Motion till socialdemokratiska Skånedistrikts distriktskongress

2007

En ny folkomröstning om kärnkraften i Sverige
Motionär: Stefan A. Johansson

Reaktorolyckorna i Harrisburg och Tjernobyl stoppade upp kärnkraftutbyggnaden, men nu sker en kraftfull omsvängning.  450 reaktorer ger 16 procent av världens elproduktion. 31 reaktorer byggs och närmare 150 planeras. USA liksom många västländer satsar stort på en snabb utbyggnad, något som accepteras av allmänheten. Endast Tyskland och Sverige går på tvärs. Ny  omfattande elproduktion behövs, förnyelsebar energi ökar långsamt, kärnkraft är koldioxidfri, reaktorsäkerheten har ökat avsevärt, uranet räcker i hundratals år och att avfalls­frågan inte längre är något större problem.

Vad hände efter Harrisburg?

Den 28 mars 1979, inträffade en olycka vid kärnkraftverket Three Mile Island (TMI) nära Harrisburg i Pennsylvania, USA. TMI 2 var en så kallad tryckvattenreaktor på 880 MW. Den hade tagits i drift bara några månader före haveriet. Delar av reaktorhärden i TMI 2 vid Harrisburg smälte men utsläppen av radioaktiva ämnen var obetydliga. Högsta stråldosen var långt under 1 millisievert (1 mSv), vilket motsvarar en årsdos från naturlig strålning eller dosen från en enklare röntgenundersökning. Reaktorinneslutningens förmåga att hålla kvar de radioaktiva ämnena inne i byggnaden motsvarade således förväntningarna. Olyckan orsakades av att personalen gjorde en rad fel och missförstod en del signaler i kontrollrummet, bl a därför att instrumenteringen var bristfällig. Senare analyser avslöjade dessutom en generande brist på förmågan att lära av tidigare misstag och en dåligt utvecklad säkerhetskultur.

I Sverige tillsatte regeringen en reaktorsäkerhetsutredning. Den tog initiativ till en väsentlig förbättring av alla svenska reaktorinneslutningar. Utredningen konstaterade att svensk kärnkraft var säkrare efter Harrisburg än före.

På initiativ av kärnkraftindustrin i USA bildades en världsomspännande organisation för utbyte av erfarenheter från drift av kärnkraftverken. En av de viktigaste uppgifterna var att samla in, analysera och sprida information om händelser, incidenter och olyckor vid kärnkraftverken. Man ville lära av andras misstag för att öka säkerheten.

Nu finns drygt 300 reaktorer av västerländsk typ i drift i världen med en total drifterfarenhet på ungefär 10 000 reaktorår. Harrisburgolyckan är den enda som inneburit härdsmälta.Den första fullständiga teoretiska analysen av kärnkraftens olycksrisker, den s k Rasmussenrapporten, publicerades i USA 1975.Risken för härdsmälta i den tidens lättvattenreaktorer angavs där till ungefär en gång på 10 000 reaktorår.

Säkerheten i svenska och utländska reaktorer har successivt förbättrats. Internationellt kräver man nu (bl a via FNs atomenergiorgan IAEA) att nybyggda reaktorer ska konstrueras och drivas så att risken för härdsmälta är mindre än en gång på 100 000 reaktorår. I de flesta fall, åtminstone västerländska lättvattenreaktorer, uppnår numera även äldre reaktorer denna säkerhetsnivå.

Tjernobylkatastrofen 1986 var mycket värre än Harrisburgolyckan eftersom reaktorn exploderade på ett sätt som är omöjligt i en västerländsk reaktor och större delen av härdens innehåll av radioaktiva ämnen spreds till omgivningen.Reaktorkonstruktionen var helt olik den som finns i västerländska reaktorer och säkerhetstekniskt fanns det ingenting att lära för svensk kärnkraft av Tjernobyl.

Debatten i Sverige om kärnkraftens framtid börjar långsamt ta fart igen på grund av handfasta realiteter i form av accelererande oljepriser och den hotande växthuseffekten, pågår utbyggnaden av kärnkraften på flera platser. Enligt en kartläggning gjord av TT uppförs i detta nu 31 kärnkraftverk. I världens största demokrati Indien är ett nytt under uppförande och fler lär det bli inom kort.

Opinionen i Sverige har svängt dramatiskt. Förespråkarna för kärnkraft är betydligt fler än motståndarna, enligt en färsk undersökning från Synovate Temo 061121.

Kärnkraftsopinionen i november 2006

Fortsatt mycket positiv kärnkraftsopinion

• I november 2006 svarar 81 procent av svenskarna att de vill fortsätta använda eller utveckla den svenska kärnkraften.
• 37 procent vill fortsätta använda kärnkraften och vid behov bygga nya reaktorer
• 44 procent vill fortsätta använda de kärnkraftverk som idag finns, men inte bygga några nya reaktorer
• 15 procent vill fortsätta avveckla kärnkraften genom politiska beslut
• Andelarna är i stort sett desamma som i en undersökning i juni i år
• Sju av tio svenskar tycker det var bra för landet att vi satsade på kärnkraft.
• Tre av fyra svenskar ger de svenska kärnkraftverken högt betyg när det gäller
• Säkerheten
• Tre av tio svenskar vill bygga fler kärnkraftverk om man behöver förbättra den framtida elförsörjningen - nästan lika många vill bygga ut orörda älvar

Undersökningen visar att kärnkraftsopinionen är i stort sett oförändrad jämfört med juni i år.

Parallellt pågår en het debatt om alternativa energikällor. Tyska nyhetsmagasinet Der Spiegels undersökande reportage om vindkraftens potential gav en nedslående inblick i en växande subkultur av högt subventionerade projekt som saknar verklighetsförankring när det gäller den totala energiförsörjningen i Europas största industrination. I det nya EU med 25 medlemsländer ger kärnkraften 32 procent av elproduktionen, enligt Internationella atomenergiorganet IAEA. Det är fullständigt orimliga volymer att nå upp till för vindkraften. Den är ett miljövänligt, men högst begränsat alternativ.

Slutsatser

Befintlig kärnkraft är klart konkurrenskraftig på dagens elmarknad och även jämfört med ny elproduktion. Kärnkraftens goda miljöegenskaper är kända men får inte genomslag på marknaden förrän alla kraftslag tvingas ta betalt för alla sina kostnader, även de externa. När detta görs fullt ut kommer även ny kärnkraft att vara konkurrenskraftig, särskilt om bekämpning av växthuseffekten styrs genom handel med utsläppsrätter skatter/avgifter på CO2.Alla väsentliga faktorer visar att kärnkraft är en uthållig energiform med rätt miljöegenskaper även på lång sikt. Det är mycket viktigt att detta får genomslag på marknaden genom rätt styrmedel.

Jag yrkar på att socialdemokratiska skånedistrikts distriktskongress beslutar

att man ska  folkomrösta om kärnkraften på nytt

Helsingborg den 6 december 2006

Stefan A. Johansson