Basindustrin, som är ryggraden i Sveriges ekonomi, är tydliga med att de behöver Norrbotniabanan för att behålla och utveckla konkurrenskraften. Varor från våra trakter vidareförädlas i industrier i landets mellersta och södra delar, och på kontinenten. Effektiva transportmöjligheter till och från Norrbotten och Västerbotten skapar arbetstillfällen på många håll i Sverige och Europa.

Här uppe har vi historiskt haft ett rikt handelsutbyte och sociala kontakter västerut och österut. Det vill vi fortsätta med. Genom Norrbotniabanan skapas bra infrastruktur som gör att Sverige kan ta del av tillväxten när råvaruutvinning och utvecklingen sätter fart i nordvästra Ryssland.

Under allt för många år har investeringar i infrastruktur försummats, oavsett vilken regering som suttit vid makten. Diskussionen om infrastruktur går i vågor. Samtidigt som den statliga klimatberedningen, där alla partier finns med, säger att järnvägskapaciteten måste öka med 50 procent så säger statsministern att det är orealistiskt. Och medan jordklotet har andnöd så fortsätter bilismen att öka. Vilken väg ska vi välja?

Den borgerliga alliansen har tydligt uttalat att projekteringen av Norrbotniabanan ska fortsätta, men i Banverkets anslag ser vi ett stort glapp mellan detta uttalande och verkligheten. Nuvarande finansiering sinar till hösten. Det är oroväckande. Vi vill försäkra oss om att regeringen inte vacklar i löftet. Ett stopp i projekteringen skulle innebära att redan nedlagt jobb kastras bort och hindra kommunerna från att detaljplanera bostadsbyggande och annat.

Frågan är inte om Norrbotniabanan ska byggas, frågan är när.

• l Behovet av banan är fastlagt och dokumenterat
• l Satsningen rekommenderas av klimatberedningen
• l Banverket visar en lönsam kalkyl
• l Industrin hämmas av järnvägens kapacitetsbrist
• l Regionen står enad

Medan den politiska processen pågår i samband med regeringens infrastrukturproposition, så måste den konkreta projekteringen längs kusten hos oss gå vidare med full fart.

Lennart Holmlund
kommunstyrelsens ordförande Umeå
Lars Bäckström
kommunstyrelsens ordförande Robertsfors
Bert Öhlund
kommunstyrelsens ordförande Skellefteå
Peter Roslund
kommunstyrelsens ordförande Piteå
Karl Petersen
kommunstyrelsens ordförande Luleå
Olle Lindström
kommunstyrelsens ordförande Boden
Robert Forsberg
kommunstyrelsens ordförande Kalix
Sven-Erik Bucht
kommunstyrelsens ordförande Haparanda