Arbetarerörelsens Tankesmedja
15 november 2008 17:33
Arbetarrörelsens Tankesmedja
www.arbetarrorelsenstankesmedja.se
VECKANS ANALYS:
Rimlig a-kasseersättning
LÖRDAG 15 NOVEMBER 2008: Om Littorin och Reinfeldt kan garantera att alla
som nu blir arbetslösa kommer att kunna hitta nya jobb direkt när det gamla
tar slut är det självklart onödigt att diskutera a-kassans storlek.
Men så länge folk kan tvingas gå arbetslösa i månader därför att det finns
för få jobb, så länge måste det finnas en arbetslöshetsförsäkring, som ger
ett tillräckligt ekonomiskt skydd under den tiden, skriver Arbetarrörelsens
Tankesmedjas utredningschef Anne-Marie Lindgren i VECKANS ANALYS där hon
pekar på en frapperande skillnad i regeringens (aktiva) sätt att handskas
med finanskrisen jämfört med dess (brist på) agerande i jobbkrisen.
Regeringen - eller ska man mer rakt på sak säga Anders Borg? - har
onekligen hanterat den svenska delen av finanskrisen bra. Åtgärderna för
att få igång systemet igen kom snabbt och var tillräckligt omfattande för
att få effekt. Kritiken mot att bankerna höll uppe boräntorna var ett
taktiskt mästerstycke. Ingripandet mot Carnegie balanserade skickligt
mellan nödvändigheten att inte skrämma upp det finansiella systemet igen
och nödvändigheten att låta de ansvariga för företagets fullständigt
sanslösa beteenden ta konsekvenserna.
Kontrasten mot passiviteten och förvirringen när det gäller att hantera den
uppseglande arbetslöshetskrisen är stor.
En del av förklaringen är förstås att finanskrisen, trots allt, är lättare
att hantera. Staten har ett antal instrument för att påverka en orolig
finansmarknad: räntesänkningar, kreditgarantier, insättningsgarantier, o s
v. Att få fram nya jobb i stället för alla de som försvinner i
lågkonjunkturens svarta hål är mycket svårare.
Men det räcker ändå inte som förklaring. Må vara att staten inte har lika
effektiva instrument för att rädda jobb som för att rädda krisande banker,
men några verktyg har den faktiskt. Och hittills syns just inga tecken på
att regeringen tänker använda dem.
Det finns några klassiska metoder att ta till, som ökat bostadsbyggande,
tidigareläggning av statliga investeringar eller pengar till jobb inom
skola eller vård.
I en ny rapport tecknar Boverket en mörk bild av möjligheterna för ungdomar
och nyinflyttade att över huvud taget hitta en bostad i
storstadsregionerna. Att återinföra det statliga stödet till
hyreshusbyggande skulle alltså både minska bostadsbristen och öka
sysselsättningen.
Och vad gäller tidigareläggning av statliga investeringar - ja, vi vet alla
att det är åtskilligt som behöver göras för att ställa om samhället till
lägre energiförbrukning. Lämpligt placerade statliga satsningar skulle både
skapa jobb och gagna miljön.
Åtskilliga kommuner och landsting har i dag stora ekonomiska problem, som
redan lett till uppsägningar. Den svåra frågan om hur landstingen
ekonomiskt ska klara de stigande kraven på sjukvården kräver i och för sig
grundliga utredningar och sannolikt en del strukturförändringar. Det
hindrar inte att man mycket väl skulle kunna göra en temporär satsning för
att öka sysselsättningen inom vården.
Så nej, helt utan handlingsmöjligheter är inte regeringen. Passiviteten
måste bero på något annat.
Förklaringen skulle förstås kunna vara en ovilja att ingripa mot
”marknadens” självreglerande mekanismer. Men eftersom man redan gjort det
när det gäller bankkrisen borde det inte vara konstigare att ingripa mot
arbetslösheten.
Dock är åtgärderna mot finanskrisen faktiskt konforma med den ekonomiska
teori, som styr regeringspolitiken. Denna teori säger inte att alla former
av statliga ingripanden är skadliga utan lämnar tvärtom stort utrymme för
staten att med makroekonomiska styråtgärder få marknaderna att fungera så
som de enligt teorierna ska göra.
Moderaternas hela s.k. jobbpolitik handlar om att påverka marknader genom
förändrade prisrelationer: man sänker arbetsgivaravgifter för att göra
anställningar billigare, och man sänker a-kassa och sjukersättning för att
göra sjukdom och arbetslöshet dyrare.
Att med rent ekonomiska grepp styra upp utflippade finansmarknader är helt
i linje med detta synsätt. Selektiva åtgärder i syfte att direkt skapa
produktion och jobb, är det däremot inte.
Den teoribildning regeringen sitter fast i står i vägen för en rationell
politik mot arbetslösheten. Och den typ av åtgärder för att påverka
marknadsmekanismerna, som genomförts med stöd av samma teorier, är i stort
sett pengar slängda i sjön. De hade kunnat användas på sätt som gett bättre
skydd mot konjunktursvängningar.
De sänkta arbetsgivaravgifterna för ungdomar under 26 år har således enligt
Riksrevisionen ökat antalet ungdomar i arbete med bara 2,8 procent; varje
nyskapat jobb har kostat nära 1 miljon!
En bättre användning hade varit att ge lågutbildade ungdomar
arbetsmarknadsutbildning (kostnad: 275 000 kr) inom någon av de
bristyrkessektorer som - faktiskt - fortfarande finns. Riksrevisionen
konstaterar dessutom att alla försök att skapa jobb genom sänkta
arbetsgivaravgifter gett endast marginella effekter. Trots det tänker
regeringen fortsätta att sänka.
Och trots att alla ekonomiska bedömare - inklusive finansdepartementet -
räknar med ökad arbetslöshet, så håller regeringen iskallt fast vid att
a-kassan ska ligga lågt. Och upprepar mantrat att man inte ska ge folk
bidrag, utan nya jobb.
Visst. Om Littorin och Reinfeldt kan garantera att alla som nu blir
arbetslösa kommer att kunna hitta nya jobb direkt när det gamla tar slut är
det självklart onödigt att diskutera a-kassans storlek.
Men så länge folk kan tvingas gå arbetslösa i månader därför att det finns
för få jobb, så länge måste det finnas en arbetslöshetsförsäkring, som ger
ett tillräckligt ekonomiskt skydd under den tiden.
Det är dessutom ekonomiskt klokt.
Rimlig a-kasseersättning är nämligen ett sätt att hålla uppe köpkraften
även i lågkonjunkturer. Bra mycket effektivare än de skattesänkningar i
högre inkomstskikt som regeringen genomfört och vill fortsätta med!
Anne-Marie Lindgren
utredningschef, Arbetarrörelsens Tankesmedja
Tidigare VECKANS ANALYS finns samlade på www.arbetarrorelsenstankesmedja.se
i vänstra spalten under knappen VI KOMMENTERAR.
|
|
|
|
Laddar filmer...
|
25%
61%
14%
