Jesus triumfartade intåg i Jerusalem

Palmsöndagen inleder Stilla veckan, även kallad Dymmelveckan. Ordet ”dymmel” betyder träkläpp vilket kyrkklockorna försågs med för att dämpa klockklangen under Stilla veckan. I stället för att byta kläpp kunde man vira tyg runt järnkläppen för att få en dämpning till stånd.

Påsken är en rörlig helg och påskdagen förlagd till första söndagen efter första fullmåne efter vårdagjämningen. Vårdagjämningen var i år 20 mars, fullmåne blir det 13 april, följande söndag, 16 april, är alltså påskdag. Även judarna firar påsk men inte till minne av Jesus uppståndelse utan till minnet av uttåget ur Egypten.

Påsken är kyrkoårets höjdpunkt och äldst bland de kyrkliga helgerna. Den firas till minne av Jesus död och uppståndelse. De viktigaste dagar är skärtorsdagen, långfredagen och påskdagen. Enligt Guds försoningsplan som profeterna i Gamla testamentet berättat om har Gud sänt sin son Jesus för att han ska offras för att människornas ska befrias, frälsas, från synd och död. Detta sker under påsken.

I Stilla veckan intar skärtorsdagen en viktig plats. Den firas till minne av nattvardens instiftande. Under den här måltiden tvättade Jesus lärjungarnas fötter och på äldre svenska heter tvätta "skära", därav namnet på  torsdagen. I nattvarden får människan syndernas förlåtelse, vinet blir Kristi blod och brödet Kristi kropp som offrats för vår skull.

Långfredagen är Jesus dödsdag. Så sent som på 1950-talet var det mesta stängt under långfredagen i vårt land. Den liturgiska färgen är svart. Inga altarljus eller annan altardekoration. Under midnattmässan på påskdagen bärs altarprydnaderna fram och ställs tillbaka på altaret. Jag ska vara kyrkvärd vid midnattsmässan i S:ta Maria kyrka i Ystad och gå med i processionen med ett av de sex altarljusen.

Påskdagen är kristendomens viktigaste dag. Genom Jesus uppståndelse har döden besegrats och människorna fått syndernas förlåtelse och ett evigt liv i Guds rike för den som tror på honom. Mer om påskdagen om en vecka.

Det hela börjar bra på palmsöndagen. Jesus  rider in i staden under triumfartade former. Folket jublar och lägger ut palmkvistar på vägen framför honom som en hyllning. Jesus intåg i Jerusalem firas även 1:a söndagen i advent men tonläget då är ljusare eftersom man väntar på Jesus födelse. Under påsken ligger tyngdpunkten på hans död.

Vad de jublande folkmassorna förväntade att Jesus skulle göra när han kommit in i huvudstaden vet man inte. Säkert såg många honom som en frihetshjälte som skulle kasta ut den romerska ockupationsmakten och återge judarna sin frihet. Jesus hade dock helt andra planer med sitt intåg i Jerusalem. Han visste att det skulle sluta med hans död, det var ju därför han var kommen till världen.

Kyrkan brukar ha gudstjänster varje dag under Stilla veckan för att berätta om passionsdramat. Den som inte kan ta sig till kyrkan kan följa Jesus lidandes historia i radions P1 måndag-fredag kl 05.45.

Palmsöndagens latinska namn är Dominica palmarum som betyder "palmernas söndag". Rubriken i vår nuvarande evangeliebok för palmsöndagen är Vägen till korset. Liturgisk färg är violett, två altarljus och sälgkvistar som altarblommor. Sälgkvistarna ersätter palmbladen. Antifonen på Palmsöndagen lyder ”Herre, hjälp oss! Herre, ge framgång!”

Palmsöndagens evangelietext är Lukas 19:28-40.

Jesus gick framför dem upp mot Jerusalem. När han närmade sig Betfage och Betania vid det berg som kallas Olivberget, skickade han i väg två av lärjungarna och sade: ”Gå till byn rakt framför er. När ni kommer in i den skall ni finna en åsna som står bunden där, en som ännu ingen har suttit på. Ta den och led hit den. Om någon frågar er varför ni tar den skall ni svara: Herren behöver den.”

De båda lärjungarna gav sig i väg och fann allt vara som han hade sagt. När de skulle ta åsnan sade de som ägde den: ”Varför tar ni åsnan?” De svarade: ”Herren behöver den.” Och de ledde den till Jesus och lade sina mantlar på den och hjälpte honom upp.

Där han kom ridande bredde folk ut sina mantlar på vägen. Då han närmade sig staden och var på väg ner från Olivberget började hela skaran av lärjungar i sin glädje ljudligt prisa Gud för alla de underverk de hade sett: ”Välsignad är han som kommer, konungen, i Herrens namn. Fred i himlen och ära i höjden.” Några fariseer i folkmassan sade då till honom: ”Mästare, säg åt dina lärjungar att sluta.” Han svarade: ”Jag säger er att om de tiger kommer stenarna att ropa.”