Temat tredje söndagen efter trefaldighet, 2 juli, är Förlorad och återfunnen. Liturgisk färg är grön. Två altarljus och altarblommor i blandade färger.
Evangelietexten är Lukas 15:1-7 och handlar om det förlorade fåret. Det är en berättelse som alla svenskar förr var välbekant med.
Alla tullindrivare och syndare sökte sig till Jesus för att höra honom. Fariséerna och de skriftlärda förargade sig och sade: ”Den mannen umgås med syndare och äter med dem.” Då gav han dem denna liknelse: ”Om någon av er har hundra får och tappar bort ett av dem, lämnar han då inte de nittionio i öknen och går och letar efter det borttappade tills han hittar det? Och när han hittar det blir han glad och lägger det över axlarna. Och när han kommer hem samlar han sina vänner och grannar och säger till dem: Gläd er med mig, jag har hittat fåret som jag hade förlorat. Jag säger er: på samma sätt blir det större glädje i himlen över en enda syndare som omvänder sig än över nittionio rättfärdiga som inte behöver omvända sig.
Jesus använda ofta liknelser som ett pedagogiskt grepp för att förklara sådant som kan vara svårt att förstå. Jag använder ofta själv bilder för att beskriva mina tankegångar. Kolla min senaste blogg med rubriken ”Okunnigt av Livsmedelsverket”.
Jesus hämtar sina bilder från en värld som kan kännas främmande för vår tid och oss nordbor. Med lite god vilja bör det inte vara så svårt att förstå vad det handlar om. Söndagens tema ”förlorad och återfunnen” vill beskriva glädjen man känner när det man trodde var förlorat kommit tillrätta. Den här känslan har vi alla upplevt även om det bara var mobiltelefonen som varit försvunnen.
På Jesus tid tillämpades vuxendop. Den som kommit till tro lät sig döpas och klädde sig under en vecka efter dopet i vita kläder för att visa att denne nu lämnat sitt gamla liv bakom sig och börjat ett nytt med Jesus som förebild.
I våra dagar och i mera profana sammanhang tilldelas varje ny medlem ett medlemskort som bevis på att man tillhör föreningen. Ingen förening vill mista några medlemmar och när det sker blir styrelsen inte särskilt glad utan undrar varför denne lämnat dem. Personen rings upp för att förmås återkomma till föreningen. Lyckas styrelsen få tillbaka medlemmen, var säker på att när han på nästa föreningsmöte kommer in genom dörren blir han mottagen med öppna armar!
På samma sätt är det med Himmelriket. När någon återfaller till sitt gamla syndiga liv vill Gud inget hellre än hämta hem den vilsegångne. När denne är återfunnen och återbördad blir glädjen mycket stor i Himmeln. Liknelsen om den förlorade sonen (Luk.15:11-32) spinner på samma tema.
