gör att vi har ett högt skattetryck, ett av världens högsta. Man kan fråga sig om medborgarna får valuta för sina höga skatter? Jag ska i detta arbete göra en jämförande studie av sjukvården i USA och Sverige, se hur denna finansieras, se vilka fördelarna och nackdelarna är i de två systemen. Jag ska också visa vilka konsekvenser en längre tids sjukdom kan få för medborgarna i de båda länderna.

Sjukvården i USA

Den som blir sjuk i USA får själv stå för sina sjukvårdskostnader. Det blir ofta mycket höga kostnader även för mindre behandlingar. En operation kan kosta en hel årslön. En sådan utgift klarar inte många av att betala. Därför har man löst detta genom att den enskilde kan teckna privata sjukförsäkringar. Försäkringar är betydligt vanligare i USA än i Sverige. Ofta täcker dock inte försäkringen hela sjukvårdskostnaden varför det krävs att man har en sparad slant i reserv. Den som blir långtidssjuk och inte har några större summor som buffert, kan detta medföra ekonomisk ruin. När pengarna är slut tvingas den sjuke lämna sjukhuset trots att denne inte är färdigbehandlad.

I USA är inkomstskillnaderna stora. Många amerikaner, ca 20 procent, lever under mycket knappa ekonomiska villkor. De har ofta inte pengar till de nödvändigaste utgifterna såsom mat, kläder och hyra. Det säger sig själv att många av dessa människor inte har några pengar över att betala sjukförsäkringar. Och har man ingen försäkring så får man inte heller någon vård på de vanliga sjukhusen även om man skulle vara i akut behov av det.

Det finns en del allmänna sjukhus som ägs av samhället. Det är hit de fattiga utan försäkringar blir hänvisade. De här allmänna sjukhusen är långt färre än de privata och räcker inte till för att täcka behovet av sjukvård för alla i USA.

De flesta sjukhusen i USA är privatägda. De drivs av företag, stiftelser och enskilda personer. Sjukhusen styrs helt av vinstintresset. Den som inte kan betala för sig har ingen vård att hämta där.

Vinstintresset kan medföra att kvalitén på vården riskeras bli lidande. För att tjäna mer pengar kan sjukhusledningen ex.vis minska på personalen, ge bristfällig vård, ge avkall på hygien och städning. Det har gjorts undersökningar som visar att kvalitén på den vård som ges på de privata sjukhusen i USA inte är vad den borde vara. Vården kan vara sämre än vad de statliga sjukhusen erbjuder.

Sjukvården i Sverige

I vårt land är all sjukvård med undantag för tandvård skattefinansierad och ägs av samhället och drivs av landstingen. Här finns inget vinstintresse. Det är patientens behov som styr. Den enskilde betalar enbart en patientavgift på f.n. 300 kr. Kvalitén på vården i Sverige är av högsta klass. I sjukvårdens ögon är alla patienter jämlika. Ingen får bättre vård än någon annan. Man kan inte heller köpa sig förtur i sjukvårdskön.

Våra svenska sjukhus utan undantag håller toppstandard när det gäller medicinsk utrustning och hygieniska förhållanden. Patienten får alltid den bästa vård som går att uppbringa. Detta gäller även den som är långtidssjuk. Hos oss i Sverige behöver den långtidssjuke inte befara att tvingas lämna sjukhuset innan han eller hon är färdigbehandlad.

Pensionssystemet

Jag vill även nämna något om det svenska pensionssystemet som garanterar varje medborgare en ekonomisk trygg ålderdom.

Finansieringen av pensionerna har den enskilde själv varit med om att betala genom att en del av lönen, arbetsgivaravgiften, har avsatts till bl.a. framtida pensionsutbetalningar. Den allmänna pensionen tillförsäkrar medborgaren en god levnadsstandard på ålderns höst.

Samhället har genom en välfungerande skattefinansierad hemtjänst gjort det möjligt för de äldre att kunna bo kvar hemma i sin bostad betydligt längre än vad som tidigare var fallet. Den som behöver mer vård och omsorg än som kan ges i hemmet, kan få detta på servicehus och äldreboenden med särskild tillsyn. Vården här är också skattefinansierad. Den enskilde betalar en avgift per månad av sin pension för hyra, mat och service. De verkliga kostnaderna ligger väsentligt högre än vad de äldre behöver betala.

I många länder är de gamlas välfärd beroende på om de har tecknat pensionsförsäkringar. Har de inte haft råd till detta så får de lita på hjälp från sina barn eller välgörenhetsinsatser. Roligare kan man ha än att behöva ta hand om sina gamla och sjuka föräldrar.

Slutsats

Min slutsats är att den svenska modellen med skattefinansierad välfärd är klart överlägsen USA:s försäkringsfinansierade. Den svenska sjukvården och dess finansiering har med rätta ofta framhållits som föredöme för andra länder. Statistiskt ligger den svenska skattefinansierade sjukvården på 4:e plats i världen medan USA:s privata ligger på 23:e plats.

Vi i Sverige får god valuta för våra höga skatter.

Fredrik Haglund