Nr 28 Basindustrin har genom effektivisering i sin energiförbrukning för egen del dragit ner på kostnader vid sina processer. Tillägas bör att även gas används inom tillverkningsindustrin. Kontinuerliga samtal fördes mellan förra regeringen och industrin.

Exakt vad dessa samtal mynnade ut i har vi ingen kännedom om. Arbetarkommunens styrelse föreslår att

- motionen lämnas in som enskild.

Yvonne Augustin

Stefan A. Johanssons kommentar:

Basindustrierna erbjuds  inte en säker elförsörjning idag och vid en avveckling av kärnkraften har knappast varken basindustri eller välfärd. Genom att basindustrierna redan har effektiviserat sin energiförbrukning finns det mindre att spara. 

Samtalen mellan basindustrin och utmynnade inte i något eftersom basindustrin ej presenterat något om det. Information från den dåvarande socialdemokratiska regeringen finns ej tillgänglig.  De svenska energiskatterna harmonierar inte med basindustriernas konkurrenter i andra länder. energi skatterna är betydligt lägre i utländska konkurrenternas länder. 
Handeln med utsläppsrätter i nuvarande form bör upphöra eftersom de är starkt bidragande till de höjda elpriserna. 

Motion till socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress 2008
HMotionär: Stefan A. Johansson

Varje industri förädlar på något sätt sina insatsvaror till nya produkter. Tack vare goda naturtillgångar och en tidig utbyggnad av elproduktionen har vi i Sverige en stor andel energiintensiv och råvaruförädlande industri. Ofta är el på samma sätt som skogen eller malmen en råvara i processen. Lika lite som det går att byta ut järnmalm mot något annat går det att byta ut elen i dessa processer. Därför är det givetvis viktigt att elförsörjningen både är säker och har konkurrenskraftiga villkor.

Sveriges basnäringar säljer huvuddelen av sin produktion utomlands och de svarar sammantaget för en fjärdedel av landets exportintäkter. Dessa industrier betyder även mycket för andra branscher. De är ofta en testmarknad för utveckling av nya produkter och processer som senare lanseras på världsmarknaden.

Energianvändningen per krona produktionsvärde har sjunkit med 40 procent sedan 1970-talet. Detta visar att basindustrin blir allt effektivare. Det innebär däremot inte att energianvändningen har minskat i absoluta tal räknat.

Tillväxten kräver en ökad energitillförsel. För flera basindustriföretag är elenergi en råvara. El är nödvändig i processen vid framställning av bland annat tidningspapper, aluminium och klorat. Det finns även andra sätt att ta tillvara på energin, från basindustrin till exempel genom att låta spillvärmen från industrin gå till fjärrvärmenäten. År 2005 levererades 5 TWh energi dit. Det motsvarar nästan 10 procent av den totala energimängden.

Basindustrin investerar varje år stora belopp i om- och nybyggnad av maskiner och byggnader. Totalt svarar basindustrin för en tredjedel av industriinvesteringarna. Till stor del kommer beställningarna svenska verkstads- och dataföretag till del. Därmed är basindustrin en viktig förutsättning för tjänstesektorn.

Produktiviteten ligger internationellt sett på topp. Den svenska stålindustrin är världsledande inom flera produktområden. De stora skogsindustriföretagen hör till de ledande i Europa och har en stark position på den globala marknaden. Den svenska gruvnäringen har en månghundraårig historia som förvaltas väl och fortsätter att utvecklas in i framtiden.

Basindustrins långsiktiga tillväxt på i genomsnitt ett par procent per år är av stor betydelse för svensk industri och för samhället i stort. Det som hindrar basindustrin från att spela en ännu större roll är energipolitiken. Den svenska konkurrenskraften försvagas med höga energiskatter utan motstycke i andra länder. När investeringar riskerar att hamna utanför Sverige drabbas hela landet.

Basindustrins verksamhet är en drivkraft för andra delar av näringslivet. Till exempel har verkstadsindustrin och IT-industrin under många år haft basnäringarna som viktig kundgrupp och partner inom forskning och produktutveckling. När det har gått bra för basnäringarna har det också gått bra för verkstadsindustri och IT-företag i Sverige.

För varje år som går blir basindustrin allt bättre på att producera sina produkter. Detta har gjort att produktionen har kunnat öka utan att energianvändningen har ökat lika snabbt.
För basindustrierna är elkostnaderna en stor del av förädlingsvärdet, ofta mellan 10 och 40 procent. Det gör att elkostnaderna många gånger är större än personalkostnaderna. Varje år använder de svenska basindustrierna 40 TWh elkraft, eller ungefär en fjärdedel av Sveriges totala elanvändning.

De senaste åren har elpriserna stigit kraftigt. På den nordiska elbörsen Nordpool har spotpriset på el stigit med 75 procent på ett år. Detta är ett stort bekymmer för industrin som behöver långsiktigt stabila och konkurrenskraftiga elpriser. Ett skäl till de stigande kostnaderna för el är handeln med utsläppsrätter för koldioxid som inleddes vid årsskiftet 2004/05.
Den statliga myndigheten ITPS räknar med att basindustrin får ökade kostnader motsvarande fem års reallöneökningar vid ett pris på 10 euro per ton CO2. I februari 2006 kostade utsläppsrätterna ungefär 26 euro per ton CO2.

Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar
att basindustrierna ska erbjudas en säker elförsörjning,
att basindustrierna ska erbjudas elförsörjning på konkurrenskraftiga villkor,
att de svenska energiskatterna ska harmoniera med basindustriernas konkurrenter i andra länder,
att handeln med utsläppsrätter i nuvarande form ska upphöra.
Helsingborg den 26 augusti 2007


Stefan A. Johansson