Viktigt med eget rum för bra resultat i skolan

Trångboddheten skiljer sig mycket mellan olika grupper i samhället. Forskning visar att ett eget rum från 10-årsåldern är viktigt för att prestera goda resultat i skolan, skriver Kristina Mårtensson, LO-utredare i en debattartikel som publicerats i Norrköpings tidningar lördag den 23 oktober.

Läs mer
Viktigt med eget rum för bra resultat i skolan

Trångboddheten skiljer sig mycket mellan olika grupper i samhället. Forskning visar att ett eget rum från 10-årsåldern är viktigt för att prestera goda resultat i skolan, skriver Kristina Mårtensson, LO-utredare i en debattartikel som publicerats i Norrköpings tidningar lördag den 23 oktober.
Debattartikeln:

I dag saknar 17 procent bland barnen till arbetare eget rum medan bara 7 procent av barnen till högre tjänstemän saknar eget rum. Bland barn med utlandsfödda föräldrar saknar hela 40 procent eget rum, skriver Kristina Mårtensson.

I dag lördag är LO med och ordnar ett seminarium på Arbetes Museum, med rubriken "Klasskillnader i boendet visas genom barnen". På LO har vi under de senaste åren valt att prata bostadspolitik utifrån barnen. I dag bor nästan alla i Sverige moderna bostäder med hög standard. Det gamla standardmåttet på om man bor modernt eller inte har nästan spelat ut sin roll. Det finns däremot två andra standardmått som är viktiga för barns uppväxtvillkor och det är trångboddhet och boende i eget hus.

Viktigt med eget rum
Det är just för barnfamiljerna som trångboddheten märks och spelar roll. Forskning visar på att det är viktigt med ett eget rum från 10-årsåldern för att barn ska prestera goda resultat i skolan. Just när det gäller trångboddhet ser vi stora skillnader utifrån klass. I dag saknar 17 procent bland barnen till arbetare eget rum medan bara 7 procent av barnen till högre tjänstemän saknar eget rum. Bland barn med utlandsfödda föräldrar är skillnaden dramatiskt stor, hela 40 procent saknar eget rum.

Ett annat mått som visar på hur barn bor och där det finns stora skillnader är om barnen bor i villa/radhus, bostadsrätt eller hyresrätt. Bland barnfamiljer är önskan att bo i ett eget hus dominerande. Nästan alla barnfamiljer drömmer om ett eget hus och sedan finns det en lite grupp som drömmer om en våning i stan med kakelugn och högt i tak. Därför är boendet i eget hus en viktig kvalitetsfaktor för barnfamiljernas boende och det är oroande att skillnaderna är så stora mellan olika grupper. 60 procent av LO-barnen bor i eget hus medan hela 90 procent av barnen till högre tjänstemän bor i eget hus. Och bland invandrarbarn bor bara 25 procent i eget hus om de är LO-barn.

Skillnader i områden
I boendet ser vi stora klasskillnader mellan barnen. Men boendet är ju så mycket mer än det vi kan mäta med tumstock eller standard. Identiska hus i Norrköping kan det skilja flera hundra tusen på beroende på om det ligger i "rätt" eller "fel" område. "Rätt" område har hög status, medan fel har "låg" status. I området med hög status anser man att viktiga saker för barnfamiljer så som skola och barnomsorg fungerar bättre än i området med låg status. I högstatusområdet upplever de boende också större trygghet, man är mindre orolig när man ska går från bussen och störs i mindre utsträckning av grannar.

Hur tråkigt det än låter så är "statusen" i boendet den stora bostadsfrågan framöver. Det handlar om allt från kvalité på skola och dagis till om jag känner mig trygg när jag går från bussen. Boendestandarden är i dag hög för de flesta och då kommer människors krav på skönhet, trygghet och inflytande. Bostaden är ju något som ger en identitet och trygghet.

Många barn och deras föräldrar bor bra och kan påverka sitt boende och sin omgivning. Men det finns också stora grupper av barn som växer upp i områden där man har små möjligheter att vara med och påverka hur det ser ut, såväl inne i lägenheten som ute i bostadsområdet och i skolan.

Ta krafttag tillsammans
En viktig uppgift för skolan och de lokala politikerna är att låta barnen vara med och påverka sina omgivningar. Vi är övertygade om barn får vara med och se att det går att påverka bostadsområdet, vägen till skolan eller skolmiljön - då är det något man tar med sig in i vuxenlivet. Det går att påverka och jag vet hur man gör!
Jag är övertygad att om barnen får vara med och påverka hur det ser ut i deras omgivning, då kommer barnen känna stolthet över de miljöer där de bor och går i skolan. Med all säkerhet innebär det också att förstörelsen kommer att minska.

Tillsammans måste vi ta krafttag för att förbättra boendet och det är barnfamiljerna som åter måste bli utgångspunkten. Flera åtgärder måste göras och en del kostar kanske mycket pengar. Men det allra viktigaste som inte är så dyrt är att låta barnen vara med i planeringen och åtgärda saker som är viktiga för framförallt barn och ungdomars trygghet. Då kommer kloka barn också att bli kloka vuxna som känner ansvar och delaktighet i samhället.

Kristina Mårtensson
ekonom och LOs representant i arbetsgruppen Färg, Form och Estetik