TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 
Rapport: Demokratiseringsteorier
25 oktober 2007 15:30


Jämförande studier kan delas in i flera olika fält, exempelvis kan vi dela in forskningen i teorier som fokuserar på staten och andra som fokuserar på aktörerna. Överlag kan man konstatera att macro-teorier tenderar att fokusera på staten. Det finns fyra faktorer som är av speciell betydelse att titta på när det gäller jämförande politik och det betydelsen av institutionerna, idéerna, intressena och individerna. Alla dessa faktorer kan sägas ha betydelse för att förklara problem. Den teoretiska utmaningen blir därför att välja vad man ska fokusera på. Under lång tid har forskningen varit alltför exkluderande och därmed begränsande. Forskarna har riktat in sig på någon av de ovan nämnda faktorerna och bortsett från möjligheten att det kan finnas anledning att inkludera flera olika faktorer och teorier. Av de fyra ovan nämnda faktorerna kan tre (intressen, idéer och individer) hänföras till de samhällscentrerade teorierna. Forskare som är intresserade av samhällscentrerade teorier har flera alternativa teorier och metoder att välja mellan. Samhällscentrerade teorier omfattar nämligen även ekonomi och de internationella och nationella aktörernas betydelse och roll. Det kan ibland vara svårt att dra raka linjer mellan olika förklaringsmodeller. När det gäller ekonomi till exempel kan man argumentera för att det handlar om en institution, marknaden, samtidigt som ekonomi ofta handlar om idéer och intressen. Det är möjligt att argumentera för ekonomin och samhällets betydelse över politiken. Detta kräver dock någon form av politisk mekanism för omvandlingen till politik, både individer och idéer måste nämligen verka inom ramen för formella institutioner för att uppnå resultat. Vidare kan länder med liknande ekonomiska system och liknande utveckling ändå agera olika. Socio-ekonomiska faktorer kan alltså fungera som viktiga värdemätare, men det är samtidigt viktigt att ta hänsyn till aktörerna, värderingarna och institutionerna. Statscentrerade teorier utgår från statens betydelse för exempelvis demokratisering och ekonomisk utveckling vilket är tydligt inom studiet av internationell politik och ekonomi. Peter Evans till exempel lyfter fram statens betydelse när det gäller utvecklingen av tigerekonomierna i Asien. Samhällscentrerade teorier utgår från sociala och kulturella förklaringsmodeller för att förklara fenomen av olika slag, såsom demokratisering och ekonomisk utveckling. För denna teori har begreppet ”civic culture” (Almond och Verba) stor betydelse. Jag återkommer till det detta begrepp längre ned. Utöver Almond och Verba har Robert Putnam haft stor betydelse för utvecklingen av de samhällscentrerade teorierna genom att lyfta fram betydelsen av ett starkt civilsamhälle. Bland annat konstaterar Putnam att skillnaden mellan norra och södra Italien vad gäller förekomsten av socialt kapital förklarar skillnaden av demokratiseringsgrad mellan de olika delarna av landet. Den oberoende variabeln (socialt kapital) påverkar den beroende variabeln (demokratisering). (Peters, 1998, s. 130-133) Begreppet ”civic culture”, politisk kultur betecknar hur människor uppfattar det politiska systemet i sin helhet. Uppfattas systemet som legitimt? Politisk kultur handlar om människors tro, åsikter och känslor gentemot det politiska systemet. ”Summan av de grundläggande värderingar, känslor och kunskaper som ger form och innehåll åt politiska processer”. (Hague, Harrop, Breslin, 2000, s. 131-132) Amerikansk patriotism och fransmännens protester är exempel på hur politisk kultur formar politiken och värderingarna och attitydernas betydelse. (Almond, Powell, Strom, Dalton, 2002, s. 56) Almond och Verbas hypotes går ut på att demokratier som kännetecknas av ”medborgarkultur” är mest stabila. De länder som kommer närmast deras ideal är USA och Storbritannien, i båda dessa länder kände medborgarna att de kunde påverka regeringen och politiken samtidigt som de hade möjlighet att avstå från att påverka. Vilket gav systemet flexibilitet. Eftersom denna studie gjordes under åren 1959-1960 finns det flera anledningar till att ifrågasätta resultatet. Polariseringen i USA ökade dramatiskt efter att studien gjordes, framför allt med tanke på Vietnamkriget, student- och miljöaktivism, antikärnvapenrörelsen, ekonomisk nedgång och nedskärningar i välfärdssystem. Detta drabbade dock inte bara USA, generellt kan man konstatera detta lämnade tydliga spår efter sig även i andra västerländska demokratier. Förtroendet för regeringarna sjönk. Den starka medborgarkulturen ersattes av en mer ifrågasättande och instrumentell syn på politiken. Exempel som visar på detta är förekomsten av nedskärningar inom välfärdssystemen och ökade privatiseringar av offentliga företag utan att det politiska systemets stabilitet hotats. Man kan därför konstatera att de stabila demokratierna byggt upp ett sådant förtroendekapital och legitimitet att det håller även vid dåliga tider. (Hague, Harrop, Breslin, 2000, s. 132-133) Utvecklingen i länder som Haiti, El Salvador och Honduras är exempel som visar på vikten av att människor känner legitimitet och tilltro gentemot den styrande makten och till varandra och att det finns starka och effektiva institutioner som levererar. (Diamond, 1999, s. 44-45) Till detta resonemang måste även begreppet politisk socialisation föras in. Begreppet förklarar hur den politiska kulturen formas av medborgarna och förs vidare från generation till generation. ”Den (politisk socialisation) berör tillägnandet av känslor, identiteter och färdigheter lika väl som information. Socialisationens viktigaste dimensioner är vad människor lär sig (innehåll), när de lär sig det (tidpunkt och ordningsföljd) och från vem de lär sig (ombud).” Politisk socialisation är svår att styra eftersom det handlar om värderingar och mer diffust och svårtolkat än till exempel en formell utbildning. (Hague, Harrop, Breslin, 2000, s. 141 samt Almond, Powell, Strom, Dalton, s. 56, 65) Putnam har fortsatt Almond och Verbas forskning framför allt genom begreppet socialt kapital som tar sin utgångspunkt i traditionen av förtroende och samarbete mellan människor och som möjliggör effektivt kollektivt handlade för att lösa gemensamma problem. Socialt kapital handlar om samhällets förmåga att omvandla ”jaget” till ”vi”. Om det råder brist på socialt kapital kommer en vald regering betraktas som ett hot mot individernas intressen. Liksom Almond och Verba tittar han framför allt på historiska faktorer för att hitta svaren på varför det finns socialt kapital i vissa regioner och länder och inte i andra. Historien påverkar med andra ord nutiden genom den politiska kulturen. (Hague, Harrop, Breslin, 2000, s. 134-135) Men Almond, Verba och även Putnam underskattar betydelsen av att den politiska kulturens inflytande över styrelseskicket verkar i båda riktningarna. Medborgarkultur påverkar demokratins stabilitet och effektivitet men systemet måste även leverera för att framkalla de attityder som behövs för att hålla systemet uppe. Diamond och Lipset konstaterar till exempel att ”för demokratins framgång i det långa loppet finns det inga alternativ till ekonomisk stabilitet och tillväxt”. Västtysklands omvandling och återuppbyggnad efter andra världskriget är ett exempel på detta. Samtidigt som utvecklingen i Östeuropa efter kommunismens sammanbrott är en bra kontrast mot detsamma. Brist på ekonomisk utveckling leder till misstro gentemot det politiska systemet. Politisk kultur påverkas av ett lands historia och ekonomiska utveckling. (Hague, Harrop, Breslin, 2000, s. 135-136) Effektiv demokrati hänger samman med social utveckling och ekonomiskt välstånd. Arturo Israel menar vidare att ”förbättrad institutionell effektivitet ingår i själva moderniseringsprocessen. Såvida ett land inte blir `modernt` kan det inte höja sin effektivitet till den nivå som nu råder i den utvecklade världen.” (Putnam, 2000, s. 23) Politisk kultur påverkar demokratins styrka och stabilitet, men politisk kultur kan förändras över tid genom exempelvis socio-ekonomiska förändringar, internationella faktorer och institutionella förändringar. Ekonomisk och social utveckling kan bidra till demokratisering, men i slutändan handlar det om politiskt ledarskap. Detta ställer höga krav på regeringen, myndigheterna, de politiska partierna, det civila samhället och internationella aktörer. Ett starkt stöd för demokrati och demokratiska regimer verkar i viss mån vara relaterat till demokratins kvalité och tillgången till mänskliga rättigheter. Detta kan i sin tur bero på historiska, kulturella och institutionella faktorer. (Diamond, 1999, s. 18, 48, 165, 232) Även om massan har en välutvecklad inställning till politiken är det fortfarande elitens inställning som direkt påverkar de politiska besluten. Elitens inställning har stor betydelse för ett lands styrelseskick. Över hela världen skiljer sig elitens idéer åt från den nationella politiska kulturen, även om de överlappar den. Som exempel kan nämnas elitens i allmänhet mer liberala inställning i sociala och moraliska frågor. (Hague, Harrop, Breslin, 2000, s. 136-137) För att värdera elitens betydelse för politisk stabilitet är det viktigt att lyfta fram tre faktorer: tilltron till sin egen rätt att styra, förmågan att lyfta fram det nationella intresset före individuella och gruppmässiga ambitioner och intressen samt inställningen till överlämnandet av makt och spelets regler. Om vi tittar på kommunismens sammanbrott i Östeuropa kan man konstatera att det bland annat orsakades av elitens bristande tro på sin egen förmåga att styra. Systemet hade börjat ruttna inifrån och hade därmed svårigheter att stå emot pressen från massan och internationella aktörer. Instabiliteten i många utvecklingsländer och semidemokratier härrör från elitens oförmåga att se till det nationella intresset och istället roffar åt sig så mycket som möjligt av landets kollektiva tillgångar och därmed undergräver stabiliteten. Detta kan vi bland annat se i Pakistan och i Ryssland under 1990-talet. Den ekonomiska chockterapin tillsammans med en roffarmentalitet inom eliten har bidragit till att skapa en cynisk miljö där massan misstror politiken och demokratin och därmed öppnat upp vägen för ett auktoritärt ledarskap. Om man använder sig av Putnams begrepp kan man konstatera att Ryssland, och även Pakistan lider av kronisk brist på socialt kapital. (Hague, Harrop, Breslin, 2000, s. 138-139, 154) Instabilitet och politiskt maktvakuum kan med andra ord leda fram till framväxten av populistiska och starka ledare, såsom i Argentina, Peru och Venezuela. (Diamond, 1999, s. 35) Att bygga ett fungerande samhälle med en gemensam identitet och en känsla av samhörighet bland medborgarna är en av de största utmaningarna ett land kan stå inför. Avsaknad av detta kan leda till konflikter såsom i före detta Jugoslavien, Rwanda, Indonesien och Nordirland. För att åstadkomma detta har även etnicititet, språk, klass och religion betydelse även om det kan variera. (Almond, Powell, Strom, Dalton, 2002, s. 21-29) I en demokrati där attityder att kategorisera politiken genom ett ”vi” mot ”dem” är vanligt förekommande har begränsade möjligheter att överleva eftersom det handlar om att följa spelets regler. Att förklara varför vissa länder är demokratiska medan andra inte är det är ett problem som länge sysselsatt statsvetare. Det finns flera olika teorier kring detta. Lipsets moderniseringstes går ut på att välstånd föder demokrati. ”Ju mer välbärgad nation, desto större chanser att den kommer upprätthålla demokratin”. Framför allt genom uppkomsten av en medelklass som motsätter sig extremism. Teorin har fått efterföljare såsom Huntington, Marks och Diamond. De sistnämnda konstaterar att förbindelsen mellan välstånd och demokrati är ”ett av de starkaste och stabilaste sambanden i jämförande undersökningar av nationell utveckling”. Välstånd och en rättvis fördelning genererar generellt sett minskade klyftor och dämpade klasskonflikter. Dessa faktorer tillsammans gynnar därmed en demokratisk kompromiss mellan klasserna. Mot Lipsets moderniseringstes kan man ställa Barrington Moores historiska synsätt. Inom denna tradition sätts fokus på övergången mellan jordbrukssamhälle till industrisamhälle och dess implikationer på det politiska system som blir följden. Moore argumenterar för att demokrati är det politiska uttrycket för kapitalistisk utveckling, vilket understödjer Lipsets teori om medelklassens betydelse för demokratisering. I vissa länder förhindrades dock denna utveckling genom en allians mellan staten och den ekonomiska eliten. Utvecklingen kan därför inte sägas vara ödesbestämd. Ett demokratiskt styre behöver inte per automatik betyda ekonomisk utveckling och ett effektivt styre. Indien till exempel, ett demokratiskt land med enorm fattigdom, visar att det alltid finns undantag från generaliseringar. Andra exempel på detta är de oljerika länderna i Mellanöstern som i mångt och mycket saknar demokratiska tendenser. Detta motbevisar dock inte ett samband mellan demokrati och ekonomisk utveckling. (Hague, Harrop, Breslin, 2000, s. 76-79, 139-140) Lipset såg ett linjärt samband mellan socio-ekonomisk utveckling och demokratisering utan att ta hänsyn till kritiska trösklar. (Karvonen, 1997, s. 32) Samhällscentrerade demokratiseringsteorier ger oss möjlighet att skapa ökad förståelse kring demokratisering och stabilitet, detta genom att studera den politiska kulturen och det sociala kapitalet bland medborgarna. Det ger oss möjlighet att generalisera. Bristen hos de samhällscentrerade teorierna är att man i hög utsträckning bortser från betydelsen av politiskt handlande och politiska institutioner. Det kan ibland bli väldigt förenklat genom att oavbrutet fokusera och hänföra alla svar till politisk kultur och socialt kapital utan att titta på variationer och andra faktorer. Skillnaderna mellan regionerna i Italien kan till exempel inte förklaras av en enda faktor. För att förklara dessa skillnader handlar det om att se ett komplicerat samspel mellan olika faktorer såsom familjestruktur, klass, jordbrukets organisering, industrialisering och så vidare. Samhällscentrerade demokratiseringsteorier anklagas ofta för determinism genom den starka tilltron till ekonomisk utveckling, tillit och socialt kapital. Det man kan vara överens om är att institutionerna formar politiken och resultaten genom att ge form åt aktörernas identitet, makt och strategier. Institutionerna formas i sin tur av historien, eftersom historien påverkar det som kommer därefter. För att få en helhetssyn är det dock viktigt att lägga till ett tredje ben och det är det sociala sammanhanget. (Putnam, 2000, s. 8, 19-20) Institutionerna påverkas delvis av attityderna, normerna och förväntningarna hos den stora massan. Detta behöver dock inte betyda att man alltid beter sig på samma sätt. (Almond, Powell, Strom, Dalton, 2002, s. 56) ”Det är inte möjligt att förstå aktörerna och deras åtgärder utan att beakta strukturerna, och det är inte möjligt att förstå samhällsstrukturer om man inte ser till dem som skapade, mer eller mindre medvetet, av människor...Den grundläggande enheten är istället aktören i strukturer...I detta synsätt innefattas såväl beteenden och idéer som individer och institutioner.” (Lundquist, 1993, s. 159) Demokratisering är ett multikausalt fenomen som kan ha flera olika förklaringar och olika teorier behöver därför inte utesluta varandra. (Karvonen, 1997, s. 120) Statsvetenskapen är inriktat på analys av politik och det borde därför vara självklart att kombinera olika metoder och teorier med varandra. Specialiseringen inom forskningen leder lätt till fragmentering och man går därmed miste om de möjligheter till innovation och utveckling som blir följden när forskare från olika discipliner hämtar metodologi från varandra. Forskningen handlar ju ändå om att öka vår kunskap om verkligheten. (Lundquist, s. 18, 36, 57) De stats- och samhällscentrerade demokratiseringsteorierna främsta styrka är att de kan väcka olika frågeställningar som man därefter empiriskt kan pröva. Ibland kan statscentrerade teorier komma med den bästa förklaringen medan det i andra situationer kan vara tvärtom. (Peters, 1998 s. 135) Det är viktigt att understryka fruktbarheten i att kombinera olika förklaringar, att studera den process som blir följden av att föra samman värderingar, social struktur och politiska institutioner med varandra. Därigenom får vi möjlighet att dra generella slutsatser både om såväl orsaker som effekter. Att kunna sortera och systematisera förhållanden i vår omvärld genom att dra generella slutsatser är en viktig del av vetenskapen. För att kunna göra detta är det viktigt att titta på både värderingarna, aktörerna och institutionerna. (Lindahl, 1998, s. 9-10, 18) Att kunna göra generaliseringar ger oss möjlighet att ställa upp hypoteser som man sedan kan pröva genom att jämföra. (Peters, 1998, s. 135) ”Den som på ett seriöst sätt vill studera politik och utveckling måste klara av att sitta något så när stadigt på flera olika stolar samtidigt-utan att trilla emellan.” I en utvecklingsprocess är det nämligen många olika faktorer och förutsättningar som samverkar med varandra, det kan till exempel handla om politiska-, sociala -, ekonomiska-, kulturgeografiska och historiska faktorer. Även om det är nödvändigt att specialisera sig på vissa faktorer så är det viktigt att kunna förhålla sig till och se sambanden mellan de olika faktorerna. (Törnquist, s. 13, 18-19 ) Det är av vikt, slutligen, att lyfta fram att begrepp såsom demokrati, tillit och socialt kapital kan ha olika betydelser beroende på var man befinner sig. Den kulturella kontexten är därmed betydelsefull för att skapa ökad förståelse. Vi rör oss med begrepp som handlar om tolkningar och som kan vara svåra att definiera. Begreppen är inte observerbara. Det behövs flera olika mätmetoder för att bekräfta det vi kommit fram till. Detta skapar osäkerhet.

Källförteckning


Almond, Gabriel A, Powell, G. Bingham Jr, Strom, Kaare. (2002) Comparative Politics-A Theoretical Framework, Pearson Longman
Diamond, Larry. (1999) Developing Democracy-Toward Consolidation, Johns Hopkins
Hague, Rod, Harrop, Martin, Breslin, Shaun. (2000) Styrelseskick och Politik, Nya Doxa
Karvonen, Lauri. (1997) Demokratisering, Studentlitteratur
Lindahl, Rutger Red. (1998) Utländska politiska system, SNS Förlag
Lundquist, Lennart. (1993) Det vetenskapliga studiet av politik, Studentlitteratur
Peters, Guy.B. (1998) Comparative Politics-Theory and Methods, Palgrave
Putman, Robert D. (2000) Den fungerande demokratin-Medborgarandans rötter i Italien, SNS Förlag
Törnquist, Olle. (1996) Politik och utveckling i tredje världen-En kritisk introduktion, Studentlitteratur



Se S-filmklipp med socialdemokrater
Laddar filmer...
VILL DU SE FLER S-KLIPP? BESÖK YOUTUBE.COM