Debattinlägg:
Varför inte göra som i Västerbotten och Umeåregionen?
10 oktober 2007 11:37
Vasa är Umeås närmsta grannstad och från Umeås sida ser vi gärna att kommunerna kommer närmare varandra. Umeå kommun består av en centralort (Umeå) och tre kommundelar Holmsund/Obbola, Hörnefors, Sävar/Täfteå vilka alla var egna kommuner fram till 1974 då de blev en del av Umeå kommun.
Efter kommunsammanslagningarna hade Umeå en befolkning på ca 75 000 invånare. Idag är Umeå Sveriges elfte största kommun med ca 111 500 invånare. 51 procent av de anställa är engagerade i den privata sektorn och 49 procent i den offentliga. Umeå är också en utbildningsstad där Umeå universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet spelar stor roll, framförallt i att attrahera nya människor till Umeå.
Urbaniseringen och befolkningsomflyttningen under 1900-talet har inneburit att landsbygdens andel av befolkningen har minskat. Det i sin tur har medfört svårigheter för vissa kommunerna att klara sina allt större åtaganden gentemot medborgarna. Kommunreformer har genomförts i Sverige ett flertal gånger men under 1900-talet är det framförallt 1952 års kommunreform och den senare under 1970-talet som är värt att nämna.
Man insåg ganska omgående att 1952-års reform inte var tillräcklig. En ny kommunreform, där sammanslagning skulle ske på frivillig basis föreslogs. Det skedde fram till 1969 då riksdagen beslöt att sammanslagningen skulle påskyndas. År 1974 hade de flesta nya kommunerna bildats. Det var också under perioden 1977-79 som antalet kommuner i Sverige var absolut minimum med 277st, (max var 1930 med 2532st). Idag är antalet kommuner 290st.
Antalet kommuner i framtiden kommer sannolikt att vara i ungefär den storleksordningen. Enstaka delningar och sammanläggningar kan komma att ske, men dagens kommunstruktur är förhållandevis stabil och nya genomgripande kommunreformer är inte att räkna med. Däremot kan det komma förändringar om landstingens uppgifter överförs till storregioner. Detta då de minsta kommunerna ev. behöver läggas samman till större enheter för att klara framtidens utmaningar. Alternativet är att kommunerna sinsemellan börjar samverka mer genomgripande och inom fler områden.
Trenden under 1900-talet med kommunsammanslagningar hade att göra med att mindre kommuner har haft svårt att klara sina åtaganden gentemot medborgarna, ekonomiskt och servicemässigt. Detta har lett till att man på en del håll börjat diskutera nya sammanläggningar. Under 2006 diskuterade Vilhelmina-, Åsele- och Dorotea kommun i Västerbottens inland en ev. sammanslagning. Man beslöt dock i februari i år att inte bilda en gemensam kommun utan tillsvidare utöka kommunsamverkan inom en rad olika områden.
Umeås erfarenhet av kommunsammanslagning har varit positiv. De kommuner som gick in i Umeå kommun är idag kommundelar med egna beslutande nämnder, samt tillhörande förvaltningar. De har beslutanderätt över sin del av den totala budgeten, vilket innebär att de själva kan bestämma om t.ex. vård, skola och omsorg i den egna kommundelen.
Storlek och att växa befolkningsmässigt handlar om en stads attraktivitet, men också vilken möjlighet man har att attrahera investeringar och företag. Det är m.a.o. en överlevnadsfråga för kommunen och regionen, att kunna stå pall mot de allt större utmaningar som finns. Ökad globalisering och konkurrens, men också en åldrande befolkning, gör att man måste stå väl rustad.
En motsvarande kommunombildning i Finland som i Umeå tror vi skulle vara positivt t.ex. för samarbetet över Kvarken som skulle kunna bli än bättre. Tillsammans skulle vi kunna bli en större och mer attraktiv region. Det är även positivt om en sådan ombildning skulle innebära att färjan kunde flyttas till en ny uthamn exempelvis i Repolot, som en del i visionen om att skapa en fast vägförbindelse mellan Vasa och Umeå.
Vad gäller den språkdiskussion som ev. skulle kunna vara ett hinder för en sammanläggning till kommundelar – varför inte låta respektive kommundel ha kvar samma regler om förvaltningsspråk som man har i den ena eller den andra kommunen idag.
Små kommuner har oftast mindre muskler att klara framtidens utmaningar, samtidigt som de ofta har ett mer bekymmersamt ekonomiskt läge. Våra erfarenheter har varit goda och de visar på vikten av att samla krafterna, att kunna samlas kring ett gemensamt mål, istället för att vara splittrade och konkurrera. I varje region måste det finnas en motor, ett centra som gör att regionen växer. För Umeås del har detta skett dels genom kommunsammanslagning men också genom frivilligt samarbetet över kommungränserna i Umeåregionsamarbetet. Det senare är ett frivilligt samarbete mellan sex kommuner inom olika områden.
Lennart Holmlund, kommunstyrelsens ordf. i Umeå (s) och vice ordf. Kvarkenrådets styrelse
|