Valfrihet skall inte skapas genom affärsverksamhet
Valfrihet skall inte skapas genom företagsetableringar
Valfrihet skall inte skapas genom näringsverksamhet
Valfrihet skall inte skapas genom att segregera samhället
Valfrihet skall inte syfta till att tjäna pengar
Valfrihet skall inte förstöra framtidens samhälle genom grundläggande fel i barnens utbildning

Men nu är ”måttet mer än rågat”!
Skyll inte på valfriheten!
Göm Dig inte bakom valfriheten!
Se verkligheten!

Samhället förstörs ju allt eftersom!
Det gäller välfärden
Det gäller inte minst framtiden och skolan
Skolan i Sverige är - ju som bekant är – den sämsta i världen!
Har du glömt hur det var?

Internationella forskare varnar för faror med svenskt skolsystem
Internationell expertis varnar nu för faror med full valfrihet i det svenska skolsystemet.
Sedan friskolereformen i början av 90-talet har det svenska skattefinansierade skolsystemet
utvecklats till det mest marknadsanpassade och konkurrensutsatta i världen.

Läs här:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5478733
Detta finns att läsa på Sverige Radio, Publicerat: 2013-03-20 kl 06:32
Räcker inte det?

Myndigheten Skolverket som sköter tillsynen av skolan, reagerar starkt!
1) Redan den 25 jan. 2006 framförde Skolverket via ett pressmeddelande:
Ökade skillnader mellan skolor minskar likvärdigheten
Vilken skola en elev går på får allt större betydelse för hur eleven lyckas i skolan.

Skolverket har analyserat variation i måluppfyllelse mellan grundskolor med fokus på orsaker till varia-tionen, hur variationen har förändrats de senaste åren samt vilka konsekvenser för likvärdigheten sådana förändringar kan tänkas ha.

En del av de skillnader som finns mellan skolors resultat kan förklaras av att elever har olika förutsättningar i form av sociala och ekonomiska förhållanden, kön och migrationsbakgrund och att skolorna inte lyckas kompensera fullt ut för dessa förutsättningar.
Även tidigare studier visar, att elevens egna föräldrars utbildningsnivå har ett starkt samband med elevens resultat, att elever som invandrat under skoltiden till Sverige i genomsnitt uppnår lägre resultat i skolan, även om hänsyn tagits till föräldrarnas utbildningsnivå samt att flickor i genomsnitt presterar bättre än pojkar.
Elevers resultat påverkas inte bara av den egna bakgrunden utan också av omgivningen, dvs. det finns ett samband mellan elevens resultat och den genomsnittliga utbildningsnivån hos skolkamraternas föräldrar liksom andelen utlandsfödda elever på skolan.

Variationen i skolors måluppfyllelse har ökat
Skolverkets analyser av slutbetygen visar, att variationen i meritvärde mellan elever har ökat mellan 1998 och 2004.
Den största variation av elevers meritvärde finns dock fortfarande inom skolorna snarare än mellan skolorna.
Betydelsen av elevens egna föräldrars utbildningsnivå har fortfarande stor betydelse för elevens förväntade skolprestation.
Det finns fortfarande en (signifikant) negativ effekt av att vara utlandsfödd.

Likvärdigheten har försämrats
Skolsegregationen när det gäller socioekonomisk bakgrund (mätt som andel högutbildade föräldrar) har ökat med ca 10 procent mellan 1998 och 2004.
Det finns dessutom tecken på en tilltagande så kallad osynlig skolsegregation, vilket innebär att "duktiga" elever, oavsett socioekonomisk bakgrund, i större utsträckning i dag jämfört med tidigare, söker sig bort från skolor där andelen utlandsfödda elever är hög och/eller där andelen elever med högutbildade föräldrar är låg.

På samma sätt kan mycket väl segregationen inom gruppen utlandsfödda elever ha ökat, så att t.ex. nyanlända invandrade elever i större utsträckning hamnar i invandrartäta skolor, medan andra utlandsfödda elever som vistats längre i landet söker sig bort från dessa skolor.
Den tilltagande synliga såväl som osynliga skolsegregationen, i kombination med att elever till viss del påverkas av sin omgivning, kan få allvarliga konsekvenser för likvärdigheten i skolsystemet.
Det finns sålunda en risk för att elever inte ges samma möjlighet att prestera väl, då de i högre utsträckning än förut kan påverkas av sin ovanligt bra eller ovanligt dåliga omgivning, dvs. vissa elever gynnas och vissa elever missgynnas.
Betydelsen av vilken skola en elev går på har därmed fått ökad betydelse för att förklara en elevs förväntade skolprestation.

Skolornas arbete har betydelse
Kan skolornas verksamhet kompensera för ogynnsamma bakgrundsfaktorer?
I en fallstudie har Skolverket analyserat betydelsen av skolors verksamhet för skillnader i måluppfyllelse.
För att komma åt betydelsen av skolornas verksamhet för skillnader i måluppfyllelse har tre skolpar analyserats.
Den ena skolan i varje par har relativt hög måluppfyllelse och den andra relativt låg, trots lika elevsammansättning.
Dessa analyser sammantagna visar på drag, som förenar de skolor i fallstudien, som har relativt hög måluppfyllelse.
De kännetecknas av en dubbelsatsning på omsorg och kunskap: Lärarna på dessa skolor är motiverande, pådrivande och omhändertagande i förhållande till eleverna.
Skolorna präglas också av en social kontroll.
Genom de nära relationerna får lärarna god kännedom om elevernas hela livssituation, vilket underlättar stödinsatser som är anpassade till elevernas behov.
Relationerna i sin tur understöds av någon form av småskalighet på skolorna, antingen organisatoriskt eller genom färre elever.
Få lärare på få elever verkar underlätta för den här typen av relationer.
Dessa drag i skolornas arbete räcker inte för att förklara skillnaderna i måluppfyllelse på de olika skolorna, utan det handlar om ett helt paket av insatser.
I några av jämförelserna märks t.ex. betydelsen av ett tydligt ledarskap, hur utvecklingsarbetet bedrivs och bra relationer mellan skola och kommun.
Att det finns likartade förhållanden, som bidrar till god måluppfyllelse i några mycket olika skolor med tanke på elevsammansättning, talar för att dessa egenskaper också kan visa sig vara viktiga i många andra skolor runtom i landet.

2) Skolverket skriver nu i ett pressmeddelande den 2 maj 2013:
Krafttag krävs för en likvärdig skola
Läs här:

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/arkiv_pressmeddelanden/2013/krafttag-kravs-for-en-likvardig-skola-1.198472

Skillnaderna mellan skolor med bra och dåliga resultat har ökat dramatiskt.
Sannolikt har det fria skolvalet bidragit till utvecklingen.
Att förbättra likvärdigheten, stärka läraryrket och ha en långsiktig skolpolitik är de tre viktigaste områdena för att höja resultaten och kvaliteten i den svenska skolan.
- Vi riktar oss nu till regeringen med vår samlade bedömning av tillståndet i den svenska skolan.
Det är fortsatt bekymmersamt.
Ska vi lyckas vända den negativa trenden, så måste vi fokusera på de här tre områdena, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.

Alla skolor måste utvecklas till bra skolor
Alla barn har rätt att utvecklas så långt som möjligt oberoende av sin bakgrund eller vilken skola de går i. Skolan har ett lagstadgat ansvar att kompensera för skillnader i elevers olika förutsättningar men lyckas inte idag.
Skillnaderna mellan elevers skolresultat har ökat.
Det finns ett starkt samband mellan social bakgrund och hur elever lyckas i skolan.
Skillnaderna mellan skolors genomsnittliga resultat har fördubblats de senaste 20 åren.
Sverige utmärker sig i internationella jämförelser som ett land där både kunskapsresultat och likvärdighet har försämrats under 2000-talet.
Skolvalet är ett genuint dilemma.
Att kunna välja skola kan vara positivt för den enskilde eleven, men skolvalet riskerar att missgynna elever, vars föräldrar inte gör ett aktivt val.
Konkurrensen mellan skolor kan stimulera till ökad kvalitet, men samtidigt bidrar sannolikt det fria skolvalet till ökade skillnader mellan skolor och därmed till minskad likvärdighet.
- Den försämrade likvärdigheten innebär, att alla barn inte får de livschanser som skolan ska ge.
Situationen måste mötas med politisk handlingskraft nationellt och lokalt, säger Anna Ekström.

Säkra tillgången till kompetenta lärare
Den framtida tillgången till lärare och förskollärare är hotad.
Stora pensionsavgånger är att vänta, svenska lärare är mindre nöjda med sitt yrkesval än genomsnittet för andra EU- och OECD-länder och varannan lärare överväger att byta yrke.
- Att så många lärare allvarligt överväger att byta yrke är mycket oroande.

Skolor och skolhuvudmän behöver långsiktighet.
Staten behöver vara ihärdig i sitt stöd till kommuner.

3) Skolinspektionen skriver den 2 maj 2013:
Skolan måste ta en mer aktiv roll för att lyfta resultaten
Läs här:
http://www.skolinspektionen.se/sv/Om-oss/Press/Pressmeddelanden/Skolan-maste-ta-en-mer-aktiv-roll-for-att-lyfta-resultaten/

Skillnaderna mellan skolor i Sverige är stora.
I vissa skolor känner sig eleverna trygga och får det stöd och den stimulans de behöver för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.
Medan elever i andra skolor inte når goda kunskapsresultat och måste gå till en skola de inte känner sig trygga i.
Skolinspektionens tillsyn visar, att många skolor måste satsa mer på att skaffa sig ett grepp om sitt eget arbete.
– När man i skolan inte följer upp och förändrar sitt eget sätt att arbeta, är det ytterst den enskilda eleven som drabbas.
Många skolor behöver bli bättre på att kartlägga och analysera resultat, vidta åtgärder och utvärdera hur det fungerat.

Under 2012 har Skolinspektionen på ett eller annat sätt granskat nästan hälften av landets skolor.
I rapporten ”Skolans kvalitetsarbete ger möjlighet till förändring”, som lämnats till regeringen presenteras erfarenheterna från 2012.
I rapporten lyfts skolornas ansvar att förbättra den egna verksamheten.
Fokus ligger på det systematiska kvalitetsarbetet och dess betydelse för att skolan ska utvecklas inom områdena undervisning, studiemiljö och pedagogiskt ledarskap.
Skolinspektionen ser, att kvaliteten på skolorna varierar både inom och mellan kommunerna.
Hälften av de 46 granskade kommunerna brister i arbetet med att ge alla elever likvärdig utbildning.
Exempelvis kan kunskapsresultaten variera mellan skolor och elevgrupper inom kommunen.
– Det är ofta skolor i utsatta områden som har svårast att möta elevernas behov med låga kunskapsresultat som följd.
Då blir det desto viktigare att kommunerna arbetar medvetet med att driva på och stötta skolorna i deras kvalitetsarbete och utjämna skolornas olika förutsättningar.
Skolan får inte vara ett lotteri.
Elever ska ha samma möjligheter, oavsett var de bor och i vilken skola de går, säger Ann-Marie Begler.

Förra året genomfördes regelbunden tillsyn i 745 grundskolor och 213 gymnasieskolor.
I samband med detta frågade Skolinspektionen, i den så kallade Skolenkäten, nästan 110 000 elever, föräldrar och lärare om hur de ser på sin skola.
I var sjunde grundskola utgår utbildningen inte från samtliga mål i läroplanen.
Ofta innehåller inte undervisningen i vissa ämnen, till exempel idrott, musik och fysik, alla delar som anges i läroplanen.

Nästan var femte grundskola och gymnasieskola brister, när det gäller att ge elever ledning och stimulans för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.
Exempel visar, att lärarna ofta lägger undervisningen på en gemensam lägsta nivå, som de flesta elever kan förstå, men som varken gynnar elever i behov av stöd eller de som behöver extra utmaning.
Hälften av eleverna upplever att skolarbetet är för lätt, enligt Skolenkäten.
Skolinspektionen konstaterar även att förutsättningarna för elevinflytande är dåliga på många skolor.
För att förbättra resultaten och förebygga studieavbrott behöver skolan bli bättre på att möta eleven med utgångspunkt i dennes bakgrund och intressen med höga förväntningar och tilltro till elevens förmåga.
Många grund- och gymnasieskolor brister i arbetet med att skapa en trygg studiemiljö.
Av de nästan 7 000 gymnasieelever som besvarade Skolenkäten känner sig var tionde elev otrygg.
Fyra av tio tycker inte att skolan gör tillräckligt för att förhindra kränkningar.
Det som oftast brister på skolorna är, att de saknar en plan över vilka åtgärder som ska vidtas när
kränkningar uppkommer samt åtgärder för hur de ska följas upp.
Vidare ser Skolinspektionen, att många rektorer behöver förstärka sitt pedagogiska ledarskap.
De måste förtydliga sin roll och sitt ansvar för att driva ett löpande utvecklingsarbete.
I skolenkäten uppger många lärare, att de upplever att rektorns kunskap om skolans dagliga verksamhet inte är tillräcklig.

I rapporten presenteras ytterligare områden, där Skolinspektionen anser att det behövs tydliga förbättringar.
Skolinspektionens rapport ”Skolans kvalitetsarbete ger möjlighet till förändring”.
Läs här:
http://www.skolinspektionen.se/Documents/Om-oss/regeringsuppdrag/regeringsrapport-2013-skolans%20kvalitetsarbete.pdf

Valfrihet finns på viktiga delar i samhället
Valfrihet skall finnas
Men det gäller att veta vilken valfrihet man talar om
Varje människa har rätt att välja – det gäller valfrihet
Välfärden skall inte bedrivas som en affärsrörelse
Valfrihet är inte en näringsverksamhet
Vård, skola och omsorg skall inte vara en handelsplats för affärsmän

I en del fall har en tidigare positiv utveckling brutits. Vi har i huvudsak redan en 2/3-skola!
Trots ny skollag, nya läroplaner och nya politiska uttalanden av typen ”Europas bästa skola” finner elever, föräldrar, skolans personal och politiker, att det inte är bra som det är.
Vi har inte ”en skola för alla”!
Många pekar på problem och föreslår ändringar.
Men ingen förmår att ändra på det som borde ändras!
Därför: Gör något, innan vi förlorar en skolgeneration!

I tre tidigare artiklar har jag beskrivit innebörden och konsekvenserna av skolans vägval och samtidigt antytt de områden, där den grundläggande kursen måste ändras.

Skolverket har i sina rapporter bl.a. behandlat följande:
* Kommunerna har fått ett tydligt ansvar att förverkliga läroplanens intentioner, men kommunpolitikerna tar inte sitt ansvar.
* Kommunerna saknar uppföljningssystem på alla nivåer, vilket bl.a. medför att man har en vag uppfattning om konsekvenser av besparingarna, att underlag för kommande beslut blir dåligt underbyggda, att kortsiktiga lösningar prioriteras, att skolplanen förlorar i värde som styrdokument och att förtroendet för skolpolitiker och tjänstemän blir dåligt hos skolpersonalen.
* Rektorerna får ensamma fatta de svåra besluten.
* Enligt skollagen ska utbildningen inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet. I utbildningen skall hänsyn tas till elever med särskilda behov. Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Rapporten visar bl.a., att de största nedskrivningarna har gjorts på särskilda stödinsatser, att specialundervisningen har minskat och dess karaktär förändrats, att framför allt elever med läs- och skrivsvårigheter har fått mindre resurser och att på låg- och mellanstadiet har möjligheterna till individuell hjälp under lektionerna minskat till följd av att klasstorleken ökat.
* För gymnasieskolan gäller att barn tar efter sina föräldrar i studie- och yrkesval. Det var just det som det nya gymnasiet skulle ändra på, men segregeringen och de gamla hierarkierna av praktisk och mera akademisk utbildning finns kvar som förr.
* Omorganisation och besparingar medför alltid oro. När de genomförs samtidigt förstärks effekten, personalen blir osäker och har svårt att urskilja vad som är orsak och verkan. Vid övertalighet uppstår osäkerhet och otrygghet. Rätt information är då viktig.
* Ansvarsfördelningen är oklar mellan politiker och tjänstemän men även mellan centralt placerade tjänstemän och rektorer, framför allt i fråga om budgetarbetet.
* Möjligheten att fritt välja skola har medfört att generella nedskärningar påskyndat elevförflyttningar från tunga områden till mindre problemtyngda områden. En skolpeng tar inte hänsyn till strukturella förhållanden och faktiska behov. Skolor med stort resursbehov förlorar.

Slutreflexion
En mängd omfattande, moderna forskningsrapporter om skolan, Skolverkets utvärderingar, uttalanden från erfarna och kända sakkunniga inom skolan, egna erfarenheter som lärare och skolledare säger, att bl.a. följande insatser är nödvändiga att vidta eller överväga, om skolan skall återfå möjligheten att uppfylla den grundläggande värdebasen om en jämlik och demokratisk skola och söka motverka en 2/3-skola:

* Likvärdig utbildning måste klarläggas och säkerställas genom att politiker noggrant sätter sig in i innebörden av begreppet och analyserar konsekvenserna av olika beslut.
Man kan inte ha systemet med skolpeng!

* Skollagens krav om stöd till elever med särskilda behov måste naturligtvis alltid uppfyllas!

* Kommunerna måste
- utarbeta ett fungerande uppföljnings- och utvärderingssystem eller alternativt skapa en skolorganisation för utveckling, utvärdering och uppföljning;
- göra kontinuerlig uppföljning och utvärdering av skolplanens mål och prioriteringar och särskilt se till att den jämlika utbildningen inte drabbas;
- göra eventuella besparingar efter noggranna prioriteringar inom alla kommunal verksamhet;
- prioritera skolans resurser utifrån kravet på en jämlik och demokratisk skola; - samordna alla förvaltningarnas resurser till stöd för elever med särskilda behov.

* Landstinget bör ta initiativ till en reell samordning med kommunerna av stödjande insatser, bl.a. inom barnpsykiatri och skolhälsovård, till elever med särskilda behov.

* Ansvarsfördelningen mellan politiker och tjänstemän måste klarläggas.

* Rektor måste känna ett starkt stöd från skolpolitiker, inte minst i samband med svåra besparingsbeslut.

* Skolutveckling är inte en administrativ utan en skolideologisk och skolkulturell uppgift.

Skolkulturen är nyckeln till en skolas utveckling. Därför måste dess innebörd och möjligheter klargöras för alla i skolan men framför allt för lärarna, som har ett stort ansvar för skolans utveckling. Skolans och läraryrkets traditioner dominerar i hög grad verksamhetens innehåll och utgör därmed kärnan i den i skolan etablerade värdebasen. Att identifiera det möjliga handlingsutrymmet för skolutveckling är en grundläggande aktivitet i skolan och förutsätter, att de personer, som aktivt och offensivt driver skolutvecklingsaktiviteter, har gedigna kunskaper om sådana faktorer, som sätter såväl yttre som inre gränser för skolutveckling.

* Lärarutbildningen måste tydligare än hittills lyfta fram och klargöra skolans värdesystem och skolkulturens viktiga roll. Skolans organisation skall bygga på de mål och värderingar och det innehåll, som är unikt för skolan. Näringslivets modell är ett hot mot skolan och demokratin!
Skolans ledning på alla nivåer måste äga reell kunskap om skolans organisation, dess innehåll, värdesystem och komplexitet.
Vid rekrytering måste denna kunskap särskilt beaktas.

Skolans uppgift och näringslivskulturen.
I diskussioner sägs ofta, att offentlig verksamhet inte är tillräckligt effektiv och att det därför handlar om att effektivisera den. Ekonomer säger ofta, att offentlig verksamhet har en hög grad av improduktivitet. Frågan är då: Hur skall organisationen bli mera "produktiv"?
Men i det sammanhanget måste man fråga sig, om man över huvud taget kan tala om att offentlig verksamhet bedriver produktion? Produktion handlar om varor och tjänster samt om tillgång och efterfrågan. Begreppen är relevanta för företag men inte för offentlig verksamhet.
En grundläggande uppgift för skolan är begreppet demokratisk fostran, som visserligen är ett något diffust begrepp men som enligt läroplanen innebär likvärdig utbildningsstandard för alla elever. Men det handlar också om elevernas rättssäkerhet i den obligatoriska organisation/inrättning, som skolan utgör. Läroplanen är en rättssäkerhetsgaranti för hur eleverna skall behandlas.
Om skolan skall effektiviseras, måste den bli effektivare i förhållande till de uppgifter den har att fullgöra, och i första hand då bli effektivare i sin huvuduppgift att skapa demokratisk fostran.
Företagets uppgift är att anpassa produktionen efter efterfrågan. Om företaget inte gör så, löper det risk att "gå under". Det lever under marknadens hårda lagar och villkor. Företaget måste alltså för att överleva över tid hävda en unik affärsidé. Ju unikare affärsidén är, desto större överlevnadsmöjligheter har företaget.
En unik affärsidé är motsatsen till skolans mål om likvärdig utbildning. En skola har därmed en helt annan uppgift än ett företag. Företaget finns till för sin egen skull – ty, det handlar i första hand om att överleva. Skolan däremot existerar inte för sin egen skull utan för samhällets skull. Skolan skall fullgöra viktiga funktioner i samhället.

Hot mot demokratin

Om det nu i den offentliga verksamheten, i skolan, ses som en idealmodell att kopiera företagsledare, dvs. att vara mera marknadsinriktad och mindre reglerad, då måste detta också innebära, att skolans uppgifter är på väg att förändras. Och i sin förlängning kan denna utveckling leda till ett hot mot demokratin. Detta är allvarligt!
Det finns idag inslag av krafter i skolans omvärld som är oroande. Oroande är också den aningslöshet som finns i åsikten om skolans nödvändiga väg mot marknadsinriktning. Vad skulle hända, om skolan vore marknadsanpassad och inte reglerad? Jo, förmodligen bland annat att utbudet av utbildning i större orter skulle vara stort och i små orter betydligt mindre eller inte alls finnas. Detta i sin tur skulle leda till att många skolor, måste läggas ned. Principen om likvärdig utbildning faller därmed.
Man kan notera, att det inte talas tillräckligt mycket om "baksidan av marknadsinriktningen för skolans del". En marknad styrs av kvantitativa mål - skolan har kvalitativa mål och dessa är svåra att mäta.
Om vi anser att skolan är på väg in i ett decentraliserat och marknadsinriktat samhälle, kommer vissa värderingar och negativa krafter att ytterligare förstärkas. Vi får en skola som i större utsträckning bygger på marknadens villkor och mindre på en rättvis fördelning. Skolan får en annan typ av statlig styrning. Skolan blir därigenom också mindre demokratisk.
Under senare tid har skolan nyttjat organisationskonsulter, rationaliserare och experter på ledarskapsfrågor, som gärna talat om och för begrepp som kundorientering, brukare, resultatenheter, företagskultur, serviceanda. Det är möjligt, att dessa begrepp är användbara i marknadsinriktade/vinstdrivande företag, men inte inom allmännyttig offentlig verksamhet, exempelvis i skolan. Tvärtom! Ett okritiskt överförande av näringslivets idéer till skolan kan medföra ett hot mot sådana värden som har med rättssäkerhet och demokrati att göra.

Ytlig terminologi
I managementvärlden används gärna sådana ord som nätverk, målstyrning, situationsanpassning, entreprenörskap, avreglering och marknadsorientering. Då förknippas ofta den offentliga verksamheten med negativa värderingar genom orden hierarki, regelstyrning, traditionell, förvaltarskap, centralisering, reglering, politisk styrning. Samtidigt hyllas inte sällan den typ av chefer, som motarbetar traditioner, regler och ineffektivitet. I stället skall dagens offentliga chefer vara "i fronten", "entreprenörer", och arbeta för målstyrning, delegering och marknadsorientering i stället för regler och tradition.
Det ovanstående förefaller vid en första tanke vara rimligt men är samtidigt mycket ytligt och innehållslöst. Alla kan lätt vara ense om att onödiga regler inte skall finnas, att organisationen skall vara flexibel, att onödig verksamhet skall tas bort etc. Men vad som sägs handlar mer om formen än innehållet. Det är lämpligt att fråga sig varför vi har en offentlig sektor, exempelvis skolan, och vilka avgörande skillnader som finns mellan den och den privata sektorn, exempelvis näringslivet. Är det då möjligt att orientera skolan mot marknaden och näringslivet utan att göra avkall på likvärdighet?
Svaret måste bli ett tydligt NEJ.
En marknadsorientering skulle innebära en grundläggande förändring av den utbildningspolitik, som riksdagen beslutat om. Detta innebär i sin tur, att det är synnerligen vanskligt, att skolan utan vidare tar till sig de idéer och verksamhetsformer, som näringslivet representerar!
Ovanstående resonemang skall dock inte tolkas så, att allt skall förbli vid det gamla. Tvärtom! Skolan skall utvecklas och effektiviseras men det skall inte ske med marknadens ögon och på marknadens villkor. En gradvis urvattning av skolans grundfunktion kan bidra till att samhällsutvecklingen går mot det beryktade 2/3-samhället. Att kopiera näringslivet innebär, att skolan låtsas vara något annat än vad den egentligen är!

Debatt är nödvändig
Självklart skall ledarna inom skolan lyssna på ledarna inom näringslivet och vice versa. Men utvecklingen i de olika organisationerna måste styras av det faktum, att organisationerna har olika verksamhetsidéer och mål för verksamheten.

Sammanfattningsvis:
Det finns betydande kunskaper om olika strategier för utveckling av skolan. Dessa bör i betydligt större utsträckning göras kända för alla i samhället och beaktas inte minst av beslutsfattare på olika nivåer.
Dessa kunskaper måste nyttjas!

Debatten om ideologin, strategin och innehållet i vår viktigaste organisation för framtiden, nämligen skolan, är som vanligt mycket lågmäld eller saknas oftast helt i samhället.
Denna debatt måste föras!

Begrepp och termer som är besläktade med kulturbegreppet är:
* kollegialitet, yrkesetik, kåranda (för yrkesgrupperna):
* atmosfär och anda (för de relationer som finns);
* skolkod (för närmiljön).

Inom ramen för begreppet kollegialitet talas det om:
* den rådande andan och atmosfären i skolan;
* oskrivna normer för bestraffning och belöning;
* kårandan inom olika yrkesgrupper.

Skolkultur är ett abstrakt, svårfångat och sammansatt begrepp. Vilken innebörd som läggs i ordet skolkultur är således i sista hand beroende av det sammanhang i vilket begreppet används.
Skolforskning har funnit, att det finns ett samband mellan skolmiljön/skolkulturen och den rådande skolkoden. Eftersom lärarna utgör en dominerande grupp inom skolan, kan man säga att skolkoden framför allt präglas av lärarnas handlande. Man har funnit att "skolkoderna nära nog saknar samarbetsstödjande princip". Och eftersom samarbetsstödjande principer saknas i skolkoderna, torde detta peka på att lärares individualism är en generell faktor. Denna slutsats stöds även av annan forskning.
Mot denna bakgrund är det rimligt att anta att kärnan i lärares kåranda består av en generell yrkeskod, men att denna i enskilda fall påverkas av skolkoder.
Begreppet kod är en länk mellan det individuella och det kollektiva. Skolkoden är de principer som styr handlandet i en skola. Det innebär inte, att all personal i skolan måste vara bärare av denna kod utan att de måste förhålla sig till den på något sätt.

Implementering.
Skolans utveckling beror av den vilja och kompetens som finns att nyttja det handlingsutrymme som styrning genom mål och ramregler medger. En förutsättning för att lokalt utveckla en skola är, att det finns en beredskap inom skolan att förändra skolan och detta i sin tur förutsätter, att skolans personal är eniga om det som förändringen vill åstadkomma. Det måste finnas en aktörsberedskap. Kompetensutveckling bör höra till lärares grundutbildning.
Den fråga som kan ställas är, hur statens vilja att förändra skolan skall genomföras ute på fältet eller som det heter implementeras. Begreppen centralisering kontra decentralisering används gärna. Men vad som inträffar när decentralisering används för att genomföra/implementera oklara statliga reformavsikter är, att de mångtydliga avsikterna förs över till mottagarna av reformen, dvs. kommuner, landsting, skolenheter/enskilda skolor, skolledare och skolpersonal. Detta innebär att staten överlämnar åt skolan att lösa de konflikter som följer.
Ämneskunskaper är visserligen en väsentlig del av lärarprofessionalismen, men lärare behöver även kunskaper om bland annat skolans struktur och möjligheter till utveckling. Finns inte den beredskapen sker heller ingen förändring. Avgörande för utvecklingen är då den kultur som råder. Och den påverkas av skolkoden, som främst bärs upp av lärarna. Den fråga som kan ställas är, hur statens vilja att förändra skolan skall genomföras eller som det heter implementeras. Begreppen centralisering kontra decentralisering används gärna. Men när decentraliseringen används för att genomföra oklara statliga reformavsikter, förs de mångtydiga avsikterna över till mottagarna av reformen – kommuner, landsting, skoleneheter/enskilda skolor, skolledare och skolpersonal. Och staten överlämnar åt skolan att lösa de konflikter som följer.

Organisationsstrategier.
En organisation bildas för att få ett visst arbete eller en viss verksamhet utförd. Organisationen byggs upp både med innehåll och form. Den horisontella verksamheten kan sägas handla om arten av uppgifter och innehållet i uppgifterna eller med andra ord om relationen mellan organisationen och omvärlden. Den vertikala verksamheten kan sägas handla om hur organisationen fullgör uppgifterna - om organisationens inre uppbyggnad, dvs. formen.
Ett vanligt sätt att beskriva en organisation kan ske med den s.k. korsmodellen. I ändpunkterna på en horisontell skala placeras begreppen ”marknadsorientering” respektive ”reglering”. Vertikalt sätts ”centralisering” respektive ”decentralisering”.

Horisontell styrning
Ett vinstdrivande företag är direkt beroende av den marknad det verkar inom. Alla organisationer är inte vinstdrivande och har därför inte samma uppgifter som ett företag. En skola är ett exempel på en icke-vinstdrivande organisation. Skolan är inrättad av staten för att fullgöra vissa uppgifter. Vi har här att göra med två olika organisationer - en marknadsorienterad, vars verksamhet kan uttryckas i kvantitativa termer och en politiskt styrd organisation, vars verksamhet är kvalitativ. Detta innebär att vinstdrivande företag är exempel på marknadsorienterade organisationer, medan skolan är exempel på en i huvudsak statligt styrd organisation.

Vertikal styrning
I den allmänna debatten kan man ibland höra uttalanden om att decentralisering är nödvändig för ett demokratiskt samhälle. Decentralisering blir ett mål i sig. Vid en närmare analys finner man, att centralisering resp. decentralisering är medel och inte mål för att nå en styrning av organisationer. Man menar att decentralisering hör ihop med målstyrning, medan centralisering kopplas till direktstyrning.

Mindre styrning
Under de senaste åren har staten minskat sin direktstyrning genom att ersätta detaljregler med ramregler. Man har menat, att ju fler ramregler som införs desto mer decentralisering sker, vilket i sin tur möjliggör en ökad grad av målstyrning. Och i takt med att systemet införs lokalt, ökar den enskilda skolans möjlighet att införa självförvaltning. Men det också viktigt för skolpersonalen att öka sin professionella kompetens för att skapa möjlighet att nyttja det tillgängliga handlingsutrymmet. Om så inte sker finns det en påtaglig risk att verksamheten blir vid "det gamla".

Det finns många skäl till den åsikten, men jag skall bl.a. och framför allt ange följande punkter:
1) Skolan har inte klarat jämlikhetsmålet;
2) Den politiska styrningen präglas av synen dels som en allmän medborgarskola dels som en urvalsskola;
3) Skolkulturen spelar en avgörande roll för utvecklingen av skolan;
4) Genomförandet av läroplanerna är inte ett informationsproblem utan är beroende av den beredskap för utveckling, som finns i den enskilda skolan;
5) Ett okritiskt överförande av näringslivets strategi till skolan, medför ett hot mot sådana värden som rättssäkerhet och demokrati.

Likvärdig utbildning
Principerna om ett enhetligt skolsystem och likvärdig utbildning har länge varit hörnstenar i skolpolitiken. Likvärdig utbildning innebär att alla elever oavsett bostadsort, socialt ursprung, kön, begåvning etc. skall ha tillgång till utbildning.
Detta innebär dock inte, att alla elever skall behandlas lika utan elever med speciella behov skall behand-las olika i syfte att större jämlikhet finns vid utbildningens slut. Likvärdigheten är således inte bara en fråga om "lika möjligheter" utan om generell "jämlikhet".
En forskningsrapport, där man följt mer än 4000 elever under de obligatoriska skolåren visar, att skolan inte klarat den skolpolitiska målsättningen om skolan som ett jämlikhetsskapande instrument. Skolans organisation och elevernas fria val i grundskolan har återskapat något, som liknar det gamla parallellsko-lesystemet. Grundskolan blir en urvalsskola.

Ingen utjämning
I en annan forskningsrapport dras slutsatsen, att det på grund av resursramarnas storlek och utformning inte är möjligt att individualisera undervisningen eller ändra undervisningstiden så, att läraren kan undervisa så att skillnader i elevernas tidigare kunskaper och färdigheter elimineras. Undervisningen är styrd och begränsad på ett sådant sätt, att elever med bättre förkunskaper får mer kunskaper än elever med sämre förkunskaper.
Man kan befara att kravet på kommunerna att göra besparingar även inom skolområdet, där personalkostnaderna är en dominerande faktor, medför att möjligheten till individualisering ytterligare begränsas med konsekvens att jämlikhetssträvan ännu mer försvåras.

I ytterligare en forskningsrapport heter det om jämlikhet:
"I vad mån innebär krav på jämlikhet i tillfällen att förvärva kunskaper identitet i tillfällen? Detta är en för modern demokrati grundläggande fråga. Det självklart att jämlikhet i tillfällen innebär att alla skall få optimala tillfällen att utveckla sina förutsättningar, sådana de föreligger vid det tillfälle då den pedagogiska påverkan sätts in. Målet kan inte vara att bokstavligen skapa sådan likhet i tillfällen att alla behandlas lika, utan att man, paradoxalt uttryckt, ger dem lika tillfällen till olika behandling. Detta ligger bakom bl. a. kravet på individualiserad undervisning. Med ytterligare en paradoxal tillspetsning kan man säga att just genom att människorna från början är olika, så kan man i en demokrati ge dem lika tillfällen. Vi kan notera att skolministrar under senare tid tolkat begreppet "likvärdighet" mera som ”lika möjligheter" än som "jämlikhet".

Likvärdighet
Det grundläggande i den statliga styrningen idag liksom tidigare kan uttryckas med begreppet likvärdig-het. Däremot finns inte principen om enhetlighet med.
I ”Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011” heter det:
”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.”

För att kunna analysera skolans utveckling måste vi klarlägga några begrepp.
Man talar om styrning av och styrning i skolan. Den utveckling som sker i skolan står nämligen i direkt förhållande till skolans totala styrning.
Det sker det en styrning av skolan genom statens försorg. Detta anger de yttre gränserna för skolverksamheten. Det sker även en styrning av skolan genom kommunala beslut. Men det sker även en styrning i skolan, som huvudsakligen beror på den "kultur" som råder i den enskilda skolan. Detta anger de inre gränserna. Området mellan de båda gränserna utgör handlingsutrymmet för en utveckling av skolan.

Med användande av dessa begrepp kan sägas, att utvecklingsarbete i skolan
* ligger inom ramen för den statliga uppgiften (= de yttre gränserna);
* går ut på att med kommunal inriktning förändra den traditionella verksamheten (= de inre gränserna);
* syftar till att utnyttja handlingsutrymmet.
Härtill kommer att det är helt nödvändigt för en utveckling att personalen i skolan har en kompetens-mässig beredskap - att man är professionell.

Urvalsskola
Man finner, att de politiska beslut, som reglerar (innebär "styrning av") skolans verksamhet, ser skolan som en allmän medborgarskola, där nyckelorden bl.a. är gemenskap och solidaritet. Men besluten ser också skolan som en urvalsskola, där nyckelorden bl.a. är konkurrens och "sortering" – en direkt följd av samhällets olika syn på skolans uppgifter och funktioner. Och detta i sin tur återfinns i de styrinstrument, som staten har till sitt förfogande i form av mål, regler, resultatuppföljning, kontroll etc. De övergripande målen anger skolan som en medborgarskola, medan många (outtalade) värderingar i skolan anger en urvalsskola.
Skolans personal kan därför arbeta såväl traditionellt individualistiskt som arbetslagsinriktat utan att detta kan kritiseras. För att det skall ske en utveckling av skolan krävs att det finns personal som har vilja och kompetens att utnyttja det ökade handlingsutrymme, som en styrning genom mål och ramregler medger. Det är då självklart att en sådan kompetensutveckling bör höra till lärares grundutbildning. Ämneskunskaper är visserligen en väsentlig del av lärarprofessionalismen, men lärare behöver även kunskaper om skolans struktur och möjligheter till utveckling.
Man kan först fråga sig varför statliga detaljregler ersatts med mer lösliga ramregler. Svaret måste ses i perspektiv av en förskjutning av inflytande från staten och dess institutioner till olika samhälleliga institutioner. Den värdebas som gäller för de förra kan sammanfattas i den s.k. "svenska modellen" med dess begrepp som ”folkhem", "välfärdsstat" och "fördelningspolitik". De senare har i ökad utsträckning fått mera av koppling till marknadstänkande, tillgång/efterfrågan och andra marknadsord.

En viktig fråga är:
Har decentraliseringen medfört, att kommunen övertagit huvudansvaret för skolan från staten?

Några iakttagelser och konstateranden kan förtjäna att noteras:
* Det tidigare regelverket för skolan i form av skollag och skolförordning har

bantats;
* Rektors betydelse för verksamheten har stärkts;
* Kommuner och landstingskommuner anges som huvudmän;
* Kommunen är av staten ålagd att utarbeta en skolplan, där det skall

framgå hur kommunen tänker för verkliga de nationella målen.
* I läroplanen finns riktlinjer som lärarna är skyldiga att följa;
* Lärarna åläggs att utifrån skolplan och läroplan formulera preciserade mål

för undervisningen i olika ämnen.
Målen skall vara utvärderingsbara.
* I läroplanen finns även preciserade skrivningar rörande rektors ansvar.

Sammanfattningsvis ligger det nära till hands att påstå, att det skett en skärpning av den statliga styrningen i förhållande till det tidigare systemet. Kommunen har i flera avseenden fått en verkställande roll att handla på statens uppdrag. Decentraliseringen anses vara en maktförskjutning från staten till det övriga samhället, exempelvis kommunen.

Är du osäker – läs här!
På sistone är de klargörande och övertygande bevisen mer än nog för att samhället bör gripa in,
- men inget händer!
Varför är man tveksam, när man ser verkligheten?
Är rädslan för en tydlig förändring så stor att…?
Försämringen har nu pågått i mer än 20 år. Är det då inte dags att …?
Det började med riksdagsbeslutet av Göran Persson den 18 december 1989.
Det fortsatte med riksdagsbeslutet om fristående skolor den 9 juni 1992.
Det är nu år 2013, dvs. mer än 23 år sedan ”nedmonteringen” av skolan påbörjades.
Under de senaste sex borgerliga åren har skolan dramatiskt försämrats.
Sveriges skola är inte bara dålig.

Den svenska skolan är sämst i världen!

Är du inte övertygad:
LÄS HÄR!
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5478733
eller här:
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/168010?programid=412

Jag har varit säker på att redan det första beslutet och inte minst fortsättningen under socialdemokratisk och borgerlig regering har varit olycklig, ja, rent av dålig för skolans utveckling och för att skapa en bra skola för alla elever.
Jag har engagerat mig inte under alla dessa 20-talet år genom att skriva om och uttala mig om förhållandena i skolan på många olika sätt.
Jag har mött av många instämmanden och av många människor som tyckt och ansett detsamma om utvecklingen.
Också en del partivänner har haft mitt synsätt om och partiets hållning i fråga om skolan.

Redan i mitten av 1990-talet var samhället mycket medvetet om de skadliga verkningar, som följde i och med införandet av fristående skolor.

Här kommer en liten sammanställning av några få tidningsartiklar under de första åren på 1990-talet efter beslutet om fristående skolor:

* 3/9 –96 Lärarfackligt: ”Skolverket slår larm: Skolan alltmer segregerad”
Möjligheten att välja skola leder till ökad segregation. Det hävdar Skolverket och skriver: Elever vars föräldrar är högutbildade utnyttjar rätten att välja skola. Elever med högutbildade föräldrar söker sig till skolor i områden med högutbildade och många svenska elever.

* 25/9 –96 Lärarfackligt: ”Fristående skolor utreds av Skolverket” - ökad segregation

* 26/9 –97 DN: ”Dyster höst för friskolor” (Thomas Björkman)
”Påtagliga negativa följder” för den kommunala skolan, så ska Skolverket vägra friskolan bidrag.

* 29/10 –98 Aftonbladet: ”Få arbetarbarn på högskolorna.” (Elisabeth Sjökvist)
Snedrekrytering. Sju gånger större chans för barn till tjänsteman än för arbetarbarn. Obetydlig ändring på tio år.

* Nov. –98 AiP Online: ”Borgarnas skolpolitik befäster och ökar klassklyftorna!
(Mikael Zylbersztein, SSU Kontakt)
Det är bra när grupper ur olika samhällsklasser beblandas. Det är förödande om överklassbarnen i framtiden samlas i skolor för sig, medan de fattiga barnen som inte väljer de finare skolorna gröps ihop i många gånger sämre skolor. Dessa barn har ibland inte lika medvetna, aktiva och krävande föräldrar.

* 3/6 –99 Lärarnas Tidning, Ledare: ”Kvalitetskraven ska också gälla friskolorna.”
Företag som Vittra, Pysslingen, Baggium, Kunskapsskolan, Amu-Gruppen, Folkuniversitetet och Cybergymnasiet -- tjäna pengar är uppenbarligen entreprenörens främsta intresse.

* 17/6 –99 Lärarnas Tidning: ”Friskolor lockande bransch för företagare.” (Ulf Edlund)
Efter idealistiska alternativpedagoger och entusiastiska entreprenörer kommer nu skolföretagen med näringslivskontakter och ekonomisk kompetens i ledningen. Tre skeden: Först de gamla privatskolorna - sedan entreprenörerna - nu kommer företagen.

* 16/8 –99 Aftonbladet, Kultursidan: ”Bondfångaren blir rektor.” (Gunnar Ohrlander)
Skolan som skulle bli en spjutspets framåt har blivit en spjutspets bakåt - den kommunala skolan utarmas.
Offentliga resurser förs över till privata bolag - skollagens kap 9 par 8:2: Friskolan står öppen för alla elever, som inte medför ”betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter.

* 31/8 –99 DN: ”Friskolor har flest obehöriga lärare.” (Sigrid Boe)
Över hälften av lärarna på fristående gymnasier i vissa län saknar formell utbildning. I friskolor på grundskolenivå är mer än fyra av tio lärare obehöriga.
* 1/9 –99 DN:

”Stora brister i kompetens.” Bristande lärarkompetens. (Sigrid Boe)

* 3/9 –99 DN: ”Friskolor oroar minister.” (Pernilla Eriksson)

* 7/9 –99 DN, Ledare: ”Kalla vindar mot friskolorna.”
Mats Ekholm i intervjuer gett uttryck för stark misstro mot friskolorna. ”Jag tycker inte det är bra när friskolorna försöker tjäna pengar på barns och ungas nödvändiga utbildning”, hävdade Ekholm. (DN 27/8 –99)

* 11/9 –99 DN, Debatt: Skolan behöver fredas mot privata vinstintressen.

Mats Ekholm och tycks beklaga att riksdagen över huvud taget tillåtit friskolor.

* 1/10 –99 Pressmeddelande från Utbildningsdepartementet (Pressekreterare Agneta Pettersson)
Kommittén ska utreda eventuella följder av att privata vinstintressen styr etableringen av en del fristående skolor, och om det finns problem med huvudmän, som driver flera skolor.

* 7/10 –99 Lärarnas Tidning: ”Friskoleboomen måste stoppas!” (Bo Hansson, Lärare på Angeredsgymnasiet i Göteborg)
Friskoleboomen - olycklig både för friskolans elever, för den kommunala skolans elever och för samhället i stort. Den kommunala skolans problem löses inte genom inrättandet av ännu fler friskolor. Det finns inget skäl att anta att en frigörande och alternativ pedagogik inte skulle frodas i skolor med kommunen som huvudman.

* 8/10 –99 DN: ”Skolpengen naggas i kanten” (Sigrid Boe)
De fristående skolorna plockar russinen ur kakan - Kvar står den kommunala skolan med lever som går det individuella programmet och dyrbara tekniska utbildningar.

* 8/10 –99 Sydsvenskan, Ledare: ”Medan Persson blåser upp sig” (Göran Skytte)
investmentbolaget Bure - skolor för medelklassens och överklassens barn. Men underklassen kommer däremot även i fortsättningen att skicka sina barn till skolor som ser ut som slum, och där både lärare, lokaler och läromedel är hårt nedslitna.

* 18/10 –99 Arbetet Nyheterna, Debatt: ”Vinsten får inte styra fristående skolor” (Skolminister Ingegerd Wärnersson)
Enligt Skolverket drivs 45 procent av de befintliga fristående gymnasieskolorna i aktiebolagsform många inte accepterar att en verksamhet som så gott som uteslutande är skattefinansierad ska kunna generera vinster till aktieägare som inte drivs av någon pedagogisk idé utan vars uttalade syfte är att tjäna pengar. - Rapporter visar att förändringar åstadkommer man i första hand genom ledarskap och förändrade arbetssätt och inte genom att på central nivå stänga kommunala skolor som Widar Andersson och
Tommy Wahlström föreslår.

* 21/10 –99 DN: ”Elev i friskola kostar mer” (Stefan Lisinski)

* 22/10 –99 Arbetet Nyheterna: ”Fristående skolor ökar segregationen. De tar resurser från de elever som väljer den kommunalt drivna skolan.” (Bengt Silfverstrand (s))
Skolans värde och samhällsuppgift som social och kulturell mötesplats minskar och segregationen ökar - fler etniska och konfessionella skolor - Värden som tolerans, demokrati, empati och inlevelse i varandras villkor torde bäst utvecklas i en tidig, bestående och ömsesidig kommunikation mellan skolkamrater. - Marknadens köp- och säljtänkande sveper in över vårdens, skolans och kulturens värld - regeringen håller på att tappa kontrollen över utvecklingen på skolområdet.
Widar Anderssons (s) reservationslösa krav på vinstdrivna friskolor tillbakavisas visserligen av skolminister Ingegerd Wärnersson.

* 23/10 Dala Demokraten: Ӏr arbetarklassen korkad? (Tony Samuelsson)
Från 1945 och till början på 70-talet togs en rad politiska reformer som syftade till att minska den sociala snedrekryteringen till landets högskolor. Under detta tidsspann kunde man se en stadig ökning av studenter från så kallade ”studieovana miljöer”. - fler friskolor att startas där barn från resursstarka och studie vana medelklasshem får vara ifred - de kommunala skolorna blir kvar med de sämsta resurserna, lägsta lärarlönerna, med barnen från arbetar- och invandrarfamiljer som fattar att skolan är en avstjälpningsstation
- De som behöver mest stöd får minst - Orsakerna till att allt färre arbetarbarn studerar vidare till högskolan är ett symptom på att klassamhället blivit brett politiskt accepterat. Utbildningspolitiken byggs på medelklassvärderingar. En grund- och gymnasieskola som i det tysta delas upp i A- och B-lag, en högskola som i praktiken inte är öppen för alla, går stick i stäv med en sådan demokratisk jämlikhetstanke.

* 26/10 –99 Lärarfackligt: ”Fristående grundskolor dyrare.

Dyrare i fristående gymnasieskolor.” De fristående gymnasieskolorna fortsatt att ta ut avgifter på i genomsnitt 2700 kronor per elev.

* 2/11 –99 Aftonbladet: ”Skolan håller oss samman.”

Ledare: Händer det att kommuner måste betala mer för de elever som väljer friskolor än för dem som går i den kommunala skolan. Det är inte rimligt.
- Friskolor borde inte heller få drivas att privata bolag med vinstintressen. Skolan finansierar vi gemensamt, med skattepengar. De ska inte hamna i aktieägares fickor.

* 4/11 –99 Lärarnas Tidning: ”Friskolor fördjupar klassamhället” (Hasse Nilsson)
Privata friskolor för de högre samhällsklassernas barn reservat för de härskande klassernas värderingar och en garanti för nya påläggskalvar till etablissemanget.
Privata skolor behöver inte ta emot handikappade eller andra resurskrävande barn, ej heller barn som kräver specialskola för sin undervisning. Detsamma gäller för flyktingbarn och krigsskadade barn.

* 4/11 –99 Lärarnas Tidning: ”Eleverna dyrare i friskolor.”

* 4/11 –99 Lärarnas Tidning: ”Bidragen högre än kostnaderna.”
Barnen i kommunala skolor drabbas orättvist när fristående grundskolor, trots lägre kostnader, får samma bidrag. - Skolplikten innebär att en kommun aldrig som en friskola kan säga nej till en ny-tillkommen elev.
- Kostnader för barn med särskilt kostnadskrävande behov, viss administration, skolskjutsar och annat som friskolorna inte har.

* 5/11 –99 Arbetet Nyheterna: ”Ta lärarnas varning på allvar!” (Ledare)
Nio av tio lärare hävdar att friskolor leder till ökad segregation - Det är de mest engagerade föräldrarna som sätter sina barn i friskolor. Eller när enskilda skolor blir reservat för ekonomiska, sociala, etniska eller religiösa minoriteter.

* 8/11 –99 AiP: ”Vinstintresset får inte styra skolorna.” (Clara von Otter)
Det råder nog inget tvivel om, att många inte accepterar, att en verksamhet som så gott som uteslutande är skattefinansierad ska kunna generera vinster till aktieägare som inte drivs av någon pedagogisk idé utan vars uttalade syfte är att tjäna pengar.

* 13/11 –99 Göteborgs-Posten: ”Privata intressen tar makten över kunskapen. Det ökande privata ägandet sätter en kil i den allmänna skolan.” (Daniel Olsson, Ung Vänster, Västra Frölunda).

En allt större del av utbildningen kommer, att ligga i privata aktiebolags regi. - tendens till monopolisering eller centralisering av utbildningskapital - Utbildningen ställs inte bara i allt större utsträckning under aktiebolagens huvudmannaskap. Den ställs också under ett litet antal men mycket stora och därmed mäktiga utbildningsföretags huvudmannaskap. - Vem ska ha makten över skolan? - Demokratiskt valda organ eller aktiebolagsstyrelser? -
Hur ska de kommuner som börjar få mellan tio och tjugo procent av sina elever inom den privata skolan kunna planera verksamheten?
Det ökande privata ägandet sätter en kil i den allmänna skolan, skolan för alla.

* 18/11 –99 Arbetet Nyheterna: ”Kvalitetsfall risk med privatskolor” (Kalle Larsson, (v)
Sedan 1992 har antalet fristående skolor ökat med nära 450 procent.
De fristående skolorna utgör ett hot mot idén om en sammanhållen, likvärdig skola av hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Det finns ett demokratiskt värde i att elever med olika social och kulturell bakgrund och med olika förutsättningar och intressen möts under skoltiden.

* 13/1 –00 Lärarnas Tidning: ”Facklig protest mot svag friskoleprövning”.
Det är lättare att få starta en friskola än att få driva annan verksamhet - Det anser Lärarförbundet i Huddinge.

* 4/4 –00 NSD: ”Folket vill inte ha privatisering”
Mångfald är för oss alternativ pedagogik och en skola där direktörens barn går tillsammans med arbetarens, svart tillsammans med vit och kristen tillsammans med muslim. För övrigt existerar redan idag alternativa
driftsformer såsom kooperativ, stiftelser och ideella föreningar.

* 8/5 –00 DN: ”Friskolor får konkurrensfördel”
Widar Andersson var s-riksdagsman fram till 1998. Han tycker att socialdemokraterna sitter fast i 70-talets sätt att diskutera. – Då var det höger att vilja ha skriftliga betyg och vänster att föredra muntliga samtal.
Det är alldeles för polariserat. Tidsandan har förändrats. – Det bästa är att alla skolor får ordna det som de själva vill.

* 19/6 -00 AiP: ”Friskolan en trojansk häst?” (Jonas Magnusson, Jönköping)
I den gemensamma skolan finns i stället rika och fattiga, svenskar och nyanlända, barn med svårigheter i hemmet och barn med framgångsrika föräldrar.
Tvärtom ökar med nya friskolor segregationen mellan dem som väljer och inte väljer. Kvar i de kommunala skolorna finns de tysta föräldrarnas barn. De som inte har tid, ork, kunskap eller engagemang att satsa i sina barns skolor. I de framgångsrika skolornas A-lag däremot, finns de aktiva, de som tar för sig och de som utvecklar. Här finns de som står på sig, kräver sin rätt, påtalar behov om ökade resurser och använder sig av ordets makt och kontakternas nät.

* 18/9 –00 Aftonbladet: ”Skolan slits sönder” (Ledare)
Eleverna som är kvar i den kommunala skolan riskerar alltså att få betala friskolornas frikostiga bidrag i form av försämrad undervisning. Och om något blir över av bidragen till friskolorna behöver de inte återinvesteras i undervisning, utan kan lika gärna hamna i aktieägares fickor.

* 4/10 –00 NSD: ”Friskolor förstärker segregationen.” (Josefine Elfström, ledarsidan)
Barn i fristående skolor ofta har föräldrar som tjänar mer och har högre utbildning, jämfört med elever i kommunala skolor. – Friskolor blir lika med elitskolor, som är till för den kulturella och ekonomiska eliten i samhället. - Individuell valfrihet innebär dock inte att det är tvunget att rasera en viktig del av den välfärdspolitik, som har tagit hela 1900-talet att bygga upp. Rättvist vore i stället att bygga ut den kommunala skolan. Att i kommunal regi satsa på olika valmöjligheter som inkluderar alla medborgare.

* 5/11 –00 DN: ”Skolpeng blir börsvinst”
Skolpengen förvandlas till vinster för investerare från näringslivet.

* 7/11 –00 DN: ”Krävande barn kan kastas ut”
Lagen ger friskolan rätt att säga nej till en elev, som kräver särskilda stödbehov om det innebär betydande ekonomiska eller organisatoriska svårigheter för skolan. Lagen ger därmed inte barn i behov av särskilt stöd

rätten att välja skola.

* 7/11 –00 DN: ”Stötande med skolan på börsen”
Stötande att skolföretag noteras på börsen. Det handlar i grunden om offentliga medel och jag kan inte förknippa skolan med något som drivs av börsvinster.

* 14/11 –00 DN: ”Kommunala skolor missgynnas”
Konkurrensfördel på 5 procent för friskolorna - enligt utredaren har kommunala skolor 15 procent mindre av skolschablonen att satsa på verksamhet.

* 17/11 –00 Aftonbladet: ”Skolministern: Vi ska ändra lagen”.
Alla ska få samma rätt att välja friskola – oavsett handikapp eller stödbehov. Stoppa skolor som drivs i
vinstsyfte. Lagtexten får inte tolkas som att en elev med läs- och skrivsvårigheter eller behov av elevassi-
stent kan nekas att komma in på en skola.

* 22/11 –00 DN: ”Ge upp skolmonopolet”
Ge upp förlegade skolmonopol. Friskolorna brutit upp många stelheter och centralistiska beteenden som fanns i det gamla skolmonopolet - förnyelse av skolans urgamla och institutionella arbetsformer. Det långa offentliga driftsmonopolet av skolor. Detta monopol har socialdemokratiska regeringar i decennier bundit samman med socialdemokratiska hedersuppfattningar om en skola för alla – lika för alla.
Det gamla tidsräkningsreglementet missgynnar innovationer och kunskapssökande. Än mer betänkliga är ambitionerna att förbjuda att någon del av skolpengen skulle kunna generera vinster hos aktieägare i
börsnoterade företag.
Vaktslåendet om den gamla samhällsordningens form och välfärdsorganisation borde minimeras och kraften i stället ägnas åt utvärderingen och uppföljningen av de resultat som uppnås i de skilda skolorna.
Det måste särskilt noteras, att den s.k. socialdemokraten Widar Andersson har en tydlig borgerlig syn på utbildningen. Att någon tjänar stora pengar på barnens skattebetalda utbildning bekymrar inte den som har en egen syn på det solidariska, jämlika och rättvisa samhället. Därför är hans artikel i DN inte förvånande:

En märklig debattartikel skrevs av socialdemokraten Ylva Johansson:
* 10/3 –00 DN: ”Attackerna mot privatskolor skadar s”.
Huvudmannaskapsfrågan är i det sammanhanget en underordnad fråga. (!!!)
Om vi för en viss summa pengar får en bättre kvalitet genom en entreprenadupphandlad äldreomsorgsverksamhet, så ska den väljas framför en i kommunal drift. Om vi får en bättre kvalitet så ska vi också acceptera att denna privata entreprenör får göra en vinst på sin verksamhet.

Men förhållandena i den svenska skolan har allt eftersom försämrats.

Under de senaste åren med Höger-regeringen och med Major Björklund som skolminister har skolan blivit sämre och sämre.

Om detta har jag skrivit i mina tre senaste blogg-inlägg:

Vi behöver EN NY SKOLPOLITIK
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=59199

VARNING för den svenska skolan!
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=59456

Bryt skolans regression!
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=59798

Jag har allt sedan Göran Persson och Höger-regeringen i början av 1990-talet talade om och genomförde ett nytt skolsystem - i första hand på grundskolenivå - skrivit tidningsartiklar, skrivit debattinlägg, skrivit partimotioner, skrivit brev till den socialdemokratiska ledningen om skolan och de konsekvenser, som förändringarna medför och kommer att medföra.
Jag har skrivit blogg-inlägg på min socialdemokratiska hemsida allt sedan början av år 2003 om den tragiska utvecklingen på skolområdet.
Jag anser, att utvecklingen på skolområdet blivit allt mer förödande/skadlig för i första hand hela samhället och i synnerhet elever från de breda folklagren.

Under de senaste åren har det blivit allt mer uppenbart för hela samhället och för samtliga politiska partier, att utvecklingen i skolan är mycket olycklig, ja, rent av dålig.
Alla de inslag/delar, som jag framhållit och pekat på allt sedan 1990-talet, har numera besannats.
Problemet/det märkliga är bara, att
INGEN GÖR NÅGONTING TYDLIGT ÅT FÖRHÅLLANDENA!
INGET POLITISKT PARTI TAR TYDLIGT TAG I HELA SKOLFRÅGAN!

Det verkar i förstone som om man inte vågar/vill/kan/förmår att ta tag i hela skolfrågan.
Man gör små insatser här eller där.
Men helheten vågar man sig inte på.
Man vågar inte erkänna att det är som det är.
Varje parti vill/vågar inte ”se sanningen i vitögat”!

Jag säger därför till mitt eget socialdemokratiska arbetareparti:

DET ÄR HÖG TID ATT TA SIG AN HELA FRÅGAN OM DEN SVENSKA SKOLAN!

TA TAG I SKOLAN PÅ ALLVAR!

Här nedan finns några få av alla mina blogg-inlägg om Skolan allt sedan år 2007.
De flesta inläggen belyses av samhällets erfarenheter och syn på skolan.

Läs genom att klicka på respektive länk!

VARNING för den svenska skolan!
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg_archive=59026
21 mars 2013 13:13

Vi behöver EN NY SKOLPOLITIK
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=59199
1 mars 2013 09:52
= = = = =
Tag bort parallellskolesystemet!
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=55872
7 juni 2012 16:15
= = = = =
Parallellskolesystemet försvaras av ledande personer inom S
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=36041
27 september 2009 19:35

Fakta om fristående skolor
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=35987
24 september 2009 18:17
= = = = =
Öppet brev om skolan till ledningen inom SAP
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=21937
4 mars 2008 18:19

Vad har hänt med socialdemokratins skolpolitik (inlägg 2)?
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=21897
2 mars 2008 18:15

Vilken skolpolitik väljer du som socialdemokrat?
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=21556
15 februari 2008 19:14

Skall socialdemokratisk skolpolitik bygga på folkpartiet???
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=21551
15 februari 2008 17:16

Vad har hänt med socialdemokratins skolpolitik???
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=21545
15 februari 2008 11:41

Vem böra vara rektor och vem blir det?
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=21527
14 februari 2008 17:45

Rektorns arbete och arbetsvillkor
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=21525
14 februari 2008 16:07

Socialdemokrati och valfrihet
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=21440
11 februari 2008 20:47

Polis och batonger i skolan?
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=21422
11 februari 2008 09:31

Några frågor om SKOLAN
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=21403
10 februari 2008 19:10

Är det Socialdemokratiska partiet eller Högern som är ett arbetarparti? http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=21375
9 februari 2008 14:10

En skola för alla eller en skola för de utvalda?
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=20813
19 januari 2008 11:02

Finns det grundproblem med skolan?
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=20659
12 januari 2008 16:07

Vad anser du som socialdemokrat?
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=20653
12 januari 2008 12:33

Några tankar och funderingar om skolan
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=20640
11 januari 2008 15:41

Bra socialdemokratisk skolpolitik?
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=20506
6 januari 2008 19:18

Valfriheten har förstärkt segregationen
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=20500
6 januari 2008 16:44

Socialdemokratin och "en gemensam, sammanhållen skola"
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=20481
5 januari 2008 14:26

Hur blir framtidens skola?
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=20463
4 januari 2008 17:40

Socialdemokratins skolideologi
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=20458
4 januari 2008 13:55

Svensk friskola - en miljardindustri
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=20442
3 januari 2008 19:35

Inriktningsprogrammet om den framtida skolan anpassar sig till folkpartiets skolpolitik.
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=20356
31 december 2007 16:51

Den svenska skolan är sämst i världen!

Internationella forskare varnar för faror med svenskt skolsystem
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5478733
Detta finns att läsa på Sverige Radio, Vetenskap och miljö, Publicerat: 2013-03-20 kl 06:32.

Internationell expertis varnar nu för faror med full valfrihet i det svenska skolsystemet.
Sedan friskolereformen i början av 90-talet har det svenska skattefinansierade skolsystemet utvecklats till det mest marknadsanpassade och konkurrensutsatta i världen.
Sverige är världsunikt med att finansiera sina friskolor fullt ut och samtidigt tillåta vinstuttag från de pri-vata företag som driver skolorna.
Henry Levin, professor i utbildningsekonomi på lärarhögskolan vid Columbia University i USA, varnar för den segregation, som uppstår med det nuvarande skolsystemet.
– Problemet med ökad segregation bland befolkning har börjat visa sig. Det finns stora faror med detta över tiden. Det är under en mycket långsam process, som samhällen bryts isär.

Henry Levin har studerat det svenska skolsystemet ur ett internationellt perspektiv ända sen skolpengen infördes i och med friskolereformen i början av 90-talet.
Han säger, att Sverige gått längst av alla länder i västvärlden, när det kommer till fri skolmarknad och konkurrens.
– Det svenska exemplet är det mest extrema.

Slående är också att alla svenska skolor - fristående som kommunala - drivs utan större reglering och kontroll i jämförelse med länder som Holland, som länge haft en stor andel friskolor, eller till och med USA, enligt Henry Levin.

I en samarbetsstudie mellan Stockholms och Uppsalas universitet, som snart ska publiceras i tidskriften Urban Geography, har 5 000 svenska familjer fått svara på en brevenkät om motivet bakom sina skolval.
Enligt forskarna väljer den resursstarka medelklassen ofta numera bort de skolor, som har en blandad social och etnisk sammansättning - vilket skapar segregation.

Enligt Patrik Scheinin, professor i pedagogik vid Helsingfors Universitet, beror den finska skolans framgång med sina internationellt högpresterande elever delvis på att skolorna är så jämlika - vilket inte är fallet i Sverige:
– Saker som jag skulle vara orolig för är, att ni har skillnader mellan skolor som är så pass stora, att föräldrar måste vara rädda för att sätta sina barn i fel skola.
Det blir lätt en ghettofiering, där alla som kan tar sig ifrån ett område eller en skola, och den skolan mår inte bra av det, säger Patrik Shienin.

Här finns hela programmet i Vetandets Värld om Sveriges extrema skolmarknad:
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/168010?programid=412
SR Vetandets Värld, Onsdag 20 mars 2013 kl 12:10

Sveriges extrema skolmarknad oroar forskare
Det svenska skolsystemet är idag världsunikt med sin hårda konkurrens, stora valfrihet och vinstdrivande friskolor.

Härom veckan samlades eliten inom internationell forskning kring just fria skolval och marknadsprinciper i skolan på Kungliga vetenskapsakademien i Stockholm.

Som du kommer att få höra i programmet, så varnar forskare från bland annat England och USA för konsekvenserna av vårt nuvarande skolsystem och uppmanar våra beslutsfattare att komma ur den svenska bubblan och se till vetenskapliga resultat.

Den hastigt genomförda friskolereformen verkar inte har lett till bättre skolresultat eller några generella fördelar för samhället som var tanken utan snarare tvärt om.

Medverkande:
* Henry M Levin, professor i utbildningsekonomi på lärarhögskolan vid Columbia University, New York;
* Sabrina Harris, masterstudent från USA, för tillfället vid Stockholms Universitet;
* Patrik Scheinin, professor i beteendevetenskap på Helsingfors Universitet;
* Sandra McNally, professor i nationalekonomi på London School of economics;
* Lisbeth Lundahl, professor i Tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå Universitet;
* Karolina Parding, docent i arbetsvetenskap, Luleå Tekniska Universitet;
* Bo Malmberg, professor i kulturgeografi vid Stockholms Universitet;
* Monica Hansson, högstadielärare på Årstaskolan i Stockholm.
= = = = = =
Jag har allt sedan jag började skriva blogg-inlägg här på S-info, skrivit om, förklarat, motiverat, citerat och varnat för bland annat de konsekvenser, som forskare, vetenskapsmän, skolfolk och andra framfört och varnat för under åren.

Ett särskilt ansvar har tidigare politiker och nu verksamma politiker i detta sammanhang – i synnerhet skolpolitiker.
Jag beklagar djupt att inte heller de skolpolitiker, som sagt sig värna om i synnerhet barn som har det svårt och barn med särskilda behov, har visat någon förståelse för och insikt om det viktiga i detta sammanhang.

Här nedan följer först några länkar till artiklar, som behandlar problemen i den svenska skolan.

Jag inleder med att skriva följande:
Visst är det nog med bevis?
Varför ett parallellskolesystem?
Varför ett konkurrerande skolsystem?
Varför skall skattepengar användas för konkurrens ”med sig själv” om skolor?
Är det verkligen inte nog med bevis nu?
Finlands skola bygger inte på konkurrens/tävling mellan två skolsystem?
Finlands skolor är bland de bästa i Europa
Sveriges skola har nu fallit ned på en ”jumbo-plats”
Är samhället för fegt för att ”göra upp med sig självt”?
Det klagas på problemen med ett uppdelat skolsystem – men ingen verkar ta sig an problemen!
Skall skolan verkligen vara en handelsmarknad?
Skall skattepengar verkligen användas för konkurrens ”med sig själv”, dvs. en fristående skola konkurrerar med den kommunala skolan?

Här följer länkarna:

Så här kan det gå till:
Skoltillstånd säljs på Blocket
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14218914.ab
Just nu ligger ett tillstånd att starta en friskola i Malmö ute till försäljning till högstbjudande på Blocket.
Ett kryphål i lagen gör att köparen slipper granskning av Skolinspektionen.
”Oacceptabelt”, menar en miljöpartist.
Ett kryphål i lagen gör det möjligt för den som vill starta en friskola att undvika Skolinspektionens granskning, skriver Svenska Dagbladet på nätet. Tillståndet som just nu ligger ute till försäljning på annonssajten Blocket gäller möjligheten att starta en grundskola i Malmö med plats för 180 elever. Skolans namn är redan bestämt i tillståndet, men köparen får välja lokaler och anställa lärare och annan skolpersonal. Tillståndet gäller från och med höstterminen i år.
”Om du vill slippa allt byråkratiskt krångel för att ambitiöst och seriöst starta en skola, så är detta ett fantastiskt tillfälle”, står det i annonsen som nu har tagits bort sajten.
= = = =
Skolans haveri är en ödesfråga
http://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/skolans-haveri-ar-en-odesfraga/
I veckan slog Skolverket larm om att skillnaderna mellan de bästa och sämsta skolorna ökar kraftigt. Mellan åren 1998 och 2011 har skillnaderna i skolresultat fördubblats. Ambitiösa elever flockas på de bästa skolorna medan lågpresterande elever blir kvar i de sämsta skolorna. Situationen i den svenska skolan liknar alltmer en nationell katastrof. Det är dags att tillsätta en haverikommission.
= = = =
"Svenska skolan ligger långt efter"
http://www.idg.se/2.1085/1.436850/svenska-skolan-ligger-langt-efter
Nyheter Lärarförbundets Eva-Lis Sirén är på krigsstigen. Siktet är inställt på utbildningsminister Jan Björk-lund som hon anser inte gör nog för att digitalisera skolan. "Vi har inte råd att låta bli att satsa på it", säger hon.
Ett storbråk om surfplattor har präglat skoldebatten i vinter. En artikel om hur skolorna i Sollentuna använder surfplattor och annan ny teknik i undervisningen fick skolminister Jan Björklund, FP, att se rött och hota med ingripande från Skolinspektionen. Det fick i sin tur IT-minister Anna-Karin Hatt (C) att på sin blogg gå i öppen polemik med skolministern. ”Det är inte min uppfattning att det finns för mycket digitala lärverktyg på skolorna. Snarare tvärtom”, skrev Anna-Karin Hatt.
= = = =
Här är Lärarförbundets krav
http://www.idg.se/2.1085/1.436855/har-ar-lararforbundets-krav
Nyheter Lärarförbundet vill se förbättringar på en lång rad punkter. Här är de viktigaste, enligt ordförande Eva-Lis Sirén. Utbildningsministern bör skärpa och förtydliga de digitala målen för skolan. I dag ligger ansvaret på enstaka eldsjälar ute i kommunerna och skolorna.
– Vi måste börja högst upp och driva frågan neråt så att alla elever får samma möjligheter oavsett var de bor. Det är utbildningsminister Jan Björklund som bör vara eldsjälen på det här området.
= = = = = =
Björklunds ointresse för skol-it pinsamt
http://www.idg.se/2.1085/1.436798/bjorklunds-ointresse-for-skol-it-pinsamt
Ledare: Något annat parti bör ges chansen att ta över skolfrågorna.
Utbildningsminister Jan Björklund är en av regeringens mest profilerade ministrar. Han har konsekvent och metodiskt lyft fram skolfrågorna under sina år som minister så till den milda grad att övriga partier i regeringsalliansen nu klagar på att Folkpartiet för egen räkning förbrukar allt syre i den skolpolitiska debatten.
Men så finns det – konstigt nog – en viktig framtidsfråga för skolan där utbildningsministern uppvisar ett lika konsekvent som kompakt ointresse. När det gäller it i skolan och digital kompetens har Jan Björklund inte kommit med nationella strategier eller handlingsplaner. Inga visioner och högtflygande målsättningar. Ingenting.
= = = =
Här är en förklaring till Finlands framgång
Frihet formade finsk framgång
http://www.lararnasnyheter.se/node/71033
Det största problemet i Sverige är den bristande likvärdigheten, säger forskaren Pasi Sahlberg.
Mindre av centralt utarbetade prov och mer av frihet för lärarna. Det är förklaringen till det finska undret, enligt forskaren Pasi Sahlberg.
När resultaten från den första Pisa-undersökningen någonsin publicerades den 4 december 2001 var överraskningen total. Finland låg i topp bland de allra bästa länderna. Tidigare hade traditionellt högpresterande länder som Japan, Korea och Hong Kong hamnat överst i alla mätningar.
Finland låg nu i topp trots att finska elever varken hade haft privatlärare, extraundervisning efter skolan eller mängder av hemarbete, som är vanligt i de asiatiska länderna. Dessutom hade Finland de minsta skillnaderna i resultat mellan olika skolor av alla deltagande länder.
Sedan dess har de utländska studiebesöken till skolorna i det nordliga landet blivit rena reseindustrin.
Och de höga resultaten har i stort hållit i sig i de följande Pisa-mätningarna: 2003, 2006 och 2009. Särskilt utmärks Finland av sin begränsade andel lågpresterande elever.
= = = =
Vi tar det här ännu en gång:

OM FRISKOLOR

125 miljoner ut ur landet via friskolor
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4890348
Lärarnas Riksförbund kommer idag med en rapport om hur vinster från friskolor slussas vidare utomlands och Metta Fjelkner som är ordförande tycker att pengarna i stället borde gå till undervisning.
= = = =
Friskolor får kritik av lärarfack
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=94&artikel=4890507

Många vill begränsa vinstutdelning från friskolor
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4681572

S: Riskkapitalbolag ska inte äga friskoleföretag
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4891230
= = = = =
SKOLAN
"Det blir ett A- och ett B-lag i skolan"
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5092271

Lärarnas Riksförbund: Klyftorna ökar i skolan
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5091621

Skolverket kräver skärpning av kommunerna
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5092866

Skolan allt mindre likvärdig
http://www.svt.se/2.22620/1.2792819/skolan_allt_mindre_likvardig
Världens bästa skitskola
http://www.ur.se/Produkter/165323-Varldens-basta-skitskola

Här nedan följer en sammanställning av några få av alla de blogg-inlägg jag skrivit under åren:

* Vi behöver EN NY SKOLPOLITIK
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=59199
1 mars 2013 kl. 09:52

* Tag ledningen!
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=58463
2013-01-06 kl. 16:11

* Agera nu!
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=58223
2012-12-15 kl. 16:23

* Ord undergräver
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=57383
15 oktober 2012 kl. 16:12

* Rädda den svenska skolan!
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=56135
4 juli 2012 kl. 20:57

* Tag bort parallellskolesystemet!
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=55872
7 juni 2012 kl. 16:15

* En viktig "repris"!
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=54587
8 mars 2012 kl. 16:36

* Friskoleeländet i Luleå fortsätter!
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=54573
7 mars 2012 kl. 18:02

Här är mitt första blogg-inlägg om skolan:
* Inriktningsprogrammet om den framtida skolan anpassar sig till folkpartiets skolpolitik.
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=20356
31 december 2007 kl. 16:51

Det är verkligen hög tid att vidta åtgärder och förbättra förhållandena för utbildningen!

Jag förväntar mig, att

det socialdemokratiska arbetarepartiet på allvar tar tag i dess för vårt lands framtid så viktiga skolfrågorna!

Frågorna är många.
Några av dem är:
- Varför är skolan inte till för alla?
- Varför måste vissa gynnas?
- Vågar ingen politiker ta tag i de tydliga problemen?
- Varför måste vi ha en uppdelad skola?
- Varför kan vi i inte ha en skola för alla?
- Varför ägnar man sig inte åt att motverka segregering?
- Skall valfrihet ske på det sätt som nu sker?
- Skall valfrihet tillåtas skapa en ojämlik, orättvisa och socialt uppdelad skola?
- Är konkurrens och egenintresse lösningen för en bra skola?
- Varför ser man bara vinnarna i dagens skola?
- Varför bryr sig ingen om förlorarna?
- Varför vågar man inte ta sig an grundproblemet?

- Ser inte alla aktiva politiker uppdelningen av skolsystemet?

De finns gott om forskning och rapporter om det uppdelade skolsamhället.
Ove Sernhede är professor och verksam vid ”Centrum för urbana studier och institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet”.
Forskningen har riktat sig mot segregationens konsekvenser, mot ungas informella lärande och mot social mobilisering i storstädernas förorter.

I en artikel i tidskriften Pedagogiska Magasinet med rubriken
Rut, reformer och rättvisan.
http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2013/02/19/rut-reformer-rattvisan
beskrivs skolsamhället.
Det är en mycket viktig och tänkvärd artikel!

Regeringens förslag om subventionerad läxhjälp för gymnasister har klubbats igenom i riksdagen. Tidigare har det varit möjligt att få läxhjälp inom ramen för rut-avdragets bestämmelser om barnpassning. Nu är det fritt fram för föräldrar att anställa privatlärare för tonåringar, som går på gymnasiet. De som har ekonomiska möjligheter kan via våra gemensamma skattemedel, organisera privatundervisning i hemmet för sina barn.
Vi är tillbaka till den tid, då överklassen hade privat anställda guvernanter för sina barns utbildning.
Fast den gången fick man betala ur egen ficka.
Detta förslag är det senaste i en rad av reformer, som sätter skolan i den politiska debattens absoluta fokus.

Orsaken till att diskussionen om skolan är en het politisk potatis är, att Skolan är en samhällelig arena, där den politiska makten tydligt visar, vad den har för ambitioner med samhället.
I det internationella epokskifte, som inleddes för 30 år sedan med Thatcher och Reagan och som på allvar grep in i den svenska utvecklingen under 90-talet, finns en uttalad ambition att skapa större skillnader och klyftor mellan olika grupper.
Välfärdsstaten med sina frikostiga bidragssystem och statliga pekfingrar pacificerade och låste, hette det. Vad som behövdes var nya incitament och en avreglerad marknad för att främja konkurrens, tillväxt och utveckling.
Skattesubventionerad läxhjälp är en del av ett mycket större mönster, som i grunden omvandlat det svenska samhället.

Den sammanhållna svenska skolan ville bygga samhället genom att betona fostran av demokratiska och kollektivt ansvarstagande medborgare. Den har fått stå tillbaka.
Skolan gjordes i stället till en marknad, även om den alltjämt är helt finansierad av offentliga medel.
Dagens skolpolitik handlar inte om att bygga det gemensamma utan om att främja konkurrens, valfrihet, individualisering och entreprenörskap.

På samma sätt som i samhället i övrigt finns det vinnare och förlorare också i skolans värld.
Vinnarna är de riskkapitalbolag som köper och säljer skolor med miljardvinster, som inte ens beskattas i Sverige.
Dessa pengar skulle kunna göra skillnad för tusentals elever med extra behov.
Men de hamnar i skatteparadis!

Sveriges Radios programserie ”Den orättvisa skolan” har satt fingret på de största problemen med dagens skola.

Här är alla program, reportage och nyhetsinlag - dag för dag i denna serie
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4224&artikel=4775020

Dessutom publicerade SR Ekot
Det här är "Den orättvisa skolan"
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=4224&grupp=16670

Det senaste decenniets skolstatistik talar sitt tydliga språk:
- Den svenska skolan har minskat i likvärdighet.
- Skillnader i resultat ökar mellan kommuner, skolor, klasser och elever.

För att belysa problematiken gjorde Sveriges Radio en storsatsning på den svenska skolan tiden
6-27 november i ett 30-tal olika program:
Kaliber, Tendens, Mitt i Musiken, Obs, Vetenskapsradion Historia, Vetandets värld, Språket, UR:s Skolministeriet och Bildningsbyrån, Barnen, P1 Morgon, Kino, Kulturradion K1, Kulturnytt, Nya Vågen, Naturmorgon, Kosmo, Människor & Tro, Radiokorrespondenterna, Meny, Kulturradion Klassikern, Dokumentären, Talkshowen, Studio Ett, Publicerat, Radioteatern, Epstein i P1, Ekot och Radioföljetongen. Dessutom bidrog SR:s reporternätverk med ett s.k. realtidsgräv som sändes i P4 och Ekot.

Resultaten i svensk skola stod sig mycket bra i internationella jämförelser ända fram till mitten av 90-talet. Därefter har de successivt försämrats. Elever med olika familjebakgrund presterade också tidigare olika. Föräldrarnas utbildningsnivå inverkade utan tvekan på elevernas resultat.
I den skola som byggdes upp under decennierna efter andra världskriget satt villabarnen tillsammans med höghusbarnen i samma klassrum.
Chansen till lärande i skolsituationen var mer likvärdig.

I dag är förhållandena annorlunda:
Tala om för mig i vilken stadsdel din skola ligger, så ska jag tala om för dig vilket betyg du har.

Betygsnivåerna mellan olika skolor kan ses som ett mått på segregationen och de socioekonomiska klyftorna i dagens svenska storstäder.
Skolan är inte längre en och samma skola för alla.
Skolan i storstaden är inte längre en plats för möten mellan olika sociala världar.
Därigenom riskerar en viktig aspekt av det som var den svenska grundskolans demokratiska intentioner gå förlorad.
Skolan bidrar till att befästa klyftor och skillnader.

Skolan blir allt mindre likvärdig
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/arkiv_pressmeddelanden/2012/skolan-blir-allt-mindre-likvardig-1.174445
Likvärdigheten i den svenska grundskolan har försämrats visar en rapport från Skolverket.
Sedan slutet av 1990-talet har skillnaderna mellan olika skolors betygresultat ökat kraftigt.
Valet av skola har blivit allt viktigare för hur en elev lyckas i skolan.
Skolsegregationen har antagit nya former.

Barn och unga från storstädernas kommunala förortsskolor är det nuvarande skolsystemets förlorare.
Det finns ett stort antal skolor, där 50 till 70 procent av eleverna lämnar årskurs nio utan behörighet till gymnasieskolan.
Alla dessa skolor ligger i utsatta stadsdelar kännetecknade av mångdimensionell fattigdom.

Den internationella Pisaundersökningen från 2009, såväl som Skolverkets rapporter visar, att skolan inte förmår kompensera för den allt påtagligare sociala skiktningen: ”Betydelsen av elevens socioekonomiska bakgrund är fortsatt stor, och det finns vissa indikationer på att betydelsen har ökat under senare år.”

Alla har rätt till en likvärdig utbildning, men det innebär inte att alla får det.
http://www.skolverket.se/statistik-och-analys/analyser-och-utvarderingar/2.1872/likvardig-utbildning-i-svensk-grundskola-1.174509
Medierna, som i olika sammanhang gärna uppehåller sig vid våldet i förorten, uppmärksammar aldrig det symboliska våld som ligger i att omkring hälften av eleverna i de kommunala skolorna i nordöstra Göteborg inte ges de förutsättningar, som krävs för behörighet till gymnasiet. Att på detta sätt år efter år bli bortsorterade kan inte uppfattas på annat sätt av de unga än att de tilldelas status som andra klassens medborgare.

Göteborg är en stad där inkomstskillnader och livsvillkor är så skilda, att staden glider isär.
Samhörigheten mellan de välbärgade villaområdena i väster och stadsdelarna i nordost är obefintlig.
Den av kommunen beställda studien över de senaste 20 årens utveckling visar, att segregationen liksom avståndet mellan rika och fattiga ökar.
Villkoren för att bedriva undervisning i de mest utsatta stadsdelarna är präglade av dessa ojämlika förhållanden, de unga är medvetna om och märkta av dessa skillnader.
Många uppfattar, att skolan inte är till för dem, att skolan är en del av det Sverige man inte har tillträde till. För vissa innebär detta en utmaning, som man bestämmer sig för att anta.
Andra, alltför många, går in i den tillskrivna rollen som förlorare.

I Stockholm, Göteborg och Malmö finns utsatta områden, där majoriteten av barnen växer upp i familjer som, enligt Rädda Barnens återkommande studier, lever under fattigdomsgränsen. Den medeldisponibla inkomsten i en stadsdel som Hammarkullen i Göteborg har mellan 1990 och 2006 ökat med 6 procent, medan den ökat med 168 procent i villaförorten Hovås.
En man från miljonprogramsområdena i Angered lever statistiskt nio år kortare än en man från villaförorterna i väst.
Ungdomsstyrelsens undersökningar visar, att 35 till 40 procent av dem mellan 20 och 25 år i de mest utsatta stadsdelarna, varken arbetar eller studerar.

- Varför uppfattar så många unga i de stora städernas förorter inte skolan som en länk till eller en väg in i samhället?
- Varför utgör inte skolan den självklara arenan för att skaffa sig den utbildning, som krävs för att kompensera den marginaliserade sociala position dessa unga förortselever befinner sig i?
- Varför är inte skolan den plats där de unga från dessa utsatta områden utvecklar självrespekt, kunskap och förståelse för sin egen samtid, såväl som ambitioner för sin framtid?
Dessa frågor är av största vikt, om vi vill förstå bakgrunden till de fallande skolresultaten i utsatta stadsdelar.

Det märkliga är, att ingen ställer dem.

I forskningsprojektet ”Omvärlden och skolan” fokuserades på relationen mellan skolans formella lärande och de ungas informella lärande i några utsatta förorter.
I studien framkom en dubbelhet i elevernas sätt att förhålla sig till skolan.
- Å ena sidan uppger man, att man trivs bra i skolan ­– det är förhållandevis få som skolkar. Här finns kamraterna och det sociala livet. Skolan uppskattas för att den är en trivsam miljö. Lärarna betraktas som schyssta vuxna. Man får ett mål lagad mat varje dag. Många betonar, att lärarna är de enda etniska svenskar man träffar över huvud taget.
- Å andra sidan är det uppenbart att jakten på höga betyg inte står lika högt på agendan som i andra skolor. Vid de studerade skolorna saknade 55 respektive 62 procent av eleverna som lämnade årskurs nio tillräckliga betyg för att söka till gymnasieskolan. Skolan och utbildningssystemet verkade inte vara av central betydelse för dessa elevers framtidsplaner, även om man i samtal med lärarna bedyrar motsatsen. Det finns en uppgivenhet, som grundar sig i att man tror sig veta hur arbets- och bostadsmarknaden ser ut för ”en blatte från förorten”. De ser inte sällan sin kommande försörjning knuten till de möjligheter som familj, släkt och andra kontakter kan ge.
Mot bakgrund av forskningen är det rimligt att anta, att dessa elevers relation till skolan handlar om att skolan i hög grad uppfattas som en moderlig och omvårdande institution. Detta i en bostadsmiljö där de sociala insatserna rustats ner och den relativa fattigdomen dominerar och där stadsdelens rykte framkallar underlägsenhetskänslor. I skolan finns ett omhändertagande från samhällets sida, som på ett plan är lika för alla barn och unga. Detta tycks framkalla en viss vila, frid och förnöjsamhet. Skolan är därför inte som i innerstadens medelklassområden, en plats där man tar ett avstamp för att förkovra sig och via betyg skaffa sig position för avancemang i det svenska samhället.
Det är hos de äldre, arbetslösa ungdomarna som frustrationen tas ut mot skolan genom bränder, inbrott och vandalisering. I de intervjuer som gjorts med äldre ungdomar, som lämnat skolan och som ingår i olika ungdomskulturella grupperingar, har det framkommit, hur vilsen man känner sig, när man slutar skolan utan betyg och framtidsplaner. Man saknar den omsorg och trygghet, som skolvardagen utgjorde. Saknaden efter skolan omvandlas till en vrede inför det egna tillkortakommandet. Skolan blir en representation för det Sverige som är stängt för dessa unga.

En annan viktig utgångspunkt rör det ”symboliska våldet”, som bland annat samhällsforskaren Pierre Bourdieu har diskuterat i relation till skolan. Med det begreppet vill han visa, hur utbildningssystemet är en del av den sociala reproduktionen. Till exempel hur etablerade föreställningar om det självklara i olika sociala gruppers över- respektive underordning förs vidare till eleverna via den ”dolda läroplanen”. Det symboliska våldet handlar alltså om hur maktens strukturer görs osynliga.
Men olika studier visar, att man kan tala om ett ”partiellt genomskådande” av skolan bland eleverna i förorten. Många unga i förorten tror inte på skolans sätt att tala om allas lika möjligheter eller att alla kulturer är lika mycket värda. De uppfattar, att det svenska samhället gör skillnad på människor och människor. Att vara invandrare innebär, att man är missgynnad på arbetsmarknaden, på bostadsmarknaden, att man som ung blir behandlad av polisen på ett annat sätt än de unga från villakvarteren, att samhället ser ner på deras föräldrar, som får ta de jobb som ”svenskarna” inte vill ha. Så när skolan hävdar, att Sverige står för allas lika värde och möjligheter, så är det något som motsäger dessa elevers egna erfarenheter. Detta gör, att skolan inte framstår som helt igenom trovärdig. Forskaren Anneli Schwartz talar om att elevernas närvaro i skolan därför kan ses som ett uttryck för en ”ritualiserad anpassning”.

Ytterligare en viktig aspekt handlar om de ungas förståelse av och relation till sina bristfälliga skolprestationer. Trots det partiella genomskådandet inordnar sig merparten av eleverna i skolvardagens ordning. Skolan är, enligt forskaren Ann Runfors, ett exempel på hur social degradering går till i ett välmenande samhälle, inom en välmenande verksamhet som utbildning. Hur förklarar man för sig själv och omgivningen, att man inte når upp till de uppställda målen? I den befintliga forskningen tycks det finnas fog för att förstå detta på olika sätt. Det finns en tydlig tendens att lägga skulden till det egna skolmisslyckandet på sig själv. Man kommer från en ”dålig stadsdel” och är därmed också själv ”dålig” eller mindre begåvad. Dessa elever utvecklar en syn på sig själva som ”loosers”. Relationen mellan plats och identitet tycks på ett intrikat sätt vara knuten till prestationerna i och inställningen till skolan.
Det är en viktig uppgift för forskningen att på ett djupare sätt undersöka i vilken utsträckning det är möjligt att se elevernas svaga betygsprestationer som dåligt självförtroende relaterat till denna ”själv-andra-fiering” som i sin tur är knuten till ”invandrarskapet” och den territoriella stigmatiseringen.

I rapporten ”Likvärdig utbildning i svensk grundskola?”
http://www.skolverket.se/statistik-och-analys/analyser-och-utvarderingar/2.1872/likvardig-utbildning-i-svensk-grundskola-1.174509
skriver Skolverket, att mycket tyder på att elever i större utsträckning i dag jämfört med tidigare är segregerade efter andra egenskaper som till exempel studiemotivation. Detta innebär, att segregationen fått social-psykologiska konsekvenser för ungas inställning till skolan, något som i sin tur påverkar deras syn på såväl skolan som sina egna prestationer.

Se även den sammanfattande analysen:
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/visa-enskild-publikat-ion?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2258

Vi står inför en allvarlig situation.
Delar av dagens unga i de tre storstadsregionerna är på väg att tappa tilltron till samhället.
Men hur skapar man en rättvis skola i ett orättvist samhälle?
Är det möjligt?

Den dominerande politiska retoriken har en endimensionell och instrumentell kunskapssyn.
Men mer tester, förfinade kontroll- och åtgärdsprogram, nya raffinerade betygssystem och specialinsatta superpedagoger löser inte de problem skolan i dag står inför.

Den alarmerande utvecklingen mot bristande likvärdighet och försämrade prestationer bland unga i utsatta stadsdelar är ytterst ett samhällsproblem, som inte kan lösas av lärarna.
Vad som krävs är en ansvarstagande politik, som syftar till att skapa likvärdiga goda studiesociala villkor för alla elever.
Det måste till insatser, som förmår bryta de mönster av social skiktning och segregation, som leder till degradering av de grupper som tvingats ut i den urbana periferins bad-lands.

1. Vad inom vård och omsorg har blivit bättre?

VI FÅR INTE GLÖMMA:

Har parkinson – nekas ersättning
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16088405.ab
Parkinsonsjuke Sigvard Kyrö utförsäkrades ett halvår innan han skulle gå i ålderspension.
Trots att han inte kunde jobba så nekades han ersättning av Försäkringskassan som i stället ville skicka honom till Arbetsförmedlingen.
– Jag blir så förbannad, det är närmast löjligt, säger Sigvard Kyrö.
Efter att ha arbetet som brevbärare i nästan 40 år drabbades Luleåbon Sigvard Kyrö, 65, för några år sedan av parkinson. Från 2009 var han sjukskriven på heltid. Sjukdomsförloppet började med skakningar i hans vänstra stortå.
---
Mats Eriksson dog efter tiden i Fas 3
Mats Eriksson, född 1961. Död 2010. Utsliten i armar och axlar, stora problem med magen.
Nekad sjukförsäkring på grund av att han var arbetslös. Ingick i Fas 3.
http://www.expressen.se/nyheter/mats-eriksson-dog-efter-tiden-i-fas-3/
---
De är utslängda från Försäkringskassan med beskedet att det är dags att söka jobb.

Trots läkarintyg på att de är sjuka:

MS-sjuke Martin tvingas att flytta.
Det blev sista julen i hemmet för svårt MS-sjuke Mattias Pettersson.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8327059.ab
---
Selma lider av ständig värk – måste ändå jobba
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8327048.ab
---
Multisjuka Linda Gustafsson, 38, tvingades leva på sin sons barnbidrag i tio månader.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8327057.ab
---
Alliansens sjuka offer.
Förlamade Linda Bjälmen, 31, tvingas söka jobb – trots att hon ska läggas in på sjukhus
http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article7725836.ab ---
Annicas svåra öde är Reinfeldts mardröm
Annica Holmquist, 55, lider av en svår sjukdom.
Men Försäkringskassan vill att hon söker jobb – socialtjänsten att hon säljer lägenheten.
Bloggen om svårt sjuka Annica, 55 piskar upp folkstorm mot alliansen.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article7799608.ab ---
Jan Gustafsson, 43, är rullstolsburen och blind.
Han genomgår 20 timmar dialys varje vecka i väntan på en ny njure.
Nu tvingas han ut i arbetslivet.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8263931.ab
---
Den 69-åriga kvinnan fick diagnosen "fet" - men hade lungcancer
http://www.expressen.se/nyheter/1.2616404/fick-diagnosen-fet-men-hade-lungcancer

2. Har privatiseringar gjort vården, omsorgen och skolan bättre?

Tänk bara på Carema-affärerna!
Dog av svält på Caremas boende
I tre år bodde Anneli Möller på Solhaga äldreboende i Brålanda, som drivs av Carema Care.
När hon dog konstaterades att hon avled av svält. Svärdottern anmälde till Socialstyrelsen.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=125&artikel=4829109
---
Privatiseringen av skolan misslyckad
Det finns klara paralleller mellan Caremaskandalen inom omsorgen och de privata aktörerna på skolans
område.
Även om de exceptionella missförhållanden som har uppdagats inom omsorgen ännu inte har uppstått i
allt för stor omfattning inom skolan, så finns det likheter i de bakomliggande drivkrafterna.
Allt för ofta hamnar villkoren för de anställda och kvaliteten på verksamheten i bakgrunden, när
vinstdrivande företag i dagens system ska bedriva skattefinansierad verksamhet.
Tyvärr kan vi nu – tjugo år senare – konstatera, att förhoppningarna har kommit på skam.
Vinstintresset har blivit en allt starkare drivkraft för många privata arbetsgivare, som har prioriterat yta
och kortsiktighet framför riktiga kvalitetssatsningar.
Allt för många har insett, att det enda sättet att ta ut en vinst, är att minska utgifterna. Därför har det
knappast funnits något utrymme för högre löner och bättre villkor för lärare. Tvärtom har lärare allt för
ofta fått allt fler uppgifter som inte är direkt kopplade till undervisningen: allt ifrån att stå och ”sälja” före
taget på mässor och liknande till att ansvara för lokalvård på små fristående skolor, som har skurit ned på kostnaderna för
städning.
Andra sätt att tjäna pengar har varit att inte behöva stå för dyra kostnader för bibliotek, idrottshall eller skolgård.
Istället har man utnyttjat på offentliga platser – parker, kommunala bibliotek, med mera.
Allvarligast är dock att allt för många fristående skolor har skapat ett utrymme för vinst genom att anställa personer,
som inte är behöriga lärare. I praktiken har vem som helst kunnat få anställning och hålla i undervisningen på privata skolor. Det har givetvis påverkat kvaliteten på utbildningen och bidragit till de sjunkande kunskapsresultaten.
Likaså har friskole- och valfrihetsreformerna bidragit till det allvarliga problemet med betygsinflation.
Kunskapsresultaten hos svenska gymnasie- och grundskoleelever har – enligt nationella
kunskapsutvärderingar, internationella jämförelser och andra kunskapsjämförelser över tid – sjunkit.
De ekonomiska drivkrafter som har byggts in i systemet med skolpeng gör, att man har skapat incitament
för rektorer och skolledningar att utöva påtryckningar på betygsättande lärare att sätta högre betyg än
vad eleven är värd – för att kunna använda höga genomsnittsbetyg för att marknadsföra skolan.

Vilka har då gynnats av reformen?
Men vi måste tyvärr konstatera, att erfarenheterna av friskolereformen gör, att vi får lägga den i samma
skamvrå som kommunaliseringen och valfrihetsreformen. Samtliga stora skolreformer från början av 1990-
talet behöver nu ses över – samlat och med en tydlig ambition att komma till rätta med de problem som
har vuxit fram i dess kölvatten.
http://debatt.svt.se/2011/12/11/privatiseringen-av-skolan-misslyckad/
---
3. Vad inom skolan har blivit bättre?
Tänk bara på att den svenska skolan snart är den sämsta i hela Europa
Rädda den svenska skolan!
Bristerna är ju uppenbara!

Björklunds bild av skolan får lärarkritik
Utbildningsminister Jan Björklund har hamnat i blåsväder för sina uttalanden om den svenska skolan.
Före valet sa han bland annat, att Sverige har de största ordningsproblemen i världen i skolan.
Men efter en granskning av ett program i Sveriges Radio, får Björklund nu kritik från de båda stora
lärarfacken.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=2277343

Svenska elevers kunskaper blir sämre
Sverige ligger över genomsnittet i läsförmåga jämfört med andra länder, men under snittet i
naturvetenskap och matematik. Det visar en undersökning från Skolverket.
Utvecklingen går åt fel håll, säger Skolverkets generaldirektör Per Tullberg.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=2602423
---
Allt sämre resultat i svenska skolor
De svenska elevernas resultat blir allt sämre enligt Skolverket, som har jämfört svenska elevers resultat
med elever i andra länder. Undersökningen har gjorts för att ge svar på om utbildningsminister Jan
Björklund har svartmålat den svenska skolan på ett oseriöst sätt, som han har anklagats för.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=2603619
---
Enbart sänkningen av krogmomsen motsvarar lönen för 10 800 lärare!
http://www.nsd.se/opinion/ledare/artikel.aspx?ArticleId=7462484
Utbildningsminister Jan Björklund (FP) var ingen frälsare. Regeringens skolpolitik får betyget IG, icke god
känd. Två stora internationella undersökningar pekar på sjunkande kunskapsresultat.
Sex år med Jan Björklund (FP) och borgerlig skolpolitik blev inget lyft för skolan.
I Svenska Dagbladet 11 december läser jag om två stora internationella undersökningar som talar om
sjunkande kunskapsresultat.
Svenska elevers kunskaper kan inte mäta sig med andra rika länders, enligt Pirls och Timss.
Från lärarhåll kommer också bekymrade kommentarer.
"Sverige är ett av de fåtal deltagande länder som har försämrat sina resultat under hela perioden. Det du
ger inte utan det visar att det krävs kraftfulla åtgärder för att vända trenden. Det handlar bland annat om
att resurserna måste styras till de elever som bäst behöver det", säger Lärarförbundet ordförande Eva-Lis
Sirén i ett pressmeddelande.
Metta Fjelkner, Lärarnas riksförbund, konstaterar även att det finns ett stort missnöje i lärarkåren.
"Undersökningen visar att svenska lärare är minst nöjda med arbetsvillkoren i EU, och är även minst nöjda
med sitt yrkesval", säger Fjelkner i ett pressmeddelande.
Det är mycket illavarslande signaler och borde leda till viss eftertanke i regeringskansliet. Den nuvarande
politiken leder fel.
---
Skolverket: Allvarliga brister i svenska skolan
Svenska skolelevers resultat har blivit sämre de senaste åren. Skolverket granskat vad det beror på och pekar ut en rad orsaker.
Skolverket har sammanställt olika forskningsrapporter för att kunna förklara varför resultaten i den
svenska skolan sjunker.
Det gäller främst elevernas kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse.
Enligt myndigheten finns svaren i fyra olika fält.
Dels har segregationen i samhället ökat, så även i skolan, där olika grupper elever hamnar i olika skolor.
Nummer två är decentraliseringen.
Att kommunerna tog över ansvaret innebär, att elever som behöver mer stöd inte får tillräckligt.
Nummer tre kallas differentiering, när skolor delar in eleverna i olika grupper. De duktiga för sig och de
som behöver stöd för sig. Resultatet blir negativt.
Den fjärde förklaringen handlar om individualiseringen av undervisningen. Den har enligt Skolverket
generellt inneburit, att eleverna lämnats ensamma betydligt mer.
Lärarna handleder och undervisar inte längre lika mycket.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3124554
---
Stora brister i svenska skolan
Skolinspektionen pekar på allvarliga brister i den svenska skolan i en ny rapport.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=4015878
---
Sämre betyg för svenska skolan
Svenska skolelever har blivit sämre i skolan. Det visar den internationella undersökningen PISA 2009,
som tar upp svenska 15-åringars resultat i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.
År 2006 visade PISA, att Sverige låg på OECD-snitt i matematik och naturvetenskap och klart över snittet
i läsförståelse. Frågan är om vi blivit bättre idag?
Läsförståelse och matematikkunskaper har försämrats hos svenska 15-åringar för första gången.
I naturvetenskap har de sjunkit under OECD snittet.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4226016
---
Den orättvisa skolan
Rektorsbyten skapar kaos i svenska skolor
Rektorn är en viktig person på skolan.
Det är han eller hon som ska se till att eleverna når målen och att arbetsmiljön är trygg och bra.
Men jobbet är påfrestande och skolorna har svårt att behålla sina rektorer.
Kalibers granskning visar, att nästan 200 av landets 290 kommuner har grundskolor, som bytt rektorer
upprepade gånger de senaste åren och att skolorna har svårt att hitta någon som vill ta över.
Och det är barnen som blir lidande. Utan stabil ledning blir det stökigt i klassrum och korridorer, och
eleverna får sämre betyg.
När Skolinspektionen besökte skolan förra året fann man, att det som en rektor ska göra på en skola inte
var gjort: ingen tog ansvar för att skolans resultat utvärderades.
Rektorn såg inte till att betygsättningen var likvärdig och föräldrar och elever fick inte heller reda på hur
det gick för eleverna i skolan.
Det fanns ingen struktur för samarbete mellan lärarna, och rektorn följde heller inte upp kvalitén i deras
undervisning.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1316&artikel=4797526
---
Stärkt lärarroll vägen till en bättre svensk skola
De stora skillnaderna finns inte mellan länder eller ens mellan skolor utan mellan klassrum, skriver
Johannes Åman i sin rapport om de svenska elevernas allt sämre prestationer.
Det är inte de senaste decenniernas stora skolreformer som kan förklara, att svenska elever presterar allt
sämre i internationella skolundersökningar. Det hävdas i en ny rapport från Expertgruppen för studier i
offentlig ekonomi, ESO. Istället är det vad som händer i klassrummet som avgör kvaliteten, säger rapport
författaren Johannes Åman.
– Den här rapporten är en plädering för att vi måste visa större respekt för lärarna, vi måste bygga mer på
lärarna. Politiker och lärare måste få en typ av partnerskap, säger rapportförfattaren Johannes Åman som
till vardags är ledarskribent på Dagens Nyheter.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=4829093
---
Det här är "Den orättvisa skolan"
Det senaste decenniets skolstatistik talar sitt tydliga språk:
Den svenska skolan har minskat i likvärdighet och skillnader i resultat ökar mellan kommuner, skolor, klasser och elever.
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=4224&grupp=16670
---
Barn till lågutbildade får dåligt stöd i skolan
Fortfarande är skolornas stöd till barn till lågutbildade dåligt. Det visar Skolverkets undersökning.
Bland de femtio mest segregerade kommunerna är det en fjärdedel, som inte satsar och stödjer skolor
med ett stort antal barn, som har lågutbildade föräldrar.
Den svenska skolan har i olika internationella mätningar under de senaste åren visat sig ge sämre resultat.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=4861690
---
UTBILDNING: Inte jämlikt i svenska skolan
Skillnaden mellan elever som klarar sig allra sämst och de som klarar sig allra bäst i den svenska skolan,
har ökat rejält, enligt en enkät Lärarnas Riksförbund låtit SCB göra. Trots att man gjort flera skolreformer
så har det inte blivit jämlikare i skolan, snarare tvärtom, skriver Metta Fjelkner på Lärarnas Riksförbund på
DN Debatt.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=5091287
---
Svenska skolan allt mer ojämlik
Kunskapsklyftorna i skolan ökar dramatiskt. Enligt siffor som SCB tagit fram har skillnaderna mellan de
som klarar sig sämst och de som klarar sig bäst ökat med 30 procent mellan 1999 och 2011. Mest tufft är
det för elever, som är födda utanför Norden.
Skillnaderna i det hur kommunerna handskats med problemet är också stora, och nu krävs, att staten tar
större ansvar för kvaliteten på undervisningen i svenska skolor.
De elever vilkas föräldrar inte kan hjälpa dem med skolarbetet hemma och där kommunerna inte satsar
på skolan, de får sämre resultat. Och det betyder att segregationen i den svenska skolan ökar.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=5091580
---
Sämre kunskaper i svenska skolan
En mörk bild med ljusglimtar, så sammanfattar Skolverket de två internationella undersökningarna om de
svenska skoleleverna kunskaper i läsning, matte och naturvetenskap, som släpptes idag.
Sverige är ett av få länder som försämrar sina resultat.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=5376877
---
Skolpengen går till bonusar
På Vittraskolan har lärare tidigare till och med kunnat ta hem bonusar grundad bland annat på
betygssättning. Ju högre betyg på skolan, desto större chans till maximal bonus.
http://svt.se/2.139461/1.2145505/skolpengen_gar_till_bonusar ---
Valfriheten har sänkt kvaliteten i skolan
Den svenska skolan tappar stort i både kunskap och likvärdighet, jämfört med skolor i andra OECD-länder.
Förklaringen är lika enkel som kontroversiell – valfriheten i alla led; för elever, lärare och föräldrar och
politiker, har sänkt det svenska skolsystemet till en nivå under OECD-genomsnittet.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/valfriheten-har-sankt-kvaliteten-i-skolan_5811555.svd
---
Fristående skolor är en miljardindustri
Skattepengarna fyller friskoleägarnas fickor.
Friskolebranschen har vuxit till en miljardindustri.
Sex av de största aktörerna tjänade tillsammans över 150 miljoner kronor förra året. Bure äger ett av de
största friskoleföretagen, Anew Learning, som omsätter 1 miljard kronor årligen.
Ledande socialdemokrater verkar – dessvärre och helt obegripligt - inte ha något emot att samarbeta med
regeringen. Man har slutit en överenskommelse för att hjälpa regeringen i underläget i riksdagen.
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=32640
---
Skall plånbokens tjocklek avgöra möjligheterna att gå i skolan?
http://www.svd.se/stockholm/nyheter/frivilliga-bidrag-kan-strida-mot-lagen_760865.svd#
---
Det heter ju:
”Vårt mål är ett samhälle utan över- och underordning, utan klassgränser,
könssegregation eller etniska klyftor, ett samhälle utan fördomar och diskriminering, ett samhälle där alla behövs och alla får plats, där alla har samma rätt och samma
värde, där var och en är fri att styra sitt liv och sin vardag, att utvecklas som individ
och att i jämlik och solidarisk samverkan med andra söka de lösningar som gagnar
det gemensamma bästa.”
---
4. Hur gick det med arbetslinjen?
”Det nya arbetslöshetspartiet Moderaterna”.
Moderaterna gick till valet år 2006 med djup kritik mot socialdemokraterna för arbetslösheten.
Målet var att skapa nya jobb under motto om ”arbetarpartiet” med hjälp av arbetslinjen.
Vad som skett är i stället en starkt ökad och ökande arbetslöshet – i synnerhet för ungdomar.
Och man skäms inte för att man utmanat socialdemokraterna och tagit deras mer än hundra år gamla
politiska beteckning av ett parti för arbetare i beskrivningen av sitt parti.
Snart har sex år gått tillsammans med Moderaterna och en tydligt borgerlig regering.
Det är hög tid att sammanfatta och utvärdera Moderaterna och deras indoktrinerande ledare Reinfeldt.
Människor måste ”öppna ögonen” och se verkligheten.
Fas 3 större än största företaget
http://www.svt.se/nyheter/sverige/fas-3-storre-an-storsta-foretagen
---
1 av 5 i Fas 3 saknar sysselsättningsplats
Var femte långtidsarbetslös i den kritiserade åtgärden Fas 3 har ingen sysselsättningsplats att gå till,
framgår av en rapport från Arbetsförmedlingen.
Antalet arbetsgivare som tar emot Fas 3-deltagare har minskat drastiskt, samtidigt som deltagarna skjutit i
höjden.
http://www.svt.se/nyheter/var-femte-i-fas-3-saknar-sysselsattningsplats
---
Regeringens mardrömssiffror från Fas 3
40 000 nya anvisade till Fas 3 – trots riksdagens stopp. 243 procent fler ungdomar. Bara 14,2 procent har
fått jobb efter avslutad arbetsmarknadsutbildning. Dagens Arena listar regeringens svarta Fas 3-siffror.
http://www.dagensarena.se/innehall/regeringens-mardromssiffror-fran-fas-3/
---
”Fas 3 är en återvändsgränd”
http://www.svt.se/nyheter/sverige/citat
---
Ny rapport: Hur gick det med jobben?
Arbetarrörelsens Tankesmedja presenterar snabbanalys nr 54, som går igenom effekterna av alliansrege
ringens sysselsättningspolitik, den som Moderaterna påstod skulle komma att ge uppemot 600 000 nya
jobb.
Rapporten ”Hur gick det?”, skriven av Anne-Marie Lindgren, berättar om hur det gick med Moderaternas
löften om att jobbskatteavdrag och sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar.
Hon ställer regeringens retorik mot vad forskningen kommit fram till om effekterna – de i stort sett ute
blivna effekterna.
http://a-smedjan.se/?p=2481
---
Fler beroende av bidrag
Personer som är beroende av socialbidrag, eller försörjningsstöd som det heter nu, har ökat med en
fjärdedel på fem år. Eskilstuna är en av de kommuner som betalar ut mest försörjningsstöd. Unga
personer under trettiofem år är den största gruppen.
Den andra delen är de utrikesfödda som inte har något som helst nätverk och inga kontakter.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=5261180
---
Reinfeldts haveri sitter på socialen
Antalet svenskar som måste ta socialbidrag för att överleva fortsätter att öka.
Under de år borgerligheten styrt har antalet socialbidragstagare ökat med cirka 30 procent.
2006 var de drygt 84 000 personer, i fjol fick över hundra tusen människor socialbidrag i tio månader eller
längre.
Det är ett underbetyg till nymoderat prat om att minska utanförskapet.
Men det är också konsekvensen av den så kallade arbetslinjen.
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/danielswedin/article15407425.ab ---
Arbetslösa i fritt fall
http://www.nsd.se/opinion/ledare/artikel.aspx?ArticleId=7460553
I oktober 2012 fick 6 600 personer i Norrbotten ersättning från arbetslöshetskassan eller aktivitetsstöd
baserat på att de tidigare haft rätt till a-kasseersättning. Samtidigt var det totalt 14 300 arbetslösa,
inklusive deltidsarbetslösa och tillfälligt timanställda. Det innebär att minst 7 700 – mer än hälften av alla –
arbetslösa saknar a-kassegrundad ersättning i Norrbotten.
Det visar en rapport som LO-distriktet i Norra Sverige tagit fram och presenterades av distriktets vice
ordförande Maria Stenberg under fredagen.

TCO (tjänstemännens centralorganisation) redovisar samma dystra resultat.
Mer än hälften av de öppet arbetslösa i Luleå står utan a-kassa, enligt TCO.
Totalt var i oktober 1 676 personer i Luleå inskrivna som öppet arbetslösa. 49 procent av dessa, eller 820
personer, omfattades av arbetslöshetsförsäkringen och fick ersättning från a-kassan.
Övriga 856 arbetslösa var hänvisade till bidrag, egna besparingar eller hjälp från anhöriga.

Det är siffror som visar en kall och skrämmande verklighet. Den borgerliga regeringens förändringar 2007
har slagit stenhårt.
Många står nu helt utan inkomstskydd och trygghet när de blir arbetslösa.
Många tvingas till socialen för att klara försörjningen. 2011 fanns det hela 236 000 biståndshushåll i
Sverige. Det är ungefär 25 000 fler än 2007.
---
Sex förlorade år
I Fredrik Reinfeldts Sverige går 367 000 svenskar arbetslösa.
"Jobbskatteavdraget är det mest jobbskapande som någon regering gjort", sa Fredrik Reinfeldt (M) i
riksdagens partiledardebatt 19 januari 2011.
Det var ett övermaga uttalande, för att uttrycka saken milt.
I januari 2011 hade Sverige en arbetslöshet som låg över siffrorna för Göran Persson 2006
och skyhögt över arbetslöshetstalen under regeringen Palme på 1980-talet.
Ännu lägre arbetslöshet hade Sverige under Tage Erlanders bästa år på 1960-talet. Därför hade
självskrytet från dagens statsminister dålig grund. Det finns många statsministrar som skött jobbpolitiken
bättre.
http://www.nsd.se/opinion/ledare/artikel.aspx?ArticleId=7133042
---
5. Vad inom lönesättningen har blivit bättre?
Tänk bara att ojämlikheterna mellan män och kvinnor kvarstår Kvinnors inkomster ikapp om 100 år
60.000 kr skiljer i årsinkomst SVT Pejls stora inkomstgranskning visar, att kvinnor fortfarande har lägre
inkomst än män. Även om inkomstgapet mellan män och kvinnor minskat något, dröjer det 100 år
innan kvinnorna kommer ikapp med nuvarande förändringstakt.
SVT Pejl har bearbetat inkomststatistik från Statistiska Centralbyrån mellan 1991 och 2010.
Den visar att en genomsnittlig svensk kvinna närmat sig männens inkomster med 10.000 kronor under
dessa tjugo år, men att en man fortfarande tjänar i snitt 60.000 kronor mer per år.
http://www.svt.se/nyheter/sverige/kvinnolonerna-kommer-ikapp-om-100-ar
---

6. Vad inom skattefördelningen har blivit bättre?
Orättvisorna mellan rika och fattiga har fördjupats
Och verkligheten då?
Ja, det är förskräckligt i Högerns samhälle under Reinfeldt! Barnfattigdomen fortsätter att öka i Sverige
http://www.rb.se/press/pressmeddelanden/pages/barnfattigdomisverige.aspx http://www.rb.se/vartarbete/isverige/barnfattigdom/Pages/default.aspx ---
Här är Rädda Barnens årliga barnfattigdomsrapport, ”Barnfattigdomen i Sverige 2012”.
Den visar att allt fler barn i Sverige växer upp i fattigdom. 248 000 barn, eller 13 procent, lever i familjer
som antingen har en låg inkomststandard enligt SCB:s definition, eller är beroende av försörjningsstöd.
Det är 28 000 fler barn än i förra årets rapport.
- Den negativa utvecklingen fortsätter. Barnfattigdomen har nu ökat i våra två senaste rapporter, och
frågan har fått mycket stor politisk uppmärksamhet. Men trots det ser vi få exempel på konkret politisk
handlingskraft för att bryta trenden, säger Rädda Barnens generalsekreterare Elisabeth Dahlin.
http://www.rb.se/SiteCollectionDocuments/Rapporter/Barns_ekonomiska_utsatthet_2012.pdf http://www.rb.se/SiteCollectionDocuments/Rapporter/Barnfattigdomsrapport_2012.pdf ---
Barnfattigdomen kräver nya grepp
Ibland måste man ompröva tidigare ställningstaganden och vända på stenar för att hitta nya lösningar på
gamla problem. Det gäller inte minst i breda välfärdspolitiska frågor. Att alla som kan också får och
förväntas jobba, är grunden inte bara för stark ekonomi, utan också för välfärden. En viktig del av
välfärdspolitiken handlar om barns uppväxtvillkor.
http://www.expressen.se/debatt/barnfattigdomen-kraver-nya-grepp/

7. Vad har blivit bättre i fråga om klass-samhället?
Klass-samhället har tydligt fördjupats
Sverige är rikare än någonsin. Vi har mer resurser än någonsin.
Men för en allt större grupp svenskar spelar det här ingen roll. Reinfeldt, trivs du med fattigdomen?
http://www.expressen.se/debatt/reinfeldt-trivs-du-med-fattigdomen/
---
Reinfeldt skickar fattiga till kyrkan
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/anderslindberg/article15126657.ab ---
Ja, fler beroende av bidrag
Personer som är beroende av socialbidrag, eller försörjningsstöd som det heter nu,
har ökat med en fjärdedel på fem år.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=5261180
---
Reinfeldt om inkomstskillnaderna och överskottsmålet
Andelen personer i åldern 20-34 år, som inte har någon inkomst alls, har fördubblats de senaste åren.
Det finns flera orsaker till det, två stora och två små, sade Reinfeldt i Agenda. Han medgav, att det
fanns risk för att dagens unga inte får det lika bra som sina föräldrar.
http://www.svt.se/agenda/reinfeldt-svarade-om-inkomstspridningen-bland-unga
---
Inkomstklyftorna ökar kraftigt
Fler lever på ekonomiskt bistånd
Fördubbling sedan 90-talet.
Andelen unga vuxna som saknar inkomst har ökat drastiskt i landet – det gäller även Västerbotten.
I en stor del av länets kommuner har andelen i åldern 20-34 som har en inkomst på mindre än 5000
kronor i månaden fördubblats sedan början av 90-talet.
Bjurholm är ett tydligt exempel. Så sent som 2000 hade tio procent av bjurholmsborna under 35 år en
inkomst under 5000. År 2010 var siffran 23 procent.
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasterbottensnytt/inkomstklyftorna-okar-kraftigt
---
Allt fler med långvarigt socialbidrag
eller mycket långvarigt ekonomiskt bistånd, det som förr kallades socialbidrag.
Enligt en ny rapport från Socialstyrelsen har andelen biståndsmottagare med långvarigt bistånd under 2012
ökat med 2,6 procentenheter till 34,3 procent av alla biståndstagare.
Ökningen för dem med mycket långvarigt bistånd är 2,7 procentenheter och de utgör nu 21,3 procent av
dem som söker bistånd. Ökningen gäller i alla län men är högst i Västra Götaland och Örebro.
Arbetslöshet och sjukdom ligger bakom de flesta ansökningar. http://www.svt.se/nyheter/sverige/allt-fler-med-langvarigt-socialbidrag
---
Sammanfattning av Socialstyrelsen redovisar den officiella statistiken över ekonomiskt
bistånd inklusive introduktionsersättning för år 2011.
År 2011 fick 235 947 hushåll ekonomiskt bistånd, 6,2 procent av alla hushåll i befolkningen.
Biståndshushållen domineras av ensamhushåll. Oavsett år utgör män utan barn den största gruppen.
Sett till samtliga hushållstyper i befolkningen är ekonomiskt bistånd vanligast bland ensamstående kvinnor
med barn. År 2011 fick 23 procent av de ensamstående mödrarna ekonomiskt bistånd.
7 procent av Sveriges barn bor i hushåll som får ekonomiskt bistånd, varav 2,9 procent finns i familjer,
som får långvarigt bistånd dvs. i minst 10 månader under året.
Den genomsnittliga bidragstiden per hushåll var 6,6 månader under 2011.
År 2011 betalade kommunerna i genomsnitt 47 600 kronor per hushåll.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-6-58

8. Vad har över huvud taget blivit bättre?
Ingenting! Allt har blivit sämre.
I många fall mycket sämre!
I flera fall har det rättvisa, jämlika och socialt sammanhållna samhället blivit helt raserat

Flosklerna är tydliga:
* Bidragen som anses förkastliga finns kvar – men kommunerna bär bördan

”Offren för välfärdsstatens falska locktoner är det sovande folket”
Många unga och anställda i den offentliga sektorn är offer för välfärdsillusionen
”Välfärdsstaten har misslyckats”
”Människorna har passiviserats”
Socialdemokraterna förslavar människorna – sovhjärnorna
Socialdemokraterna förtrycker det civila samhället
Känslor är förbjudna
Ingen är någonsin utomhus
Samhället är pacificerat och försoffat
Allt sköts från TV:n
Allt kontrolleras av staten – till och med vädret

Svenskarna är mentalt handikappade
Det var två partier som verkat: Bekvämlighetspartiet och Omhändertagandepartiet
Medborgaren skall vara trygg, försörjd och omhändertagen
Det nya partiet hette Välfärdspartiet

Reinfeldts bok är en förskräcklig men för hans politik utmärkande bok:
Tyvärr är det fortfarande en del människor, som blint tror på denna självgodhet och människosyn

Så här anser Reinfeldt att människorna i vårt samhälle har det.
Det rådande samhället beskrivs med arroganta, cyniska och groteska ord:
- Alla bidrag som man kan tillskansa sig upplevs som smart och framåt
- Att få ut mesta möjliga bostadsbidrag, allrahelst via att skaffa sig en skenlägenhet under värnplikten eller att skriva upp sin lön för att få ut högre föräldraförsäkring eller försöka få ut arbetslöshetsunderstöd men samtidigt arbeta svart är accepterade sätt att bidragsfuska
- Du behöver inte själv ordna det för dig, du behöver inte anstränga dig
- Skolan och behovet av kunskap upplevs som mindre angeläget
- Det handlar om att begåvas med föräldrar, som förstår att fostra en självständig individ och som förstår att uppmuntra till självstudier.
- Det handlar om att växa upp i ett hem, som ger utrymme för studiemotivation.
- Detta är effekten av 53 års socialdemokratisk omyndigförklarande politik

Och här är några meningar om Reinfeldts syn på människan:
- Människan är av naturen lat
- Latheten kan förstärkas till ren passivitet, om det sänds politiska signaler om att det alltid är någon annan som står för initiativet
- Trygghetssystemen som tar bort stor del av anledningen att slita bara för att klara sin försörjning
- Mediasamhället via TV:s starka genomslag leder till en alltmer passiv informationsinhämntning

Detta kan vi komplettera med att se den ojämlika, orättvisa, segregerade och socialt uppdelade skolan

Om den offentliga sektorn skriver Reinfeldt:
- Alla regler som begränsar startandet av privata daghem eller privat barnomsorg är borttagna
- Skolpengen leder till att fristående skolor utan offentliga huvudmän kan konkurrera med kommunala alternativ
- Förändrade syn på den offentliga sektorn och behovet av konkurrens

Till detta behöver vi bara lägga CAREMA-affären!

Men låt oss absolut inte glömma vad Reinfeldts politik åstadkommit med människor:

1) Mats Eriksson dog efter tiden i Fas 3
http://www.expressen.se/nyheter/mats-eriksson-dog-efter-tiden-i-fas-3/
Mats Eriksson, född 1961. Död 2010. Utsliten i armar och axlar, stora problem med magen. Nekad sjukförsäkring på grund av att han var arbetslös. Ingick i Fas 3.

De är utslängda från Försäkringskassan med beskedet att det är dags att söka jobb
– trots läkarintyg på att de är sjuka:

2) MS-sjuke Martin tvingas att flytta.
Det här blir sista julen i hemmet för svårt MS-sjuke Mattias Pettersson.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8327059.ab

3) Selma lider av ständig värk – måste ändå jobba
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8327048.ab

4) Multisjuka Linda Gustafsson, 38, tvingades leva på sin sons barnbidrag i tio månader.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8327057.ab

5) Alliansens sjuka offer.
Förlamade Linda Bjälmen, 31, tvingas söka jobb – trots att hon ska läggas in på sjukhus
http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article7725836.ab

6) Annicas svåra öde är Reinfeldts mardröm
http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article7799608.ab Bloggen om svårt sjuka Annica, 55 piskar upp folkstorm mot alliansen.
Annica Holmquist, 55, lider av en svår sjukdom.
Men Försäkringskassan vill att hon söker jobb – socialtjänsten att hon säljer lägenheten.

7) Nu tvingas Jan söka ett arbete
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8263931.ab
Jan Gustafsson, 43, är rullstolsburen och blind.
Han genomgår 20 timmar dialys varje vecka i väntan på en ny njure.
Nu tvingas han ut i arbetslivet.

8) Fick diagnosen "fet" - men hade lungcancer
http://www.expressen.se/nyheter/1.2616404/fick-diagnosen-fet-men-hade-lungcancer

9) Dog av svält på Caremas boende
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=125&artikel=4829109

SKALL VI FORTSÄTTA ATT HA DET SÅ HÄR?

Reinfeldts bok är redigerad av vapendragaren Schlingmann
Boken kan sägas vara en politiskt självbiografisk skrivning
Boken innehåller fem kapitel

Kapitel 1. ”Sovhjärnorna”
börjar med att en 28-årig man dör - en otroligt skicklig litterär blinkning, redan i den första strofen. Mannen har dött ”välfärdsdöden”, i ett framtida samhälle pacificerat och försoffat, där allt sköts från TVn, mat intas i pillerform och Socialdemokraterna och Folkpartiet har gått ihop till ett parti som nu förslavar mänskligheten - ”sovhjärnorna”. Allt kontrolleras av staten, till och med vädret. Känslor är förbjudna. Ingen är någonsin utomhus. Huxley och Bradbury för de som inte tycker om subtilitet.
28-åringens far är dock välfärdsstatens ansvarige för bidragsfrågor, och får en känslomässig reaktion när han märker att avkomman av hans donerade sperma har avlidit som får honom att ifrågasätta hela statsystemet. Detta gör att han går till ”Mästaren” som är hans gamla lärare, och berättar det för honom. ”Mästaren” väljer in honom i ett upplyst hemligt sällskap där alla genomskådat välfärdsstaten. Ridå.

Kapitel 2. ”Hur väcks det civila samhället?”
Här presenterar många av de citat, som blivit återproducerade när boken nämnts. Reinfeldt menar, att Socialdemokraterna förtrycker det civila samhället, och frågar sig hur det kan väckas från ”hjärntvätten”. Som fiender utmålas utöver vänsterpartierna även folkpartiet och ”stora delar av centerpartiet”. Motsägelserna är många i de snabba kasten – svenskarna är enligt Reinfeldt ”mentalt handikappade”, samtidigt som hans moderater ser människan som ”i det närmaste ofelbar”. Svenskarna söker sig till kollektiv, samtidigt som de strävar efter ensamhet.
Tanken att ”bara allt politiskt beslutsfattande försvinner blir människan helt befriad och inga problem kvarstår” presenteras utan att förnekas – och visar en tydlig koppling till partikamraten Anders Borg, som 1988 menade, att han som statsminister ”inte skulle göra ett jota” i TV-programmet Diskutabelt med Robert Aschberg. Senare i boken läggs även grunden för varför politiker inte ska få besluta om välfärden: de skapar inga egna resurser.
”Utanförskap”, ”avknoppning” och ”generation av fuskare” är också uttryck, som presenteras i detta kapitel som Reinfeldt tar med sig i sitt framtida politiska arbete.

Kapitel 3. Dagbok i en vaken människas liv.
En dagbok för den helt vanliga tjejen Johanna, som dock under endast en dag lyckas göra (och notera) ett stort antal gärningar som gör henne till ett gott exempel i Reinfeldts ögon.
Johanna vaknar före väckarklockan, reflekterar över motion, umgås med sin farfar, äter fullkornsbröd, reflekterar över felet med ”ungdomsbostäder”, tänker på hur mycket spanjorer tycker om EG, hejar på Djurgården, källsorterar, skriver brev, åker kollektivt och reser sig där för gamla damer, umgås med sin mormor, skriver en insändare om hundbajs, visionerar över eldrivna bussar, kommer extra tidigt till jobbet (en moralisk plikt!), pratar mer med sin mormor, äter sallad, tänker på att det är viktigt att klä sig rätt, tänker på alkoholens dåliga inverkan, köper miljövänligt tvättmedel, avsäger sig all form av narkotika, planerar segling, läser om spansk historia, lär sig framkalla fotografier, umgås med sin syster, förbannar kollektiv samt ställer sig tveksam till ”lösa förbindelser”.
Allt på en enda dag. Johanna är en fantastisk kvinna.

Kapitel 4 handlar om ”Det nya medborgarskapet”.
Här skriver Reinfeldt tio nya budord. Vi får stifta bekantskap med argumentet att inget stöd över svältgränsen ska skattefinansieras. Detta för att inte ge folk en ”falsk trygghet”.

I kapitel 5 visar Reinfeldt, att han lever som han lär.
Han var med och anordnade en insamling till svältande barn i Afrika, när han var vice ordförande i Sveriges centrala värnpliktsråd. Han beskriver själv deltagandet som ”imponerande” och ser just denna insamling som tecknet på att hans framtida värld är möjlig.
Men vissa faktorer måste beaktas. Fredrik Reinfeldt är 28 år. Idéerna som presenteras i boken är inte hopsnickrade på ett pojkrum, utan under två år i den svenska riksdagen. Den tärande dispositionen, det skrattretande formatet och symboliken som nästintill spottas i ansiktet på läsaren är skapat helt utan självdistans – och försvaras i förordet med att boken ”drar i olika riktningar, den byter avsändare och stil flera gånger. När framtiden diskuteras räcker inte ett perspektiv och ett sätt att uttrycka sig.”
Boken beskriver alltså den framtid Fredrik Reinfeldt sökte.
Vi har nu genom Reinfeldt fått ett samhälle, där situationen för var dag försämras för sjuka, arbetslösa, studenter, invandrare, fattiga och alla de andra vars ”utanförskap” Reinfeldt talar om för att kunna fördjupa klassamhället.

OBSERVERA ALLTSÅ:

Pension skall beskattas som intjänad lön!

Dessutom:
Pensionssystemet är helt felaktigt!
Bromsen skapar stora orättvisor för pensionärer!
Bromsens ”uppfinnare” medger felen!
Visst är det fattat en del felaktiga beslut, allt sedan pensionsöverenskommelsen på 1990-talet
– men många misstag går att rätta till!

Samtliga fem pensionärsorganisationer vill skrota premiepensionen och bromsen
Pensionärerna kräver ett nytt pensionssystem

"Bromsen slår till för ofta"
http://www.svt.se/agenda/pensionarsorganisationer-kraver-nytt-pensionssystem
Agenda, Publicerad 27 januari 2013 16:27

Pensionärsorganisationer kräver nytt pensionssystem
Många pensionärer upplever att de fått mycket mindre i pension än de räknat med. De senaste åren har pensionerna halkat efter lönerna. Nu kräver fem pensionärsorganisationer att pensionssystemet görs om.
– Jag är ledsen för att det blev så pass dåligt, att mitt arbete inte var mera värt, säger Annmari Löfvén, pensionär i Karlstad.
Hon är inte ensam om att vara missnöjd med sin pension.
Hon har stöd av fem pensionärsorganisationer som nu kräver att pensionssystemet förändras.

"Vi begrep inte allt"
Bromsens uppfinnare medger att det blev betydligt fler inbromsningar än det var tänkt.
– Vi begrep inte allt som vi borde begripit för att förstå att det skulle bli så här stora svängningar, säger Ole Settergren, chef för pensionsutvecklingsavdelningen på Pensionsmyndigheten.

2010 och 2011 slog bromsen till, dessvärre hårdare än väntat.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12606201.ab

De fem pensionärsorganisationerna vill skrota premiepensionen och bromsen
Det går att ta bort bromsen utan att stabiliteten äventyras, anser fem pensionärsorganisationer, som gemensamt lägger fram ett förslag till förändringar i pensionssystemet.
I förslaget påpekar man att pensionärsorganisationerna en gång godkände förslaget om en broms men att den ”endast i nödfall skulle utlösas efter en extraordinär utveckling”.
De fem organisationerna vill också att premiepensionssystemet avskaffas och att pengarna därifrån förs över till AP-fonderna. Varje enskild pensionssparares pengar skulle då föras över till personens konto i in-komstpensionssystemet.
”Vi tycker inte att premiepensionen fått den tänkta utvecklingen, vi skrotar den och lägger in de pengarna i inkomstpensionssystemet, det skulle öka stabiliteten”, skriver de fem organisationerna.

Här är de fem pensionärsorganisationerna:
 Pensionärernas Riksorganisation (PRO)
 Svenska Kommunalpensionärernas Riksförbund (SKPF)
 Sveriges Pensionärsförbund (SPF)
 Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF)
 Riksförbundet Pensionärsgemenskap (RPG)

PRO vill avskaffa PPM
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16138920.ab
AB Nyheter, 2013-01-27

PRO har skrivit och agerat i frågan om pensionen
Det bristande pensionssystemet uppmärksammas i media
http://www.pro.se/Press/Nyhetsarkiv/Bristande-pensionssystem-uppmarksammas-i-media/

Pensionssystemet fungerar inte som det var tänkt.
Pensionerna halkar efter lönerna.
PRO kräver nu tillsammans med andra pensionärsorganisationer att systemet ändras.
Detta har fått stor uppmärksamhet i media de senaste dagarna.

I SVT Agenda (27/1) intervjuades PRO:s ordförande Curt Persson
http://www.svt.se/agenda/pensionarsorganisationer-kraver-nytt-pensionssystem?&_suid=1359367928706036449134834349755

I SVT Godmorgon (28/1) debatterade Curt Persson med socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M)
http://www.svtplay.se/klipp/988105/pensionsdebatt

I Agenda intervjuades även socialminister Göran Hägglund (KD).
http://www.svt.se/agenda/manga-lander-avundas-vart-pensionssystem?&_suid=1359368030134019609536125933202

Gapet mellan pension och lön växer hela tiden.
När man införde systemet sade man att pensionerna skulle följa löner och inkomster men det har inte åstadkommits med systemet.
Om bromsen säger Curt Persson:
– Det var inte meningen att bromsen skulle slå till vid sådana här tillfällen. Det var egentligen om det inträffade någon katastrof i samhället.

Pensionerna sjunker ytterligare
http://www.dn.se/ekonomi/pensionerna-sjunker-ytterligare
DN, Publicerad 2013-01-16 09:56
För tredje gången under en femårsperiod sänks inkomstpensionerna 2014.
Den senaste prognosen från Pensionsmyndigheten som presenterades på onsdagen visar att pensionerna sjunker med 1,4 procent, en försämring jämfört med den senaste prognosen.


Jag har ju tidigare vid flera tillfällen skrivit om pensionen och skatteorättvisan.
Här följer en sammanställning av några blogg-inlägg om pensionen.

MINA BLOGG-INLÄGG OM PENSIONEN

Rättvis skatt på arbetsinkomst och pension!
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=37956
12 december 2009 17:16

Rättvisa skatter !
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=37960
12 december 2009 19:03

Pension är uppskjuten lön - inte ett bidrag. Avsnitt 1
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=38107
19 december 2009 15:50

Skatten i 18 länder. Avsnitt 2.
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=38108

19 december 2009 16:04

Så vill Göran Persson ändra systemet idag. Avsnitt 3.
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=38109
19 december 2009 16:12

Ett nytt pensionssystem skapas. Avsnitt 4.
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=38111
19 december 2009 16:42

Pensionsreformen. Avsnitt 5.
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=38112
19 december 2009 16:56

Hur blir det med pensionen? Avsnitt 6a
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=38125
20 december 2009 13:34

Detta är pensionsöverenskommelsen. Avsnitt 6b.
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=38126
20 december 2009 13:36

Sammanfattning av pensionssystemet. Avsnitt 7.
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=38127
20 december 2009 13:40

Garantipension m.m. Avsnitt 8.
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=38128
20 december 2009 13:54

Så här blir pensionerna nästa år. Avsnitt 9.
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=38129
20 december 2009 14:02

SAMMANFATTNING. Avsnitt 10.
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=38130
20 december 2009 14:07

2010 blir INTE Ett Gott Nytt År för pensionärer och cancersjuka !
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=38337
Så här står det i inlägget:
”Ålderspensionärer och förtidspensionärer får nu betala mer i skatt vid lika inkomst än andra inkomsttagare. Detta är djupt orättvist mot människor, som arbetat hela sitt liv och som varit med om att bygga upp det svenska samhället! Det är tydligt fråga om åldersdiskriminering.

Allt detta blev klart - inte minst genom partiledardebatten.
Reinfeldts ordbubbel fortsätter utan verklighetsförankring!!
Majoren Björklund begriper inte att svensk skola är på ”katastrofens väg”!
Välfärden har totalt misslyckats under borgar-tiden!
Måste vi verkligen fortsätta på denna orättvisa, ojämlika och i många fall omänskliga väg med Reinfeldt?

Nu är det därför hög tid att gripa in!
Vårt land behöver en annan politik!
En politik som gör stor skillnad!

Visst ser vi vad som pågår i fråga om uppdelningen av samhället?
- Vård och omsorg är inte lika för alla människor
- Den som är rik kan köpa sina vård och omsorgstjänster
- Skattepengar används inte till välfärden utan överförs till ”skatteparadis”
- Skolan är inte gemensam, jämlik och sammanhållen
- Skolan är segregerad, ojämlik och socialt uppdelad
- Många människor ser ojämlikheten och orättvisorna men gör ingenting åt det

Men Reinfeldt ser inte dessa tragiska förhållanden
Han uttalar sig ogenerat i partiledardebatten om att det är bra i Sverige
Han har det för bra för att förstå människor med svårigheter

Nej, Reinfeldt menar, att det är arbetslinjen som gäller:
* Svårt cancersjuka måste arbeta.
Det skall inte vara bidrag.
* Starkt handikappade måste arbete.
Det skall inte vara bidrag.

Reinfeldts politik utgör förbud mot bidrag och stöd.
- Ingen sjukförsäkring
- Ingen arbetslöshetsförsäkring
- Ingen A-kassa

Men verkligheten är helt annorlunda:
* Långtidsarbetslösheten har stigit
* Arbetslösheten för människor Mitt i livet har stigit
* Ungdomsarbetslösheten har stigit
* Sverige har högre arbetslöshet än Norge, Schweiz, Österrike, Nederländerna, Tyskland, Malta, Tjeckien, Rumänien, Belgien, Island, Storbritannien, Danmark, Finland
* Över en miljon personer har lämnat A-kassan
* Fler personer har blivit beroende av hjälp (socialbidrag)

Hur länge skall detta omänskliga samhälle få fortsätta?

Är det verkligen inte dags att reagera och med krafttag vidta förändringar?

VI FÅR INTE GLÖMMA:
1) Mats Eriksson dog efter tiden i Fas 3
http://www.expressen.se/nyheter/mats-eriksson-dog-efter-tiden-i-fas-3/
Mats Eriksson, född 1961. Död 2010. Utsliten i armar och axlar, stora problem med magen. Nekad sjukförsäkring på grund av att han var arbetslös. Ingick i Fas 3.

De är utslängda från Försäkringskassan med beskedet att det är dags att söka jobb
– trots läkarintyg på att de är sjuka:

2) MS-sjuke Martin tvingas att flytta.
Det här blir sista julen i hemmet för svårt MS-sjuke Mattias Pettersson.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8327059.ab

3) Selma lider av ständig värk – måste ändå jobba
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8327048.ab

4) Multisjuka Linda Gustafsson, 38, tvingades leva på sin sons barnbidrag i tio månader.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8327057.ab

5) Alliansens sjuka offer.
Förlamade Linda Bjälmen, 31, tvingas söka jobb – trots att hon ska läggas in på sjukhus
http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article7725836.ab
6) Annicas svåra öde är Reinfeldts mardröm
http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article7799608.ab Bloggen om svårt sjuka Annica, 55 piskar upp folkstorm mot alliansen.
Annica Holmquist, 55, lider av en svår sjukdom.
Men Försäkringskassan vill att hon söker jobb – socialtjänsten att hon säljer lägenheten.

7) Nu tvingas Jan söka ett arbete
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8263931.ab
Jan Gustafsson, 43, är rullstolsburen och blind.
Han genomgår 20 timmar dialys varje vecka i väntan på en ny njure.
Nu tvingas han ut i arbetslivet.

8) Fick diagnosen "fet" - men hade lungcancer
http://www.expressen.se/nyheter/1.2616404/fick-diagnosen-fet-men-hade-lungcancer

9) Dog av svält på Caremas boende
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=125&artikel=4829109

SKALL VI FORTSÄTTA ATT HA DET SÅ HÄR?

10) Reinfeldt, trivs du med fattigdomen?
http://www.expressen.se/debatt/reinfeldt-trivs-du-med-fattigdomen/
Sverige är rikare än någonsin.
Vi har mer resurser än någonsin.
Men för en allt större grupp svenskar spelar det här ingen roll.

11) Reinfeldt skickar fattiga till kyrkan
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/anderslindberg/article15126657.ab

12) Ja, fler beroende av bidrag
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=5261180
Personer som är beroende av socialbidrag, eller försörjningsstöd som det heter nu, har ökat med en fjärdedel på fem år.

13) Fler unga är helt utan inkomst
http://www.svt.se/agenda/fler-unga-ar-helt-utan-inkomst

14) Reinfeldt om inkomstskillnaderna och överskottsmålet
http://www.svt.se/agenda/reinfeldt-svarade-om-inkomstspridningen-bland-unga
Andelen personer i åldern 20-34 år, som inte har någon inkomst alls, har fördubblats de senaste åren.
År 2005 var åtta procent av personerna i åldersgruppen 20-34 år helt utan egen inkomst.
År 2010 var siffran 12 procent.

15) Allt fler med långvarigt socialbidrag
http://www.svt.se/nyheter/sverige/allt-fler-med-langvarigt-socialbidrag
Allt fler svenskar blir beroende av långvarigt eller mycket långvarigt ekonomiskt bistånd, det som förr kallades socialbidrag.
Från 2006 till 2011 har det ekonomiska biståndet ökat med cirka 30 procent.
Enligt en ny rapport från Socialstyrelsen har andelen biståndsmottagare med långvarigt bistånd under 2012 ökat med 2,6 procentenheter till 34,3 procent av alla biståndstagare.
Ökningen för dem med mycket långvarigt bistånd är 2,7 procentenheter och de utgör nu 21,3 procent av dem som söker bistånd.

I mitt tidigare blogg-inlägg har jag skrivit
Flosklerna upprepas
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=58312
- Reinfeldts politik är huvudsakligen uppbyggd på en ordlek med ordvrängeri, ordtrixande, ordrytteri, ordtrolleri, bubbel och floskler.
- Själv vill han framstå som statsmannamässig.
- Regeringen är siffer-trixare, som hittar på och inte håller sig till sanningen.
- Reinfeldt säger sig ha varit pragmatisk – men det är ju helt tvärtom.
- Han är ju orealistisk och osaklig i många viktiga frågor.
- Vi har en regering, som fatalt misslyckats med jobben och välfärden och som verkar nöjd med det.

Jag har skrivit många blogg-inlägg om Höger-regeringens klass-samhälle.
Här nedan är några.

Misslyckandets parti
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=57816
= = = = =
Kallt och omänskligt
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=57499
= = = =
Ordryttaren
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=57302
= = = = =
Föraktet mot människor
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=57273

Ta kraftfullt tag i SKOLAN!

Sveriges skola har varit bland de bästa i Europa
Snart är Sveriges skola den sämsta i Europa
Det mesta inom skolan måste förbättras och ändras

Socialdemokratin skall ta ledningen i frågan om "Barnen och framtiden"!
Var inte rädd att tala om sanningen
Övertyga opinionen om vad en bra skola är
Den rätta skolpolitiken skall skapas

Några riktmärken för skolpolitiken är:
* En gemensam och sammanhållen skola för alla barn
* En jämlik skola
* En skola öppen för alla och utan segregering
* Rika valmöjligheter (Valfrihet) finns eller skall finnas inom den gemensamma skolan

• Det verkligen hög tid att det socialdemokratiska arbetarepartiet på egen hand tar tag i denna viktiga fråga.
• Socialdemokratin skall stå upp för det grundläggande och fundamentala i det socialdemokratiska partiprogrammet.
• Socialdemokratin skall skapa en gemensam, sammanhållen, jämlik och rättvis skola för alla barn i vårt samhälle.

Några av huvudpunkterna i programmet för en bättre skola är:

a) Grundskolans utformning vad gäller stadiernas indelning och utformning
b) Revidering av läroplanen
c) Ny utformning av kursplaner och utbildningsmål
d) Ändrad utformning av Högstadiet;
e) Förändrad betygsättning
f) Ändrade regler för behörighet till gymnasiet och fortsatt utbildning
g) Analys av frågan om en betygsfri grundskola
(i enlighet med skrivningen i det tidigare socialdemokratiska partiprogrammet)
h) Översyn av gymnasiets kursplaner och utbildningsmål
i) Ändrad utformning av gymnasiets linjer
j) Översyn av behörigheten till högre studier
k) Översyn av utformningen av och mål för KomVux-utbildningen
l) Översyn av lärares behörighet och lärarutbildningarna
m) Förbättrad fortbildning och kompetenshöjning av lärare
n) Prioritera rektors uppgift som pedagogisk ledare
o) Förändrad och förbättrad rektorsutbildning
p) Förändring av behörighetsregler/krav för tjänst som rektor
q) Kompetenshöjning av verksamma rektorer
r) Förbättrad fortbildning av rektorer
s) Förstärk och förbättra skolhälsovården
t) Återinför och förstärk systemet med skolvärd/skolvärdinna, skolkurator och skolläkare
u) Förstärk skolexpeditionernas kamerala uppgifter

Under det senaste året har en mängd mycket alarmerande granskningsrapporter från Skolinspektionen, TV-program, tidningsartiklar och annat presenterats.
Allt visar, att barn i Skolan får en allt sämre tillvaro.
Utbildningen håller i huvudsak på att fullständigt haverera och blir till skada för det framtida samhället.

Detta finns i
MIN BLOGG 2011-03-02
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=48889
och
MIN BLOGG 2011-07-01
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=50914

Läs också:
Den orättvisa skolan
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=4224&grupp=16275

Socialdemokratin måste ta ledningen och agera nu!

* Kostnaderna för samhället har ökat
* Det finns mängder av pengar att spara med ett genomtänkt, gemensamt och sammanhållet system
* Kommunernas ekonomi lider av dubbelheten
* Det dubbla systemet skapar stora ekonomiska problem – inte minst i fråga om lokaler
* Kommunerna har ingen insyn i hur skattepengarna används i det dubbla systemet
* I flera utomordentligt utmanande fall skapas enorma vinster med skattepengarna, som flyttas till
riskkapitalbolagen och till skatteparadis i andra länder
* Undervisningen har blivit sämre
* Elevernas resultat har blivit sämre
* Lärarkompetensen har blivit sämre
* Rektors ledande uppdrag har blivit sämre
* Segregationen har förstärkts
* Vissa elever är inte välkomna i den konkurrerande skolan

* Människor påtalar problem - men inget görs
* Skolverket har framfört kritik men ingen förändring sker
* Skolinspektionen påtalar årligen allvarliga brister men ingenting göras
* Skolinspektionen har årligen riktat allvarlig kritik mot ett stort antal skolor – utan åtgärd
* I ett fall gällde den allvarliga kritiken en kriminell skolverksamhet
* Föräldrar reagerar mot förhållandena i skolan
* De fackliga organisationerna reagerar mot förhållandena i skolan
* Parallellskolesystemet - som fanns för 40-50 år och kritiserades – men har nu etablerats och förstärkts
* Argumenten för ett parallellskolesystem har saknar relevans och stöd i verkligheten
* Alla undersökningar, utredningar, kontroller, jämförelser, myndighetsutlåtanden etc. har visat, att det
endast är uppenbara nackdelar med det dubbla skolsystemet
* Den nuvarande valfriheten är möjlig bara för vissa människor
* Den nuvarande valfriheten är ”ett tandlöst begrepp”
* Valfriheten har blivit ett slagord
* Valfrihetsbegreppet har blivit ett uttryck med särställning
* Valfriheten har fått en politisk dimension
* Att utforma en verklig valfrihet – fri från dagens upplevda missförhållanden – upplevs inte relevant
* Den verkliga valfriheten kan mycket väl ordnas i ett gemensamt, sammanhållet, rättvist och socialt värnat skolsystem
* Parallellskolesystemet har ifrågasatts av fler än 20-talet socialdemokratiska arbetarekommuner genom
motioner vid kongresser

Precis som jag skrivit tidigare gäller för Reinfeldt:
- Reinfeldts politik är huvudsakligen uppbyggd på en ordlek med ordvrängeri, ordtrixande, ordrytteri, ordtrolleri, bubbel och floskler.
- Själv vill han framstå som statsmannamässig.
- Regeringen är siffertrixare, som hittar på och inte håller sig till sanningen.
- Reinfeldt säger sig ha varit pragmatisk – men det är ju helt tvärtom.
- Han är ju orealistisk och osaklig i många viktiga frågor.
- Vi har en regering, som fatalt misslyckats med jobben och välfärden och som verkar nöjd med det.

Reinfeldt menar, att det är arbetslinjen som gäller:
- Svårt cancersjuka måste arbeta.

Det skall inte vara bidrag.
- Starkt handikappade måste arbete.

Det skall inte vara bidrag.

- Alla människor måste arbete för att få pengar till sitt levebröd och uppehälle. Det skall inte vara bidrag.
- Höger-alliansens genomförda verklighet utgör förbud mot bidrag och stöd.

Höger-regeringens inriktning för politiken är:
- Ingen sjukförsäkring
- Ingen arbetslöshetsförsäkring
- Ingen A-kassa

De vanliga orden av Reinfeldt:
- trösklar
- få på plats
- verktyg
- nedåtrisker
- ej stor vikt vid prognoser
- tjänstemannabaserad prognos
- riskbilden
- givet
- genomslag
- koppla till
- utanförskap (förtidspensionerade)
- volymer
- jobbpakt
- avgift (= dolt bidrag)

Men verkligheten är helt annorlunda än Reinfeldt talar om (eller vill tala om):
* Långtidsarbetslösheten har stigit
* Arbetslösheten för människor Mitt i livet har stigit
* Ungdomsarbetslösheten har stigit
* Sverige har högre arbetslöshet än Norge, Schweiz, Österrike, Nederländerna, Tyskland, Malta, Tjeckien, Rumänien, Belgien, Island, Storbritannien, Danmark, Finland
* Över en miljon personer har lämnat A-kassan
* Fler personer har blivit beroende av hjälp (socialbidrag)

Här är artikeln om intervjun i Sveriges Radio:
Fredrik Reinfeldt - Tomten kommer med kris
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/132128?programid=3071
SR Ekot, Lördag 22 december 2012 kl 12:55

I år kantas vägen mot jul av krisrapporter. Ekonomin dyker, arbetslösheten stiger och alliansregeringens huvudmål, att sätta folket i arbete, tycks allt avlägsnare. Samtidigt har statsministern anledning att bekymra sig för regeringskoalitionens framtid, opinionssiffrorna för de mindre borgerliga partierna vill inte vända uppåt medan Sverigedemokraterna ser ut att befästa sin plats som tungan på vågen i riksdagspolitiken.
Statsminister Fredrik Reinfeldt intervjuas av Tomas Ramberg.

Titta i stället på Finlands goda resultat i skolan!
Vi vet ju vilka de viktiga delarna för en bra skolutbildning är!
Jag har tidigare skrivit om en utvecklad och bra skola
Vänta inte längre!
Börja förändringen nu!

I ett antal uttalanden och artiklar under de senaste åren har det tydligt framgått några av de förhållanden som måste åtgärdas.
Här nedan följer en sammanställning av några.
Det mesta av det som kritiseras i nedanstående artiklar har jag framfört i mina bloggar om Skolan här på S-info allt sedan början av år 2008.

Björklunds bild av skolan får lärarkritik
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=2277343
SR Ekot, Publicerat: torsdag 28 augusti 2008 kl 06:00
Utbildningsminister Jan Björklund har hamnat i blåsväder för sina uttalanden om den svenska skolan.
Före valet sa han bland annat, att Sverige har de största ordningsproblemen i världen i skolan.
Men efter en granskning av ett program i Sveriges Radio, får Björklund nu kritik från de båda stora lärar-facken.
Eva-Lis Sirén, förbundsordförande i Lärarförbundet tycker, att Jan Björklund har varit onyanserad och svartmålat bilden av skolan.
– Ja, det är ju så att bristen på ordning och reda i skolan har det gjorts ett stort nummer av från Jan Björklunds sida. Det bygger på ett väldigt smalt underlag och det bygger på intervjuer med några rektorer, säger Eva-Lis Sirén.

Det är radioprogrammet ”Kris i skolan?”, som gått igenom Jan Björklunds uttalanden före valet 2006.
Björklund har sagt att Sverige, enligt OECD, är värst i världen när det gäller skolk, oordning och grovt språk.
– Vi ska komma ihåg att vi i Sverige - enligt OECD-statistik - har världens största ordningsproblem i vår skola, sa Jan Björklund.
Men programmet kom fram till att OECD inte har kommit fram till några sådana resultat.
Det visade sig, att när Jan Björklund talat om kränkande språkbruk, skadegörelse och skolk så bygger han det på en enkät i en helt annan undersökning.
Folkpartiledaren Jan Björklund har medgivit i en debattartikel att han blandat ihop olika mätinstitut, men menar att det viktiga i skoldebatten är att resultaten sjunker kraftigt i många viktiga ämnen.

Svenska elevers kunskaper blir sämre
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=2602423
SR Ekot, Publicerat: fredag 30 januari 2009 kl 11:59
Sverige ligger över genomsnittet i läsförmåga jämfört med andra länder, men under snittet i naturvetenskap och matematik. Det visar en undersökning från Skolverket.
Utvecklingen går åt fel håll, säger Skolverkets generaldirektör Per Tullberg.
– Det är en klar trend mot sämre kunskapsresultat i skolan.

Skolverket konstaterade redan 2005 den här trenden. Vi har fått ytterligare belägg för den i undersökningar från 2007, säger Per Tullberg.
Hur ser ni på den här nedåtgående trenden?
– Det är oerhört allvarligt.
Regeringen har gett Skolverket uppdraget att se hur kunskapsutvecklingen ser ut för svenska elever jämfört med skolelever i andra länder.
Bakgrunden är att utbildningsminister Jan Björklund har kritiserats för att ha använt felaktiga siffror och pe-
kat ut den svenska skolan som sämre än vad den egentligen är, i ett internationellt perspektiv. ”Sverige ligger långt ner i tabellerna, resultaten blir sämre och Sverige har mest skolk i världen” sa han bland annat.
Skolverkets undersökning visar att svenska elever i läsförståelse ligger över genomsnittet, men har en svagt sjunkande trend.
I matematik och naturvetenskap har svenska elever legat högt, men kunskaperna har minskat kraftigt och Sverige har fallit i rankningen.
I den senaste mätningen TIMMS 2007 ligger de svenska eleverna nu under genomsnittet i båda ämnena.
Mätningarna om elevernas disciplin har brister.
I mätningen från 2003 är Sverige näst sämst, på plats 15 av 16.
I TIMMS 2007 kom Sverige på plats 13 av 16.

Allt sämre resultat i svenska skolor
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=2603619
SR Ekot, Publicerat: fredag 30 januari 2009 kl 17:17
De svenska elevernas resultat blir allt sämre, enligt Skolverket som har jämfört svenska elevers resultat med elever i andra länder. Undersökningen har gjorts för att ge svar på om utbildningsminister Jan Björklund har svartmålat den svenska skolan på ett oseriöst sätt, som han har anklagats för.

Skolverket: Allvarliga brister i svenska skolan
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3124554
SR Ekot, Publicerat: fredag 25 september 2009 kl 11:59
Svenska skolelevers resultat har blivit sämre de senaste åren. Nu har Skolverket granskat vad det beror på.
Och i dag pekar man ut en rad orsaker.
Skolverket har sammanställt olika forskningsrapporter för att kunna förklara varför resultaten i den svenska skolan sjunker.
Det gäller främst elevernas kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Enligt myndigheten finns svaren i fyra olika fält.
Dels har segregationen i samhället ökat, så även i skolan, där olika grupper elever hamnar i olika skolor.

Den positiva effekten av att ha en duktig skolkamrat förloras.
Nummer två är decentraliseringen.
Att kommunerna tog över ansvaret innebär, att elever som behöver mer stöd inte får tillräckligt.
Nummer tre kallas differentiering, när skolor delar in eleverna i olika grupper. De duktiga för sig och de som behöver stöd för sig. Resultatet blir negativt.
Den fjärde förklaringen handlar om individualiseringen av undervisningen. Den har enligt Skolverket generellt inneburit, att eleverna lämnats ensamma betydligt mer.
Lärarna handleder och undervisar inte längre lika mycket.

Stora brister i svenska skolan
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=4015878
SR P1 Morgon, Publicerat: torsdag 16 september 2010 kl 05:30
Skolinspektionen pekar på allvarliga brister i den svenska skolan i en ny rapport.
Samtal med Kristin Persson, lärare på Ronnaskolan i Södertälje, Per-Arne Andersson SKL och Eva-Lis Sirén, Lärarförbundet.

Sämre betyg för svenska skolan
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4226016
SR Ekot, Uppdaterat: tisdag 7 december 2010 kl 11:38 (publicerades tisdag 7 december 2010 kl 11:02)
Svenska skolelever har blivit sämre i skolan. Det visar den internationella undersökningen PISA 2009, som tar upp svenska 15-åringars resultat i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.
År 2006 visade PISA, att Sverige låg på OECD-snitt i matematik och naturvetenskap och klart över snittet i läsförståelse. Frågan är om vi blivit bättre idag?
Läsförståelse och matematikkunskaper har försämrats hos svenska 15-åringar för första gången.
I naturvetenskap har de sjunkit under OECD snittet.

Även likvärdigheten i svenska skolan har försämrats från topp till snittland.
Skillnaderna mellan låg- och högpresterande elever har ökat.
Största försämringen gäller de lågpresterande eleverna, pojkar i läsning särskilt.
Elever med låg socioekonomisk bakgrund har tappat mest.
24 procent av 15-åriga svenska pojkar och tio procent av flickorna ligger under OECD-snittet i läsförmåga.
Shanghai Kina ligger på ”all time high” i matte med 600 poäng och Sverige ligger på 494 poäng. Snittet är 500 poäng.
Sverige låg bra till förut med likvärdigheten.
Föräldrarnas utbildning spelar nu mycket större roll.
Sverige är inte längre ett föregångsland.
År 2000 låg Sverige över snitt i allt.
Nu ligger vi på och under snittet.
Det beror inte på att andra blivit bättre utan att Sverige blivit sämre.
Enligt Helen Ängmo är orsakerna till försämringen att mer undervisning sker utan lärare.
Segregationen tillsammans med det fria skolvalet spelar också roll.

Den orättvisa skolan
Rektorsbyten skapar kaos i svenska skolor
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1316&artikel=4797526
SR Kaliber, Publicerat: fredag 11 november 2011 kl 17:47
Rektorn är en viktig person på skolan.
Det är han eller hon som ska se till att eleverna når målen och att arbetsmiljön är trygg och bra.
Men jobbet är påfrestande och skolorna har svårt att behålla sina rektorer.
Kalibers granskning visar, att nästan 200 av landets 290 kommuner har grundskolor, som bytt rektorer upprepade gånger de senaste åren och att skolorna har svårt att hitta någon som vill ta över.
Och det är barnen som blir lidande. Utan stabil ledning blir det stökigt i klassrum och korridorer, och eleverna får sämre betyg.

När Skolinspektionen besökte skolan förra året fann man, att det som en rektor ska göra på en skola inte var gjort: ingen tog ansvar för att skolans resultat utvärderades.
Rektorn såg inte till att betygsättningen var likvärdig och föräldrar och elever fick inte heller reda på hur det gick för eleverna i skolan.
Det fanns ingen struktur för samarbete mellan lärarna, och rektorn följde heller inte upp kvalitén i deras undervisning.
Sen saknades det ordningsregler och arbete för att förhindra mobbning.
Kort och gott, kritiken var massiv.

Kaos och täta rektorsbyten är en återkommande bild från skol-Sverige.
Det rapporteras om skolor som haft tretton rektorsbyten på tio år.
Och om lärare som protesterar mot ständiga chefsbyten, och föräldrar som skriver till kommunen och klagar över att deras barns skola saknar ledning.
Och Kalibers undersökning visar, att det är hög omsättning på rektorerna i landet.
Vi har frågat alla Sveriges kommuner hur ofta de byter rektorer i sina skolor.
Av de 243 kommuner som svarat har 196 grundskolor – alltså 80 procent – bytt rektor fler än en gång de senaste fem åren.
Att rektorer går i pension, får nytt jobb eller att skolor omorganiseras är de vanligaste orsakerna till att rektorer slutar. Men flera kommuner svarar också att rektorsjobbet är för slitigt, man ska göra allt från att reda ut bråk mellan sjuåringar till att leda en arbetsplats där flera hundra personer jobbar varje dag. Rektorer säger upp sig.
Ett av rektorns viktigaste uppdrag är att skapa bra förutsättningar för lärarna.
En framgångsrik rektor jobbar tillsammans med sina medarbetare med tydliga gemensamma mål, visar forskningen. Hon eller han har också höga, positiva förväntningar på lärarna och eleverna.

Stärkt lärarroll vägen till en bättre svensk skola
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=4829093
SR Ekot, Publicerat: tisdag 29 november 2011 kl 16:45
De stora skillnaderna finns inte mellan länder eller ens mellan skolor utan mellan klassrum, skriver Johannes Åman i sin rapport om de svenska elevernas allt sämre prestationer.
Det är inte de senaste decenniernas stora skolreformer som kan förklara, att svenska elever presterar allt sämre i internationella skolundersökningar. Det hävdas i en ny rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO. Istället är det vad som händer i klassrummet som avgör kvaliteten, säger rapportförfattaren Johannes Åman.
– Den här rapporten är en plädering för att vi måste visa större respekt för lärarna, vi måste bygga mer på lärarna. Politiker och lärare måste få en typ av partnerskap, säger rapportförfattaren Johannes Åman som till vardags är ledarskribent på Dagens Nyheter.

Det här är "Den orättvisa skolan"
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=4224&grupp=16670
SR Ekot, Publicerat: torsdag 1 december 2011 kl 10:45
Det senaste decenniets skolstatistik talar sitt tydliga språk:
Den svenska skolan har minskat i likvärdighet och skillnader i resultat ökar mellan kommuner, skolor, klasser och elever.
För att belysa problematiken gjorde Sveriges Radio en storsatsning på den svenska skolan 6-27 november i ett 30-tal olika program:
Kaliber, Tendens, Mitt i Musiken, Obs, Vetenskapsradion Historia, Vetandets värld, Språket, UR:s Skolministeriet och Bildningsbyrån, Barnen, P1 Morgon, Kino, Kulturradion K1, Kulturnytt, Nya Vågen, Naturmorgon, Kosmo, Människor & Tro, Radiokorrespondenterna, Meny, Kulturradion Klassikern, Dokumentären, Talkshowen, Studio Ett, Publicerat, Radioteatern, Epstein i P1, Ekot och Radioföljetongen.
Dessutom bidrog SR:s reporternätverk med ett s.k. realtidsgräv som sändes i P4 och Ekot.

Här är alla program, reportage och nyhetsinlag - dag för dag
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4224&artikel=4775020

Hör Radioföljetongen: De kanske lämpade av Peter Høeg
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=4224&artikel=4767215&grupp=16377

Radioteaterns alla skolmonologer hittar du här
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=4224&artikel=4783399&grupp=16282

Kolla in P4:s Brottsplats skola
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=4224&grupp=16365

Privatiseringen av skolan misslyckad
http://debatt.svt.se/2011/12/11/privatiseringen-av-skolan-misslyckad/
SVT, Publicerad 11 december 2011 kl. 16:00
Det finns klara paralleller mellan Caremaskandalen inom omsorgen och de privata aktörerna på skolans område.
Även om de exceptionella missförhållanden som har uppdagats inom omsorgen ännu inte har uppstått i allt för stor omfattning inom skolan, så finns det likheter i de bakomliggande drivkrafterna.
Allt för ofta hamnar villkoren för de anställda och kvaliteten på verksamheten i bakgrunden, när vinstdri-vande företag i dagens system ska bedriva skattefinansierad verksamhet.
Lärarnas Riksförbund var positiva till friskolereformen i början av 1990-talet.
Missnöjet med kommunaliseringen av den svenska skolan – och bristerna hos de kommunala arbetsgivarna – gjorde att många lärare hade höga förhoppningar på de nya privata arbetsgivarna. Dessa var då ofta kooperativ, enskilda skolor och stiftelser. Valfriheten skulle öka också för lärare, och den ökade konkurrensen skulle leda till högre löner och bättre arbetsvillkor. Småskaligheten och de pedagogiska idéerna stod i centrum.

Tyvärr kan vi nu – tjugo år senare – konstatera, att förhoppningarna har kommit på skam.
Vinstintresset har blivit en allt starkare drivkraft för många privata arbetsgivare, som har prioriterat yta och kortsiktighet framför riktiga kvalitetssatsningar.
Allt för många har insett, att det enda sättet att ta ut en vinst, är att minska utgifterna. Därför har det knappast funnits något utrymme för högre löner och bättre villkor för lärare. Tvärtom har lärare allt för ofta fått allt fler uppgifter som inte är direkt kopplade till undervisningen: allt ifrån att stå och ”sälja” företaget på mässor och liknande till att ansvara för lokalvård på små fristående skolor, som har skurit ned på kostnaderna för städning.

Tyvärr har vi också sett, att den fackliga organisationsgraden är lägre på fristående skolor. Om det är ett tecken på en icke tillåtande atmosfär och attityd är svårt att säga. Men friskolorna har i alla fall inte tagit chansen att bidra till en verklig samhällsinsats genom att använda sina överskott till höjda lärarlöner.

Andra sätt att tjäna pengar har varit att inte behöva stå för dyra kostnader för bibliotek, idrottshall eller skolgård. Istället har man utnyttjat på offentliga platser – parker, kommunala bibliotek, med mera.
Allvarligast är dock att allt för många fristående skolor har skapat ett utrymme för vinst genom att anställa personer, som inte är behöriga lärare. I praktiken har vem som helst kunnat få anställning och hålla i undervisningen på privata skolor. Det har givetvis påverkat kvaliteten på utbildningen och bidragit till de sjunkande kunskapsresultaten.
Likaså har friskole- och valfrihetsreformerna bidragit till det allvarliga problemet med betygsinflation. Kunskapsresultaten hos svenska gymnasie- och grundskoleelever har – enligt nationella kunskapsutvärderingar, internationella jämförelser och andra kunskapsjämförelser över tid – sjunkit.
De ekonomiska drivkrafter som har byggts in i systemet med skolpeng gör, att man har skapat incitament för rektorer och skolledningar att utöva påtryckningar på betygsättande lärare att sätta högre betyg än vad eleven är värd – för att kunna använda höga genomsnittsbetyg för att marknadsföra skolan.
Och det som en färsk undersökning från Lärarnas Riksförbund visar är, att problemet är större i konkur-rensutsatta kommuner med friskolor.
Vilka har då gynnats av reformen?
Att det nu är multinationella riskkapitalföretag snarare än småskaliga kooperativ och stiftelser som driver många fristående skolor talar väl sitt tydliga språk.
I grunden är det bra med en ordning med flera alternativ, som stimulerar till nytänkande och öppenhet för nya pedagogiska idéer.
Men vi måste tyvärr konstatera, att erfarenheterna av friskolereformen gör, att vi får lägga den i samma skamvrå som kommunaliseringen och valfrihetsreformen. Samtliga stora skolreformer från början av 1990-talet behöver nu ses över – samlat och med en tydlig ambition att komma till rätta med de problem som har vuxit fram i dess kölvatten.
Det är viktigt för eleverna, som har rätt till en undervisning av hög kvalitet.
Det är viktigt för lärarna, som har rätt att få respekt för sitt professionella yrkesutövande, bättre arbetsvillkor och högre lön.
Och det är viktigt för Sverige, som behöver stärka sin konkurrenskraft genom att fokusera på kunskap – inte lägre löner.

Barn till lågutbildade får dåligt stöd i skolan
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=4861690
SR International, Publicerat: fredag 16 december 2011 kl 16:16
Fortfarande är skolornas stöd till barn till lågutbildade dåligt. Det visar Skolverkets undersökning.
Bland de femtio mest segregerade kommunerna är det en fjärdedel, som inte satsar och stödjer skolor med ett stort antal barn, som har lågutbildade föräldrar.
Den svenska skolan har i olika internationella mätningar under de senaste åren visat sig ge sämre resultat.
Det betyder att eleverna har lärt sig mindre och att de underpresterar i jämförelse med sina jämnåriga i andra länder som Sverige brukar jämföra sig med.
Därför är det viktigt, att de som fördelar resurserna i kommunerna har koll på hur dessa fördelas, används och vilka resultat de leder till, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström. Hon påminner om att lagen kräver att skolan ska kompensera för olika skillnader i bakgrund.
Här talar man om barn till de lågutbildade. Och trots att det inte finns ett definierat orsakssamband som säger att alla barn till de sämre utbildade presterar sämre i skolan, visar det sig, att de av någon anledning gör det.

UTBILDNING: Inte jämlikt i svenska skolan
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=5091287
SR P3 Nyheter, Publicerat: torsdag 03 maj 2012 kl 09:19
Skillnaden mellan elever som klarar sig allra sämst och de som klarar sig allra bäst i den svenska skolan, har ökat rejält, enligt en enkät Lärarnas Riksförbund låtit SCB göra. Trots att man gjort flera skolreformer så har det inte blivit jämlikare i skolan, snarare tvärtom, skriver Metta Fjelkner på Lärarnas Riksförbund på DN Debatt.

Lärarnas Riksförbund: Svenska skolan allt mer ojämlik
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=5091580
SR Ekot, Publicerat: torsdag 03 maj 2012 kl 11:38
Kunskapsklyftorna i skolan ökar dramatiskt. Enligt siffor som SCB tagit fram för Lärarnas Riksförbunds räkning, har skillnaderna mellan de som klarar sig sämst och de som klarar sig bäst ökat med 30 procent mellan 1999 och 2011. Mest tufft är det för elever, som är födda utanför Norden.
Skillnaderna i det hur kommunerna handskats med problemet är också stora, och nu kräver Lärarnas riksförbund där Metta Fjelkner är ordförande, att staten tar större ansvar för kvaliteten på undervisningen i svenska skolor.
– Det har visat sig nu över lång tid, att barn och elever som har föräldrar som hjälper dem hemma, som bor i kommunerna där man kan satsa mycket pengar på skolan, de klarar sig bra i skolan, men de elever vilka föräldrar inte kan hjälpa dem med skolarbetet hemma, där kommunerna inte satsar på skolan, de får sämre resultat. Och det betyder att segregationen i den svenska skolan ökar.
Man analyserade uppgifter om 400 000 elever i fyra årskullar och upptäckte något som i och för sig redan var känt: att barn vilkas föräldrar är välutbildade och behärskar svenska språket väl, lyckas bättre i skolan. Man tittade på det hur eleverna presterar och jämförde deras meritvärdespoäng och det som man nu har upptäckt är att kunskapsskillnaderna har blivit dramatiskt större, säger Metta Fjelkner.
– De senaste 12 åren är det en dramatisk ökning så, att de som har börjat skolan för 9-10-11 år sedan har fått en dålig start. Och de tyvärr missar väldigt mycket i inledning av sin skoltid och missar också väldigt många chanser.
Ljusa punkter i undersökningen hittade man hos en del kommuner som har lyckats i det så kallade kompensatoriska uppdraget, något som kan ske genom skolans organisation och strukturerad undervisning. Eleverna med låg utbildningsbakgrund har i några kommuner (Pajala, Övertorneå och Sotenäs) ändå lyckas mycket bra. Det är dessa kommuner som de ansvariga bör titta närmare på, säger Metta Fjelkner.
– De har lyckats åstadkomma resultat för de här eleverna så att de, trots att de kanske inte har välutbildade föräldrar eller bor i en kommun med socioekonomisk kultur som inte är positiv för dem, har ändå lyckats. Och vad vi säger nu är att man måste studera vad de kommunerna har gjort, lära oss av de bra exemplen och försöka göra likadant på alla ställen.
Den svenska grundskolan har i internationella sammanhang haft en högre grad av likvärdighet, men resultaten har försämrats och skillnaderna ökat. Även de duktigaste eleverna presterar sämre. Mot bakgrund av detta lägger Lärarnas Riksförbund fram några krav till regeringen och riksdagen.
– Det finns många krav att ställa, men det allra viktigaste kravet är, att staten tar ett nationellt ansvar för skolan och för alla elever och att staten ska se till att skolan i Sverige blir det som vi kallar kompensatorisk. Det vill säga att det inte längre ska spela någon roll för eleverna vem deras mamma och pappa är, vilken bakgrund de har utan är det elevens förutsättning som ska vara vägledande.
Man bör införa en annan finansieringsmodell, där de kommunerna som har mest behov får resurser för det, säger Metta Fjelkner som riktar krav till ansvariga politiker och skolhuvudmän, att de ska börja betrakta skolan som en nationell angelägenhet, där alla elever - oavsett från vilken social klass, utbildningsbakgrund eller etnisk bakgrund de kommer från - ska få samma chans att klara sig i skolan och nå så långt som är möjligt. Det är klart, att situationen som den är nu drabbar enskilda individer, men det är också ett helt samhälle som drabbas, när dess invånare inte har en gedigen kunskapsnivå.

VÄRSTA OCH BÄSTA KOMMUNER
Lärarnas Riksförbund har rangordnat alla kommuner utifrån hur väl de lyckas med de elever som presterar sämst respektive bäst.
Bland de kommuner som i störst utsträckning misslyckas med det kompensatoriska uppdraget finns Upplands Väsby, Lessebo, Svalöv, Mellerud och Jokkmokk. Stora kommuner som Malmö, Göteborg och Södertälje ligger också på denna bottenlista.
I toppen i rangordningslistan både när det gäller att lyckas med såväl de svagast som de starkast presterande eleverna finns Danderyd, Lidingö, Lomma, Täby, Sollentuna, Nacka, Lund, Pajala, Sotenäs och Övertorneå.

Sämre kunskaper i svenska skolan
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=5376877
SR Ekot, Publicerat: tisdag 11 december 2012 kl 13:50
En mörk bild med ljusglimtar, så sammanfattar Skolverket de två internationella undersökningarna om de svenska skoleleverna kunskaper i läsning, matte och naturvetenskap, som släpptes idag.
Sverige är ett av få länder som försämrar sina resultat.
– Det är en fortsatt bekymmersam utveckling. Både när det gäller läsning och matematik i årskurs fyra fortsätter resultaten att sjunka. Men vi ser också för första gången tecken på att den negativa resultatutvecklingen går åt rätt håll. I naturvetenskap i årskurs fyra ser vi en resultatförbättring. Men också i naturvetenskap i årskurs åtta ser vi, att den negativa resultatutvecklingen stannat av, säger Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket.
De två internationella undersökningarna mäter kunskaperna hos elever i årskurs fyra och årskurs åtta, och det är en dyster bild, som målas upp av den svenska skolan.
Fjärdeklassarnas läsförmåga har försämrats, men deras kunskaper i naturvetenskap har förbättrats. 2001 när Sverige var med i undersökningen om läsförmågan hos elever i årskurs fyra, så var Sverige ett av toppländerna, men i mätningarna som följt 2006 och nu 2011, så har läsförmågan blivit allt sämre. Sverige är ett av få länder, som försämrar sina resultat när det gäller läsförmåga. Detta gäller både flickor och pojkar. Flickorna har försämrats mer men är fortfarande bättre än pojkarna. Fyrornas mattekunskaper är på ungefär samma nivå som 2007.
Däremot visar åttondeklassarna sämre resultat i matte men också i naturvetenskap. Sverige är under ge-nomsnittet för EU/OECD-länderna och det land som försämrats mest när det gäller åttondeklassarna.

För första gången har man kunnat mäta samma årskull över tid. De elever som gick i fyran 2007, går nu 2011 i åttan. Och där visar mätningen, att den svenska kunskapsutvecklingen mellan 4:an och 8:an är svagare än i andra länder.
Att svenska eleverna lär sig mindre än elever i andra länder kan enligt Skolverket bero på att den svenska skolan använder sig av modeller, som Skolverket inte rekommenderar. Till exempel att de svenska eleverna arbetar mycket individuellt.
Undersökningen visar även, att socioekonomisk bakgrund är en viktig faktor, då elever med välutbildade föräldrar presterar bättre än elever som har föräldrar med lägre utbildning.
De tycker även bättre om att läsa och räkna. Skillnaderna gäller läsning såväl som matematik och naturvetenskap.
Även Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén tycker, att resultaten från undersökningarna visar på en stor ojämlikhet i den svenska skolan. Något som hon menar kan brytas genom att styra om resurser.
– Det är en trend som måste brytas. Och en medveten resursstyrning är helt avgörande för att kunna ge en elev rätt stöd och kunna göra det tidigt, säger hon.
Vad säger det här om den svenska skolan?
– Det visar att den svenska skolan har en likvärdighet som brister, förutom bättre resursstyrning, är att lärares och skolledares bedömningar, alltså en sorts ordinationsrätt, är oerhört viktiga. Lärare vet var behoven finns men möts alltför ofta av att det inte finns några pengar.
I alla mätningarna ligger Finland bland toppländerna.
Toppar de flesta mätningarna gör till exempel Singapore, Sydkorea, Hongkong och Finland.

Fjärdeklassare sämre i läsning men bättre i NO
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/arkiv_pressmeddelanden/2012/fjardeklassare-samre-i-lasning-men-battre-i-no-1.187235
Skolverket, Pressmeddelande 2012-12-11
Svenska fjärdeklassares läsförmåga har försämrats men deras kunskaper i naturvetenskap har förbättrats. Bland åttondeklassarna har resultaten i matematik försämras ytterligare. Det visar de internationella kunskapsmätningarna TIMSS 2011 och PIRLS 2011.
I matematik och naturvetenskap lär sig också svenska elever mindre mellan årskurs 4 och 8 än i andra länder.
-Sammantaget är det en fortsatt bekymmersam utveckling även om det också finns vissa ljusglimtar, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.

Totalt deltog nästan 4700 svenska elever i PIRLS 2011 som mäter fjärdeklassares läsförmåga.
Sverige har deltagit i de två tidigare undersökningarna 2001 och 2006.
I TIMSS 2011 deltog över 10 000 svenska elever i årskurs 4 och 8. Undersökningen mäter elevernas kunskaper i matematik och naturvetenskap.
Sverige deltog i TIMSS 1995, 2003 och 2007.
Färre når högsta nivåerna i läsning.
Färre elever läser på de högsta nivåerna och fler på den medelgoda och grundläggande nivån jämfört med tidigare PIRLS-undersökningar. Försämringen i PIRLS 2011 beror främst på att eleverna blivit sämre på att läsa faktatexter. Flickor läser bättre än pojkar, men flickornas resultat har försämrats mer än pojkarnas.
Svag kunskapsutveckling mellan årskurs 4 och 8
Samma årskull som deltog i årskurs 4 i TIMSS 2007 deltog årskurs 8 i TIMSS 2011. Det gör det möjligt att jämföra kunskapsutvecklingen.
Analysen visar, att svenska elever lär sig mindre mellan årskurs 4 och 8 än elever i andra länder.
Enkätsvar visar också, att elevernas intresse för matematik och naturvetenskap är stort i årskurs 4 men svagt i årskurs 8.

Social bakgrund slår igenom.
Elever med välutbildade föräldrar presterar bättre än elever, som har föräldrar med lägre utbildning. Enkätsvaren visar, att eleverna med mer fördelaktig socioekonomisk bakgrund tycker bättre om att läsa och räkna och har i högre grad en hemmiljö som stimulerar lärande.
Skillnaderna gäller läsning såväl som matematik och naturvetenskap.

Det handlar om Fredrik Reinfeldt och Moderaterna
Han talar om högt tonläge – och det har Reinfeldt
Men han glömmer sina höga trösklar
Ja, Reinfeldt har skapat oöverstigliga trösklar
Arbetslinjen har varit en illusion i Reinfeldts verkstad

Nu blir fler och fler och fler arbetslösa
Inte minst ungdomen drabbas
Vi får ett allt tydligare klass-samhälle
Reinfeldt talar ofta om att hans insatser gör skillnad
Och visst har hans Höger-samhälle skapat en oerhörd skillnad i samhället
De som är rika och välsituerade får det allt bättre
- De blir också allt fler
De som är fattiga, arbetslösa eller saknar arbetsförmåga får det allt sämre
- De blir också allt fler

Måste vi verkligen fortsätta på denna orättvisa, ojämlika och i många fall omänskliga väg med Reinfeldt?
Ser inte människorna vad som pågår i fråga om uppdelningen av samhället:
- De rika blir rikare
- De fattiga blir fattigare
- Klass-samhället från 1930- och 1940-talen har återinförts och fortsätter att fördjupas
- Skolan är inte gemensam, jämlik och sammanhållen
- Skolan är segregerad, ojämlik och socialt uppdelad
- Vård och omsorg är inte lika för alla människor
- Den som är rik kan köpa sina vård och omsorgstjänster
- Skattepengar används inte till välfärden utan överförs till ”skatteparadis”
- Många människor ser ojämlikheten och orättvisorna men gör ingenting åt det

Hur länge skall detta omänskliga samhälle få fortsätta?
Är det verkligen inte dags att reagera och med krafttag vidta förändringar?

Reinfeldts fiende är verkligheten
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/anderslindberg/article15567439.ab För en tid sedan hade Reinfeldt två pressträffar om Socialdemokraterna. Men hans stora problem är knappast oppositionen. Snarare verkligheten.

MEN: Ingen pressträff om arbetslösheten, om krisen i skolan eller om bostadsbristen.
Sen Fredrik Reinfeldt tillträdde har arbetslösheten gått upp. Sysselsättningsgraden har gått ner. Långtidsarbetslösheten har mer än fördubblats. Skolans resultat har också gått ner. Andelen som lämnar grundskolan med behörighet att läsa på gymnasiet har sjunkit sex år i rad.

Sedan gäller det!
VI FÅR INTE GLÖMMA FÖLJANDE:

1) Mats Eriksson dog efter tiden i Fas 3
http://www.expressen.se/nyheter/mats-eriksson-dog-efter-tiden-i-fas-3/
Mats Eriksson, född 1961. Död 2010. Utsliten i armar och axlar, stora problem med magen. Nekad sjukförsäkring på grund av att han var arbetslös. Ingick i Fas 3.

2) Per fick rätt mot försäkringskassan
http://www.expressen.se/nyheter/per-fick-ratt-mot-forsakringskassan/
Muskelsjuke Per Skölds fall uppmärksammades i våras. Per lider av den kroniska sjukdomen dystoni, vilket innebär att halsmusklerna slits ut och tvingar ner hans huvud mot överkroppen. Neurologläkare har fastslagit att han inte kan utföra ett normalt arbete, om han inte får möjlighet att ligga ner. Han kan inte hålla kroppen upprätt, men uppmanades ändå att söka jobb, som kunde utföras i liggande ställning.
Nu har han fått rätt mot försäkringskassan.

De är utslängda från Försäkringskassan med beskedet att det är dags att söka jobb
– trots läkarintyg på att de är sjuka:

3) MS-sjuke Martin tvingas att flytta. Det här blir sista julen i hemmet för svårt MS-sjuke Mattias Pettersson.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8327059.ab

4) Selma lider av ständig värk – måste ändå jobba
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8327048.ab

5) Multisjuka Linda Gustafsson, 38, tvingades leva på sin sons barnbidrag i tio månader.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8327057.ab

6) Alliansens sjuka offer. Förlamade Linda Bjälmen, 31, tvingas söka jobb – trots att hon ska läggas in på sjukhus
http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article7725836.ab

7) Annicas svåra öde är Reinfeldts mardröm
http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article7799608.ab Bloggen om svårt sjuka Annica, 55 piskar upp folkstorm mot alliansen.
Annica Holmquist, 55, lider av en svår sjukdom som får hennes kroppsdelar att växa okontrollerat. Hon kräks ofta av sina smärtor och kommer enligt läkaren aldrig kunna arbeta igen.
Men Försäkringskassan vill att hon söker jobb – socialtjänsten att hon säljer lägenheten.

8) Nu tvingas Jan söka ett arbete
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8263931.ab
Jan Gustafsson, 43, är rullstolsburen och blind. Han genomgår 20 timmar dialys varje vecka i väntan på en ny njure. Nu tvingas han ut i arbetslivet.

9) Fick diagnosen "fet" - men hade lungcancer
http://www.expressen.se/nyheter/1.2616404/fick-diagnosen-fet-men-hade-lungcancer

10) Dog av svält på Caremas boende
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=125&artikel=4829109

SKALL VI FORTSÄTTA ATT HA DET SÅ HÄR?

11) Reinfeldt, trivs du med fattigdomen?
http://www.expressen.se/debatt/reinfeldt-trivs-du-med-fattigdomen/
Sverige är rikare än någonsin. Vi har mer resurser än någonsin. Men för en allt större grupp svenskar spelar det här ingen roll.

12) Reinfeldt skickar fattiga till kyrkan
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/anderslindberg/article15126657.ab
13) Ja, fler beroende av bidrag
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=5261180
Personer som är beroende av socialbidrag, eller försörjningsstöd som det heter nu, har ökat med en fjärdedel på fem år.

14) Fler unga är helt utan inkomst
http://www.svt.se/agenda/fler-unga-ar-helt-utan-inkomst

15) Får det sämre än sina föräldrar
Skillnaderna i inkomst har ökat. Det gäller allra mest bland yngre. Andelen unga vuxna som helt saknar egen inkomst har ökat med 50 procent de senaste åren.
År 2005 var åtta procent av personerna i åldersgruppen 20-34 år helt utan egen inkomst. År 2010 var siffran 12 procent. Andelen unga vuxna som helt saknar egen inkomst har alltså ökat med 50 procent under de fem åren.
Det visar siffror som SVT Pejl och SVT:s Agenda tagit fram.
http://www.svt.se/pejl/
Siffrorna visar också att år 2005 var det många som hade en månadsinkomst före skatt på mellan 10.000 och 20.000 kronor men också att det redan då fanns en stor grupp som tjänade väldigt lite.
Fakta: Inkomstfördelning
Bland OECD-länderna var inkomstspridningen länge minst i Sverige. Så sent som i mitten av 00-talet var det bara Danmark som hade mindre inkomstspridning bland personer i åldersgrupperna 18-65 år.
I slutet av 00-talet låg Sverige däremot på åttonde plats, dvs. sju länder inom OECD hade lägre inkomstspridning.
Dessa tio länder hade minst inkomstspridning i slutet av 00-talet. (Ju högre upp på listan desto mindre inkomst-spridning.)
1. Slovenien
2. Danmark
3. Tjeckien
3. Slovakien
5. Norge
5. Belgien
7. Finland
8. Sverige
9. Österrike
10. Ungern
Hela statistiken finns på den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD:s webbsida.

16) Reinfeldt om inkomstskillnaderna och överskottsmålet
http://www.svt.se/agenda/reinfeldt-svarade-om-inkomstspridningen-bland-unga
Andelen personer i åldern 20-34 år, som inte har någon inkomst alls, har fördubblats de senaste åren. Det finns flera orsaker till det, två stora och två små, sade Reinfeldt i Agenda. Han medgav, att det fanns risk för att dagens unga inte får det lika bra som sina föräldrar.

17) Kvinnors inkomster ikapp om 100 år
http://www.svt.se/nyheter/sverige/kvinnolonerna-kommer-ikapp-om-100-ar
60.000 skiljer i årsinkomst SVT Pejls stora inkomstgranskning visar att kvinnor fortfarande har lägre inkomst än män. Även om inkomstgapet mellan män och kvinnor minskat något dröjer det 100 år innan kvinnorna kommer ikapp med nuvarande förändringstakt.
SVT Pejl har bearbetat inkomststatistik från Statistiska Centralbyrån mellan 1991 och 2010.
Den visar att en genomsnittlig svensk kvinna närmat sig männens inkomster med 10.000 kronor under dessa tjugo år, men att en man fortfarande tjänar i snitt 60.000 kronor mer per år.

18) Inkomstklyftorna ökar kraftigt
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasterbottensnytt/inkomstklyftorna-okar-kraftigt
Fördubbling sedan 90-talet Andelen unga vuxna som saknar inkomst har ökat drastiskt i landet – det gäller även Västerbotten.
I en stor deI av länets kommuner har andelen i åldern 20-34 som har en inkomst på mindre än 5000 kronor i månaden fördubblats sedan början av 90-talet.
Bjurholm är ett tydligt exempel. Så sent som 2000 hade tio procent av bjurholmsborna under 35 år en inkomst under 5000. År 2010 var siffran 23 procent.

19) Fler lever på ekonomiskt bistånd
Personer i Sverige som lever på långvarigt ekonomiskt bistånd, som tidigare hette socialbidrag, ökar. Under 2011 fick 4,4 procent av befolkningen bistånd - över hundra tusen personer, i tio månader eller mer - det rapporterar SR Ekot.
Socialstyrelsens nya rapport visar, att i Sorsele, Västerbottens län, fick 11,9 procent av invånarna ekonomiskt stöd och i städerna Eskilstuna och Södertälje var siffran uppe i 10,5 procent.
Bäst går det för boende i Vellinge och Laxå, där endast 0,6 procent får långvarigt bistånd.
Från 2006 till 2011 har det ekonomiska biståndet ökat med cirka 30 procent.

20) Allt fler med långvarigt socialbidrag
http://www.svt.se/nyheter/sverige/allt-fler-med-langvarigt-socialbidrag
Allt fler svenskar blir beroende av långvarigt eller mycket långvarigt ekonomiskt bistånd, det som förr kallades socialbidrag.
Enligt en ny rapport från Socialstyrelsen har andelen biståndsmottagare med långvarigt bistånd under 2012 ökat med 2,6 procentenheter till 34,3 procent av alla biståndstagare.
Ökningen för dem med mycket långvarigt bistånd är 2,7 procentenheter och de utgör nu 21,3 procent av dem som söker bistånd. Ökningen gäller i alla län men är högst i Västra Götaland och Örebro. Arbetslöshet och sjukdom ligger bakom de flesta ansökningar.

21) Sammanfattning av Socialstyrelsen redovisar den officiella statistiken över ekonomiskt bistånd inklusive introduktionsersättning för år 2011.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-6-58

Biståndshushåll
År 2011 fick 235 947 hushåll ekonomiskt bistånd, 6,2 procent av alla hushåll i befolkningen.
Biståndshushållen domineras av ensamhushåll. Oavsett år utgör män utan barn den största gruppen.
Sett till samtliga hushållstyper i befolkningen är ekonomiskt bistånd vanligast bland ensamstående kvinnor med barn. År 2011 fick 23 procent av de ensamstående mödrarna ekonomiskt bistånd.
7 procent av Sveriges barn bor i hushåll som får ekonomiskt bistånd, varav 2,9 procent finns i familjer, som får långvarigt bistånd dvs. i minst 10 månader under året.
Den genomsnittliga bidragstiden per hushåll var 6,6 månader under 2011.
År 2011 betalade kommunerna i genomsnitt 47 600 kronor per hushåll.

Biståndsmottagare
Sammantaget fick 4,4 procent av befolkningen ekonomiskt bistånd. År 2011 fanns 418 000 biståndsmottagare, varav 281 000 var vuxna och 137 000 barn.
39 procent av de vuxna biståndsmottagarna var mellan 18 och 29 år.
Av de vuxna biståndsmottagarna var det 39 procent, som hade ekonomiskt bistånd i minst tio månader under 2011.

Utbetalningar
Under 2011 betalade kommunerna ut 11,2 miljarder kronor i ekonomiskt bistånd inklusive introduktionsersättning.
Introduktionsersättningen utgjorde 969 miljoner kronor, vilket motsvarar 9 procent.
Under mars 2011 utbetalade kommunerna det högsta beloppet, 1 020 miljoner kronor, lägst belopp, 854 miljoner, betalades ut i januari.

Så kommer
22) Regeringsförklaringen 18 september 2012
http://www.regeringen.se/sb/d/3039/a/199489

Eders Majestäter, Eders Kungliga Högheter, herr talman, ledamöter av Sveriges riksdag.
I ovanstående tal yttrade Reinfeldt bl.a.
- En ansvarsfull och reforminriktad ekonomisk politik, av såväl föregående som nuvarande regering, har gjort att Sverige klarat sig igenom krisåren relativt väl.

Och så kommer flosklerna:
- Tack vare en arbetslinje som stärkt drivkrafterna till arbete och en ansvarsfull politik, som värnat de offentliga finanser-na, kan Sverige stå på fast mark och hantera finanskrisen.
- Vi har kunnat satsa på jobb och välfärd.
- Vi har kunnat tillföra resurser till kommunerna. Vi har värnat den finansiella stabiliteten utan att skattebetalarna drabbats. - Sverige ska ha ett utbildningssystem av högsta klass. En kunskapsskola som rustar varje elev, oavsett bakgrund, för livet såväl som arbetsmarknaden. En skola som ger ungdomar verktygen att forma sin egen framtid.
- Regeringen har genomfört en lång rad reformer för att stärka skolan. Ett nytt betygssystem, en ny gymnasieskola,
- Jobbpolitiken har fått effekt, med ökad sysselsättning och minskat utanförskap.
- Satsningar för att öka möjligheterna till arbete för dem, som har en funktionsnedsättning, som medför nedsatt arbetsförmåga.
- Sverige kan och ska investera i sammanhållning och välfärd. I sjukvård och omsorg. I minskat utanförskap. I tillskott till utsatta grupper. I jämställdhet.
- Alliansregeringen har sedan 2006 genomfört angelägna reformer för att stärka sammanhållningen i samhället.
- Alliansregeringen garanten för en trygg utveckling. En utveckling som ger hopp om en bättre framtid för alla människor, i alla delar av vårt land.

Ja, det har verkligen blivit ett kallt och omänskligt uppträdande från flera ministrar i alliansen!
Reinfeldt ser inte svårt sjuka människor, starkt hjälpbehövande människor, handikappade människor och fattiga barn.
Han vill bara förstöra välfärden.
Antalet socialbidragstagare har ökat.

Ser Reinfeldt människor med små förutsättningar?
Han är ju född rikemans son.
Måste man vara rik för att bli förstådd och sedd av Reinfeldt?
Är Täby ett föredömligt samhälle?
Begriper Reinfeldt egentligen vad kroppsarbete innebär?
Han har ju aldrig utfört ett allmänt kroppsarbete.

Varför provocerar Reinfeldt människor med att beskriva Det Socialdemokratiska Arbetarepartiet enbart som ett bi-dragsparti, medan han (utan betänkligheter) säger att Moderaterna (dvs. det tidigare Högerpartiet) är det nya arbetarpartiet?

Vi kan notera, att moderaternas tidigare partisekreterare uttalade, att moderaterna var med och genomförde fri och lika rösträtt trots att partiet var emot allmän och lika rösträtt. Hela rösträttskampen fanns just för att Högern var emot. Utan Högern hade det inte varit någon rösträttsrörelse.

Är det med historieförfalskningar som Moderaterna har sina väljare och som de också lurar obeslutsamma att välja det grovt förtalande partiet?

I nedanstående artikel i DN inför valet 2006 finns flera uttalanden, som är grovt felaktiga, osanna, ja, rent ut föro-lämpande. Här är en liten del av detta:
- Samhället blir vad människor gör det till och är inte något som man bestämmer uppifrån.
- Vi vill ju ha en offentligt finansierad vård.
- Jag tror på detta med gradvisa, trygga förändringar.
- Jag tycker att Göran Persson leder ett bidragsparti.
- … främst dem med små inkomster och stort bidragsberoende. För dem kan det nästan vara en förlustaffär att arbeta.
- Vi lägger grunden för att jobben ska bli fler.
- Vi vill också få plats med kvalitetssatsningar på skola, sjukvård och brottsbekämpning.
- … större skattesänkningar. De riktas främst till låg- och medelinkomsttagare.
- Det som håller jobben borta är mer felkonstruerade skatter och bidragssystem.

Högerspöket spökar ännu för den ljusblå Reinfeldt
http://www.dn.se/nyheter/sverige/hogerspoket-spokar-annu-for-den-ljusbla-reinfeldt
Inför valet 2006 laddade partierna och deras partiledare upp.
Frågan var förstås: Vem blir näste partiledare?
Skulle han heta Göran Persson eller Fredrik Reinfeldt?
För Reinfeldt gällde det att ”ta död på högerspöket”.
Kanske kunde också många tvekande s-väljare lita på de nya, ljusblå moderaterna?
Frågorna var många.

Är de på riktigt Reinfeldt och hans nya "arbetarmoderater"? De som gillar kollektivavtal, som storsatsar på den of-fentliga sektorn och som visserligen sänker skatterna men främst för de lågavlönade.
Reinfeldt själv talar inte om snabba systemskiften. Han vill verka eftertänksam och resonerande.
När han besöker Tibblegymnasiet talar han om "att hedra friheten betyder inte att alla ska bli egoister".
I moderaternas lokaler i Gamla stan sitter överallt affischer om "De nya moderaterna", som skrivs med ljusblått.
På partiets hemsida hälsas man välkommen till "Det nya arbetarpartiet".

En fråga till Reinfeldt är: Vill ni i grunden detsamma som de gamla moderaterna?
- Vi vill i varje fall inte något som liknar socialdemokratins fantombild av oss, säger Reinfeldt och suckar över det hö-
gerspöke som ständigt går igen. I Tibblegymnasiet möts jag av vanföreställningen av moderaterna. En flicka frågade
om vi vill att plånboken ska styra vilka som får vård. Men vi vill ju ha en offentligt finansierad vård.

Är du den nye arbetarledaren? blir frågan.
- Ja, vi hedrar arbetet som värde. Det är jag den tydligaste moderna uttolkaren av. Jag tycker, att Göran Persson leder ett bidragsparti och att vi är det nya arbetarpartiet.

Reinfeldt har inte arbetat mycket utanför politiken.
- Men jag har under alla år rest i Sverige och sökt upp alla arbeten som görs, menar han.

Det ska kosta 25 kronor varje gång man hämtar ut receptbelagd medicin på apoteket. Man ska betala mer själv för läkemedel, eftersom högkostnadsskyddet ska höjas till tvåtusen kronor.
Drabbar inte detta framför allt äldre? blir frågan.
Reinfeldts svar blir att säga, att det som är gratis riskerar man att överkonsumera. Därför är bra med en liten avgift när man tar ut medicin och en större självrisk. De pengar som detta ger stannar i vården.

Ni vill sänka skatten på arbete men strama åt bidragen. Tror du att människor är lata?
- Det finns de som fuskar. Marginaleffekterna - det man får kvar av den sist intjänade hundralappen - spelar in. Det gäller i dag främst dem med små inkomster och stort bidragsberoende. För dem kan det nästan vara en förlustaffär att arbeta.

Om skattesänkningar på 130 miljarder, säger Reinfeldt:
- När vi finansierat hela vår politik har vi utrymme kvar för 50 miljarder i sänkta skatter. Vi lägger grunden för att job-ben ska bli fler. Vi vill också få plats med kvalitetssatsningar på skola, sjukvård och brottsbekämpning och tillför 25 miljarder på tre år till välfärdens kärnverksamheter. Det finns inte utrymme för större skattesänkningar. De riktas främst till låg- och medelinkomsttagare.
- Ibland får jag frågan om staten ska bli större eller mindre. Mitt svar är att vissa delar av det offentliga åtagandet ska växa men att vi ska minska bidragsförsörjningen.

I fråga om rätt att sluta enskilda avtal och slopade turordningsregeler i LAS, menar Reinfeldt:
- Sverige har en ganska väl fungerande arbetsmarknad utan större konflikter och en väl fungerande lönebildning. Det som håller jobben borta är mer felkonstruerade skatter och bidragssystem. Det är bättre med förändringar som kan ge fler jobb. Kan det förenas utan att hota människors rätt till anställningstrygghet tror jag att det uppskattas.

För att få en bild av och uppfattning om vad som skett och sker i samhället går vi igenom några tidningsartiklar under det gångna året.
Nedan finns en kort sammanfattning med länkar till tidningarna.
Klicka på länkarna, så kan du läsa hela artikeln!

För den kommande artikeln skall vi notera:

Vi får inte glömma vad som gäller!
Det handlar om Reinfeldt och Borg.
De är politiker – inte experter
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/danielswedin/article13461356.ab#abArticleComments ”Borgs och Reinfeldts analyser av det ekonomiska läget är rotade i deras ideologi och deras syn på ekonomi och människor”. Världens ekonomier befinner sig i turbulens och en ny kris rusar emot oss än snabbare efter sänkningen av USA:s kreditbetyg.
---
Och verkligheten då?
Ja, det är förskräckligt i Högerns samhälle under Reinfeldt!
Barnfattigdomen fortsätter att öka i Sverige
http://www.rb.se/press/pressmeddelanden/pages/barnfattigdomisverige.aspx http://www.rb.se/vartarbete/isverige/barnfattigdom/Pages/default.aspx
Här är Rädda Barnens årliga barnfattigdomsrapport, ”Barnfattigdomen i Sverige 2012”.
http://www.rb.se/SiteCollectionDocuments/Rapporter/Barns_ekonomiska_utsatthet_2012.pdf http://www.rb.se/SiteCollectionDocuments/Rapporter/Barnfattigdomsrapport_2012.pdf
Den visar att allt fler barn i Sverige växer upp i fattigdom. 248 000 barn, eller 13 procent, lever i familjer som anting-en har en låg inkomststandard enligt SCB:s definition, eller är beroende av försörjningsstöd. Det är 28 000 fler barn än i förra årets rapport.
- Den negativa utvecklingen fortsätter. Barnfattigdomen har nu ökat i våra två senaste rapporter, och frågan har fått mycket stor politisk uppmärksamhet. Men trots det ser vi få exempel på konkret politisk handlingskraft för att bryta trenden, säger Rädda Barnens generalsekreterare Elisabeth Dahlin.
---
Barnfattigdomen kräver nya grepp
http://www.expressen.se/debatt/barnfattigdomen-kraver-nya-grepp/
Ibland måste man ompröva tidigare ställningstaganden och vända på stenar för att hitta nya lösningar på gamla problem. Det gäller inte minst i breda välfärdspolitiska frågor. Att alla som kan också får och förväntas jobba, är grunden inte bara för stark ekonomi, utan också för välfärden. En viktig del av välfärdspolitiken handlar om barns uppväxtvillkor.
---
Förtida valfrossa drabbar Sverige
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/lenamellin/article14775443.ab Alliansens partiledare.
Varför chartrar man en buss och åker till Willys? En helt vanlig torsdagseftermiddag i maj åker fyra partiledare till livsmedelsbutiken Willys i Sickla köpkvarter i Nacka. Varför, undrar man. Förtida valfrossa är svaret.
---
Ny rapport: Hur gick det med jobben?
http://a-smedjan.se/?p=2481
Arbetarrörelsens Tankesmedja presenterar snabbanalys nr 54, som går igenom effekterna av alliansregeringens sysselsättningspolitik, den som Moderaterna påstod skulle komma att ge uppemot 600 000 nya jobb.
Rapporten ”Hur gick det?”, skriven av Anne-Marie Lindgren, berättar om hur det gick med Moderaternas löften om att jobbskatteavdrag och sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar.
Hon ställer regeringens retorik mot vad forskningen kommit fram till om effekterna – de i stort sett uteblivna effekterna.
---
Fler beroende av bidrag
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=5261180
Personer som är beroende av socialbidrag, eller försörjningsstöd som det heter nu, har ökat med en fjärdedel på fem år. Eskilstuna är en av de kommuner som betalar ut mest försörjningsstöd. Sarita Hotti är ordförande i arbets-marknads- och familjenämnden där och säger, att unga personer under trettiofem år är den största gruppen.
– Det här händer i hela världen i dag, att ungdomar inte får in en fot på arbetsmarknaden över huvud taget.
Den andra delen är de utrikesfödda som inte har något som helst nätverk och inga kontakter, säger Sarita Hotti.
---
Reinfeldts haveri sitter på socialen
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/danielswedin/article15407425.ab
Antalet svenskar som måste ta socialbidrag för att överleva fortsätter att öka. Det berättade Sveriges Radios Ekot i går.
Under de år borgerligheten styrt har antalet socialbidragstagare ökat med cirka 30 procent.
2006 var de drygt 84 000 personer, i fjol fick över hundra tusen människor socialbidrag i tio månader eller längre.
Det är ett underbetyg till nymoderat prat om att minska utanförskapet.
Men det är också konsekvensen av den så kallade arbetslinjen.
---
Sex förlorade år
http://www.nsd.se/opinion/ledare/artikel.aspx?ArticleId=7133042
I Fredrik Reinfeldts Sverige går 367 000 svenskar arbetslösa.
"Jobbskatteavdraget är det mest jobbskapande som någon regering gjort", sa Fredrik Reinfeldt (M) i riksdagens partiledardebatt 19 januari 2011.

Det var ett övermaga uttalande, för att uttrycka saken milt.
I januari 2011 hade Sverige en arbetslöshet som låg över siffrorna för Göran Persson 2006 och skyhögt över arbets-löshetstalen under regeringen Palme på 1980-talet.
Ännu lägre arbetslöshet hade Sverige under Tage Erlanders bästa år på 1960-talet. Därför hade självskrytet från dagens statsminister dålig grund. Det finns många statsministrar som skött jobbpolitiken bättre.

Det passar att föra in en forskningsrapport av Bo Dahlin, som är professor vid Estetisk-filosofiska fakulteten, Utbildningsvetenskap, organisation och samhälle vid Karlstads universitet.
Rapporten heter ”Fristående skolor och segregation”.
http://www.oru.se/PageFiles/15299/Dahlin.pdf
Av rapporten framgår, att antalet fristående skolor har ökat i Sverige som ett resultat av de nya lagar och förordningar, som infördes i början på 1990-talet. Det har lett till att diskussionen om segregation inom skolväsendet har intensifierats. Flera undersökningar tyder på att fristående skolor bidrar till sådan segregation.

* Valfriheten förs ofta fram som det viktigaste argumentet för att skapa fristående skolor.
- Men det som händer är ju bara, att man därmed skapar en uppdelning av skolsamhället.
* Det skall vara valfrihet menar man.
- Men det är ju i huvudsak föräldrar som väljer friskolor. Barnet/Eleven har inte tillräcklig kunskap för att veta vad den nya skolan innebär.
* Föräldrars inflytande
- Det är ju inte föräldrar som har den avgörande betydelsen för och avgörande kunskapen om hur skolans verksamhet bedrivs och verkar.
* Förespråkarna för friskolor menar, att man bara kan förvekliga sina idéer om skolan genom en friskola.
- Men detta är ju hur fel som helst. Det går alldeles utmärkt att förverkliga sina idéer inom en gemensam och sam-manhållen skola.
* Lärarnas betydelse
- Det är självklart lärarna som har den avgörande betydelsen för hur skolans pedagogiska utbildning och verksamhet bedrivs.
* Lärarna påstås kunna visa pedagogiska insatser enbart i fristående skolor.
- Men det är ju förstås inte så. Det går självklart lika bra i den gemensamma skolan.
* Det blir mindre byråkrati i en fristående skola.
- Beslutsvägen kan bli kort även i en gemensam, sammanhållen skola, om man väljer den vägen.
Det finns t.ex. skolor med beslutsvägar som är lika korta i den gemensamma verksamheten, när man t.ex. väljer intraprenader.

Vi kan inleda med en genomgång av en artikel i Dagens Samhälle, där det står:
Mångfald i skolan lyfter hela kommunen
http://www.dagenssamhalle.se/debatt/mangfald-i-skolan-brlyfter-hela-kommunen-3695?vote=1#roster
* I artikeln heter det, att konkurrens och mångfald ökar förbättringstakten inom skolan.
- Detta är ju ett grovt vilseledande uttalande. Konkurrens och i synnerhet mångfald skapar i stället ett tydligt segregerat, ojämlikt, orättvist och socialt uppdelat samhälle.
* Man säger vidare, att ”konkurrens har alltid varit en del av vardagen och att elever aktivt har valt friskolor för att de upplever att just deras skola har något positivt att erbjuda, som andra skolor inte gör lika bra.”
- Men detta är ju djupt kränkande uttalat mot den gemensamma och sammanhållna skola, som har en utmärkt verksamhet för sina elever.
* Det heter, att konkurrensen fungerar som en stimulans att hela tiden försöka förbättra sig och vara öppen för nya, bättre idéer, metoder och arbetssätt.
- Nya, bättre och olika idéer för skolans verksamhet skapas inte genom konkurrens utan på många olika andra sätt visar många erfarenheter och utvärderingar från skolan.
* Det påstås, att konkurrens är positivt för eleverna, som får glädje av förbättringarna.
- Men det är ju precis tvärtom. Genom den splittring som genomförts skapas i stället en splittring och en uppdelning av boendemiljön, som är olycklig för alla elever och hela samhället.
* Man menar, att konkurrens är bra också för lärarna, som får större möjligheter att hitta en arbetsplats, där de kan trivas och utvecklas i sitt yrke.
- Det är ju inte så man skall beskriva den pedagogiska skolmiljön. En lärare kan mycket väl trivas och utvecklas på sin arbetsplats i den gemensamma skolan. Trivseln och utvecklandet har med helt andra faktorer att göra – inte minst frågan om den pedagogiska ledningen och den pedagogiska gemenskapen.
* Det heter i vissa skrivningar, att konkurrens inte upplevs positivt och att kommunens tjänstemän och politiker reagerar negativt och tycker att det bara innebär en kostnad.
- Det är ju självklart att en oönskad uppdelning av skolverksamheten på det sätt som sker enbart är negativ för en kommun, därför att det enbart medför onödigt ökade kostnader på en mängd olika sätt. Man behöver ju bara tänka på vad som händer när elever i en klass splittras och minskar, så att organisationen måste förändras och fördyras.
Vidare bör man tänka på, att kommunen har ansvaret att ta emot alla elever, som lämnar en fristående skola och återvänder till den kommunala.
* Det heter i en skrivning, att ”när många kommuner helst av allt vill öka inflyttningen, samtidigt som människor har blivit mer lättrörliga, är det viktigt att kunna erbjuda en god livsmiljö för att attrahera nya medborgare”.
- En god livsmiljö för nya medborgare skapas inte med en segregerad skolverksamhet som det blir med att bilda fristående skolor!
* Man skriver, att ”för unga familjer är skolan en av de viktigaste faktorerna när man väljer vart man ska flytta. I den konkurrensen är det de kommuner som sätter värde på mångfalden och eftersträvar ett positivt samarbetsklimat mellan egen verksamhet och fristående alternativ som kommer att vinna i längden.”
- Detta är ju en fullständigt vilseledande beskrivning av vad en bra skola är! En bra skolverksamhet beror ju inte på konkurrens och mångfald. Ett positivt samarbetsklimat skapas ju genom helt andra förutsättningar och förhållanden!

För att något belysa alla problem och svårigheter som skapas genom uppdelningen av skolan bör man läsa nedanstående artiklar.
Ännu en artikel i Dagens Samhälle talar om det fria skolvalet. Det heter
Tre av fyra uppskattar det fria skolvalet
http://www.dagenssamhalle.se/debatt/tre-av-fyra-uppskattar-det-fria-skolvalet-1154
* I artikeln står det, att rätten att välja är mycket populär bland svenskarna. Men för att valfriheten ska bli fullständig behöver föräldrarna få bättre information.
- Detta är ju fullständigt missvisande för resultatet av uppdelningen av skolan. För att ge en riktig bild av uppdelningen av skolan behövs en mängd andra upplysningar än talet om valfrihet.
* Man hänvisar till en undersökning som genomförts och där svenskarna håller med om att det är bäst om föräldrarna får välja skola, kommunal eller fristående.
- Och naturligtvis beroende på detta sker en uppdelning som ur samhällssynpunkt är djupt olycklig!

Sedan kan man fråga sig:
Vad händer när det fria skolvalet inte fungerar?
http://www.dagenssamhalle.se/debatt/vad-haender-naer-det-fria-skolvalet-inte-fungerar-1994
Rosengårdsskolan i Malmö är ett djupt besvärande exempel, när man diskuterar det fria skolvalet.
Den ena sidan i debatten måste förklara hur Rosengårdsskolan kan leva vidare, när familjerna kan välja bort den. Den andra måste förklara hur man kan vilja tvinga någon att gå där.
Inget av svaren på ovanstående inledande frågor är speciellt roligt. Därför talar man hellre om annat.
Inte heller varma vänner av skolvalet förnekar, att prestationerna på Rosengårdsskolan är remarkabelt låga.
Rosengårdsskolans fortsatta existens är ett besvärande faktum för den som vill göra gällande, att det fria skolvalet
effektivt rensar bort underpresterande skolor.

Det följande kommer inte som en överraskning.
Föräldrarnas utbildning avgör betygen
http://www.dn.se/sthlm/foraldrarnas-utbildning-avgor-betygen De åtta bästa skolorna i Stockholm har sedan 1998 höjt snittbetyget med nästan 33 poäng. I de åtta sämsta har det sjunkit med en halv poäng.
Genomsnittsbetyg skiljer mellan högsta 270,3 poäng och lägsta 128,3 poäng och skillnaderna ökar hela tiden.
Man ser hur sociala faktorer styr betygen i områden, där boendesegregationen är större än i andra städer.
Skolan blir alltmer ojämlik.
Det innebär, att de mest gynnade har höjt resultaten kraftigt, medan de minst gynnade har legat still eller i vissa fall sjunkit något.
Där finns lågt utbildade invandrargrupper, som naturligtvis startar med ett handikapp.
Men man får inte bara se på etnisk bakgrund. Föräldrarnas utbildningsnivå har en avgörande betydelse.
Det är klyftorna och segregationen som gör, att vissa barn har ohyggligt mycket sämre chanser. Eller som Hjalmar Branting sade: de får stanna i växten.

Det skapas orättvisa via det uppdelade skolsystemet.
Friskolorna sätter högre betyg på nationella proven
http://www.dn.se/debatt/friskolorna-satter-hogre-betyg-pa-nationella-proven
Bedömningen av de nationella proven är olika.
Elever på friskolor får högre betyg på de nationella proven än elever på kommunala skolor, trots vad externa bedömare anser.
Det skall naturligtvis inte vara så. De nationella proven skall bedömas likvärdigt oavsett lärare eller skola.

Avsikten med de nationella proven är ju även att upptäcka kunskapsluckor. Därför kan bedömningsavvikelser göra, att elever som borde få särskilt stöd inte får detta.

Proven är dessutom ett viktigt betygsunderlag.
Skillnader i provbedömningen kan bidra till bristande likvärdighet vid betygssättningen.
Bedömningsskillnader kan dessutom påverka skolornas interna och externa kvalitetsarbete.

Det uppstår därmed flera ur likvärdighetssynpunkt problematiska avvikelser mellan de interna och externa provbedömningarna.
Jämfört med en situation där de nationella proven bedöms likvärdigt riskerar dagens ordning för rättning av de nationella proven att i strid med skolans kompensatoriska uppdrag förstärka redan existerande sociala skillnader i utbildningssystemet.
Skolans bedömningsrutiner är viktiga för en likvärdig provbedömning, och det är önskvärt att dessa utvecklas.

Ytterligare ett allvarligt missförhållande med de fristående skolorna:
Friskolor bryter mot elevhälsolag
http://www.dn.se/nyheter/sverige/friskolor-bryter-mot-elevhalsolag
Många friskolor bryter mot den nya skollagen om elevhälsa, när det gäller elevernas tillgång till kuratorer eller skolpsykologer.
Enligt en sammanställning som Skolinspektionen gjort visar 16 procent av gymnasieskolorna med privata huvudmän och 18 procent av friskolans grundskolor brister i elevhälsan.
Motsvarande siffra för kommunala skolor är 3 resp. 4 procent.
Skolinspektionen har granskat 114 gymnasieskolor och 470 grundskolor.

Mycket av det som hänt i skolan har fått stora konsekvenser för vårt gemensamma, rättvisa, jämlika och socialt sammanhållna samhälle. Vi kan se, att
Skolpolitiken har misslyckats
http://www.dagenssamhalle.se/debatt/skolpolitiken-har-misslyckats-2879
Skolinspektionens årsrapport visar, att det svenska gymnasiet återigen halkar efter.
Var tionde elev är rädd för att gå till skolan.
Skolinspektionens årsrapport visar en sorglig bild av den svenska skolan.
Den visar vidden av borgarnas misslyckade skolpolitik.
Den borgerliga regeringen har sedan 2006 skurit ner på anslagen och minskat resurserna till skolan.
Den borgerliga regeringen och inte minst Björklund talar om ordning och reda samt flera prov och flera betyg som en lösning på skolans problem.
Skolinspektionens rapport visar, att andelen elever som inte kommer in på gymnasiet ökat under de senaste åren. Andelen gymnasielever som går ut med godkända betyg har minskat för varje år, sedan alliansen tillträdde.
Sverige har halkat efter även i internationella jämförelser.
Segregeringen i samhället återspeglas också i skolan.
Det finns stora skillnader mellan elevgrupper, som kommer från olika socioekonomiska bakgrunder.

Skolinspektionen rapport visar tydligt, att det finns mycket att göra.
Skolministern och tillika majoren Björklund har med sin politik starkt bidragit till den ökade segregeringen genom den skolpolitik, som pekat ut vissa grupper beroende på födelseort.
Det är dags för en socialdemokratisk skolpolitik, som ger ökade resurser till skolan och som ser och ger den enskilda individen det stöd som den behöver.

När kyls den överhettade friskolemarknaden av?
http://www.dagenssamhalle.se/debatt/naer-kyls-den-oeverhettade-friskolemarknaden-av-3432
Sedan 2006 har elevantalet minskat i Sverige.
Trots det har etableringen av nya friskolor stadigt ökat och står i dag på sin högsta nivå någonsin.
Signalerna kan inte missuppfattas. Sverige befinner sig i en bubbla av friskolor, som riskerar att spricka när som helst.
Exakt vilka konsekvenser en sådan friskolekrasch får för kunskapsresultaten i Sverige återstår att se.
Det är dock alldeles uppenbart, att det finns få saker som är så negativt för elevers kunskapsinlärning som att be-höva avbryta sin utbildning och byta skola.
Det visar inte minst John Hatties omtalade skolrapport Visible learning (2009).

Skolans viktigaste uppgift är att förmedla kunskap till elever.
Det är för de allra flesta en självklarhet.
Ändå framstår det häpnadsväckande ofta i debatten som om hela skolsystemet skulle vara uppbyggt kring frisko-lornas orubbliga rätt att existens.
Trots att vi nästan dagligen översköljs av alarmerande rapporter om det fria skolvalets konsekvenser, så som det är organiserat idag, vägrar politiker oavsett färg att befatta sig med problemen.
Istället är det med en sällsynt skådad frenesi de flesta väljer att försvara friskolornas oinskränkta rätt att vara.
Det är som om det fria skolvalet har konkurrerat ut kunskapen som det viktigaste syftet med skolsystemet.

Sverige ska ha ett skolsystem som optimerar kunskapsförmedling.
Med den grundsynen måste den fria etableringsrätten underordnas kommunernas ansvar för sammanvägd kvalitet i utbildningssystemet.
När vi då står inför en situation där tusentals elever riskerar att få avbryta sina utbildningar och byta skola, kan vi inte stillatigande titta på utan måste ta vårt ansvar och se över reglerna för friskoleetablering.
Det behövs krafttag i översynen av skolsystemet.
Målet med skolsystemet är kunskap – inte valfrihet.

I den politiska diskussionen kommer följande inslag:
SSU:s friskoleförbud slår mot eleverna
http://www.dagenssamhalle.se/debatt/ssus-friskolefoerbud-brslar-mot-eleverna-3464
När SSU kräver ett friskoleförbud har den politiska prioriteringen slagit slint.
Sedan följer en lång rad av bubbel från MUF-aren:
- Den enskilda människan måste stå i fokus inte politiken.
- När SSU vill införa en kommunal vetorätt för etableringen av friskolor, sätts det politiska systemets behov i första rummet och elevens behov negligeras.
- SSU förespråkar ett förbud mot friskolor, vilket är olyckligt för elevernas kunskapsinhämtning och den pedagogiska utvecklingens skull.
- Kommunal vetorätt skulle slå undan benen för elevernas valfrihet och därmed möjlighet att hitta den utbildning som passar bäst.
- Det SSU föreslår är ett valfrihetssystem, där politikerna sitter på valfriheten men på elevens bekostnad.
- Elever och föräldrar själva känner sina och sina barns behov bättre än vad SSU gör. Valfriheten är därför viktig att värna.
- Att kraftigt smalna av utbudet av utbildning och göra den mer likformig är långsiktigt otroligt farligt för vår gemensamma skola.
- Politiker likt SSU försvarar ett politiskt system framför en bra skola för alla.
- För att skolan ska kunna ge rätt stöd till varje elev efter ens egna unika förutsättningar behövs valfriheten.
- För att skolan ska kunna utvecklas krävs en mångfald av huvudmän, som alla har intresse av att utveckla sin verk-samhet.
- Bara så kan vi bygga en skola för alla.

Det passar att läsa några artiklar om skolan.
Jag har skrivit om förhållandena i en tidigare blogg.

1) Klyftorna i skolan ökar
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5091621
Den svenska skolan blir allt mer ojämlik och kunskapsklyftorna ökar. Detta leder till ett allt mer segregerat sam-
hälle. Det säger Lärarnas Riksförbund i dag efter att ha gjort en undersökning med hjälp av Statistiska centralby-
rån.
2) Det blir ett A- och ett B-lag i skolan
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5092271
Skillnaden mellan de elever som klarar skolan bäst och sämst har ökat kraftigt, visar en undersökning som Lärar-
nas riksförbund presenterade.
3) Skolan allt mindre likvärdig
http://www.svt.se/2.22620/1.2792819/skolan_allt_mindre_likvardig Den svenska skolan har blivit allt mindre likvärdig. Och den främsta orsaken är det fria skolvalet. Det konstaterar
Skolverket i en ny rapport och kräver ett större politiskt ansvarstagande.
4) Skillnaderna växer mellan olika skolor
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/skillnaderna-vaxer-mellan-olika-skolor_7171263.svd
Vilken skola en elev går i spelar större roll i dag än för tjugo år sedan. Sannolikt har det fria skolvalet bidragit till
skillnaden i resultat. Nu krävs ett större politiskt ansvarstagande för likvärdigheten, skriver Anna Ekström och
Sverker Härd, Skolverket.
5) Skillnaderna mellan svaga och starka ökar i skolan
http://www.dn.se/debatt/skillnaderna-mellan-svaga-och-starka-okar-i-skolan
Kunskapsklyftorna ökar. Den svenska skolan blir allt mer ojämlik. Vi har låtit SCB ta fram uppgifter om 400.000
elever i fyra årskullar: Skillnaderna mellan de svagaste och starkaste har ökat med trettio procent mellan 1999
och 2011.
6) 14 000 elever slås ut från skolan – varje år
http://svt.se/2.139461/1.2144409/14_000_elever_slas_ut_fran_skolan_-_varje_ar
Klassklyftorna ökar i den svenska skolan och 14 000 barn slås ut varje år. En av förklaringarna är enligt Skolverket
valfriheten. Elever med samma bakgrund väljer samma skolor och segregationen byggs på.
7) Svenska skolor säljs till fonder i utländska skatteparadis http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=139461&a=2145515
Det svenska systemet med skolpeng är så lockande att utländska riskkapitalbolag är beredda att betala miljard-
belopp för att komma över friskolebolag. När svenska Academedia såldes för två miljarder var köparna två fon-
der med säte i skatteparadis.
8) Stoppat bolag köpte sig enkelt förbi Skolinspektionen
http://svt.se/2.139461/1.2145509/stoppat_bolag_kopte_sig_enkelt_forbi_skolinspektionen Bolaget Futura försökte starta nya skolor i Stockholmsområdet, men det blev nej från Skolinspektionen på grund
av allvarliga brister. Trots det har Futura kunnat köpa en redan befintlig skola och Skolinspektionen kan inget
göra.
9) Skolpengen går till bonusar
http://svt.se/2.139461/1.2145505/skolpengen_gar_till_bonusar På Vittraskolan har lärare tidigare till och med kunnat ta hem bonusar grundad bland annat på betygssättning. Ju
högre betyg på skolan, desto större chans till maximal bonus. 10) Valfriheten har sänkt kvaliteten i skolan
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/valfriheten-har-sankt-kvaliteten-i-skolan_5811555.svd
Den svenska skolan tappar stort i både kunskap och likvärdighet, jämfört med skolor i andra OECD-länder. Förkla-
ringen är lika enkel som kontroversiell – valfriheten i alla led; för elever, lärare och föräldrar och politiker, har
sänkt det svenska skolsystemet till en nivå under OECD-genomsnittet.
11) Fristående skolor är en miljardindustri
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=32640
Skattepengarna fyller friskoleägarnas fickor.

Friskolebranschen har vuxit till en miljardindustri.
Sex av de största aktörerna tjänade tillsammans över 150 miljoner kronor förra året. Bure äger ett av de största
friskoleföretagen, Anew Learning, som omsätter 1 miljard kronor årligen.
Ledande socialdemokrater verkar – dessvärre och helt obegripligt - inte ha något emot att samarbeta med rege
ringen. Man har slutit en överenskommelse för att hjälpa regeringen i underläget i riksdagen.
12) Skall plånbokens tjocklek avgöra möjligheterna att gå i skolan?
http://www.svd.se/stockholm/nyheter/frivilliga-bidrag-kan-strida-mot-lagen_760865.svd#

Det heter ju:
”Vårt mål är ett samhälle utan över- och underordning, utan klassgränser, könssegregation eller etniska klyftor, ett samhälle utan fördomar och diskriminering, ett samhälle där alla behövs och alla får plats, där alla har samma rätt och samma värde, där var och en är fri att styra sitt liv och sin vardag, att utvecklas som individ och att i jämlik och solidarisk samverkan med andra söka de lösningar som gagnar det gemensamma bästa.”

13) Friskolor avvisar funktionshindrade
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=2394734
Flera friskolor säger nej till att ta emot elever med funktionshinder.
14) Pedofil har drivit friskolor. Dömd för flera sexualbrott
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4323390
En dömd pedofil har drivit flera friskolor i Stockholm, rapporterar TV4 Nyheterna. Mannen fick år 2000 tillstånd
att starta tre skolor, trots att han var dömd för sexuellt umgänge med en sjuårig flicka.
År 2007 dömdes han igen, den här gången till sex års fängelse för fler sexualbrott, bland annat grov våldtäkt mot
barn.
15) Friskolor skapar segregation
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=4532235
Skolan var i fokus på kommunfullmäktige i Uppsala igår. Det var socialdemokraterna, miljöpartiet och vänster
partiet som hade begärt en särskild debatt om skolan och det kom att handla mycket om segregation.
16) Obegränsade vinster i skolan unikt
http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.717638-obegransade-vinster-i-skolan-unikt
Ingen vet om ökad privatisering leder till förbättrad välfärd. Bland friskolorna finns det dock tecken på kvalitets
problem. Och Sverige är troligen ensamt i världen om att inte begränsa skolföretagens vinster, enligt en ny rapport.
I Stockholm är andelen betydligt högre. En fjärdedel av Stockholmseleverna på grundskolenivå och nära hälften
av gymnasieeleverna går i friskolor.
I Täby, Statsminister Reinfeldts egna kommun, utanför Stockholm är andelen friskoleelever högst i landet, 48
procent i högstadiet och 63 procent i gymnasiet går i friskolor. 17) 125 miljoner ut ur landet via friskolor
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4890348
Lärarnas riksförbund kommer idag med en rapport om hur vinster från friskolor slussas vidare utomlands och
Metta Fjelkner som är ordförande tycker att pengarna i stället borde gå till undervisning.
18) Svenska skolor säljs till fonder i utländska skatteparadis
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=139461&a=2145515
Det svenska systemet med skolpeng är så lockande att utländska riskkapitalbolag är beredda att betala miljard
belopp för att komma över friskolebolag. När svenska Academedia såldes för två miljarder var köparna två fon-
der med säte i skatteparadis.
19) De kommunala grundskolorna har en mängd kostnader,
som inte faller på de fristående skolorna. Det gäller kostnader för skolskjuts, skolbibliotek samt merkostnader
som uppkommer, då elever går till fristående skolor. Härtill kommer kostnader, då elever återkommer från fri-
stående skolor. Den kommunala skolan har alltid skyldighet att ta emot elever.
På detta gynnande sätt inträffar det, att
Friskolor drar ifrån i effektivitet
http://www.dagenssamhalle.se/nyheter/friskolor-drar-ifran-i-effektivitet-18958
20) Skolresultat sjunker i socialt utsatta områden
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=4289677
Resultaten i skolorna har sjunkit kraftigt i flera så kallade socialt utsatta områden i länet. Det visar en kartlägg-
ning som SVT:s Rapport har låtit göra. Enligt siffrorna, som tagits fram av Statistiska centralbyrån, klarar färre än
sju av tio elever behörighetskraven för gymnasiet.
En genomgång av alla de synpunkter, förslag och idéer som framförts för skapandet av fristående skolor visar, att samtliga punkter – i många fall med fördel – kan genomföras med ett sammanhållet skolsystem.
Några av de punkter som framförts är
- förenklad administration
- kortare beslutsvägar
- tillgång till lärare
- lämplig ledare/rektor
- lärarens förverkligande av pedagogiska idéer
- genomförande av idéer och förslag
- föräldrars inflytande.

Vi vet, att det är många faktorer och förhållanden som är sämre och dyrare med ett uppdelat skolsystem. Det handlar bl.a. om lokalfrågor, skolmåltider, skolbibliotek.
Det är förstås svårt för många att erkänna det grundläggande misstaget, som politiken åstadkom i början av 1990-talet.
Men det är verkligen hög tid att på allvar ta itu med alla de problem, som uppkommit genom den olyckliga uppdelningen av skolan.
Som grund för förändringar behövs det en tydlig och omfattande analys och utredning av skolan.

Allt pekar redan på förhand på att en fortsatt uppdelning av skolan till att börja med måste upphöra.
Det finns ju inte ett enda förhållande som gör att det uppdelade skolsystemet totalt sett blir bättre för vårt välfärdssamhälle.
Lösningen är i dagsläget inte enkel, men det är viktigt att människor i allmänhet men främst ansvarstagande politi-ker tar itu med frågan om uppdelningen av skolan.
Det är självklart känsligt och svårt att erkänna ett så omfattande misstag som gjorts.
Men någon gång måste det ske!

Det räcker med att veta,
att parallellskolesystemet har mer än tydligt visat sig vara olyckligt och olämpligt ur alla synpunkter och i alla avse-enden.

Regeringen är siffertrixare, som hittar på och inte håller sig till sanningen.
Reinfeldt säger sig ha varit pragmatisk – men det är ju helt tvärtom.
Han är ju orealistisk och osaklig i många viktiga frågor.

Vi har en regering, som fatalt misslyckats med jobben och välfärden och som verkar nöjd med det.
Reinfeldt menar, att det är arbetslinjen som gäller:
Svårt cancersjuka måste arbeta. Det skall inte vara bidrag.
Starkt handikappade måste arbete. Det skall inte vara bidrag. Alla människor måste arbete för att få pengar till sitt levebröd och uppehälle. Det skall inte vara bidrag.

Höger-alliansens genomförda verklighet utgör förbud mot bidrag och stöd.
Höger-regeringens inriktning för politiken är:
- Ingen sjukförsäkring
- Ingen arbetslöshetsförsäkring
- Ingen A-kassa

I regeringsförklaringen den 18 september 2012 använde Reinfeldt uttrycket ”Så investerar vi i Sverige” sammanlagt 6 gånger.
Han talade om att
- alliansregeringen sedan 2006 genomfört angelägna reformer för att stärka sammanhållningen i samhället;
- han avser göra mer. I fokus står ”sänkta skatter” för pensionärer;
- alliansregeringen är garanten för en trygg utveckling;
- allt i landet sägs ha blivit bättre sedan han tog över år 2006.

Arbetsförmedlingens prognos för åren 2012 och 2013 visar siffrorna.
http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistik-prognoser/Prognoser/Prognoser/Riket/12-7-2011-Arbetslosheten-stiger-till-85-procent-ar-2013.html
* Arbetslösheten stiger till 8,5 procent år 2013
* Arbetsförmedlingens nya prognos visar, att arbetsgivarna har blivit mer försiktiga i sina framtidsbedömningar.
* Arbetslösheten beräknas stiga från 7,6 procent år 2011 till 7,9 procent 2012 och till 8,5 procent 2013.
* Sysselsättningen försvagas och vänder till en minskning med 25 000 jobb år 2013.

Barnfattigdomen ökar.
Antalet fattiga barn i Sverige har ökat med 28 000 mellan 2008 och 2009, enligt Rädda Barnen.
Organisationens fattigdomsrapport för i år visar att 13 procent, 248 000 barn, var fattiga då, jämfört med 11,5 pro-cent året innan.
Här är länken till rapporten:
http://www.rb.se/press/pressmeddelanden/pages/barnfattigdomisverige.aspx
Men den rike Reinfeldt begriper och förstår förstås inte det.
Rapporten är ensidig, säger han.
Han har alltid haft det för bra för att förstå vad fattigdom är – inte minst barnfattigdom.
Han har haft sitt boende i den rika kommunen Täby, som alltid legat främst i landet – på plats 1 av de 290 kommunerna – med den minsta barnfattigdomen.
I Rädda Barnens sammanfattning heter det:
http://www.rb.se/SiteCollectionDocuments/Rapporter/Barnfattigdomsrapport_2012.pdf
Vi känner ju väl till Reinfeldts sätt att hjälpa människor i stort behov av stöd.
Det är stundtals en fruktansvärd läsning.
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/anderslindberg/article15126657.ab ”Blinda och döva” beundrare av Reinfeldt och hans människofientliga politik märker ju ingenting.

På nedanstående länkar finns några av de många mänskliga tragedier, som Reinfeldt inte bryr sig om:

1) Mats Eriksson dog efter tiden i Fas 3
http://www.expressen.se/nyheter/mats-eriksson-dog-efter-tiden-i-fas-3/
Nu är Mats Eriksson död. Han hann inte bli utförsäkrad utan fick en hjärtinfarkt.
– Om jag dör måste du säga att försäkringskassan och regeringen tog livet av mig, hade han sagt till sin vän.
2) Per fick rätt mot försäkringskassan
http://www.expressen.se/nyheter/per-fick-ratt-mot-forsakringskassan/
Muskelsjuke Per Skölds fall uppmärksammades i våras. Han kan inte hålla kroppen upprätt men uppmanades ändå att söka jobb, som kunde utföras i liggande ställning.
3) Reinfeldt, trivs du med fattigdomen?
http://www.expressen.se/debatt/reinfeldt-trivs-du-med-fattigdomen/
Sverige är rikare än någonsin. Vi har mer resurser än någonsin. Men för en allt större grupp svenskar spelar det här ingen roll.
4) Reinfeldt skickar fattiga till kyrkan
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/anderslindberg/article15126657.ab 5) Ja, fler beroende av bidrag
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=5261180
Personer som är beroende av socialbidrag, eller försörjningsstöd som det heter nu, har ökat med en fjärdedel på fem år.
6) Artiklar i tidningen Aftonbladet:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8326237.ab
Sverige sparar 16,5 miljarder i minskade sjukförsäkringskostnader.
- Mattias Pettersson har inte längre råd att bo kvar i sin lägenhet;
- Linda Bjälmén har inte en krona över till jul;
- Selma Imas vet inte om hon får några nya pengar efter helgerna.
7) De är utslängda från Försäkringskassan med beskedet att det är dags att söka jobb
– trots läkarintyg på att de är sjuka:
MS-sjuke Martin tvingas att flytta. Det här blir sista julen i hemmet för svårt MS-sjuke Mattias Pettersson.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8327059.ab
8) Selma lider av ständig värk – måste ändå jobba
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8327048.ab
9) Multisjuka Linda Gustafsson, 38, tvingades leva på sin sons barnbidrag i tio månader.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8327057.ab
10) Alliansens sjuka offer
http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article7725836.ab Förlamade Linda Bjälmen, 31, tvingas söka jobb – trots att hon ska läggas in på sjukhus
11) Annicas svåra öde är Reinfeldts mardröm
http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article7799608.ab Bloggen om svårt sjuka Annica, 55 piskar upp folkstorm mot alliansen.
Annica Holmquist, 55, lider av en svår sjukdom som får hennes kroppsdelar att växa okontrollerat. Hon kräks ofta av sina smärtor och kommer enligt läkaren aldrig kunna arbeta igen.
Men Försäkringskassan vill att hon söker jobb – socialtjänsten att hon säljer lägenheten.
12) Nu tvingas Jan söka ett arbete
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8263931.ab
Jan Gustafsson, 43, är rullstolsburen och blind. Han genomgår 20 ­timmar dialys varje vecka i väntan på en ny njure. Nu tvingas han ut i arbetslivet.
13) Fick diagnosen "fet" - men hade lungcancer
http://www.expressen.se/nyheter/1.2616404/fick-diagnosen-fet-men-hade-lungcancer
14) Dog av svält på Caremas boende
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=125&artikel=4829109
15) Skall det vara så att Cancersjuka tvingas till arbetslöshet och misär?
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article7800939.ab 16) Sluta straffa våra patienter
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/sluta-straffa-vara-patienter_6050543.svd
En lag som förutsätter att tillfrisknande sker efter tidtabell är inget annat än omänsklig. Vi möter ofta patienter som har hamnat i kläm i den nya sjukförsäkringsreformen. Utförsäkringarna måste stoppas nu, skriver 108 läkare.
17) Bedöm sjuka rättvist
http://norran.se/2010/12/bedomsjukarattvist/
I den svenska grundlagen är det fastställt att om jag är anklagad för att ha begått ett brott så har jag inför domstolen rätt att försvara mig. Jag har rätt att träffa den som anklagar mig, jag har rätt till advokat.
Från och med årsskiftet så ska inte längre läkaren, som jag träffar om jag är sjuk, göra bedömningen om jag har arbetsförmåga. Det ska istället en handläggare på Försäkringskassan göra. Den handläggaren får jag inte träffa, utan den fattar beslut utifrån skriftlig utredning av behandlade läkare.
18) Tung kritik mot sjukförsäkringen
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8105553.ab
Du har väl inte glömt:
Det är förskräckligt och cyniskt! Läs därför ännu en gång detta!
"Klamydiabrevet" – bloggposten om Annica som skakade Sverige
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2151&artikel=4032187
Bloggen om svårt sjuka 55-åriga Annica Holmquist piskar upp folkstorm mot alliansen. Hon har förvärvat funktionshinder men skall tvingas att söka arbete! Hon kräks ofta av sina smärtor och kommer enligt läkaren aldrig kunna arbeta igen. Försäkringskassan vill att hon söker jobb – socialtjänsten att hon säljer lägenheten.
– Jag orkar inte fortsätta leva, säger Annica.

Hur är verkligheten i själva verket?
Sedan Reinfeldt-regeringen tillträdde har de viktiga delarna av välfärden blivit betydligt sämre:
- Arbetslösheten har ökat.
- Ungdomsarbetslösheten har ökat.
- Långtidsarbetslösheten har mer än fördubblats.
- Antalet fattiga har ökat.
http://www.expressen.se/1.2700450
- Skolan har blivit betydligt sämre, ja, sämst inom EU.
- Andelen som lämnar grundskolan med behörighet att läsa på gymnasiet har sjunkit sex år i rad.
- Införandet av krogmomsen har inte gett någonting.
- Reinfeldts ”förbud mot bidrag” har medfört, att kommunernas socialbidrag har flerdubblats under de gångna sex åren!
- Segregeringen har ökat.

Brister hos socialdemokratin beskriver Reinfeldt med ord och uttryck som ”högt tonläge”, ”höga trösklar”, ”våldsjustis” m.fl.

Han använder gärna krångliga ord och uttryck för att få det hela att låta kunnigt och framgångsrikt.
Men han tycks inte veta vad han säger.
Varför använder han ord och uttryck som
- Säkerställer
- Konstatera
- Givet att
- Balans
- Nedåtrisker
Andra ord och uttryck har varit:
- Den svenska modellen
- Det nya arbetarpartiet
- Modernt arbetarparti
- Jobb-pakt
- Ger toppjobb
- En regering med handlingskraft

Det är ju bara fråga om ”ordtrolleri” eller ”lek med orden”.
I Aftonbladet
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14322560.ab
frågar man:
Varför gillar Fredrik Reinfeldt dessa ord och uttryck?
Reinfeldt menar, att den socialdemokratiska regeringen bedrev en politik, som han beskriver med ord om ”bidrag”.
Den bidragshysteriska hållningen hos Reinfeldt gör, att han inte ser, att han själv genomför bidrag, fastän i annan form. Han kallar det i stället ”avdrag”, ”skattesänkningar” eller liknande.
M.a.o. Bidragshatarna själva ger stora bidrag.

Vi behöver inte mer av illusionisten Reinfeldt.
Vi imponeras inte.
Sverige behöver mycket, mycket mer än Reinfeldts floskler.

Den viktiga frågan är bl.a.
Måste vi vänta i två år på en socialdemokratisk regering?
Mycket är dagsaktuellt – och mycket behövs för framtiden!
Gör något idag!

I den senaste regeringsförklaringen bubblar Reinfeldt bl.a. om ett sammanhållet samhälle för sjuka och utsatta människor. Han säger:
”I vår omvärld drabbas de svaga och de utsatta av nedskärningar och besparingar. Det är inte vår väg.”

Men tyvärr är det just den vägen, som de nya Moderaterna med Reinfeldt i spetsen valt särskilt för de svårt sjuka, de handikappade och de svaga i samhället.
Han talar om de minsta inkomstklyftorna, en ambitiös fördelningspolitik, att alla ska få del av tillväxt och välfärd, full sysselsättning och minskat utanförskap.
Men det är ju inte så!
Det är ju tvärtom!

Han fortsätter med att säga:
”Så investerar vi i sammanhållning.”
Men genom den orättvisa politik som Reinfeldt med de nya Moderaterna valt, så präglas välfärden av en mängd mycket allvarliga brister.
Det blir inte som Reinfeldt tror. Inom välfärdens viktiga områden finns stora brister:
- Sjukvården och omsorgen har brister i kvalitet och tillgänglighet.
- Patientens behov är inte styrande.
- Rättigheterna är inte tydliga.
- Omfördelning av ekonomiska resurser har kraftigt ökat orättvisorna.
- Segregeringen har kraftigt ökat.
- Sammanhållningen i samhället har försvagats betydligt.

Han avslutar med att uttala:
”Så tar vi ansvar för ett samhälle, som håller ihop i dag och i morgon. ”

Men så här är verkligheten.
Sjukförsäkringen fungerar inte alls
http://www.aftonbladet.se/ledare/article15517898.ab
Försämringarna av sjukförsäkringen var nära att fälla Reinfeldt i det senaste valet.
Minister Borg lär ha bett de moderata riksdagsledamöterna om ursäkt för att han drivit jakten på de sjukskrivna alltför hårt.
Ni minns väl, att
- cancersjuka vägrades ersättning,
- föräldrar tilläts inte sörja sina döda barn,
- Jan, 55, fick ju veta, att han kunde arbeta liggande,
- och Inga-Britt, 60, skrevs in som arbetssökande, trots att hennes liv höll på att rinna ut.

Ni minns väl också, att Reinfeldt talade om ödmjukhet. Regeringen skulle ”följa utvecklingen”, sa han.
Det har socialförsäkringsminister Ulf Kristersson gjort, och han är inte det minsta ödmjuk.

I Dagens Nyheter skriver Kristersson stolt att ”sjukförsäkringsreformen fungerar”.
I själva verket kommer 2 000 personer under hösten och vintern att kastas ut ur sjukförsäkringen för andra gången. De ska återigen hänvisas till arbetsförmedlingen, som sannolikt återigen kommer att konstatera, att de är för sjuka för att arbeta.

Klassklyftorna växer - och det är meningen
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/ingvarpersson/article15502506.ab
Anders Borg tiger ju om hur samhället utvecklas. Desto viktigare är det då, att det finns siffror som talar.
Vi vet ju alla, att inkomstklyftorna ökat.
Det är den korta sammanfattningen av SVT Pejls statistiska genomgång,
http://www.svt.se/pejl/
som nyligen presenterats.
Många har fått det bättre, men de som har det riktigt svårt har blivit fler de senaste sex åren.
Andelen unga, som helt saknar egen inkomst, har fördubblats sedan år 2005, och också i hela befolkningen blir de fattiga allt fler.
Sverige är ett samhälle med allt större klyftor.
Resultatet av SVT:s granskning förvånar oss inte:
Utförsäkring ur sjukförsäkringen, FAS 3 för arbetslösa, en ouppnåelig A-kassa för de unga innebär socialbidrag.
Förra året betalade landets kommuner drygt 10 miljarder i socialbidrag (ekonomiskt bistånd).
Allt detta är resultatet av Anders Borgs arbetslinje, som han gärna berömmer sig om.
Och de ökade klyftorna är resultatet av en mycket medveten politik.

Så låter det inte, när Reinfeldt och ministrarna själva beskriver verkligheten.
Elever hoppar av från skolan, arbetsgivare ställer växande krav och ungdomar är en smula kräsna – det är Reinfeldts förklaringar.
Reinfeldt talar förstås inte om grundproblemet, dvs. de växande klyftorna i samhället.
Han säger inte, att försämringarna för sjuka och arbetslösa ska tvinga fram nya låglönejobb.
Och naturligtvis talar han inte om, att politiken kräver att några blir ordentligt fattiga.

Borgs politiska misslyckande
http://www.nsd.se/opinion/ledare/artikel.aspx?ArticleId=7160971
Det går ju som bekant utför med Reinfeldt och Borg i den politiska ledningen av landet.
Enligt Borgs beräkningar kommer arbetslösheten i Sverige 2014 att uppgå till hela 6,7 procent.
Då har Reinfeldt, Borg och borgarna styrt Sverige i åtta långa år.
Begreppet självkritik ingår inte finansministerns repertoar.

"Sverige är ett land med massarbetslöshet", sade den nye finansministern Anders Borg, när de borgerliga tagit makten i oktober 2006. Arbetslösheten var då 6,6 procent.
Vi vet ju att Reinfeldt-regeringen och det nya arbetarpartiet Moderaterna hade som sitt mantra, att arbetslösheten starkt skulle minska genom den tydligt uttalade arbetslinjen för alla människor i landet. Det gällde även sjuka, handikappade och andra hjälpbehövande människor.
Med den nya regeringen skulle det bli minskat utanförskap och bättre ordning på arbetsmarknaden, meddelade Borg.
Han sänkte skatterna med sammanlagt 100 miljarder kronor, samtidigt som han stramade åt A-kassan och sjukförsäk-ringen.
”Det ska löna sig att arbeta”, förklarade han sturskt.

I dag vet vi hur det blev.
Borgs medicin gav inte lägre arbetslöshet.
I augusti i år var arbetslösheten 7,2 procent, enligt SCB.
Borg konstaterar dessutom i finansplanen, att arbetslösheten kommer att ligga kvar på 6,7 procent år 2014!
Efter åtta år med Reinfeldt och Borg kommer alltså arbetslösheten att ligga kvar på samma höga nivå som 2006.
Med alla rimliga mått mätt kan det bara betecknas som ett fiasko.

"Det som är ett misslyckande ska kallas ett misslyckande", sa dåvarande statsministern Carl Bildt (M) när den bor-gerliga politiken havererade i början av 1990-talet.
Det borde även Reinfeldt och Borg medge nu år 2012.
Reinfeldt-regeringen har misslyckats med sin viktigaste fråga, jobbpolitiken.

Men begreppet självkritik ingår inte i Reinfeldts och Borgs repertoar.
I debatter skryter de gärna om resultaten sin politik.
7,5 procent under Borg 2012 är en lyckad arbetslinje, enligt Borg.
Men 2006 var 6,6 procent "mass-arbetslöshet", enligt Borg.
Borgs agerande är intellektuellt ohederligt!
Faktum är, att en lång rad europeiska länder har klart lägre arbetslöshet än Sverige.
Det räcker med att nämna Tyskland, Nederländerna, Norge, Tjeckien och Österrike, men fler finns.

Vi vet nu, att socialdemokraterna tydligt uttalat i frågan om arbetslösheten!
Den är nämligen inte bara ett problem för de berörda individerna utan också ett samhällsekonomiskt slöseri.
En hög arbetslöshet innebär större kostnader för A-kassa och försörjningsstöd, samtidigt som den leder till lägre skatteintäkter.
Enbart socialbidragen kostade Sverige 10,3 miljarder kronor år 2011.

Vi kan läsa mer om jobben här:
http://a-smedjan.se/?p=2481
Moderaterna påstod ju, att det skulle komma att uppemot 600.000 nya jobb.
Rapporten ”Hur gick det?” berättar om hur det gick med Moderaternas löften om att jobbskatteavdrag och sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar.
Det handlar om de i stort sett uteblivna effekterna.
”Det finns alla skäl i dag att varna för det statistiska spin som Moderaterna ägnar sig åt;
Alla siffror från regeringskansliet i syfte att bevisa den egna politikens framgångar bör granskas ytterligt kritiskt. Och med ett helt saltkar till hands.”

Vi kan avsluta med en artikel om att
Statsministern lever i det blå
http://www.nsd.se/opinion/ledare/artikel.aspx?ArticleId=7156453
"Sverige står på fast mark", sa Reinfeldts i den senaste regeringsförklaringen.
Men Reinfeldts snack om en lyckad arbetslinje och framgångsrik politik klingar ihåligt.
Han kom till makten 2006 med löften om att minska utanförskapet och sätta folk i arbete.
I dag vet vi att det närapå blev tvärtom.
Fler har tvingats till socialen under Reinfeldts styre.
2011 fanns det cirka 234 000 hushåll som fick försörjningsstöd, enligt Socialstyrelsens årsstatistik.
Det är en uppgång med ungefär 23 000 hushåll sedan 2007.
I augusti 2012 gick 366 000 svenskar (7,2 procent av arbetskraften) utan jobb, enligt SCB.
Det är högre än i augusti 2006 när Göran Persson höll i styrspaken.
Sex år med Reinfeldt och fyra jobbskatteavdrag gav inte en bättre arbetsmarknad.

Visst, de flesta har det bra i Sverige 2012.

Många vanliga löntagare kan säga, att de fått mer pengar i plånboken.

Men samtidigt har stora grupper fått det sämre.
Man kan inte säga att Sverige investerat i social sammanhållning, som Reinfeldt talat om.

I spåren efter den höga arbetslösheten och utförsäkringarna upplever vi tvärtom större sociala spänningar och ökad otrygghet.
Det påverkar oss alla. Vi får betala ett högt socialt och ekonomiskt pris, när barn och ungdomar får en dålig start i livet.

Därför räcker det inte med självskryt och självgoda uttalanden.
Statsministern lever uppe i det blå. Dagens arbetslöshet är inget litet minoritetsproblem.
Den berör alla och hela samhällsekonomin.

Duon bländar människor med sitt bubblande.
Politiken Reinfeldts regering presenterar är knappt politik.
Moderaterna har lyckats få många att dela deras bistra samförstånd.
De tycker, att Reinfeldt är en trygg statsman, som verkar för allas bästa.
Han sa själv år 2007:
”Jag går sida vid sida med folket, vars förtroende jag bär”.

Men orosmoln har kommit.
Efter valet 2010 blev det femte jobbskatteavdraget hotat.
Skulle borgarna förlora hedern genom att få stryk i den fråga, som var hjärtat i deras politiska projekt?
Enda utvägen skulle därför vara en ekonomisk kris.
En världsekonomi i fall blir en legitim orsak till att skjuta politiska svårigheter på framtiden.
Och då nu världen får uppleva en ”ekonomisk härdsmälta”, kan Anders Borg – mannen med strategiska kriser - andas ut.
Yttre hot har blivit en framgångsfaktor för Moderaterna.
Kriser är inget som drabbar dem.
Kriser är något som välsignar dem.

Men verkligheten då?
Där ute växer barnfattigdomen!
Klyftorna ökar.
De utförsäkrade får ingen hjälp.

Hur är då verkligheten?
Det är konstigt är, att vi inte är argare inför dagens orättvisa samhälle.
Långtidsarbetslösheten är högre nu än för sex år sedan!
Men det har ändå inte utlöst ”ramaskri”.
Det har ändå inte blivit en stor politisk fråga.
Att unga människor inte får arbete.
Att de blivit många flera än för sex år sedan.
Svaret från Reinfeldt har blivit sänkt restaurangmoms.
Det är farligt att ha Reinfeldt och Borg i ledningen,
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/karinpettersson/article15518302.ab om man vill ha arbete samt rättvisa, jämlikhet och ett sammanhållet samhälle.

I dag är 366 000 svenskar arbetslösa.
32 procent av dem, ungefär 118 000 personer, har varit arbetslösa längre än sex månader.
Överrepresenterade är unga, sjuka, utrikes födda samt ensamstående föräldrar.
I vårt samhälle finns idag segregation, rasism, utanförskap, barnfattigdom och problemområden.
Arbetslösheten leder till sjukdom och fattigdom, och detta går i arv till kommande generationer.
Arbetslösheten i dag är 7,2 procent och högre än vid valet 2006.
Trots alla svårigheter har Borg betalat av på statsskulden och sänkt skatten med 100 miljarder.
Är det så?
Reinfeldt och Borg kanske tycker, att folk måste rycka upp sig. De får skylla sig själva?
Det är i så fall den största förändring som Reinfeldt och Borg har åstadkommit.
Och den farligaste!

Det är verkligen hög tid att lägga ner fas 3!
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/ingvarpersson/article15510580.ab Fas 3 är ett av regeringen Reinfeldts största misslyckanden.
Arbete för långtidsarbetslösa har blivit påhittad sysselsättning!
Fas 3 har ofta inneburit en förnedrande återvändsgränd för dem som drabbats.
Människor har berättat om hur de känt sig utnyttjade, utsatta och rättslösa.
Och om hur deras möjligheter att få ett arbete undan för undan urholkats.

I dag är över 30 000 människor ”placerade” i systemet med Fas 3, som är en av landets större arbetsgivare.
Långtidsarbetslösheten och utanförskapet har vuxit.
I dag har över 70 000 svenskar varit arbetslösa i mer än två år.

Fas 3 är ett politiskt haveri, från början till slut.

Sammanlagt 6 gånger uttalade han:
”Så investerar vi i Sverige”.

Han fortsatte med verklighetsbefriade fraser:
”I vår omvärld drabbas de svaga och de utsatta av nedskärningar och besparingar. Det är inte vår väg.
Sverige kan och ska investera i sammanhållning och välfärd. I sjukvård och omsorg. I minskat utanförskap. I tillskott till utsatta grupper. I jämställdhet. I ett fungerande rättsväsende. I kulturen. I miljön och klimatet. I framtidstro.”
Men hur är verkligen verkligheten?
Några exempel visar Reinfeldt-regeringens människo-kyla.

1) Mats Eriksson dog efter tiden i Fas 3
http://www.expressen.se/nyheter/mats-eriksson-dog-efter-tiden-i-fas-3/
Nu är Mats Eriksson död. Han hann inte bli utförsäkrad utan fick en hjärtinfarkt.
– Om jag dör måste du säga att försäkringskassan och regeringen tog livet av mig, hade han sagt till sin vän.

2) Per fick rätt mot försäkringskassan
http://www.expressen.se/nyheter/per-fick-ratt-mot-forsakringskassan/
Muskelsjuke Per Skölds fall uppmärksammades i våras. Han kan inte hålla kroppen upprätt men uppmanades ändå att söka jobb, som kunde utföras i liggande ställning.
Nu har han fått rätt mot försäkringskassan.
– Han är lycklig över att slippa oroa sig för vad som ska hända framöver, säger en ombudsman på Seko.

Fortsättningsvis kan vi läsa följande.
Så här heter det i en tidningsledare:
50-lappen avslöjar mer än alliansen vill
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/lenamellin/article15457988.ab
Med en femtiolapp i månaden bevisar regeringen
- att de är rädda för att inte vinna valet;
- att principer är till för att tummas på;
- att alla vapen ska vridas ur händerna på S-ledaren Stefan Löfven.

Alliansen skrev i går på DNs debattsida, att pensionärsskatten nästa år sänks med cirka 50 kronor i månaden.
Med sin femtilapp berättar Fredrik Reinfeldt (M), Jan Björklund (FP), Annie Lööf (C) och Göran Hägglund (KD) betydligt mer:
1. De ängslas redan för att förlora valet om två år;
2. De är oense;
3. Principer är till för att brytas;
Från början sänkte alliansen skatten för löntagare av principiella skäl.
Det skulle löna sig bättre att arbeta än att inte göra det.
4. ”Operation stoppa Stefan Löfven”.

Så här står det i tidningar:
Alliansens taktik - att stjäla från Löfven
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15419863.ab
För en dryg vecka sedan presenterade Allians-ledarna en miljardsatsning på Life-science.
På samma plats presenterade Löfven en liknande inriktning för ett halvår sedan.
Ända sedan Stefan Löfven tog över som S-ledare, har han betonat vikten av innovationer och forskning.
I en debattartikel i SvD i april slog Löfven fast:
– Ett område vi särskilt lyfter är möjligheterna att skapa fler jobb inom sjukvårds- och läkemedelsområdet, det som brukar kallas Life science.
Löfvens så kallade "innovationsresa" gick till Science for Life Laboratory i Solna.
Och det var just dit alliansledarna åkte för att presentera en storsatsning ur kommande budget.

Men det är inte bara satsningen på Life science, som påminner om Löfvens inriktning.
Flera andra nyheter i budgeten är sådant som Socialdemokraterna har drivit tidigare.
Förskoleminister Nyamko Sabuni en presenterade en satsning på jourförskolor, populärt kallade "nattis".
Alliansen lovar nu stimulanspengar till kommunerna.
Det är en kovändning från regeringens sida.
I våras röstade de nej till riksdagens krav på stimulanspengar.

Ett annat exempel är den Ostlänk som alliansen presenterade under en tågresa för två veckor sedan.
Den fanns med i de rödgrönas valmanifest 2010.

När Alliansen saknar idéer och egen politik, så stjäl de från Socialdemokraterna och Löfven.

Regeringens agerande är skamligt – inte minst sedan man lyssnat på Reinfeldts egen-beröm i årets regeringsförklaring!

Här är en förteckning över några av Alliansens politik-stölder från S:
1) Tunnelbana till Nacka i Stockholm.
S och de rödgröna har i många år i partiledar-debatter, sommartal och förstamajtal angett detta behov.
Reinfeldt presenterade denna i sitt sommartal i år.
2) Ostlänken, snabbtåg mellan Järna och Linköping.
S och de rödgrön hade med detta förslag i valmanifestet 2010.
Alliansen presenterade förslaget under tågresan till Linköping i slutet av augusti.
3) Nattöppen förskola, "nattis".
S och de rödgröna länge krävt detta.
Alliansen presenterade för en tid sedan en satsning till kommunerna för att stimulera ordnandet av
jourförskolor och nattis.
4) Satsning på utbildning för ungdomar som väntar på ett jobb, bl. a. lärlingsutbildning.
Stefan Löfven har ända sedan sin tid som ordförande för IF Metall fokuserat på ungdomsarbetslösheten.
Alliansen presenterade härom veckan ett ungdomspaket under besöket i Helsingborg.

Löfven ska ta makten från Reinfeldt.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15457996.ab
S ekonomiska talesperson Magdalena Andersson har den givna huvudrollen när S går till offensiv mot Reinfeldt och Höger-politiken på Moderaternas hemmaplan. Hon kommer att utmana Anders Borg och regeringen i deras
paradgren – ansvaret för svensk ekonomi.

S-alternativet till regeringens budgetförslag är Stefan Lövfens första och förväntningarna är skyhöga.
Budgetmotionen avgörande för att ”signalera att det blir en ny, tydligare framtidsinriktning på politiken”.
Sex punkter listas, där förtroendet hos väljarna ska stärkas.
Huvudfrågor är skolan och jobben.
Målet är att Socialdemokraterna senare i höst ska:
- Uppfattas som mer handlingskraftiga, kompetenta och framtidsinriktade än alliansen.
- Ha fortsatt ledning och ökat förtroende när det gäller ekonomi, jobb och skola.

Reinfeldts regeringsförklaring innehöll mängder av prat och mycket återupprepat bubbel.
Löfven tycker just så och säger:
- Vi har blivit vana vid, att Fredrik Reinfeldt talar om att människor ska arbeta. Men i själva verket sker inte mycket politiskt som gör att människor kan arbeta.
S-ledaren saknar mycket för att skapa jobb och öka konkurrenskraften i Sverige.
- Att prata om att alla ska arbeta kan alla göra. Men att leverera en politik som skapar arbete, det är något helt annat. Vi har några veckor kvar att fila på vår budget, och skillnaderna kommer att framstå väldigt klart, säger Löfven.
Att prata om att alla ska arbeta - det kan alla göra.

Men att leverera en politik som skapar arbete är något helt annat.
http://www.expressen.se/nyheter/oppositionen-en-helt-annan-sak-att-leverera/
I Reinfeldts tal fanns inget heller om miljöfrågorna.
Löfven och de rödgröna ger inte mycket för Reinfeldts regeringsförklaring.
Andra menade, att den allvarligaste bristen var, att Reinfeldt inte kom med någon klimatpolitik, inte heller något om bostadsbristen, som är ett av de stora samhällsproblemen.

Jag har i blogg-inlägg efter blogg-inlägg skrivit om Reinfeldts och Höger-regeringens kalla och omänskliga samhällsbyggande.

Här är några av inläggen:
* Arbetslöshetspartiet Moderaterna
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=56232
* Välfärden har helt urholkats under Reinfeldt
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=56322
* Många vaknar!
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=56508
* Allt saknas!
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=56608
* Reinfeldt, trivs du med fattigdom?
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=56958

Eller så här:
Reinfeldt skickar fattiga till kyrkan
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/anderslindberg/article15126657.ab
Reinfeldt förstår inte hur människor i svårigheter har det!?
Reinfeldt-regeringen skyr inga medel!
Betyder ”prestige” mycket för Reinfeldt-regeringen?
Nu har vi verkligen fått ett djupt orättvist och segregerat samhälle!
Det finns förändringar – ja, rent av ”borgerliga experiment”, som skapat ett omänskligt samhälle!
Nu räcker det väl med försök?

Reinfeldt borde nu tala om ”Arbetslöshetspartiet Moderaterna”!

Sven Otto Littorin: ”Fas 3 blev inte vad vi hoppats på”
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15394665.ab
Sven-Otto Littorin var en av hjärnorna bakom jobbsatsningen Fas 3.
Nu sågar den förre arbetsmarknadsministern sin egen idé.
”Jag är den förste att hålla med om att Fas 3 inte blev vad vi hoppats på”, skriver Littorin i USA-bloggens kommen-tatorsfält, vilket han även bekräftat.

Fas 3, som döpts om till sysselsättningsfasen, har kritiserats för att vara ineffektiv och även innehålla förnedrande arbetsuppgifter för de arbetslösa som ingått i jobbsatsningen.
Littorin säger, att när man hör att de som deltagit i Fas 3 inte varit nöjda, då tycker jag, att man kan försöka göra det bättre. Många har fler problem än arbetslöshet, t.ex. sjukdomar som komplicerar bilden.

Men hur fungerade egentligen FAS 3?
Det finns mängder av exempel på hur människor blivit lidande, utsatta och även fattigare.
Här är ett av många exempel på hur människor verkligen kommit i kläm i systemet.
Här är länken till artikeln, kallad
”Mats Eriksson dog efter tiden i Fas 3”
http://www.expressen.se/nyheter/mats-eriksson-dog-efter-tiden-i-fas-3/

Och hur är det?

Ja, fler beroende av bidrag
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=5261180
Personer som är beroende av socialbidrag, eller försörjningsstöd som det heter nu, har ökat med en fjärdedel på fem år.
• I hela landet levde 4,4 procent av befolkningen i hushåll med ekonomiskt bistånd förra året.
• I Sorsele var andelen 11,9 procent.
• Lägst andel var det i Vellinge med 0,6 procent (en typisk Höger-kommun).
• Långvariga biståndstagare över 18 år, alltså de som erhållit försörjningsstöd i tio månader eller längre, var 2006
totalt 84 142 personer i landet.
• OBS. 2011 var det 109 301 biståndstagare, en ökning med 25 159 biståndstagare
eller nära 30 procent. Och det handlar om socialbidrag för tio månader eller längre.

Reinfeldts politik har havererat
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/danielswedin/article15407425.ab
Vad som hänt är ett klart underbetyg åt Reinfeldts prat-våffleri om att minska utanförskapet.
Det är också konsekvensen av den så kallade arbetslinjen.

År 2005 hade bara ett annat land inom OECD en mer generös A-kassa än Sverige.
I dag år 2012 är vår arbetslöshetsförsäkring sämre än genomsnittet.

För drygt ett år sedan förklarade Fredrik Reinfeldt,
att när A-kassan nu har havererat får arbetslösa söka ”stöd och hjälp av sina föräldrar, sin partner
eller på annat sätt”.

Ett häpnadsväckande och mänskligt kränkande uttalande!

Härtill kommer, att ungefär 40 procent av socialbidragen är förknippade med arbetslöshet och en fjärdedel av dessa bidragstagare är inte med i A-kassan, enligt SKL.

I dagarna redovisade Försäkringskassan siffror om den grupp som slängdes ut från sjukförsäkringen under det första halvåret 2010. Redan innan det året var slut var hälften tillbaka i sjukförsäkringen och en stor grupp hade helt lämnat försäkringssystemet. Det är regeringen som med medvetna politiska beslut har urholkat trygghetssystemen. Att skyddsnäten inte längre fungerar syns på kommunens socialkontor.

Sammanfattningsvis kan följande noteras:
Socialstyrelsen redovisar den officiella statistiken över ekonomiskt bistånd inklusive introduktionsersättning för år 2011.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-6-58

I siffror uttryckt gäller följande:
År 2011 fick 235 947 hushåll ekonomiskt bistånd. Detta utgör 6,2 procent av alla hushåll i befolkningen.
Biståndshushållen domineras av ensamhushåll.
Oavsett år utgör män utan barn den största gruppen.
Ekonomiskt bistånd vanligast bland ensamstående kvinnor med barn är vanligast, och år 2011 fick 23 procent av de ensamstående mödrarna ekonomiskt bistånd.

7 procent av Sveriges barn bor i hushåll som får ekonomiskt bistånd. 2,9 procent finns i familjer som får långvarigt bistånd dvs. i minst 10 månader under året.

År 2011 betalade kommunerna i genomsnitt 47 600 kronor per hushåll.

År 2011 fanns 418 039 biståndsmottagare, varav 281 118 var vuxna och 136 921 barn.
39 procent av de vuxna biståndsmottagarna var mellan 18 och 29 år.
Sammantaget fick 4,4 procent av befolkningen ekonomiskt bistånd.

Som jämförelse kan noteras:
År 2006 fanns 392 466 biståndsmottagare, varav 264 191 var vuxna och 128 275 barn.

Under regeringen Reinfeldts sex år vid makten har alltså
antalet biståndsmottagare ökat med 25 573 personer eller drygt 6,5 %.

I ekonomiskt avseende gäller, att
* under 2011 betalade kommunerna ut 11,2 miljarder kronor i ekonomiskt bistånd inklusive introduktionsersätt-ning.
* introduktionsersättningen utgjorde nästan 1 miljard kronor, vilket motsvarar 9 procent.
* under mars 2011 utbetalade kommunerna det högsta beloppet om 1 020 miljoner kronor
* det lägsta beloppet om 854 miljoner betalades ut i januari.

SLUTLIGEN:
Läs mitt blogg-inlägg om
Arbetslöshetspartiet Moderaterna
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=56232

Härtill kommer stora brister som behöver åtgärdas.
Därför kopierar Reinfeldt också en del av Socialdemokraternas förslag till åtgärder.

Reinfeldts väg för vårt samhälle är en kopia av strävan i USA, där Romneys vicekandidat starkt vill minska sjukvårds- och pensionsavgifter samtidigt som skatten skall sänkas för den rike. Det är helt olika syn på Amerikas samhälle, som gäller för demokrater och republikaner. De totala offentliga utgifterna i USA ligger idag på cirka 30 procent av BNP.
I USA heter det, att ”utgifter för utbildning, infrastruktur, vetenskap och teknologi, miljöskydd och anpassning till klimatförändringar är på väg att försvinna”.
Det är på väg att skapas en anorektisk stat utan välfärd, rättvisa eller konkurrenskraft.
Men detta är inte unikt för USA.

I Sverige har Reinfeldt valt samma väg!
http://www.nsd.se/opinion/ledare/artikel.aspx?ArticleId=7109446
Reinfeldt har sett till att våra samlade inkomster, som går till skatt och avgifter, sjunkit från 48 procent år 2006 till drygt 44 procent för 2011.
Som i USA har skattesänkningarna framför allt gynnat de mer välbärgade, medan de som tjänar minst fått se sina inkomster krympa.
Reinfeldt och moderaterna har pyntat sin politik med verbal kosmetika.
Det blir jobbskatteavdrag istället för skattesänkningar.
Förbättringen för höginkomsttagarna maskerades som avskaffad fastighetsskatt.

I grunden har Reinfeldt och Romney samma mål:
En bantad offentlig sektor som leder till ett samhälle, där plånbokens tjocklek blir allt viktigare.

DOCK: Det blir svårt att klara en bra gemensam välfärd.
Incitamentet, kravet, att skapa egna lösningar i form av tilläggsförsäkring till a-kassa, privat sjukförsäkring, privat hemhjälp, egna äldreboenden kommer att öka.

Reinfeldt försöker att maskera ett systemskifte som Mitt Romney öppet förespråkar!

Men opinionen i vårt land är inte helt med Reinfeldt.
Därför gäller det finna (maskerade) lösningar.
ALLTSÅ: Alliansen kopierar!
http://www.nsd.se/opinion/ledare/artikel.aspx?ArticleId=7128339
I mars fick S-riksdagsledamoten Sven-Erik Bucht, Haparanda, stöd från en riksdagsmajoritet för sitt förslag om ett statligt program för gruvnäringen.
"Behovet av insatser från samhället är stort, allt från utbyggnad av järnväg och vägar till bostäder och utbildning i de områden som berörs", konstaterade Bucht.

S-riksdagsledamoten Leif Petterson, Boden, skrev en interpellation om behovet av insatser för att säker-ställa malmtransporterna mellan den nya gruvan i Pajala och omlastningsstationen i Svappavaara.
Länets S-riksdagsledamöter krävde dessutom en upprustning av Malmbanan och andra satsningar på infrastrukturen i norr.

Regeringens besök i Kiruna i onsdags tyder på att den borgerliga regeringen tagit till sig en del S-tankar. Alliansen har ”kopierat vissa S-motioner”.
I höstbudgeten föreslås pengar för att rusta upp Malmbanan och för att förbättra vägen mellan Pajala och Svappavaara. Dessutom forskningssatsning på mineral-, gruv- och stålområdet.

Men det räcker inte med vägar och järnvägar.
Gruvnäringen behöver 5 000 nya medarbetare.
Det gäller, att regeringen snabbt bygger ut och satsar på kvalificerade arbetsmarknads- och yrkesutbildningar.
”Det gäller utbildning av arbetskraft och matchning mot sektorer, som annars riskerar betydande svårigheter", skriver Mikael Damberg och övriga i S-gruppen.
M.a.o. Det krävs insatser på en ännu bredare front för att utveckla och stärka svensk gruvindustri.

Det blev alltså sex förlorade år med den borgerliga regeringen!
http://www.nsd.se/opinion/ledare/artikel.aspx?ArticleId=7133042

"Jobbskatteavdraget är det mest jobbskapande som någon regering gjort", sa Reinfeldt i riksdagens partiledardebatt den 19 januari 2011.
Det var ett övermaga uttalande, milt sagt.
I januari 2011 hade Sverige en arbetslöshet som låg över siffrorna för Göran Persson 2006 och skyhögt över arbetslöshetstalen under regeringen Palme på 1980-talet.
Ännu lägre arbetslöshet hade Sverige under Tage Erlanders bästa år på 1960-talet.

Inga tecken på en snabb förbättring syns.
I juli gick 367 000 svenskar arbetslösa och långtidsarbetslösheten växer.
Omkring 200 000 svenskar har gått utan jobb i mer än ett halvår.
Och detta efter sex år med borgerligt styre och efter fyra jobbskatteavdrag!

Reinfeldt verkar nu inse att jobbskatteavdraget inte fixar arbetslösheten.
Det sker i stället en anpassning till oppositionens förslag och idéer och handlar om tunnelbanor, vägar, järnvägar och utbildningsplatser.

Skatterna sänktes med omkring 100 miljarder kronor.
Tänk, om bara en liten del av de pengarna använts för att sätta spaden i marken och bygga första etappen av Norrbotniabanan!

Regeringen gör ingenting – trots att mycket behöver göras.
Regeringen är handlingsförlamad.
Den verkliga valfriheten förstörs av Reinfeldt-regeringen.
Fattigdomen ökar under Reinfeldt-regeringen.
Antalet svårt sjuka, handikappade och utslagna utan hjälp ökar under Reinfeldt-regeringen.

Du kan läsa några av artiklarna här:

* Läs om föraktet mot sjuka och handikappade!
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=55968

* Allt saknas!
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=56608

Vi behöver mer än illusionisten Reinfeldt.
Vi imponeras inte.
Sverige behöver mycket mer än Reinfeldt-floskler om
- det nya arbetarpartiet Moderaterna;
- trösklar;
- jobb-pakt.

Måste vi vänta i två år på en socialdemokratisk regering?
Mycket är dagsaktuellt – och mycket behövs för framtiden!
Gör något idag!

I sitt sommartal den 26 augusti 2012 inledde Stefan Löfvén med att tala om krigets Syrien.
Han sa att kriget var en allvarlig internationell kris och ett bevis på ”diktaturens fruktansvärda ansikte och en plats för ett obegripligt stort mänskligt lidande”.
Han menade, att ”våra röster måste fortsätta läggas till alla de som kräver fred. Ingens arbete för internationell solidaritet är förgäves. En röst är alltid större än tystnad!”

Sedan kom han in på världsekonomin och förhållandena i Sverige.
Här nedan finns
citat ur Stefan Löfvéns sommartal
http://www.socialdemokraterna.se/Stefan-Lofven/Tal-och-artiklar/2012/Stefan-Lofvens-sommartal/?id=297734&epslanguage=en

- Under de senaste 20 åren har världsekonomin gått igenom de största och snabbaste förändringarna någonsin.
- Den globala arbetskraften fördubblades, handelshinder avskaffades och gigantiska marknader öppnades upp.
Förutsättningarna för handel och produktion förändrades i grunden.
- Sverige nu är ett utav de länder som tjänat mest på globaliseringen.
Under de senaste 20 årens stenhårda konkurrens har Sverige ökat exporten med 200 procent. Och vårt överskott i
handeln med omvärlden är under samma tid över 3000 miljarder kronor.

- Sveriges framgångsrika modernisering av näringslivet har bara varit möjlig genom att vi har sett till, att de männi-
skor som måste byta jobb inte har fastnat i arbetslöshet.
Men det gör fler och fler människor idag. Antalet som har varit arbetslösa längre än två år har mer än fördubblats
på fem år.
- Hela tiden måste vi arbeta med att stärka Sveriges konkurrenskraft.
- Vi har smärtsamma besked om forsknings- och utvecklingsjobb i storstadsregioner, som lämnar Sverige.

- Sverige har en regering som inte förstår det internationella, moderna företagandets villkor.
- Regeringen har varit helt ointresserad av näringspolitik.
- De skära bort fler högskoleplatser.
- De talar om sänkta löner och sämre arbetsvillkor.

I sitt tal betonade Löfvén att vi i stället ska stärka varje individs möjlighet till utbildning och utveckling, bli än mer öppna och stärka våra internationella band.
- Vi måste bryta de hinder som håller människor tillbaka, och håller Sverige tillbaka som land - inte minst här i Stockholm.

Löfvén framhöll dessutom,
- att ansvariga moderater inte kommer att uppfylla vallöftet om fler studentbostäder. Det lovades 4400 bostäder
men har byggts 86.
- Fortsätter utbyggnaden av kollektivtrafiken i den här takten kommer våra barn få bli väldigt duktiga på att prome-
nera. Och fortsätter utbyggnaden av bostäder på det här sättet så kommer våra barn få bli väldigt duktiga på att
tälta.

- Vi behöver bygga bort bostadsbristen, färdigställa Förbifart Stockholm och bygga tunnelbana både till Nacka och
till Nya Karolinska. Och för det behövs Socialdemokratiskt styre i stadshuset, i landstingshuset och i Rosenbad!

Sedan kom Löfvén in på ett mycket viktigt område, nämligen ungdomsarbetslösheten.

Han sa vidare:
- Ungdomsarbetslösheten i Sverige är skyhög, och väsentligt högre än i länder som Danmark och Tyskland.
Varken nedsatta arbetsgivaravgifter eller sänkt krogmoms har gett någon effekt.
Inte FAS 3 heller.

Om de unga framhöll Löfvén:
- Regeringen sänker utbildningsambitionerna i en tid, när vi behöver höja dem.
- Här väljer vi Socialdemokrater en annan väg.
- Tilltro till de ungas deras förmåga, höjd kompetens och jobb.

- Skolresultaten har sjunkit konstant de senaste sex åren.
- Tre tydliga saker måste göras nu:
Stärka lärarna, likvärdigheten mellan skolorna och långsiktigheten i hela utbildningssystem.

- Våra röster måste fortsätta läggas till alla de som kräver fred. Ingens arbete för internationell solidaritet är förgäves.
En röst är alltid större än tystnad!

Ett tydligt löfte:
Alla arbetssökande unga som inte har gymnasieutbildning ska få det.
20 000 ungdomar varje år ska erbjudas ett utbildningskontrakt med god ersättning och höga krav, där du kan
kombinera jobb eller praktik med ett avslutande av dina studier.

Regeringen lägger sina få förslag efter valet.
Men valet är om två år – och arbetslösheten kräver åtgärder här idag.
Men arbetslösheten är inte en taktisk valfråga – den är ett akut samhällsproblem.

Löfvén fortsatte:
Vi måste agera och göra långsiktiga investeringar.
Vi ska bygga en infrastruktur som sätter Sverige i arbete!
Vi ser ett större behov av företagsnära forskning i hela landet, så högskolor och universitet kan sprida sina resultat i det lokala näringslivet.
Genom en nära samverkan mellan näringsliv, forskning och förtroendevalda kan vi möta företagens behov, sprida forskningsresultat och stärka svensk innovationskraft. Det bygger exporten, och det skapar jobb i Sverige.

Trots att vi varje år producerar mängder av nya idéer, så är det för få som kommersialiseras och utvecklas till pro-dukter i Sverige.
Vi vill införa ett innovationspolitiskt råd, som för upp dessa frågor på högsta politiska nivå. Vi vill investera i klimat-innovationer, förenkla och förstärka tillgången på riskkapital och höja Sveriges exportstöd.

Vi behöver förbättra de grundläggande förutsättningarna för företagande.
Vi presenterar idag ett förslag om att slopa den andra sjuklöneveckan för företag. Den sjuklöneperiod som företagen betalar halveras från dagens två veckor till maximalt en vecka.
Det är ett av våra jobbförslag i den kommande höstbudgeten.

* Utbildning, infrastruktur, forskning och företagande – det är det som stärker oss i den globala ekonomin. Det är det som skapar jobb i Sverige!
* Vi behöver bygga en ekologisk hållbarhet, med transporter, bostäder och jobb som inte tär på våra begränsade resurser.
* Vi behöver bygga en ekonomisk hållbarhet, där alla har både en skyldighet och en möjlighet att utbilda sig och arbeta.
* Vi behöver bygga en social hållbarhet, med den välfärd vi förtjänar – och där vi har starka broar från sjukdom till rehabilitering, från arbetslöshet till arbete, från segregation till ett sammanhållet samhälle.

Illusionerna och skönmålningen om
- arbete åt alla,
- ”lägre trösklar”,
- trygghet för alla,
- valfrihet för alla,
- att alla kan förverkliga sina ambitioner
är genomskådade och är som vanligt bara vanliga floskler!

Det har tyvärr gått en alltför lång tid sedan bländningen av människor började.
Men nu ser alla verkligheten.

Påminn dig bara några händelser (genom att klicka på länkarna här nedan):

* Skandal att han kommer undan
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/karinpettersson/article13678715.ab Aftonbladet Ledare; Publicerad 2011-09-25
Samma vecka: Moderaternas ”idéprogram” presenteras. Ett berg av floskler, en smet utan mening. Det bästa
man kunde använda det till var att leta efter orden som försvann.
Här är ett: utanförskapet.
Visst klingar det bekant?
För den som glömt: utanförskapet var Reinfeldts mantra i valrörelsen 2006. Och även efter valet, ett kort tag.

* Reinfeldt, trivs du med fattigdomen?
http://www.expressen.se/1.2700450
Expressen Debatt; Publicerad 2012-02-06
Andelen svenskar som riskerar att hamna i fattigdom ökat från 9,5 till 12 procent i hela befolkningen.
Risken för att hamna i fattigdom hade ökat i alla sjutton kategorier under de senaste fem åren.
- Under din tid vid makten, Fredrik Reinfeldt, har andelen svenskar som riskerar att hamna i fattigdom ökat från
9,5 till 12 procent i hela befolkningen. Antalet lågutbildade som riskerar fattigdom har fördubblats. Andelen pen-
sionärer som riskerar fattigdom har ökat från 10 till 15,5 procent.
Bland utomeuropeiska invandrare är risken 45 procent. Grupp efter grupp är mer utsatt. Är man ung, pensionär,
invandrare, lågutbildad, glesbygdsbo, småstadsbo, ensamstående förälder, familj med fler än tre barn, deltidsan- ställd eller arbetslös, då är risken större idag än för fem år sedan att man ramlar över gränsen. Kanske kommer du
att svara: dessa människor arbetar inte - vi står för en politik där det ska löna sig att arbeta. Men det stämmer
inte. Även för gruppen anställda har risken för att hamna i fattigdom ökat under din tid vid makten.
Klyftor i samhället skapar otrygghet, brottslighet, hälsoproblem och ökade samhälleliga kostnader. Denna fattig-
dom är skadlig och i Sverige - helt onödig.
- Fredrik Reinfeldt: Vad är det som har hänt? Är det ett misstag, något som har gått fel? Eller är det så här du vill
att Sverige ska se ut?

* Privatiseringarna i Täby har drivits alldeles för långt
http://www.dn.se/debatt/stockholmsdebatt/privatiseringarna-i-taby-har-drivits-alldeles-for-langt
DN, Stockholmsdebatt; Publicerad 2012-02-11
Täby kommun har gått alldeles för långt i sin privatiseringsiver. Principerna om rationell styrning och verklig valfrihet gäller inte för kommunens moderater, skriver Magnus Hedberg, ordförande för Socialdemokraterna i Täby.
Täby är en bra kommun. Vi socialdemokrater är stolta över att genom åren ha bidragit till att utveckla ett gott
samhälle. Dessvärre har viljan bland ledande moderater att i samförstånd bygga en bättre kommun eroderat. I
stället drivs nyliberal symbolpolitik.

* Fredrik Reinfeldt och ödmjukheten
http://www.aftonbladet.se/ledare/article14635958.ab
Aftonbladet Ledare; Publicerad 2012-04-05

* Hur man tolkar en statsminister
http://blog.svd.se/ledarbloggen/2012/05/15/hur-man-tolkar-en-statsminister/
SVD Ledarblogg; Publicerad 2012-05-15

* Reinfeldt kritiseras för uttalande
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/reinfeldt-kritiseras-for-uttalande_7201642.svd
SVD Nyheter; Publicerad 2012-05-15

* "Letar syndabockar för att politiken inte fungerat"
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/ledarskribenterna-om-fredrik-reinfeldts-uttalande_7205478.svd
SVD Nyheter; Publicerad 2012-05-16

* Hur man tolkar en statsminister
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/hur-man-tolkar-en-statsminister_7204752.svd
SVD Opinion; Publicerad 2012-05-16

* Reinfeldts statistiska slalomåkning oroar
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/reinfeldts-statistiska-slalomakning-oroar_7206900.svd
SVD Opinion Brännpunkt; Publicerad 2012-05-17

* Reinfeldt är en fet katt
http://www.aftonbladet.se/ledare/article15053706.ab
Aftonbladet Ledare; Publicerad 2012-06-30

* Korrupt, Reinfeldt
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/anderslindberg/article15073340.ab Aftonbladet Ledare; Publicerad 2012-07-04

Idag kan Aftonbladet
http://www.aftonbladet.se/incoming/article15071267.ab
avslöja att Fredrik Reinfeldt sedan 2010 gett allt fler statliga toppjobb till personer med politisk bakgrund i Alliansen. Av de 14 personer som hämtats från partipolitiken till de välbetalda jobben som landshövdingar, generaldirektörer och ambassadörer kommer 10 från Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna.
Precis den typ av vänskapskorruption Reinfeldt kritiserade Göran Persson för inför valet 2006. När mer än två
tredjedelar av jobben går till personer från alliansen kan det självfallet inte vara fråga om slump.
En av politikens eviga sanningar förverkligas framför våra ögon: makt korrumperar.

* Ger toppjobb – till kollegorna
http://www.aftonbladet.se/incoming/article15071267.ab
Aftonbladet; 2012-07-04
2006 riktade Reinfeldt stark kritik mot Göran Perssons partipolitiska utnämningar.
Nu delas höga poster i större utsträckning ut till politiker med allianskopplingar.
En majoritet av de politiskt tillsatta tjänsterna gått till personer med tydlig koppling till regeringen,
Fem nya landshövdingar och generaldirektörer hämtats från allianspartierna.
Före valet 2006 var kritiken mot Göran Perssons regering stark.
Fredrik Reinfeldt gick ännu ett steg längre och dömde helt ut rekryteringsprocesserna till statliga toppjobb.
– Om vi vinner valet ska utnämningspolitiken präglas av en helt annan öppenhet, sa han.
Under alliansregeringens första år vid makten minskade de politiskt tillsatta cheferna i antal.
Men efter valet 2010 har utvecklingen gått åt rakt motsatt håll.
Fram till i dag, halva mandatperioden, har 14 personer med partipolitisk bakgrund fått toppjobb.

* Reinfeldt skickar fattiga till kyrkan
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/anderslindberg/article15126657.ab Aftonbladet Ledare; Publicerad 2012-07-17

* Statsministern är ute på djupt vatten
http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleID=7047157
NSD Ledare; Publicerad 2012-07-26

* Reinfeldts Täby formar Sverige
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/jonnasima/article15216822.ab Aftonbladet Ledare; Publicerad 2012-08-06

* Ungdomsarbetslösheten har ökat sedan alliansregeringen tillträdde
http://www.nsd.se/opinion/ledare/artikel.aspx?ArticleId=7070298
NSD Ledare; Publicerad 2012-08-08

Har vi inte sett och upplevt tillräckligt?
Skall vårt land skötas av Lichtensteins-bolag?
Skräckexempel finns redan!
Reinfeldts hemkommun styrs av bolag.
Skall vi ha det i vårt land som skräckexemplet Täby?

Nej, naturligtvis inte, om vi bryr oss om varandra!
Nej, inte om vi bryr oss om alla människor i vårt land!

Här nedan kommer skräckexemplet!
Det handlar om Täby.

Läs och tänk efter!
Reinfeldts Täby formar Sverige
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/jonnasima/article15216822.ab Fredrik Reinfeldts hemkommun Täby har länge kallats Moderaternas experimentverkstad.
Partiet har haft egen politisk majoritet i långa perioder, ofta med någon ur familjen Reinfeldt (dvs. Fredrik, Filippa eller Fredriks pappa Bruno) vid rodret.
Under de senaste 15 åren har Moderaterna privatiserat nästan samtliga kommunala verksamheter i Täby.
Som enda kommun i Sverige har Täby avvecklat den kommunala hemtjänsten och barnomsorgen.
Valfriheten (som är borgerlighetens heliga ko) gäller i Täby bara privata alternativ.

Täby har inte längre ha någon allmännytta. Det finns inget kommunalt ägt bostadsföretag.
Fattiga flyttar ut.
Välbärgade flyttar in.
Täby är i dag den tredje rikaste kommunen i landet sett till invånarnas genomsnittliga nettoförmögenhet.

Reinfeldt-regeringen överförde 2006 det Moderata Täby-experimentet till Stockholm.
Privatiseringsivern fortgår.
Sedan 2007 har 60 000 lägenheter i Stockholms stad omvandlats från hyresrätter till bostadsrätter.
Vårdcentralen Serafen såldes som bekant till reapris av Moderaterna i Stockholms landsting.
Moderaterna i Stockholms kommun har nu slumpat bort allmännyttans lägenheter.
Många har köpt en lägenhet till underpris som de sedan kunnat sälja miljontals kronor dyrare.
Innerstaden är närapå ett reservat för hög- och medelinkomsttagare, som ofta röstar borgerligt.
Ombildningarna i Stockholm har ökat klyftorna i staden.
Skillnaderna i medelinkomst har skenat.

Privatiseringarna i Täby har drivits alldeles för långt
http://www.dn.se/debatt/stockholmsdebatt/privatiseringarna-i-taby-har-drivits-alldeles-for-langt
Täby kommun har gått alldeles för långt i sin privatiseringsiver.
Viljan bland ledande moderater att i samförstånd bygga en bättre kommun har eroderat.

Fyra exempel.
Först: Skandalen med Tibble gymnasium.
Tvångsprivatiseringen av landets största gymnasieskola utgör ett avskräckande exempel för ansvarstagande kommunpolitiker från höger till vänster.

Andra exemplet: Täby är också den enda kommunen i Sverige som i praktiken förbjudit kommunal barnomsorg.

För det tredje: Täbys borgerliga partier beslutat att återigen som enda kommun i landet avveckla all hemtjänst i egen regi. Beslutet har drivits igenom utan analys av konsekvenser för brukarna som i ett slag berövas sin trygghet och valfrihet.

Det fjärde exemplet på apart symbolpolitik handlar om att Täbys dåvarande moderata majoritet förbjöd biblioteken att fortsätta utlåning av DVD-filmer.

Maktfullkomlig arrogans ersätter alltför ofta konstruktiv argumentation.

Reinfeldt skickar fattiga till kyrkan
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/anderslindberg/article15126657.ab ”Vi vill inte se ett samhälle där människor svälter, men i övrigt skall inga standard­krav skattefinansieras.”
Det skrev MUF-aren Fredrik Reinfeldt 1993 i boken ”Det sovande folket”. Snart 20 år senare börjar han få som han ville.

I helgen har Svenska Dagbladet rapporterat, hur socialtjänsten i Stockholm systematiskt hänvisar hjälpsökande till Svenska kyrkans diakoni.
Frivilliga blir skyddsnätet: Samtidigt som köerna till Stockholms soppkök växer delar även Frälsningsarmen ut allt fler matpaket till vanliga människor.

Men i takt med att A-kassan och sjukförsäkringen skurits ner, har allt fler utförsäkrats och hamnat på socialbidrag. Kostnaden har vältrats över från staten till kommunerna.

Den stora skillnaden mellan sjukpenning och socialbidrag är, att du måste sälja allt du äger för att få socialbidrag. Har du en bostadsrätt måste du sälja den.
Sen är du inte bara sjuk och fattig utan dessutom bostadslös.
Fredrik Reinfeldt har från första dagen satsat på att öka skillnaderna mellan de som har jobb och de som ”lever på bidrag”.
Att fler får gå till kyrkan och be om pengar är alltså ingen bieffekt.
Det är syftet med Reinfeldts politik.
Enligt statsministern ska det ge fler jobb.

Reinfeldts arbetslinje har alltså hittills gjort att fler får leva på det han föraktfullt kallar ”bidrag”.
Svenska kyrkan och frivilligorganisationerna gör en fantastik insats.
Utan dem skulle det sluta i katastrof för många människor.
Men att Moderaterna numera kallar sig ”Sveriges moderna arbetarparti” framstår i ljuset av detta som ett skämt.

Nej, det är att återinföra 1800-talets socialpolitik?

Reinfeldt använder gärna krångliga ord och uttryck för att få det hela att låta kunnigt och framgångsrikt.
Men han tycks inte veta vad han säger.

I Aftonbladet
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14322560.ab
frågar man:
Varför gillar Fredrik Reinfeldt dessa ord och uttryck?
- Våldsjustis
- Säkerställer
- Konstatera
- Givet att
- Balans
- Nedåtrisker

Reinfeldts ord och uttryck har också varit:
- Trösklar
- Högt tonläge
- Den svenska modellen
- Det nya arbetarpartiet
- Modernt arbetarparti
- Jobb-pakt
- Välfärdssamhälle
- Folkhemmet
- Ger toppjobb
- En regering med handlingskraft

Retorikexperter har pekat på ordvalen,
som visar på Reinfeldts direkta okunnighet om det svenska språket.
Reinfeldt vill framstå som en handlingens man – men han vet tydligen inte vad han säger?

Fredrik Reinfeldts läste hösten 2011 regeringsförklaringen, som visade en fullständig brist på visioner utöver skatte-sänkningar.
Skattesänkningar har blivit regeringens absoluta favoritreform. De utgör botemedlet mot allt och är ett politiskt mål överordnat allt annat.
Men vad han glömmer är, att skattesänkningarna dränerar vår gemensamma plånbok. Den plånbok som finansierar vår välfärd.
Därför ser vi idag vad som händer med välfärden. Skattesänkningar gör att bördorna lastas över på landsting och kommuner.
Den dagen då vi står utan arbete eller blir sjuka, blir effekterna brutala av den politik, som fokuserar mer på den enskildes plånbok än den gemensamma.

Inget nytt under solen
http://www.nsd.se/opinion/ledare/artikel.aspx?ArticleId=6392151
skriver NSD i sin ledare den 16 sept. 2011.
Man kan konstatera, att regeringens så kallade arbetslinje inte har fungerat.
Arbetslösheten i Sverige är klart högre än i jämförbara länder
Skattesänkningarna åren 2006 – 2010, som omfattade sammanlagt groteska 100 miljarder kronor under förra mandatperioden, gav inget stort jobblyft.
Det är ju i stället så, att den redan höga arbetslösheten är på väg uppåt.

Skandal att han kommer undan
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/karinpettersson/article13678715.ab
heter det i Aftonbladets ledare den 25 sept. 2011.
Om regeringens budget finns en del att säga.
Regeringen använder sig av ”den perfekta avledningsmanövern”.
Lite till barnfamiljer.
En liten satsning på infrastruktur.
Och – en tredjedel av reformutrymmet till restaurangbranschen.
Den sista artikeln i borgerlighetens favoritmegafon DN Debatt kom samma dag som budgeten presenterades som ett slags ”grand finale”.
I rubriken stod den skandalösa meningen: ”De ekonomiskt utsatta får mest i årets budget”.

Samma vecka presenteras Moderaternas ”idéprogram”.
Men det innehåller förstås (som alltid) ”ett berg av floskler” och ”en smet utan mening”.

Du har väl inte glömt? Utanförskapet var Reinfeldts mantra i valrörelsen 2006.
”Regeringens viktigaste uppdrag är att överbrygga de klyftor, som orsakats av ett stort och djupt utanförskap för många svenskar”, sade Reinfeldt i sin första regeringsförklaring som statsminister.

Utanförskapet finns verkligen kvar. Det är ungefär lika stort i år 2012 som 2006.
Ca 1,2 miljoner människor enligt Moderaternas egen definition.
Men Reinfeldt har förstås slutat att prata om det. Det nämns varken i regeringsförklaringen eller i Moderaternas ”idéprogram”.

Väl i regeringsställning sänkte Moderaterna skatten med 100 miljarder.
Pengarna togs från chockhöjda avgifter till A-kassan och raserad sjukförsäkring.
Men skattesänkningarna gav inga jobb.
Däremot ökade skillnader mellan rika och fattiga.
Och det blev mer privat finansiering av välfärden.
Och det var ju detta som var poängen för Reinfeldt!

I år 2012 landar den öppna arbetslösheten på 7,5 procent enligt regeringens egen prognos.
Massarbetslöshet kallade Anders Borg denna nivå i valet 2006.
Borg pratar om tid för ansvar. Och vad är då politiken?
Ja, fem miljarder till i sänkt krogmoms.
Och 70 miljarder på jobbskatteavdragen sedan 2006.

Reinfeldt & Borg kallar Moderaterna för ”Det enda arbetarpartiet”.
Men hur är det?
Sanningen är, att de inte har någon politik för hur arbetslösheten ska bli lägre eller jobben fler.
De har ingen politik för hur de 1,2 miljoner personer, som är i ”utanförskap”, ska hjälpas tillbaka.
Moderaternas har en politik för större klyftor, en mindre stat och sämre trygghetssystem.

Oppositionen, svenska politiska journalister och ledarsidor skall fortsätta att på allvar granska makten.

Det här inlägget handlar om utvecklingen av tekniken i samhället.
Samhället har verkligen blivit ”teknifierat”.
Mycket går fortare i dagens samhälle än för t.ex. 80 år sedan.

Barn idag har en helt annan värld att växa upp med än barn på 1930- och 1940-talen.
Elever på 1930-talet och början 1940-talet hade inte tillgång till kulspetspenna, miniräknare, dator eller mobiltelefon.
Det har varit intressant att följa med i den tekniska utvecklingen.

Radion var rörbestyckad och fanns i hem, som hade råd att köpa den.
Telefonen var fast ansluten för de familjer, som hade råd att köpa och installera den.
Den första fungerande mekaniska räknemaskinen uppfanns av den franske matematikern och religionsfilosofen Blaise Pascal år 1642.
Fram till början av 1940-talet var alla räknemaskiner mekaniska.
Mekaniska räknemaskiner var en betydelsefull produkt till 1960-talet.

Några radiohistoriska årtal:
Radion uppfanns 1904.
Elektronröret uppfanns 1909,
Första rundradiosändningen skedde 1914.
Första rundradiosändningen i Sverige skedde 1921 i Boden.

Den första rörbestyckade radiomottagaren byggdes redan 1913.
Ett exempel på en av de tidigaste radiomottagarna är kristallmottagaren.
På 1920-talet började man använda mottagare med elektronrör och högtalare.
Sedan 1930-talet har superheterodynmottagare-tekniken varit vanlig oberoende av komponenttyp.

1947 uppfanns transistorn, som inte bara revolutionerade utvecklingen av radiomottagare utan hela elektronikut-vecklingen. Transistorerna var i sin barndom opålitliga, de gick lätt sönder och kunde inte hantera höga frekvenser. Det dröjde dock ännu en tid innan man kunde göra transistorer för så höga effekter som krävdes för televisionsapparater och mindre sändare. För kraftfulla sändare används fortfarande elektronrör.

Under 1940-talet konstruerades de första elektromekaniska räknemaskinerna.
Strax därefter de första helt elektroniska, som döptes till datorer.
Begreppet räknemaskin har mest använts för att syfta på de mekaniska versionerna, inte de elektroniska.

Den mest kända sortens elektroniska räknemaskin är troligen miniräknaren. Den uppfanns av Jack Kilby, som också var uppfinnaren av mikrochipet. Den första "miniräknaren" vägde dryga kilot och klarade av de fyra räknesätten.
Det var dessa som slog ut de mekaniska räknemaskiner, som tillverkades för kontorsbruk.

Tillverkningen av datorer i Sverige började med matematikmaskinnämndens start 26 november 1948.
BARK var en mekanisk räknemaskin uppbyggd av reläer. Men staten ville satsa på en mer avancerad och snabbare maskin, som kunde erbjuda en bättre prestanda.
Då byggdes BESK som var baserad på elektronrör som kunde erbjuda betydligt snabbare beräkningar.
Miniräknaren dök upp i början av 1970-talet från Japan.

År 1936 konstruerade den tyska ingenjörsstudenten Konrad Zuse den första elektromekaniska datorn, Z1, samt en rad andra datorer baserade på elektromagnetiska reläer.

Den första generationens datorer var baserade på vakuumrör. När John Bardeen, Walter Brattain och William Shockley vid Bell Labs uppfann transistorn 1948 (vilket de senare mottog Nobelpriset i fysik för) utgjorde detta grunden för den andra generationens datorer.
Den första transistorbaserade datorn var TX-0, som utvecklades vid MITs Lincolnlaboratorium med inspiration från det tidigare MIT-projektet Whirlwind I från 1952.

Nästa stora framsteg kom 1958, då Robert Noyce uppfann den integrerade kretsen, vilken medförde ännu effektivare miniatyrisering.

Uttrycket PC kommer från engelskans personal computer, "persondator". Uttrycket har använts i oförkortad form sedan 1960-talet, men förkortningen blev känd när IBM registrerade och marknadsförde varumärket IBM PC.
Grundläggande struktur föreslogs av John von Neumann på 1940-talet. von Neumann-arkitekturen delar in datorn i fyra huvuddelar: den aritmetiska enheten, styrenheten, minnet och diverse in- och utenheter (I/O-enheter).
Det finns flera typer av utformning av persondatorer, t ex tower, skrivbordsdator, bärbar dator och handdator.

Kulspetspenna eller kulpenna, är en penna med en liten kula (0,5 - 1 mm i diameter) i spetsen.
Redan Galileo Galilei skissade i början av 1600-talet på en kulpenneliknande konstruktion.
Varianter av kulspetspennor fanns patenterade redan på 1800-talet.
Biros företag köptes 1944 upp av fransmannen Marcel Bich. Dennes företag var BIC, vars pennor började säljas till allmänheten 1948.
Efter att ha gjort reklam för pennan i helsidesannonser i tidningarna stod tusentals människor i kö, när man i oktober 1945 för första gången slog upp dörrarna till Gilberts Department Store i New York för att sälja "Reynold's Rocket", som pennan kallades. På en enda dag lyckades man sälja slut på ett förråd av 10 000-tals pennor för 12,50 dollar/styck!

Telefonen uppfanns av italienamerikanen Antonio Meucci omkring 1849.
Alexander Graham Bell patenterade telefonen år 1876 och fick i många år äran för uppfinningen.
Drygt 100 år senare, den 15 juni 2002, erkände amerikanska representanthuset Meucci som uppfinnare av telefo-nen.

L.M. Ericssons så kallade "skelettapparat" från 1892, för sitt utseende även kallad taxen, var världens första bords-telefon med handmikrotelefon. Telefonen var 30 cm hög, 28 cm bred, 14 cm djup och vägde 5 kg. Den tillverkades ända in på 1930-talet i över två miljoner exemplar.
De senaste 30-40 åren har en mängd nya telefontyper introducerats.
År 1892 kom L.M. Ericssons skelettapparat, även kallad "taxen" för sitt utseendes skull, det vill säga hörtelefon och mikrofon i ett stycke.
Apparaten blev en omedelbar nationell och internationell framgång för företaget och producerades i över 40 år.

Mobiltelefonen
Det började med att den italienska uppfinnaren Guglielmo Marconi lyckades föra över röster via radio.
Efter detta tog det inte länge innan han hade byggt den första typen av mobiltelefon.
Mobiltelefoni innebär att man överför ljud med hjälp av radiovågor.
Ericsson lanserade sin första mobiltelefon år 1956.
Den vägde 40 kilo och var lika stor som en resväska, inget för frun att ha i handväskan alltså!
På den tiden var nätet inte så utbyggt. Det täckte bara 25-30 km.
1981 invigdes det första helautomatiska mobiltelefonisystemet i norden, NMT450.
Efter några år byggde man ut ett nytt nät, som hette NMT900.
År 1987 släppte Ericsson sin första medtagbara mobiltelefon, som vägde endast 750 gram.
Men telefonen var mycket dyr. Den kostade upp emot 40 000 kronor!

GSM-nätet – efterföljare till NMT - kom igång år 1992.
Skillnaden mellan näten är, att NMT inte är digitalt, men det är GSM.

Det var känt redan år 2006.
Men nu är det klarlagt,
- att M inte är arbetarpartiet (vilket Reinfeldt fortfarande glänser med),
- att M inte är det Nya arbetarpartiet,
- att M skapar arbetslöshet,
- att M är arbetslöshetspartiet (vilket blir allt tydligare),
- att M inte skapar jobb för människor – arbetslösheten har stadigt ökat sedan år 2006,
- att M inte skapar jobb för ungdomar – ungdomsarbetslösheten har ökat kraftigt sedan år 2006,
- att M-politik skapar utanförskap,
- att M är det nya utanförskapspartiet.

dvs.
- att M är det nya arbetslöshets- och utanförskapspartiet.

Läs här: http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=55105

Allians-regeringen vann valet 2006 på löftet om att minska arbetslösheten och utanförskapet.
Men sex år senare är arbetslösheten högre än den var, när de tog över regeringsansvaret.
Prognoserna pekar på en fortsatt hög nivå under de närmsta åren.
Mest bekymmersamt är den höga ungdoms- och långtidsarbetslösheten.
Ett annat uttryck för att det varaktiga utanförskapet brett ut sig är den markanta ökningen av personer, som är långvarigt beroende av socialbidrag.

FAS 3-konstruktionen har inte löst problemen.
Läs här: http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=56232

Sverige är ett land, som vi är stolta över.
Men efter knappt sex år med en borgerlig regering, så blir sprickorna i fasaden allt tydligare.
Det är många som känner, att vi är på väg bakåt istället för framåt.
Samtidigt tar regeringen inga nya initiativ.
Sverige förtjänar en regering, som vågar tänka offensivt och föra en framtidsinriktad och jobbskapande politik.

Sammanfattning

Arbetslösheten:
I maj 2012 uppgick den säsongsjusterade arbetslösheten till 7,8 procent.
Den förväntas ligga kvar på ungefär samma nivå under 2012-13.
Den är idag på en högre nivå än i oktober 2006 (6,6 procent), då de borgerliga partierna övertog regeringsansvaret.
Sysselsättningsgraden för åldern 15-74 år är lägre idag än i slutet av 2006.

Ungdomsarbetslösheten var under första kvartalet i år närmare 150 000 personer.
Mellan 2006-2011 har antalet ökat med nästan en femtedel.
Långtidsarbetslösheten var 112 000 personer i maj 2012, d.v.s. närmare 37 procent högre än i oktober 2006.
Antalet personer med mycket långa arbetslöshetstider (över två år) har sedan i början av 2007 ökat med 180 procent.
Flera andra EU-länder har hållit arbetslösheten nere.
Detta gäller också i bekämpningen av ungdoms- och långtidsarbetslöshet.

Skolan:
Andel elever behöriga till ett av gymnasieskolans nationella program minskar för femte året i rad.
Andelen niondeklassare som våren 2011 var behöriga att söka till något av de nationella programmen var 87,7 procent.
Andel elever som fick godkänt i ämnena matematik, engelska och svenska eller svenska som andraspråk är den lägsta andel sedan det mål- och resultatrelaterade betygssystemet infördes läsåret 1997/98.
Nästan en tredjedel av eleverna i gymnasieskolan fullföljer inte sin utbildning inom tre år eller saknar slutbetyg efter tre års studier.
Internationella kunskapsmätningar visar, att svenska elevers kunskaper tydligt har försvagats jämfört med andra länder.

Företagande:
Nyföretagandet minskar i Sverige i år.
I Svenskt näringslivs ranking från april i år konstateras, att företagsklimatet idag upplevs som sämre än tidigare år.
Detta ligger också i linje med resultaten av Riksrevisionens enkätstudie om hur företagen själva anser sig ha påverkats av regeringens regelförenkling.
73 procent av företagen svarar, att de inte har märkt någon förändring i regelbördan eller anser tvärtom att regel-verken har blivit svårare under de senaste fem åren.

Utanförskap:
Varaktigt utanförskapet har vuxit sedan 2006.
Dessutom en dramatisk ökning (180 procent) av personer, som varit arbetslösa längre än två år, liksom en ökning av antalet personer som var långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd (socialbidrag).
Under 2010 hade cirka 117 000 personer (över 16 år) fått ekonomiskt bistånd under minst tio månader, en ökning med 39 procent jämfört med 2006.

Arbetslöshetsförsäkring:
En väl fungerande och gemensamt finansierad arbetslöshetsförsäkring är en viktig grundsten i den svenska arbetsmarknadsmodellen och samhällsekonomiskt effektivt.
Sedan 2006 har dock regeringen genomfört en rad förändringar i försäkringen, vilket har inneburit att fler än 60 procent av de inskrivna vid Arbetsförmedlingen under 2011 inte hade rätt till a-kassa.
Endast en av tio hade rätt till en ersättning på 80 procent av sin tidigare lön.
A-kassans faktiska ersättningsnivå befinner sig i dag under genomsnittet för OECD-länderna.

Sjukförsäkring:
Sjuka som orkar arbeta deltid har tvingats säga upp sig, bli arbetslösa på heltid och söka socialbidrag.
Övergången till reguljärt arbete bland de personer, som tvingats lämna sjukförsäkringen, har endast uppgått till cirka fem procent.

Fattigdomen:
Som en konsekvens av alla dessa förändringar ökar inte längre bara de relativa inkomstskillnaderna, utan den fat-tigaste tiondelen har tappat inkomst i absoluta tal.
I och med detta har också den absoluta barnfattigdomen ökat.

Det är dags för Arbetarepartiet Socialdemokraterna att ta täten för landet och visa medborgarna vägen till ett bra samhälle för alla människor!

Efter den senaste tidens stora slöseri med skattepengar, är det nödvändigt att ställa några frågor.
Funderingarna blir förstås många!

Ingen bryr sig om hur skattepengarna användes?
Tänker man inte på att skattepengar bör användas med förnuft?
Varför är det svårt att se saker på ett mera sammanhängande sätt?
"Hur kunde det hända?" är tydligen ingen relevant fråga.

Är girigheten så stor?
Skäms man verkligen inte?
Borde inte många skämmas?

Är egoismen så utbredd i kretsar, som borde förstå bättre?
Är egoismen utbredd bland etablerade?
Är alltför många sig själva närmast? Ja, tydligen!

Skattepengar går till dyr sprit och dyra fester i stället för till hjälp till svårt sjuka och behövande.
Det är groteskt!

Varför har det hänt?
Vem bär ytterst ansvaret?
Kommer det att upprepas?

Vi har i landet cirka 125 offentliga myndigheter.
Förekommer liknande händelser på andra ställen?
Vem kontrollerar detta?
Sker kontrollen med säkerhet?
Hittills har bara två myndigheter granskats, och både har använt skattepengar till lyx.

Det har uppstått en kultur som saknar vettiga gränser.
Uppträdandet är skandalöst.
Det borde i stället ske vettiga användningar av skattepengar!

De stora dagstidningarna, Sveriges Radio och Televisionen har granskat och skrivit artiklar om slöseriet.
Här nedan är ett kort sammandrag av artiklarna i de olika medierna.

1. I Dagens Nyheter står följande:

DN granskar slöseriet med skattepengar
http://www.dn.se/

Lyxen trixas bort i verkets bokföring
Tekniken har satts i system.
http://www.dn.se/ekonomi/tjanade-over-100000-pa-momstricket
Lyxmiddagen på Grand Hotel förvandlades till en seminariekostnad. På så vis kunde myndigheten tjäna stora summor.
Tillväxtverkets listiga bokföringsknep förvandlade lyxmiddagen på Grand Hôtel till en seminariekostnad.
På så vis kunde myndigheten kräva tillbaka tiotusentals kronor i moms.
Middagen dukades upp i vinterträdgården på Grand Hôtel den 23 maj.
Halstrad pilgrimsmussla, rökt ankbröst, ankleverterrin och hälleflundra var några av rätterna, som serverades de 290 medarbetarna.
Kostnaden 1 476 kronor per person bokfördes på kontot för seminarier.
På samma konto har Tillväxtverket under flera år bokfört firmafester, middagar och nöjesaktiviteter.
Myndigheter har rätt att begära kompensation för momskostnader med undantag för representation, då gäller
samma begränsningar som för företag. Skatteverket medger avdrag för kostnader om maximalt 90 kronor per person och måltid, vilket motsvarar 14 kronor per person i moms.
Bankettmiddagen på Grand Hôtel hölls på kvällen efter att den årliga medarbetardagen avslutats. Men eftersom den bokfördes som en del av seminariet kunde Tillväxtverket kräva tillbaka hela momsen om 52 081 kronor i stället för 4 060 kronor som varit fallet om reglerna för representation följts.
– Det här låter som att det är internrepresentation och att det bara skulle vara 90 kronor plus moms, det är samma begränsningar som för alla andra, säger Richard Nilsson på Skatteverkets rättsavdelning.
Det är inte enda tillfället Tillväxtverket valt att bokföra middagar och nöjesaktivitet som seminarier.
Konto 41412 ”Interna seminarier” är fullt av exempel på middagar, vin- och chokladprovning, skoteråkning, lift-kort i fjällen och båtturer i skärgården, visar DN:s granskning av samtliga transaktioner under åren 2010, 2011 och 2012.
Det handlar om stora summor moms som Tillväxtverkets kunnat kvittera ut under åren och upplägget balanserar på gränsen för vad som är tillåtet.

Festen får kosta vad som helst.
http://www.dn.se/ekonomi/festen-far-kosta-vad-som-helst
Det är fritt fram för myndigheter att spendera hur mycket de vill på representation. Det saknas helt regler som förbjuder lyxmiddagar och spabesök. ”Det är bara att härja fritt och stå för det”, säger Tomas Kjerf på Ekonomi-styrningsverket.
Sedan juni 2007 finns det inga formella bestämmelser som reglerar myndigheters representation.
Tillväxtverket har en intern policy för vad som är tillåtet men de gränserna har ofta åsidosatts.
Tomas Kjerf är utredare på Ekonomistyrningsverket och expert på ämnet. Han har tidigare lett en kartläggning av myndigheters representation.

Regeringen kallar till sig verkets direktör.
http://www.dn.se/ekonomi/regeringen-kallar-till-sig-verkets-direktor
Nu tvingas generaldirektör Christina Lugnet förklara sig inför regeringen. Statssekreterare Marita Ljung ska på näringsminister Annie Lööfs uppdrag reda ut vad som försiggått på Tillväxtverket.

De lägger miljoner på vin och middagar.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/de-lagger-miljoner-pa-vin-och-middagar
Sedan januari 2010 har verket spenderat nästan 7,5 miljoner kronor på interna seminarier och representation, visar DN:s granskning. Till det kommer ytterligare 9 miljoner kronor på intern utbildning och andra konferenser. Sammanlagt blir det 16,5 miljoner kronor.
Myndigheten är återkommande gäst på flera slott, herrgårdar, och spa-anläggningar runt om i Sverige. Det handlar ofta om tvådagars program med övernattning och helpension. På kvällen bjuds det på trerätters middagar med vin och inte sällan anordnas rena nöjesaktiviteter som bekostas med skattemedel. Bland de tusentals fakturor och kvitton som Dagens Nyheter granskat finns flera exempel: vin- och chokladprovning, skoterturer i fjällen, skidåkning, spa-behandlingar och utflykt i skärgården med ribbåt.
I slutet på maj hölls den årliga medarbetardagen, i år på Grand Hotel i Stockholm. Notan för en dags konferens med lunch och middag på kvällen slutade på 690.000 kronor, bara middagen kostade 428.000. Till det kommer ytterligare 115.000 kronor för inhyrda talare, 50.000 kronor för en konferencier. Tillsammans med kostnader för ho-tell för personal från kontoren utanför Stockholm slutar notan på över en miljon kronor.
Av restaurangnotan framgår att bara middagen kostade 428 225 kronor, 1 476 kronor per person inklusive vin. Alltså mer än dubbelt så mycket som verkets egna riktlinjer tillåter. Lunchtallriken kostade 375 kronor per person.
I fjol hölls ett liknande arrangemang, då valde man att hyra hela Cirkus på Djurgården. Bara notan för den efter-följande middagen på restaurang Hasselbacken slutade på över 200 000 kronor. 2010 hyrdes Kinateatern och banketten till de drygt 200 tjänstemännen servades på hotell Sheraton.

2. I Aftonbladet står följande:

Festade upp miljoner – tvingas avskeda
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15184544.ab
Tillväxtverket festar upp flera miljoner av våra skattepengar.
De läggs på lyxrestauranger, spa och exklusiva vinprovningar, skriver DN.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/de-lagger-miljoner-pa-vin-och-middagar
När Tillväxtverket håller interna seminarier, utbildningar och konferenser snålas det inte med skattemedel. Myndigheten, som ansvarar för att dela ut EU:s regionala bidrag, är en stamgäst på flera slott, herrgårdar och spa-anläggningar i Sverige, skriver Dagens Nyheter.
Då festas det inte sällan på trerätters middagar, vin och nöjesaktiviteter. En middag på Grand Hôtel i Stockholm
kostade 428 225 kronor, 1 476 kronor per person – dubbelt så mycket som de egna riktlinjerna tillåter. Myndigheten har i princip alltid bjudit på vin och öl, skriver DN som granskat kvitton från januari 2010.
I fjol fick myndigheten sex miljoner extra för att klara av att sköta sin verksamhet, men i år sa regeringen nej till mer pengar. Istället måste Tillväxtverket nu skära ned och spara tio miljoner kronor. Enligt Christina Lugnet till DN
http://www.dn.se/nyheter/sverige/grand-hotel-var-det-billigaste-alternativet
kommer vikarier och medarbetare från bemanningsföretag få sluta. Det officiella sparkravet kom i juni i år, men ledningen visste långt tidigare hur det stod till med ekonomin, skriver DN.
Trots det hölls den årliga medarbetardagen på Grand Hôtel i maj i år med en nota som slutade på över en miljon.

Tillväxtverket festade upp miljoner
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article15186753.ab Vistelser på slott och herrgårdar. Middagar. Vin- och chokladprovningar. Spa, skidåkning och skärgårdsutflykter i ribbåt. Sedan januari 2010 har Tillväxtverket med 300 anställda spenderat 7,5 miljoner kronor på interna seminarier och representation.
Från fackligt håll är man kritisk till miljonrullningen på Tillväxtverket.
– Det är förstås väldigt allvarligt att man handskas så här med skattepengar. Självklart ska vi följa interna riktlinjer och policy. Det är vi förstås kritiska emot, säger Birgitta Rhodin, facklig representant för ST på verket.
Men hela ansvaret faller inte på generaldirektören, menar hon.
– Hon är förstås det yttersta ansvaret men mycket är delegerat och vi är kritiska mot hela ledningen. Man borde verkligen tänka sig för hur man använder skattepengar.
De sparkrav som verket nu måste driva igenom hänger inte ihop med de miljoner man spenderat på interna
seminarier och intern representation, enligt facket.
– Men besparingarna ska inte innebära att någon sägs upp utan att man ser över om vakanser ska återbesättas. Men det är förstås allvarligt nog, säger Rhodin.

Bokföringsknep gav stora momspengar
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article15188865.ab Tillväxtverket har lagt mer än 16 miljoner på interna seminarier, konferenser och representation sedan 2010.
Genom att kalla lyxmiddagar och nöjen för seminarier har verket sedan fått tillbaka stora summor i moms.
Regeringen har kallat ansvariga till möte om det statliga verkets utgifter.

3. I Expressen står följande:

Tillväxtverket trixade bort lyxmiddagarna
http://www.expressen.se/nyheter/tillvaxtverket-trixade-bort-lyxmiddagarna/
Tillväxtverket smarta trick gjorde att de kunde få tillbaka tiotusentals kronor genom att förvandla lyxmiddagen på Grand Hôtel till en seminariekostnad, skriver Dagens Nyheter. 290 medarbetare från Tillväxtverket serverades bland annat halstrad pilgrimsmussla, rökt ankbröst och ankleverterrin den 19 maj på Grand Hôtel. Priset per person landande på 1476 kronor. Allt bokfördes på kontot för seminarier. På detta konto har myndigheten under flera år bokfört firmafester, middagar samt nöjesaktiviteter, vilket gjort att de kunnat kräva tillbaka stora summor i moms.
Myndigheter har rätt att begära kompensation för momskostnader med undantag för representation, då gäller samma begränsningar som för företag. Skatteverket tillåter avdrag för kostnader om maximalt 90 kronor per person och måltid, vilket motsvarar 14 kronor per person i moms.

Tillväxtverket festade upp skattepengar
http://www.expressen.se/nyheter/tillvaxtverket-festade-upp-skattepengar/
Spabesök, middagar, vin och besök på slott och herrgårdar. Tillväxtverket har sedan januari 2010 spenderat mer än 7,5 miljoner kronor på interna seminarier och representation allt på skattebetalarnas bekostnad, skriver Dagens Nyheter.
Tillväxtverket har drygt 300 anställda, myndigheten ansvarar för att dela ut EU:s regionala bidrag och ska sköta olika satsningar för tillväxt och företagande.
Sedan januari 2010 har Tillväxtverket spenderat mer än 7,5 miljoner kronor på interna seminarier och represen-tation samt 9 miljoner kronor på intern utbildning och andra konferenser.
Ett exempel är den årliga medarbetardagen på Grand Hotel i Stockholm i maj gick på över en miljon kronor. Bara middagen kostade 1476 kronor per person inklusive vin, vilket är än dubbelt så mycket som verket egna riktlinjer tillåter, enligt DN.

4. I Svenska Dagbladet står följande:

Bokföringsknep gav stora momspengar
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/bokforingsknep-gav-stora-momspengar_7384710.svd
Tillväxtverket har lagt mer än 16 miljoner på interna seminarier, konferenser och representation sedan 2010.
Genom att kalla lyxmiddagar och nöjen för seminarier har verket sedan fått tillbaka stora summor i moms.
Regeringen har kallat ansvariga till möte om det statliga verkets utgifter. Generaldirektör Christina Lugnet säger sig vara chockad över slöseriet och facket är kritiskt.

Tillväxtverket festade upp miljoner
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/tillvaxtverket-festade-upp-miljoner_7381884.svd
Vistelser på slott och herrgårdar. Middagar. Vin- och chokladprovningar. Spa, skidåkning och skärgårdsutflykter i ribbåt. Sedan januari 2010 har Tillväxtverket med 300 anställda spenderat 7,5 miljoner kronor på interna seminarier och representation.
Bara den årliga medarbetardagen på Grand Hotel i Stockholm i maj gick lös på över en miljon, skriver Dagens Nyheter.
Till detta kommer ytterligare 9 miljoner för internutbildning och andra konferenser.
Av restaurangnotan för medarbetardagen på Grand Hotel framgår att bara middagen kostade 428 225 kronor, 1 476 kronor per person. Det är mer än dubbelt så mycket som verkets egna riktlinjer tillåter.
Vid ett liknande arrangemang i fjol hyrde verket hela Cirkus på Djurgården i Stockholm. Bara middagen på Hasselbacken kostade 200 000 kronor.
2010 hyrdes Kinateatern och banketten serverades på Sheraton.
Tillväxtverkets generaldirektör Christina Lugnet medger att vissa av kostnaderna inte är okej men försvarar andra:
- Grand Hotel var faktiskt det billigaste alternativet, säger hon till DN.

Tillväxtverket äter Sverige ur krisen
http://blog.svd.se/ledarbloggen/2012/07/30/tillvaxtverket-ater-sverige-ur-krisen/
Brakmiddagar på exklusiva restauranger. Banketter. Spa-behandlingar. Vin- och chokladprovningar. Skoterutflykter i fjällen. Besök på slott och herrgårdar. Båtturer i skärgården.
DN avslöjade i dag att Tillväxtverkets årliga firmafest, som i år hölls på Grand Hotel i Stockholm, gick loss på över en miljon kronor.
Bara restaurangnotan slutade på 428 225 kronor, närmare 1 500 kronor per person. Det är mer än dubbelt så mycket som myndighetens egna regler godkänner.

5. På Sveriges Radios hemsida står följande:

Ännu en myndighet lägger skattepengar på lyx
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5214255
Efter avslöjandet om att Tillväxtverket lagt skattebetalarnas pengar på personalfester och nöjen kommer det fram att även den statliga myndigheten Vinnova lagt skattepengar på vinprovning och lyxmiddagar.
Förra året spenderade Vinnova med 200 anställda 450 000 kronor på intern representation och 2,8 miljoner på interna konferenser, bland annat chokladprovningar och middag på Grand Hotel i Stockholm, skriver Dagens nyheter.
Vinnova är en statlig myndighet under Näringsdepartementet med 200 anställda med kontor i Stockholm och Bryssel. Uppgiften är att främja hållbar tillväxt och att förbättra förutsättningar för innovationer.

Tillväxtverkets nöjesnotor ska redas ut på möte.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5212214

Lyxmiddagar blev "seminarier" för Tillväxtverket.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5212883

Tillväxtverket spenderade 7,5 miljoner kronor.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5211692

6. På Televisionens hemsida står följande:

Tillväxtverket festade upp miljoner
http://www.svt.se/nyheter/sverige/tillvaxtverket-festade-upp-miljoner
Höga kostnader för representation Vistelser på slott och herrgårdar. Middagar. Vin- och chokladprovningar. Spa, skidåkning och skärgårdsutflykter i ribbåt. Sedan januari 2010 har Tillväxtverket med 300 anställda spenderat 7,5 miljoner kronor på interna seminarier och representation.

Tillväxtverket fifflade med momsen
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/jamtlandsnytt/tillvaxtverket-fifflade-med-momsen
Genom att förvandla lyxmiddagar till seminariekostnader kom Tillväxtverket undan moms för tiotusentals kronor, det skriver DN i dag.
Skatteverket säger till tidningen att bokföringen är på gränsen till det tillåtna.
Efter avslöjandena om hur verket festat för miljoner, samtidigt som det ska spara, har regeringen kallat till sig generaldirektören Christina Lugnet för att få en förklaring.

Tillväxtverket får kritik från näringsministern
http://www.svt.se/nyhetsklipp/nyheter/article211329.svt
Tillväxtverket har de senaste åren använt miljontals kronor av skattebetalarnas pengar till vidlyftiga middagar, båtfärder, vinprovningar och spa-upplevelser. Och nu kommer hård kritik från näringsminister Annie Lööf.

Tillväxtverket ifrågasätts
http://www.svt.se/nyheter/amne/?tag=tag:story@svt.se,2011:Tillv%C3%A4xtverket%20ifr%C3%A5gas%C3%A4tts

Nära konkurs - verket kräver bidragen åter
http://www.svt.se/nyheter/sverige/nara-konkurs-verket-kraver-bidragen-ater

Även många i Sverige är starkt berörda och sörjande!
Han deltar inte i en speciell minnesgudstjänst i kyrkan i Stockholm på årsdagen av terrordåden.
Han deltar alltså inte i några ceremonier – varken i vårt land eller i Norge.
Han försöker att finna ursäkter för att inte delta!

En pressekreterare försöker att motivera Reinfeldts iskalla uppträdande.
Vid terrorhändelserna för ett år sedan åkte han på semester till Turkiet.
Vid den ett-åriga minnesdagen hade han semester i Grekland. Är inte detta upprörande och fullständigt skandalösa ageranden av vårt lands ledare?

Reinfeldts bortförklaringar finns återgivna i dagstidningar.

I Aftonbladet heter det:
Därför deltar inte Reinfeldt
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15150859.ab

Precis som för ett år sedan
http://www.aftonbladet.se/nyheter/terrordadetinorge/article13396740.ab lyser statsminister Fredrik Reinfeldt med sin frånvaro.

Två dagar efter dådet förra året åkte statsministern till Turkiet.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13401249.ab
Han deltog inte vid den stora minnesstund som hölls av SSU på Sergels torg i Stockholm.
Den svenske vissångaren Mikael Wiehe sjöng under minnesceremonin på Utøya.
– Jag är hedrad att bli inbjuden idag. Jag noterar att den svenska statsministern inte är närvarande. Jag ska göra mitt bästa för att ersätta honom, sade Wiehe innan han påbörjade sitt framträdande.

Wiehes känga till Reinfeldt
http://www.expressen.se/nyheter/wiehes-kanga-till-reinfeldt/
Vid sitt uppträdande vid högtiden på Utøya inledde Mikael Wiehe med att säga "Jag noterar att den svenska stats-ministern inte är på plats. Jag ska göra mitt bästa för att ersätta honom".

Det passar att påminna om innehållet i mina blogg-inlägg i samband terror-dåden i Oslo för ett år sedan.

Reinfeldt är en dålig ledare (skrivet 2011-07-26, 13:21)
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=51200

Om Auschwitz och människans ofattbara grymhet (skrivet 2011-07-27, 16:29)
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=51222

Ett formellt och kallt uppträdande (skrivet 2011-08-01, 12:58)
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=51293

Vi kan nu se några av de många försvagningarna av samhället inom följande områden:
Skolan
Vård och omsorg
Apoteken
Kommunikationerna
Infrastrukturen – Vägarna , Järnvägarna
Vattenfall
Posten
Telia Sonera
SBAB

Här nedan följer en sammanställning av några tidningsartiklar under de senaste åren.

Artiklarna visar på några av de inslag som skadar välfärden.

En av många frågor är förstås:
Vad har blivit bättre inom vård, skola och omsorg genom alla genomförda privatiseringar?

* Systematiska uppköp av vård, skola och omsorg
http://www.svd.se/naringsliv/skattepengar-lockar-riskkapitaljattar_5992389.svd
SVD Näringsliv, 8 mar 2011 kl. 13:32, uppdaterad 3 februari 2012
Riskkapitalet köper alltmer systematiskt upp bolag i välfärdens kärna: vård, skola och omsorg. Nu går 30 miljarder kronor per år till 16 riskkapitalägda koncerner, det motsvarar varannan skattekrona som går till privata företag. Vinsten som kommer ut på andra sidan är nära 2,9 miljarder kronor, visar SvD Näringslivs granskning som vi kallar Välfärdens nya ägare. Säkra intäkter och hög avkastning lockar riskkapitalisterna.

* Välfärd ger goda vinster
http://www.svd.se/naringsliv/valfard-ger-goda-vinster_5993677.svd
SVD Näringsliv, 9 mar 2011 kl. 07:08, uppdaterad 12 april 2011
De stora riskkapitalägda koncernerna inom vård, skola och omsorg gör en rörelsevinst på runt tio kronor på varje hundralapp av skattepengar, ibland långt mer än så. Eftersom investeringarna sker med stor del lånade pengar blir hävstången stor på det satsade kapitalet.

* VÄLFÄRDENS NYA HERRAR DEL 1- Priserna i Sverige för låga
http://www.svd.se/naringsliv/priserna-i-sverige-for-laga_5993681.svd
SVD Näringsliv, 9 mars 2011 kl. 07:15, uppdaterad 25 mars 2011
SvD Näringslivs granskning visar att de riskkapitalägda bolagen inom vård, skola och omsorg gör en rörelsevinst på mellan 7 och 10 procent av omsättningen. För lågt, menar Stanley Brodén:
- Allmänt sett är det blygsamma marginaler. Branschen brukar ligga på en rörelsemarginal på cirka 10 procent före avskrivningar, säger Stanley Brodén.
- Det beror på att det är ganska låga priser i Sverige. Som exempel kan jag säga att för ett byte av en ögonlins får man cirka 4000 kronor. I Europa ligger motsvarande operation på ett pris mellan 8000 och 12000 kronor. Ett annat exempel är ett höftbyte. För detta får man i Sverige mellan 55000 och 59000 kronor. I Europa ligger det på mellan 80000 och 100000 kronor, säger Stanley Brodén.

Orsaken är tuffa upphandlingar:
- Nu är det för låga priser. Det blir svårt för oss operatörer att leverera. Framför allt gäller det i äldrevården. Vi är nere på en prisnivå, där det är svårt att leverera en god kvalitet. Följden blir, att det kommer in mindre seriösa aktörer som prisdumpar sig in på marknaden, säger Stanley Brodén.
Vissa områden, som labbtester och röntgenundersökningar har alltså betydligt högre lönsamhet. Aleris dotterbolag Aleris Diagnostik har en rörelsemarginal på 27 procent, mer än dubbelt så hög som i andra vårdrelaterade företag.
- Det krävs stora investeringar för den här verksamheten, säger Stanley Brodén.
En förklaring kan vara att marknaden domineras av tre aktörer, det vill säga Unilabs, Aleris Diagnostik och MR. Eller är de höga vinsterna ett resultat av dåliga upphandlingar från landstingens sida?
- Förra året fick vi nya avtal. De kom till genom tuffa upphandlingar och marginalerna har sjunkit det senast året, säger Stanley Brodén.

* VÄLFÄRDENS NYA HERRAR DEL 2- Miljardklipp på skattepengar
http://www.svd.se/naringsliv/miljardklipp-pa-skattepengar_5995031.svd
SVD Näringsliv, 9 mars 2011 kl. 14:23, uppdaterad 25 mars 2011
När Sveriges största vårdkoncern Ambea såldes förra året gjorde ägarna med brittiska 3i i spetsen en vinst på över 3 miljarder kronor. En halv miljard kronor regnade över ledningen. Det är bara ett i raden av klipp i välfärdssektorn de senaste åren.

* ”Det är klart att vi ska tjäna pengar”
http://www.svd.se/naringsliv/det-ar-klart-att-vi-ska-tjana-pengar_5995033.svd
SVD Näringsliv, 9 mar 2011 kl. 14:35, uppdaterad 25 mars 2011
Jan Dahlqvist är partner i det danska riskkapitalbolaget Polaris som gjorde ett klipp på personlig assistans i Frösunda LSS och som nu äger förskolekoncernen Pysslingen. Han tycker, att vinsterna speglar den nytta som riskkapitalbolagen tillför inom vård, skola och omsorg.

* ”Blir rika på skattepengar utan att skatta”
http://www.svd.se/naringsliv/blir-rika-pa-skattepengar-utan-att-skatta_5997863.svd
SVD Näringsliv, 10 mars 2011 kl. 16:44, uppdaterad 12 april 2011
Riskkapitalbolag har tjänat miljarder på företag inom vård, skola och omsorg. Samtidigt gör de allt för att undvika att betala skatt. När ett företag tas över av riskkapitalbolag sjunker skatteinbetalningarna till noll i nittio procent av fallen, enligt Skatteverket. Vårdkoncernerna Ambea, Attendo och Capio är tre exempel, visar SvD Näringslivs granskning.

* ”VÄLFÄRDENS NYA HERRAR DEL 3 - För hög vinst sänker legitimiteten”
http://www.svd.se/naringsliv/for-hog-vinst-sanker-legitimiteten_5997865.svd
SVD Näringsliv, 10 mars 2011 kl. 16:55, uppdaterad 25 mars 2011
Peje Emilsson, grundare av Kunskapsskolan, tycker att riskkapitalets intåg i välfärdssektorn inte är helt oproblematisk.
– Det är viktigt att de som kommer in som ägare i de här sektorerna besjälas av verksamheterna. De som bara har som mål att göra vinster ska hålla sig borta, säger han.

* VÄLFÄRDENS NYA HERRAR
LÄS MER: ”Tystnad från riskkapitalet”
LÄS MER: ”Blir rika på skattepengar utan att skatta”
LÄS MER: ”Det är klart att vi ska tjäna pengar”
http://www.svd.se/naringsliv/tystnad-fran-riskkapitalet_6038459.svd
SVD Näringsliv, 25 mars 2011 kl. 07:50
Tre riskkapitalbolag äger några av de största vårdkoncernerna i Sverige som tillsammans omsätter 12 miljarder om året. Men när det gäller de egna affärsmetoderna vill de inte svara på några frågor.

* ”VÄLFÄRDENS HERRAR DEL 4 - Pensioner göder nolltaxerarna”
http://www.svd.se/naringsliv/pensioner-goder-nolltaxerarna_6038445.svd
SVD Näringsliv, 25 mars 2011 kl. 07:54
Statliga AP­fonder och privata pensionsjättar har investerat miljardbelopp i de riskkapitalbolag som tjänar pengar på svenska välfärdsföretag och samtidigt nolltaxerar i sina bolag. Sjätte AP-fonden välkomnar att reglerna ses över medan övriga inte har några synpunkter.

* Privat vårdchef får dubbel lön
SVD Näringsliv, 31 mar 2011
http://www.svd.se/naringsliv/vardboomens-lonevinnare_6052883.svd
Direktörerna i de stora privata vårdjättarna tjänar i snitt dubbelt så mycket som offentliga vårdchefer, visar SvD Näringslivs granskning. Överlägset högst inkomster har välfärdsföretagens ägare, riskkapitalbolagens toppchefer.

* ”Privatiseringar i välfärden har inte ökat effektiviteten”
http://www.dn.se/debatt/privatiseringar-i-valfarden-har-inte-okat-effektiviteten
DN Debatt, Publicerad 2011-09-07
Ny forskarrapport i dag:
Privata alternativ och konkurrensutsättning inom välfärdssektorn har inte blivit den mirakelmedicin, som många hoppades på. För första gången har nu en grupp av Sveriges ledande välfärdsforskare studerat följderna av de senaste 20
årens privatiseringspolitik.
Förhoppningarna var stora från början:
Byråkratin skulle minska, liksom de effektivitetsproblem, som plågade den offentligt tillhandahållna välfärden. Vidare skulle kvaliteten och demokratin stärkas tack vare ökad valfrihet för medborgarna.

Vår övergripande slutsats är att det råder en anmärkningsvärd brist på kunskap om effekterna av konkurrens i välfärdssektorn.

Vi kan inte hitta några vetenskapliga belägg för att de högt ställda förhoppningarna har infriats, skriver SNS forskningschef Laura Hartman.
Svensk välfärd har under de senaste 20 åren genomgått ett genomgripande systemskifte. Från att ha varit ett land med omfattande offentliga välfärdsmonopol, har Sverige gått långt i att tillåta privata vinstdrivande aktörer inom välfärden. Nära en femtedel av alla anställda inom välfärdssektorn arbetar idag i privat regi. Inom handikappomsorgen samt ungdoms- och missbrukarvården rör det sig om ungefär hälften. Inom förskolan är andelen cirka 20 procent och inom grundskola och äldreomsorg drygt 10 procent.
Den offentliga finansieringen har som regel behållits, medan utförandet av tjänsterna lagts ut på entreprenad, eller via olika peng- och kundvalsmodeller överförts till privata företag. Förhoppningarna på dessa förändringar var från början stora. Byråkratin skulle minska, liksom de effektivitetsproblem som plågade den offentligt tillhandahållna välfärden, kvaliteten och demokratin skulle stärkas tack vare ökad valfrihet för medborgarna. De strategiska besluten bakom reformerna togs av borgerliga regeringar. Socialdemokraterna lät dock i allt väsentligt den inslagna kursen ligga fast under sina regeringsår.

* Svagt folkligt stöd för privatiseringar
http://www.svd.se/naringsliv/svagt-folkligt-stod-for-privatiseringar_6948383.svd
SVD Näringsliv, 24 mars 2012 kl. 13:05
De rödgröna partierna skulle kunna vinna röster på att utforma en gemensam linje mot avregleringar och privatiseringar. Den slutsatsen drar SOM-institutets Lennart Nilsson, som följer den svenska opinionen.
Som SvD berättade på lördagen är Sverige ett av de länder som de senaste decennierna snabbast har genomfört avregleringar och liberala reformer.
Lennart Nilsson är docent vid Göteborgs universitet, och följer den svenska opinionen i SOM-institutets långa mätserier. Framför allt kan man avläsa svenskarnas syn på att öka de privata inslagen i välfärden, i vård, skola och omsorg.
– Här finns en opinionsmässig potential för de rödgröna partierna, om de kunde driva en gemensam linje.
Bland de rödgröna väljarna finns det en kraftig majoritet emot ökad privatisering. Men de tre partierna har inte lyckats enas om en politisk linje.

* Stoppa privatiseringarna i vården
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/stoppa-privatiseringarna-i-varden_7180581.svd
SVD Opinion, 8 maj 2012 kl. 04:42, uppdaterad 10 maj 2012
Privatiseringar inom vården har gått snabbare i Stockholm än i övriga Sverige. Ändå har effekterna inte utvärderats. Det är därför dags att trycka på pausknappen, skriver fyra miljöpartister i Stockholms läns landstingsfullmäktige.
Stockholms läns landsting (SLL) har gått längre än något annat landsting när det gäller konkurrensutsättning och privatisering i vården. Detta utan att göra någon egentlig utvärdering av effekterna på vårdens kvalitet eller lands-tingets ekonomi.
Det är hög tid att nu stanna upp och tänka efter. Det är dags att trycka på paus-knappen när det gäller nya privati-seringar och konkurrensutsättningar inom Stockholms läns landsting. En oberoende utvärdering av effekterna är nödvändig.
Vi har under senare tid och från olika håll nåtts av oroväckande signaler att konkurrensutsättningen riskerar att göra vården dyrare, sämre och mer ojämlik. Vi vill därför klarlägga, att konkurrensutsättning och privatiseringen verkligen ger patienterna och skattebetalarna bättre och billigare vård, som avses.
Vi menar att oavsett utförare så är vården till för patienten, inte tvärtom. Landstingets primära uppdrag är att skapa bästa möjliga hälso- och sjukvård, inte att utveckla en vårdmarknad. Därför vill vi, att landstingsstyrelsen ska utvärdera effekterna rörande både kvalitet och ekonomi av den konkurrensutsättning, som pågått inom hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting de senaste två mandatperioderna. Vi vill också att till dess utvärderingen är genomförd och landstingsfullmäktige tagit ställning till förslagen så ska inga nya vårdval och upphandlingar inom nya områden av hälso- och sjukvården genomföras.

* Läs mer: De köper upp svenska gruppboenden.
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/de-koper-upp-svenska-gruppboenden_7343216.svd
SVD Näringsliv, 16 juli 2012 kl. 06:45
De här bolagen, som tillsammans omsätter över 7 miljarder kronor, tillhör de leverantörer av omsorg och gruppboenden som sugits upp av riskkapitalbolag som jagar skattefinansierad verksamhet, visar SvD Näringslivs kartläggning.

* Del 1 i SvD Näringslivs granskning ”Rika på omsorg”.
http://www.svd.se/naringsliv/branscher/vard-och-bioteknik/sa-tar-riskkapitalet-over-handikappomsorgen_7343536.svd

Så tar riskkapitalet över handikappomsorgen
http://www.svd.se/naringsliv/branscher/vard-och-bioteknik/sa-tar-riskkapitalet-over-handikappomsorgen_7343536.svd#xtor=AD-500-[svd.se/naringsliv]-[]-[Textlank]-[aftonbladet]-[]-
SVD Näringsliv, 16 juli 2012 kl. 06:47
På fem år har stora delar av den skattefinansierade handikappomsorgen köpts ut av svenska och utländska riskkapitalbolag. Idag ägs 70 procent av landets fristående gruppbostäder av anonyma holdingbolag på Guernsey, Jersey eller Luxemburg, bolag som alltjämt dammsuger Sverige på lönsamma verksamheter.

* Läs mer: En bild till investerarna – en annan till brukarna.
Mer läsning: Bilden som aktörerna ger till investerare – en helt annan än till brukarna.
http://www.svd.se/naringsliv/branscher/vard-och-bioteknik/en-bild-till-investerare-en-helt-annan-till-brukarna_7349114.svd
SVD Näringsliv, 16 juli 2012 kl. 17:13
Nästan 70 procent av landets privata gruppboenden för utvecklingsstörda ägs idag av riskkapitalbolag. Omsorgens finansiella aktörer förpackar budskap till olika mottagare, där en bild förmedlas till investeraren, och en helt annan till gruppboendenas brukare.

* Del 2 i SvD Näringslivs granskning ”Vårdföretaget som vägrar bli uppköpt”
http://www.svd.se/naringsliv/branscher/vard-och-bioteknik/vi-far-nya-erbjudanden-varje-kvartal_7349146.svd
SVD Näringsliv, 17 juli 2012 kl. 07:52

”Vi får nya erbjudanden varje kvartal”
http://www.svd.se/naringsliv/branscher/vard-och-bioteknik/vi-far-nya-erbjudanden-varje-kvartal_7349146.svd#xtor=AD-500-[svd.se/naringsliv]-[]-[Textlank]-[aftonbladet]-[]-[]
Fristående företag inom handikappomsorgen uppvaktas regelbundet när riskkapitalägda koncerner söker ny tillväxt. Ingela Wihlborg, ägare till Torsbygården, har själv haft besök av kostymklädda män, men har hittills tackat nej.
– De var så ivriga, säger hon.

* Kommunernas kostnader - riskkapitalisternas tillväxt
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/okade-kostnader-for-kommunerna-tillvaxt-for-riskkapitalisterna_7351882.svd#xtor=AD-500-[svd.se/naringsliv]-[]-[Textlank]-[aftonbladet]-[]-[]
SVD Näringsliv, 17 juli 2012 kl. 16:44
Riskkapitalisterna talar om marknaden för att bedriva handikappomsorg som en tillväxtmarknad. Och enligt SKL har kommunernas kostnader för omsorgen ökat explosionsartat under 2000-talet.
– Det är utan jämförelse det område där kostnaderna ökar mest för kommunerna, säger Annika Wallenskog, chef för ekonomisk analys på SKL.

* Debatten kan skrämma riskkapitalet från välfärden
http://www.svd.se/naringsliv/branscher/vard-och-bioteknik/hard-debatt-kan-fa-riskkapitalet-att-lamna-valfarden_7352374.svd#xtor=AD-500-[svd.se/naringsliv]-[]-[Textlank]-[aftonbladet]-[]-[]

Läs mer: Svenska Riskkapitalföreningens vd varnar för hård debatt.
http://www.svd.se/naringsliv/branscher/vard-och-bioteknik/hard-debatt-kan-fa-riskkapitalet-att-lamna-valfarden_7352374.svd
SVD Näringsliv, 17 juli 2012 kl. 19:22
Riskkapitalister behövs för att finansiera och bygga upp vård och omsorg inför kommande efterfrågeboom. Det anser Marie Reinius, vd för Svenska riskkapitalföreningen SVCA. Hon varnar för att nuvarande debatt om vinster inom välfärden riskerar att göra det mindre intressant för riskkapitalbolag att investera i välfärdssektorn.

* Omsorgsboendet som pumpas på vinst
http://www.svd.se/naringsliv/branscher/vard-och-bioteknik/omsorgsboendet-som-pumpas-pa-vinst_7352334.svd#xtor=AD-500-[svd.se/naringsliv]-[]-[Textlank]-[aftonbladet]-[]-[]
SVD Näringsliv, 18 juli 2012 kl. 06:43

Så jobbar ett riskkapitalbolag
Riskkapitalbolagen på den svenska marknaden växte fram under 90-talet med amerikanska förebilder. Verksamhe-
ten går ut på att skapa en fond med kapital från externa investerare, och med fonden som bas förvärva och sälja företag. Enligt Per Strömberg, professor på Handelshögskolan i Stockholm, utgår bolagen från två viktiga kriterier.
1. Potential för stor värdeökning genom förbättringar av verksamheten och realisation av stordriftsfördelar.
2. Möjlighet att till stor del finansiera verksamheten med lånade pengar.
Riskkapitalbolagen äger portföljbolagen under en begränsad tid, ofta mellan fyra och sju år, innan de säljs till nya ägare. Förtjänsten för riskkapitalbolaget är som regel en årlig förvaltningsavgift baserad på fondens förvaltade kapital, samt en förutbestämd del av investerarnas realisationsvinster.

* Privatiseringar i Stockholm
Sjukvård, äldreomsorg, kollektivtrafik, skola, barnomsorg, bostäder, kollektivtrafik, samlingslokaler, socialtjänst har privatiserats i Stockholm. Förespråkarna påstår att privatiseringarna ger högre kvalité och effektivitet till lägre kostnad.
De fem viktigaste argumenten på hur fel de har.
http://motkraft.net/temasidor/kamper-och-kampanjer/tema45/tema_fem_argument_mot_privatiseringar/
1. Skattepengar går till vinster åt privata företag.
2. Vinstkraven går ut över personal och verksamhet.
3. Demokrati och insyn minskar
4. Byråkrati växer
5. Klassklyftor och segregation ökar

Titta ännu en gång på några av mina många blogg-inlägg om välfärden!

Här är länkarna:

Föraktet mot sjuka och handikappade
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=55968

Tag bort parallellskolesystemet!
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=55872

Reinfeldt: Sänkt skatt viktigare än att bry sig om svårt sjuka!
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=53532

Om Carema-skandalerna
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=53352

Moderaterna gick till valet år 2006 med djup kritik mot socialdemokraterna för arbetslösheten.
Målet var att skapa nya jobb under motto om ”arbetarpartiet” med hjälp av arbetslinjen.
Vad som skett är i stället en starkt ökad och ökande arbetslöshet – i synnerhet för ungdomar.
Och man skäms inte för att man utmanat socialdemokraterna och tagit deras mer än hundra år gamla politiska beteckning av ett parti för arbetare i beskrivningen av sitt parti.

Snart har sex år gått tillsammans med Moderaterna och en tydligt borgerlig regering.
Det är hög tid att sammanfatta och utvärdera Moderaterna och deras indoktrinerande ledare Reinfeldt.
Människor måste ”öppna ögonen” och se verkligheten.

Ingenting har egentligen gjorts för att göra Sverige bättre – i synnerhet för de människor, som vi alla borde bry oss om – ja, som vi borde värna om i egenskap av välfärdsland.

Man säger att skatterna blivit lägre.
Och det är sant: I synnerhet för de redan välsituerade – ja, särskilt rika.
För dem som har det svårt – särskilt svårt sjuka, handikappade och fattiga människor – har livet och levnadsförhållandena blivit omänskligt hårda och orättvisa i välfärdslandet under Höger-regeringen.

En kort sammanställning och tillika sammanfattning av några artiklar, inlägg och skrivningar om Fas 3 finns här nedan:

1) Meningsfull sysselsättning – men inte gratisarbete. Så lyder de nya reglerna i fas 3.
http://www.dagensarena.se/innehall/med-arbete-som-sysselsattning/
Meningslöshetens återvändsgränd:
När Fas 3 konstruerades efter valet 2006 var en av grundbultarna att sysselsättningen inte fick ersätta ordinarie arbete. På så sätt undvek man smidigt frågan om lön – eller avsaknaden av lön – eftersom arbete enligt lagen måste vara avlönat. I stället hamnade man i meningslöshetens återvändsgränd. En återvändsgränd som allt färre hittade ut ur. Fas 3 började svälla okontrollerat.
I dag har Fas 3 cirka 30 000 deltagare – en större arbetsgivare än Volvo som någon påpekade. Det har även stormat en hel del i media, en storm som kulminerade med Uppdrag gransknings reportage våren 2011. Vi fick se människor som målade redan målade stolar och slog ut armarna i en uppgiven gest: ”Meningslöst!”.
Fas 3 får alltså inte ersätta ordinarie arbetsuppgifter, även om det inte verkar vara mer än en hårfin skillnad mellan det hemsnickrade begreppet ”reella arbetsuppgifter” och det man helt simpelt brukar kalla ”arbete”.

2) Bakom stängda dörrar på Fas 3-mässa i Stockholm
http://stockholm.etc.se/reportage/bakom-stangda-dorrar-pa-fas-3-massa
Anordnarna som tar emot långtidsarbets­lösa i Fas 3 blir allt fler – och mer ifrågasatta. De får betalt för gratis arbetskraft, menar kritiker. När Arbetsförmedlingen arrangerade en Fas 3-mässa i city var media och utomstående
portade.
Vilka företag eller föreningar som sysselsätter personer i Fas 3 är sekretessbelagt hos Arbetsförmedlingen. Media har ingen möjlighet att granska en verksamhet som beräknas sluka 275 miljoner skattekronor bara i Stockholms län i år.
I februari månad befann sig 4 000 stockholmare i Fas 3 – sysselsättningsfasen som har beskrivits som ändstationen för arbetslösa. Det är en arbetsmarknadsåtgärd som inleddes i mars 2009. Där hamnar arbetslösa efter 450 dagar i Fas 1 och Fas 2. Systemet är kritiserat och kostsamt. För anordnare som tar emot arbetslösa i Fas 3 kan systemet vara lukrativt; de får ett anordnarbidrag på 5 000 skattefria kronor per månad och person.
Tanken med Fas 3 är att det ska leda till en anställning. Enligt Arbetsförmedlingens egen statistik går endast 15 procent av deltagarna vidare till arbete eller studier.

3) Fas 3 större än Volvo, Ericsson och Posten
http://bloggar.aftonbladet.se/ledarbloggen/2012/06/fas-3-storre-an-volvo-ericsson-och-posten/
Ett år efter att riksdagen uppmanat regeringen att sätta stopp för Fas 3 sysselsätter åtgärden fler långtidsarbetslösa än någonsin tidigare. I dag ligger antalet deltagare över 30.000, och Fas 3 sysselsätter därmed fler personer än
Sveriges största storföretag.

Så här ser den färskaste listan ut på landets största företag, räknat i antal anställda.
1.Fas 3 – 30 875
2.AB Volvo – 24 964
3.PostNord AB – 24 541
4.Telefonaktiebolaget LM Ericsson – 17 069
5.Samhall AB – 16 404
6.Volvo Personvagnar AB – 15 693
7.Ambea Holding AB – 12 968
8.Peab AB – 12 543
9.Scania AB – 12 165
10.Sandvik AB – 11 293

Moderaterna kallar sig Sveriges enda arbetarparti och Fas 3 är Sveriges största arbetsgivare.
Det finns en logik i det!

4) Fas 3 större än största företaget
http://www.svt.se/nyheter/sverige/fas-3-storre-an-storsta-foretagen
”Stopp” trädde inte i kraft. Ett år efter att riksdagen uppmanat regeringen att sätta stopp för Fas 3 sysselsätter åtgärden fler långtidsarbetslösa än någonsin tidigare. I dag ligger antalet deltagare över 30.000.
Fas 3 sysselsätter därmed fler personer än Sveriges största storföretag.
I Karlstad paketerade Fas 3-deltagare kort åt en privat gratulationskortstillverkare, i Trollhättan städade man inom omsorgen och i Göteborg skulle man vara ”medspråkare” åt invandrare och äldre - som inte var särskilt intresserade av att bli medspråkade.
Kritiken mot Fas 3 kulminerade i ett riksdagsbeslut där en majoritet bestående av de rödgröna partierna plus Sverigedemokraterna uppmanade regeringen att stoppa anvisningen av nya Fas 3-platser. Om regeringen inte följde beslutet hotade oppositionen med lagstiftning.
Regeringen å sin sida presenterade flera förändringar av systemet, bland annat skulle man tillåta kortare utbildningar, och man har även skjutit till mer pengar till Arbetsförmedlingen för tätare kontakter med Fas 3-deltagarna.
Fas 3 har också fått ett nytt namn. Numera heter den sysselsättningsfasen.

5) Fas 3-platserna räcker inte
http://arbetet.se/2012/06/18/fas-3-platserna-racker-inte/
Ett år efter riksdagens beslut om fas 3-stopp kommer Arbetsförmedlingen med en ny rapport till regeringen.
Den visar att Fas 3 växer så det knakar. 31 000 deltog i maj, plus 4 200 på ett år.
Drygt 2 000 personer placeras i Fas 3 varje månad. Inflödet är så stort att Arbetsförmedlingen inte hinner ordna platser åt alla. 20 procent har ingen plats – mot 13 procent i fjol.
I år skickar Arbetsförmedlingen inte ut några pressmeddelanden. Nu gäller största möjliga tystnad. Den som är intresserad får själv leta sig fram till rapporten på Arbetsförmedlingens webbplats.
Ändå skulle Arbetsförmedlingen kunna bättra på rubriken. Andelen som svarar att de är helt eller delvis nöjda med sin Fas 3-plats har ökat från 77 till 88 procent sedan 2011.
34 procent av Fas 3-platserna finns hos privata anordnare. Andelen har fördubblats på ett år. Knappt hälften finns hos stiftelser eller ideella föreningar. Fas 3-platserna i kommuner och landsting minskar.
Tre av fyra i Fas 3 jobbar med administration, i butiker och då framför allt second hand, som vaktmästare eller inom vård, skola och omsorg. Det är i stort sett samma mönster som 2011.
83 procent tycker att arbetsuppgifterna är meningsfulla, enligt Arbetsförmedlingens deltagarundersökning.
Deltagarna är på sin Fas 3-plats i medeltal 29 timmar i veckan. De ägnar sex timmar i veckan åt att söka jobb. De söker sex jobb i veckan i medeltal.
Arbetsförmedlingen har avbrutit samarbetet med 303 anordnare med totalt 509 Fas 3-deltagare. Ytterligare 302 har rättat till brister. Det här är en följd av kontroller av 10 600 anordnare varav 8 000 fick besök.

6) 1 av 5 i Fas 3 saknar sysselsättningsplats
http://www.svt.se/nyheter/var-femte-i-fas-3-saknar-sysselsattningsplats
Var femte långtidsarbetslös i den kritiserade åtgärden Fas 3 har ingen sysselsättningsplats att gå till, framgår av en rapport från Arbetsförmedlingen.
Antalet arbetsgivare som tar emot Fas 3-deltagare har minskat drastiskt, samtidigt som deltagarna skjutit i höjden.

7) Regeringens mardrömssiffror från Fas 3
http://www.dagensarena.se/innehall/regeringens-mardromssiffror-fran-fas-3/
40 000 nya anvisade till Fas 3 – trots riksdagens stopp. 243 procent fler ungdomar. Bara 14,2 procent har fått jobb efter avslutad arbetsmarknadsutbildning. Dagens Arena listar regeringens svarta Fas 3-siffror.
■ Trots riksdagens stopp – 41 508 arbetslösa anvisade till Fas 3: Den 9 juni 2011 röstade en majoritet i Sveriges riksdag för att stoppa alla nya anvisningar till Fas 3. Regeringen valde att inte följa riksdagens vilja. Sedan dess har sammanlagt 41 508 personer anvisats till Fas 3.
■ Fler skrivs in i snabbare tempo: Varje månad skrivs 2 000 nya deltagare in i Fas 3. För ett år sedan – innan riksdagen röstade för att stoppa anvisningarnas till Fas 3 – var det 1 450 personer som varje månad skrevs in i jobb- och utvecklingsgarantins sista fas.
■ Fas 3 växer explosionsartat: Sedan starten i mars 2009 har antalet Fas 3-deltagare nu vuxit till ungefär 31 000. Och antalet beräknas fortsätta öka. Hösten 2015 kommer 37 400 människor vara placerade i Fas 3, enligt Arbetsförmedlingens prognos för utbetalningar 2012-2016.
■ 343 procent fler ungdomar i Fas 3: Mellan 2011 och 2012 ökade antalet unga personer i åldern 18–24 år i Fas 3 med 243 procent. Det innebar att det 2012 var 292 ungdomar som var inskrivna i Fas 3. Detta trots att Arbetsförmedlingen har ett inriktningsbeslut om nolltolerans mot att unga personer ska delta i Fas 3.
■ Allt fler är hänvisade till socialbidrag: Allt fler Fas 3-deltagare är hänvisade till försörjningsstöd eller att leva på bidrag från anhöriga. För ett år sedan var det 6 procent av Fas 3-deltagarna som var hänvisade till socialtjänst för att få rätt till ersättning. I mars var det 7,2 procent, enligt Arbetsförmedlingens presstjänst. Den som deltar i Fas 3 får en minimal ersättning. Har man inte rätt till A-kassa är det möjligt att få 230 kronor per dag i 450 dagar. Därefter får personen vända sig till socialtjänsten eller en anhörig. För att få rätt till försörjningsstöd måste man också ha gjort sig av med alla ägodelar av värde, vilket gör att det ofta dröjer innan en person har rätt till ersättning från socialtjänsten.
■ Deltagarna tror att jobbchanserna försämras: 55 procent av Fas 3:arna tror inte chanserna att få ett vanligt arbete påverkas av deltagande i Fas 3. 15 procent tror rent av att chanserna minskar. Sju av tio deltagare tror alltså att jobbchanserna antingen inte påverkas alls, eller att de till och med försämras, av deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

8) Miljonvinster för Fas 3-bolag
http://www.svt.se/nyheter/sverige/miljonvinster-for-fas-3-bolag
Här är listan över bolagen vi granskat.
* AIS förpackning med säte i Helsingborg
Omsättning 2011: 879 000 kr
Vinst 2011: 87 000 kr
Utdelning 2011: 0 kr
* Aeroseum med säte i Göteborg
Omsättning 2011: 3 546 000 kr
Vinst 2011: 60 000 kr
Utdelning 2011: 0 kr
* Arbetskraft Syd med säte i Hässleholm
Omsättning 2011: 15 713 000 kr
Vinst 2011: 2 198 000 kr
Utdelning 2011: 10 000 kr
* Blatteförmedlingen/Jobbfabriken med säte i Stockholm
Omsättning 2011: 38 184 000 kr
Vinst 2011: 4 035 000 kr
Utdelning 2011: 4 000 000 kr
* LTB Kompetens med säte i Norrköping
Omsättning 2010: 2 124 000 kr
Vinst 2010: 18 000 kr
Utdelning 2010: 0 kr
* MediaCopy med säte i Tanum
Omsättning 2011: 12 684 000 kr
Vinst 2011: 867 000 kr
Utdelning 2011: 800 000 kr
* Skåne Jobb med säte i Malmö
Omsättning 2011: 20 325 563 kr
Vinst 2011: 489 000 kr
Utdelning 2011: 300 000 kr
* Svensk Kommuntjänst med säte i Håbo:
Omsättning 2010: 7 989 000 kr
Vinst 2010: 57 000 kr
Utdelning 2010: 57 000 kr

9) ”Fas 3 är en återvändsgränd”
http://www.svt.se/nyheter/sverige/citat
Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) och Ylva Johansson (S), vice ordförande i riksdagens arbetsmark-nadsutskott, möttes i en debatt i Aktuellt med anledning av SVT:s granskning av Fas 3.
Flera av de företag som sysselsätter många arbetslösa i Fas 3 har gjort miljonvinster det gångna året.
- Jag tycker att det är stötande och det är en bild av en arbetsmarknadspolitik som har havererat. Människor lämnas i Fas 3 istället för att få ett riktigt arbete, trots att vi har många företag som ropar efter arbetskraft i dag, sa Ylva Johansson i debatten.
- Det har inte varit meningen med Fas 3. Min största utmaning är att folk ska få en meningsfull aktivitet och hålla sig nära arbetsmarknaden. För fem-sex år sedan blev istället 140 personer varje dag förtidspensionerade. Därför behövs en aktivitet som gör att man närmar sig arbetsmarknaden, svarade Hillevi Engström.

10) Hårda ord om fas 3
http://arbetet.se/2012/06/25/harda-ord-om-fas-3/
– Jag vill likna Fas 3 vid slavarbete.
Hillevi Larsson (S) skrädde inte orden i riksdagen tidigare i dag. Hon ville ha svar på en fråga från arbetsmarknads-minister Hillevi Engström (M).
– Det har gått ett år sedan riksdagen tog beslutet att stoppa nya anvisningar till Fas 3. Varför har inte regeringen följt riksdagens beslut?

Hon fick inget svar av Hillevi Engström. Å andra sidan har den samlade oppositionen inte lagt fram några nya förslag sedan förra året.
– Ska riksdagen behöva fatta ett nytt beslut för att regeringen ska verkställa det gamla? undrade Hillevi Larsson.

Hon hänvisade också till att socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) hotades av misstroendevotum, när han vägrade att följa riksdagens beslut om att återgå till de gamla reglerna i sjukförsäkringen.
– Krävs det något sådant även i detta fall?

11) ”Vi är inte passiva – vi är högst aktiva”
http://blogg.svt.se/fas3/berattelser/vi-ar-inte-passiva-vi-ar-hogst-aktiva/
Tack SVT och Uppdrag granskning för att ni granskar och hjälper oss!
Det går inte att leva med Fas 3. 1 -2 % kommer tillbaka till jobbet. Låt oss gå arbetsmarknadsutbildningar istället och uppgradera våra kunskaper.
M ljuger också. Många har varit arbetslösa i 2 år och av dessa två år har de kanske många jobbat med att försöka starta eget i ett halvår, när krisen var som störst. Alltså inte 8 år som Hillevi står och ljuger.
Vi är aktiva och i är inte passiva som Statsministern påstår så föraktfullt! Vi är verklighetens folk, medborgare som jobbat länge och betalat skatt i alla år. Här är vi nu. Och vad hjälp får vi av regeringen? Ett slavkontrakt på Arbetsförmedlingen med fotboja till Fas 3.
Jag jobbar allt vad jag kan för att hitta jobb, ifrån morgon till kväll.
Elisabeth, mamma och akademiker, 47 år

----
Mot bakgrund av bland annat ovanstående redogörelser är det hög tid att genomskåda och tydligt tala om

”Det nya arbetslöshetsskapande partiet Moderaterna”.

KD-cirkusens pajas fortsatte i Almedalen på ett ironiskt och barnsligt sätt för att locka eventuellt troende att se hans värld. Men något nytt var det förstås inte tal om. Det var en mängd slitna fraser som vädrades i form av bubbel och försök till artisteri. Precis som väljarna redan noterat genom opinionssiffrorna har han ingenting nytt att komma med – i synnerhet inte till de många människor, som har det svårt.

"Det starka samhället" säger den känslokalle och yvige Hägglund.
Men tyvärr ser han inte verkligheten. Det är ett svagt, utarmat och mänskligt okänsligt samhälle han skapat.
Han är verklighetsfrånvarande i sitt drömmande KD-landskap.

Sin politiske motståndare beskriver han genom att inleda med uttrycket ”Största möjliga tystnad”.
Sedan kommer bland annat följande ytliga och barnsliga uttryck:

- Direktör Löfven är en cirkusulv i fårakläder.
- Manegen var väl krattad när Löfven kom in bland de stora elefanterna.
- Sällan har väl någon sagt så lite om så mycket under så lång tid.
- En upplevelse i den här parken igår: titta han (Löfven) snackar.
- Spänning är en del föreställningen i cirkus Löfven – in kommer djuren: först kommer Unga Örnar och sen kommer en tiger. Nej det var ingen tiger – det var en som tiger.
- Löfvens väg leder inte till fler jobb och fler företag i vårt land.
- Löfven sysslar med en del jonglerande akrobatik.
- I de farligaste cirkuskonsterna finns det en stuntman, Mikael Damberg.

Dessa yttranden är minst sagt skandalöst meningslösa för att uttalas av en partiledare!
Sedan bör det nämnas några exempel på allt omänskligt som han åstadkommit under sina sex år vid rodret på sin svajiga skräckresa:

- Svårt sjuka har fått det betydligt sämre;
- Cancersjuka måste söka arbete hos Arbetsförmedlingen;
- De är utslängda från Försäkringskassan och måste söka jobb, trots läkarintyg på att de är sjuka;
- MS-sjuke Martin tvingas att flytta;
- Svårt MS-sjuke Mattias Pettersson har tillbringat sista julen i hemmet;
- Multisjuka Linda Gustafsson, 38, har tvingats leva på sin sons barnbidrag i tio månader;
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8327057.ab
- Alliansens sjuka offer är rätt många.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article7725836.ab
Förlamade Linda Bjälmén, 31, tvingas söka jobb – trots att hon ska läggas in på sjukhus.
- Annicas svåra öde är en mardröm.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article7799608.ab
Bloggen om svårt sjuka Annica, 55 piskar upp folkstorm.
Annica Holmquist, 55, lider av en svår sjukdom som får hennes kroppsdelar att växa okontrollerat. Hon kräks ofta
av sina smärtor och kommer enligt läkaren aldrig kunna arbeta igen.
- Jan Gustafsson, 43, är rullstolsburen och blind. Han genomgår 20 timmar dialys varje vecka i väntan på en ny
njure. Nu tvingas han ut i arbetslivet.

Du kan läsa om bland annat dessa mänskliga grymheter med socialminister Hägglund på min blogg här:
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=55968

Härtill kommer en mängd förhållanden som drabbat vårt samhälle:
- 280 000 arbetslösa måste leva på socialbidrag;
- 60 000 sjukskrivna är utförsäkrade;
- Massarbetslösheten har ökat;
- Ungdomsarbetslösheten är mycket stor;
- Skattepengar om många miljarder kronor förs till skatteparadis i stället för till vård och omsorg;
- Den "lilla människan" straffas med fängelse, om hon inte betalar räkningarna.

Med avseende på allt som KD-bubblaren ställt till med - men framför allt inte gjort för människorna - framstår han mest som en gäckande skådespelare.
Hägglunds arbetar för ett känslokallt, egoistiskt, orättvist och självupptaget samhälle.
Medmänsklighet, solidaritet och gemenskap finns inte i Hägglunds samhälle, och om det finns, skall det helt försvinna, menar Hägglund.
Någon ideologisk inriktning finns förstås inte i det KD-skojande samhället.

Det är väldigt bra, att människorna i vårt välfärdssatsande samhälle har Stefan Löfven att se fram emot som statsminister 2014.
Det program som socialdemokraterna satsar på i fråga om välfärden gör att människor kan känna trygghet, solidaritet, jämlikhet, rättvisa och glädje i ett bra och mänskligt samhälle.

Skolpolitiken måste bli bättre.
Varför vågar inte alla politiker samlas kring en gemensam väg för utbildningen i vårt land?
I Finland har man gjort så.
Där är skolan bland de bästa i Europa.

Idag läser jag i NSD (Norrländska Socialdemokraten) en ledare av Linnea Swedenmark.
Den har rubriken ”Skolan slits sönder”.
http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleID=7011308

Där går skribenten till hårt angrepp på Björklunds skolpolitik.
”Den svenska skolan blir allt mer uppdelad. Dagens gymnasieskola utbildar två samhällsklasser, som får väldigt olika förutsättningar.”

Vidare heter det i ledaren:
- ”Min mormors mål var att hennes barn skulle få utbilda sig. Själv hade hon inte den chansen, familjen hade inte
råd. Sverige byggdes upp, så min mamma och hennes syskon fick möjlighet att studera. En klassresa som sam-
hället hjälpte till med.
Nu säger utbildningsminister Jan Björklund (FP) det motsatta. Ingen ska behöva utbilda sig. Låt en snickare vara snickare, säger han. Flumskolan som han har förklarat krig mot, har bytts ut mot en skola som gör klassresor allt svårare. ---
Om Folkpartiet verkligen menade att målet var att fler skulle klara gymnasiet hade man kunnat anställa fler lärare, höja kvaliteten, läsa teoretiska ämnen tillsammans med praktiska, hjälpa eleverna klara målen. Inte stryka ämnen. Men, låt en frisör vara frisör, säger Björklund.
Barn från arbetarklassen väljer oftare praktiska program. Barn till akademiker går teoretiska linjer. Poängen med att alla som gått gymnasiet ska ha behörighet till högskolan är att skapa chanser. När du är femton år vet du inte vad du vill göra resten av ditt liv. Så oavsett vilken gymnasielinje du väljer skulle du ha möjlighet att vidareutbilda dig eller byta arbete. Ingen tvingas någonsin att studera vidare, ingen säger att en frisör inte får vara frisör. Men du ska ha chansen att utbilda dig vidare om du själv vill.
Folkpartiets nya skolsystem utbildar två samhällsklasser. De praktiska linjerna där du inte har möjlighet att studera vidare, eller lär dig hur du påverkar samhället. Och de studieförberedande linjerna där du får lära dig hur världen fungerar och där du kan utbilda dig vidare.”

Jag har under de senaste åren skrivit många blogg-inlägg, som beskriver de flesta av problemen med skolan.
Läs mitt blogg-inlägg om parallellskolesystemet:
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=55872

Socialdemokratin har alltid talat om vikten av att välfärdsområdena tillhör alla, omfattar alla och är betalda av oss alla utan vinstintresse. Eventuellt överskott tillhör alla och skall gynna alla inom välfärdsområdet. Detta har alltid va-rit och är fortfarande en ledande och tydlig grund i vårt partipolitiska program – ett program som fortfarande gäller men som inte efterlevs, vare sig reellt eller verbalt.

I eftervalstider med valanlyser och kommande valarbete passar det att erinra om vårt partiprogram för Arbetarepartiet Socialdemokraterna. I nedanstående text citeras, understryks och betonas viktiga delar av innehållet.

Partiprogram för Socialdemokraterna
beslutat av partikongressen i Västerås

den 6 november 2001

Den demokratiska socialismen
Socialdemokratin vill forma ett samhälle grundat på demokratins ideal och alla människors lika värde. Fria och jämlika människor i ett solidariskt samhälle är den demokratiska socialismens mål.

Varje människa ska vara fri att utvecklas som individ, råda över sitt eget liv och påverka det egna samhället. Frihet handlar både om frihet från yttre tvång och förtryck, hunger, okunnighet och fruktan för framtiden och om frihet till delaktighet och medbestämmande, till egen utveckling, trygg gemenskap och möjlighet att styra sitt liv och välja sin framtid.

Denna människors frihet förutsätter jämlikhet. Jämlikhet innebär att alla människor trots olika förutsättningar ges samma möjlighet att forma sitt eget liv och påverka sitt samhälle. Denna jämlikhet förutsätter rätten att välja och utvecklas olika, utan att olikheterna leder till underordning och klyftor i makt och inflytande över vardag och samhälle.
Frihet och jämlikhet handlar både om individuella rättigheter och kollektiva lösningar för att skapa det gemen-samma bästa, som utgör grunden för den enskildes liv och möjligheter. Människan är en social varelse som utvecklas och växer i samspel med andra, och mycket av det som är viktigt för den enskildes välfärd kan bara skapas i gemenskap med andra.
Detta gemensamma bästa förutsätter solidaritet. Solidaritet är den sammanhållning som kommer ur insikten att vi alla är ömsesidigt beroende av varandra, och att det samhälle är bäst, som byggs i samverkan i ömsesidig hänsyn och respekt. Alla måste ha samma rätt och möjlighet att påverka lösningarna, alla måste ha samma skyldighet att ta ansvar för dem. Solidaritet utesluter inte strävan till individuell utveckling och framgång, men väl den egoism som gör det tillåtet att utnyttja andra för egna fördelar.

Socialdemokratin vill låta dessa demokratins ideal prägla hela samhällsordningen och människors inbördes förhållanden. Vårt mål är ett samhälle utan över- och underordning, utan klassgränser, könssegregation eller etniska klyftor, ett samhälle utan fördomar och diskriminering, ett samhälle där alla behövs och alla får plats, där alla har samma rätt och samma värde, där var och en är fri att styra sitt liv och sin vardag, att utvecklas som individ och att i jämlik och solidarisk samverkan med andra söka de lösningar som gagnar det gemensamma bästa.

Denna den demokratiska socialismens idéer har tagits i arv från tidigare generationer, de har omformats av gjorda erfarenheter och de utgör drivkraften i dagens och morgondagens politiska strävanden. Sina djupaste rötter har socialdemokratin i övertygelsen om alla människors lika värde och varje människas okränkbarhet

En demokratisk ekonomi
I konflikten mellan kapital och arbetets företräder socialdemokratin alltid arbetets intressen. Socialdemokratin är och förblir ett antikapitalistiskt parti, som alltid byggt motkrafter mot kapitalets anspråk på makt över ekonomi och samhälle.
Det demokratiska samhället har alltid den överordnade rätten att ange villkor och ramar för det ekonomiska livet. Det demokratiska samhället har också alltid rätten att ändra villkor och former, om ett visst sätt att organisera arbete och ekonomi inte uppfyller viktiga folkliga intressen.

Ekonomiska intressen har aldrig rätt att sätta gränser för demokratin, det är tvärtom alltid demokratin som sätter gränserna för marknaden och de ekonomiska intressena. Marknadens normer får heller aldrig avgöra människors värde eller bilda norm för det sociala och kulturella livet.

Marknaden är således bara en del av det blandekonomiska system socialdemokratin förordar. Marknaden kan bara möta sådana behov och önskemål som kan uttryckas i tillräckligt stark efterfrågan. Sådana nyttigheter som utgör sociala rättigheter, d.v.s. nyttigheter som ska tillkomma alla oberoende av inkomst, måste undandras marknadens fördelningsprinciper och fördelas efter andra principer. Dit hör vård, skola och omsorg.

Jämlikhet och mångfald
Det är flera olika faktorer som skapar ojämlikheterna i samhället men det grundläggande mönstret är gemensamt: Den enskilde individen blir inte sedd och bemött som person och får inte utvecklas i enlighet med egna val. Valen underordnas individens tillhörighet till en viss grupp, bestämd av klass, kön eller etnicitet, av funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. I vuxenlivet förstärks detta mönster av villkoren i arbetslivet och den enskildes position där.

Socialdemokratins uppgift är, nu som tidigare, att förändra de mönster och maktstrukturer i samhället som gör att några inte kan växa och utvecklas fullt ut. Jämlikhetspolitiken måste alltid utgå från behoven och villkoren för dem som är drabbade av ojämlikheten, men jämlikhetsreformerna måste hela tiden bäras upp av övertygelsen hos be-folkningsmajoriteten att detta är riktigt och gott. Annars blir de inte bestående. Det jämlika samhället blir uthålligt endast om det breddar och berikar livet för alla.

Välfärdspolitiken
Socialdemokratins välfärdspolitik är ett uttryck för alla de tre principerna om frihet, jämlikhet och solidaritet. De utgår ur den idétradition som handlar om det gemensamma samhällsbyggandet. De skapar både individuella och samhälleliga nyttigheter. Den ger rättigheter, men ställer också krav.

Den omfattar alla, inte bara människor med låga inkomster.
Alla är delaktiga i både rättigheter och skyldigheter, alla ingår på lika villkor.
Medborgarna delas inte upp i "mottagare" och "betalare", som de gör i behovsprövade system, med de intressemotsättningar det kan skapa.

Den generella välfärdspolitiken är något medborgarna solidariskt erbjuder varandra, och solidariskt bidrar till att betala. Deras betydelse ligger därför både i den frihet och trygghet de ger individen och i det sociala sammanhållning de skapar.

Välfärdspolitiken handlar om ekonomisk trygghet, men också om att rättvist fördela livschanser och ge förutsättningar att välja i livets olika skeden.
Alla ska ha rätt till arbete, och alla ska ha rätt att utvecklas i sitt arbete.
Alla ska ha rätt till en trygg barndom och en trygg uppväxt. Alla ska ha rätt till kunskaper och kulturupplevelser.
Alla ska ha rätt till en god bostad.
Alla ska ha rätt till en trygg och värdig ålderdom.
Alla ska ha rätt att göra sina egna livsval utan att möta fördomar eller diskriminering, och utan att riskera att hamna i socialt underläge.
Alla ska också ha sitt ansvar för att upprätthålla välfärdssystemen och inte missbruka förmånerna.

Välfärdspolitik handlar om mer än att bara korrigera orättvisor som skapats av det ekonomiska livet.
Välfärdspolitik handlar om jämlikhet.

Den handlar om att öka människors makt över det egna livet. Därmed bidrar den också till att förändra maktförhållandena i ekonomi och samhälle.

Socialförsäkringarna och de sociala tjänsterna som vård, skola och omsorg kan därför aldrig reduceras till varor på en marknad, där samhällets uppgift enbart blir att fördela skattepengar för den enskildes inköp.

Välfärdssystemen förutsätter ett ansvar hos medborgarna inte bara för de egna förmånerna, utan också för alla andras rättigheter. De måste utformas så att detta gemensamma ansvar är möjligt att utöva.

S.k. kundvalsmodeller som gör sociala nyttigheter som skola, vård och omsorg just till varor på en tjänstemarknad, är oförenliga med kraven på solidariskt ansvarstagande.

Skola, vård och omsorg har en central roll för fördelningen av möjligheter i livet. Ojämlika möjligheter till utbildning, vård eller omsorg fortplantas och förstoras till ojämlika möjligheter till personlig utveckling, i samhällslivet och på arbetsmarknaden. Sådana klyftor skadar den enskilde, och de skadar samhället.

Den lika tillgången till dessa nyttigheter, med hög kvalitet för alla, är en grundbult för jämlikhetspolitiken. Vården, skolan och omsorgen måste också vara uppmärksam på de klass- och könsbundna mönstrens betydelse och medvetet arbeta för att förändra dem.

Därför är utbildning, vård och omsorg samhälleliga angelägenheter. Fördelningen av dem får aldrig överlämnas till marknadens prismekanismer, och utbudet av dem får aldrig bestämmas av enskilda producenters intresse av egen vinst.

Skola, vård och omsorg ska finansieras solidariskt över skatten. De politiskt förtroendevalda ska ha ansvaret för fördelningen mellan olika ändamål, för att säkerställa att skattepengarna används så att kraven på lika tillgänglighet och lika god kvalitet för alla uppfylls.

Samhällelig kapacitet att erbjuda skola, vård och omsorg är en förutsättning för att de grundläggande principerna om kvalitet och fördelning efter behov ska upprätthållas.

Alla invånare i hela landet ska ha likvärdig tillgång till skola, vård och omsorg. Det förutsätter en kommunal skatteut-jämning, annars leder olika skattekraft och skillnader i befolkningens sammansättning till skillnader i välfärd mellan medborgare i olika kommuner.

Vi vill utveckla den offentliga sektorns verksamheter så att de svarar både mot klassiska krav på rättvisa och lika till-gång och mot nya krav på inflytande och valfrihet. Att kunna påverka den skola, den vård och den omsorg man får är en del av makten över det egna livet och nödvändig för känslan både av delaktighet i och ansvar för samhället. Men det måste också finnas möjlighet att välja mellan olika alternativ. Människor är olika, med olika behov och förutsättningar. Därför krävs olika pedagogiska utformningar, olika vårdformer och olika omsorgsalternativ.

Kunskapssamhället
a. Det livslånga lärandet
Den sammanhållna skolan, där barn ur olika miljöer och olika bakgrund möts i gemensamt arbete, är viktig för att motverka segregation.
När de går ut grundskolan ska alla elever ha nått läroplanens mål. Gymnasieskolan ska ge möjlighet att välja studieinriktning efter eget intresse, men samtidigt ge alla den kärna av fördjupade ämneskunskaper som behövs för att möta kraven i dagens samhälls- och arbetsliv. Minst hälften av en årskull bör gå vidare till högskoleutbildning. Den sociala snedrekryteringen måste brytas liksom den könsmässigt och etniskt sneda rekryteringen till forskarutbildningen.

Mot denna bakgrund bör alla i partiet och det socialdemokratiska partiets ledning med krafttag ta sig an frågan om målet för arbetarrörelsens välfärdspolitik mot bakgrund av den pågående utvecklingen.

Jag har i ett tidigare blogginlägg skrivit:

Nu är det dags! (2010-11-30)
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=47254
Nu behövs en kraftfull och tydlig socialdemokratisk politik.
Det är det dags att lyfta fram några av de centrala frågor, som partiet måste ge svar på i god tid inför kommande val.
Svaren måste vara tydliga!
Partiets arbete måste självklart vara en socialdemokratisk politik utan samverkan med andra partier!

En enkel sammanfattning ur mitt blogginlägg:
* VÄRDEGRUNDEN:
Värdegrunden i socialdemokratins ideologi utgår från begreppen frihet, jämlikhet och solidaritet.

Mot denna bakgrund handlar några av frågorna i mitt blogg-inlägg om:
* ÖVERGRIPANDE VÄLFÄRD
* VÅRD och OMSORG
* SKOLAN
* ARBETE
* SKATTER
* BOSTADSPOLITIK
* FACKFÖRENINGSRÖRELSEN LO
* KLASS-SAMHÄLLET
* SEGREGATION
* JÄMSTÄLLDHET
* KULTUR
* BROTTSLIGHET
* LANDSBYGD – STORSTAD
* GLOBALT ARBETE
* KLIMAT
* INVANDRARE

För att något belysa Reinfeldts djupt orättvisa samhällsbyggande kan man studera följande länkar:

* Artiklar i tidningen Aftonbladet Nyheter (2010-12-24):
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8326237.ab
Sverige sparar 16,5 miljarder i minskade sjukförsäkringskostnader.
- Mattias Pettersson har inte längre råd att bo kvar i sin lägenhet;
- Linda Bjälmén har inte en krona över till jul;
- Selma Imas vet inte om hon får några nya pengar efter helgerna.

De är utslängda från Försäkringskassan med beskedet att det är dags att söka jobb
– trots läkarintyg på att de är sjuka:

- MS-sjuke Martin tvingas att flytta. Det här blir sista julen i hemmet för svårt MS-sjuke Mattias Pettersson.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8327059.ab

- Selma lider av ständig värk – måste ändå jobba
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8327048.ab

- Multisjuka Linda Gustafsson, 38, tvingades leva på sin sons barnbidrag i tio månader.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8327057.ab

* Alliansens sjuka offer (2010-09-04)
http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article7725836.ab
Förlamade Linda Bjälmen, 31, tvingas söka jobb – trots att hon ska läggas in på sjukhus

* Annicas svåra öde är Reinfeldts mardröm (2010-09-17)
http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article7799608.ab
Bloggen om svårt sjuka Annica, 55 piskar upp folkstorm mot alliansen
Annica Holmquist, 55, lider av en svår sjukdom som får hennes kroppsdelar att växa okontrollerat. Hon kräks ofta av sina smärtor och kommer enligt läkaren aldrig kunna arbeta igen.
Men Försäkringskassan vill att hon söker jobb – socialtjänsten att hon säljer lägenheten.

* Reinfeldt vill inte prata – flyr intervjun (2010-09-17)
http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article7799614.ab
* Nu tvingas Jan söka ett arbete (2010-12-11)
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8263931.ab
Jan Gustafsson, 43, är rullstolsburen och blind. Han genomgår 20 ­timmar dialys varje vecka i väntan på en ny njure.
Nu tvingas han ut i arbetslivet.

* Om Carema-skandalerna (Inlägg 2011-12-22)
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=53352
Nu är det väl tillräckligt tydligt att de privata vårdgivarna inte bryr sig om människan.
Det handlar förstås i stället om att ordna pengar åt bolagens ägare.
Och pengarna förs över till skatteparadis i olika länder för att undgå skatt.

* En sammanställning av några av tidningsartiklarna under de senaste månaderna.

1) Fick diagnosen "fet" - men hade lungcancer (2011-11-09)
http://www.expressen.se/nyheter/1.2616404/fick-diagnosen-fet-men-hade-lungcancer

2) Carema stryper informationen till boende (2011-11-10) http://bloggar.aftonbladet.se/vagardubligammal/2011/11/10/carema-stryper-informationen-till-boende/

3) Äldrevård – en kassako för riskkapitalbolagen (2011-11-10)
http://www.aftonbladet.se/debatt/article13912239.ab

4) Missförhållandena inom äldrevården (2011-11-13)
Döende lämnades framför tv:n
http://www.dn.se/nyheter/sverige/doende-lamnades-framfor-tvn

5) Hägglund och Reinfeldt är oeniga om vanvården (2011-11-15)
http://www.expressen.se/nyheter/1.2622236/hagglund-och-reinfeldt-ar-oeniga-om-vanvarden
Här finns den skandalösa synen och uttalandet av landets ledare, som anser sig vara expert på svensk vård och om-sorg. Reinfeldt anser att fallen med vanvård är undantag.

6) Dog av svält på Caremas boende (2011-11-30)
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=125&artikel=4829109
SR Nyheter P4 Väst

7) Triton – ett mycket hemligt riskkapitalbolag (2011-02-02)
http://www.zaramis.nu/blog/2011/02/02/triton-ett-mycket-hemligt-riskkapitalbolag/
Triton Private Equality är ett av Sveriges mest okända riskkapitalbolag. Deras hemsida innehåller ingen som helst in-formation. Företaget ett av de större svenska riskkapitalbolagen.

Den naturliga frågan efter allt vad vi upplevt, sett och hört - frågan blir

Skall vi ha detta omänskliga samhälle

eller

Är det dags att byta till en regering som ser människan?

- Och vem är då denne man?
- Jo, det handlar förstås om Fredrik Reinfeldt, som är vårt lands politiske ledare
- Han är ledare för Moderaterna
- Hans ledarskap är förskräckligt!

När man lyssnat på Lördagsintervjun med Reinfeldt i radion blir man förtvivlad och illa berörd!
Här är länken:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5144371
Förutom om människor i vårt land och arbetslöshet handlade intervjun om
- frågor om Spaniens ekonomiska kris,
- det faktum att fler poliser klarar av att lösa färre brott i Sverige,
- resan med överväldigande opinionsstöd och att vinden har vänt.

Vad händer nu?
Läs länken:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3071&artikel=5139063
Det gäller, att
- socialdemokraterna har återtagit sitt gamla överläge,
- Reinfeldts svar har blivit att ordna en ny partisekreterare.

Det finns dock all anledning att studera och analysera förhållande i t.ex.
Finlands skolor (2011-04-06)
http://www.dn.se/kultur-noje/essa/darfor-ar-finska-skolan-sa-framgangsrik
eller (2011-04-04)
http://www.sydsvenskan.se/varlden/de-har-varldens-basta-skola/
där elevernas resultat ligger i topp av skolorna inom EU.

Mot bakgrund av dessa förhållanden är det viktigt att studera alla inslag och skrivningar om tillståndet i vår svenska skola. Detta gäller inte minst de problem av olika slag som uppkommer med vårt parallellskolesystem med fristående och privata skolor.

Här nedan följer en del länkhänvisningar, som bör studeras:
* Regler och villkor för fristående skolor m.m.
http://www.regeringen.se/sb/d/14106/a/172724
Typ: Kommittédirektiv; Dir. 2011:68; 2011-07-18

* Regler och villkor för fristående skolor m.m.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/27/24/40f85283.pdf
* Obegränsade vinster i skolan unikt
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2011/09/07/obegransade-vinster-skolan-unikt
Lärarnas Tidning; 2011-09-07
Ingen vet om den ökade privatiseringen leder till förbättrad välfärd. Bland friskolorna finns det dock tecken på kvali-tetsproblem. Och Sverige är troligen ensamt i världen om att inte begränsa skolföretagens vinster.

* Obegränsade vinster i skolan unikt (GP; 2011-09-08)
http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.717638-obegransade-vinster-i-skolan-unikt

* Om skolan
På sistone har frågan bl.a. behandlats i SR Nyheter/Ekot, 2012-05-03
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5091621
som citerar Lärarnas Riksförbunds undersökning med hjälp av SCB. Det heter där:
”Den svenska skolan blir allt mer ojämlik och kunskapsklyftorna ökar. Detta leder till ett allt mer segregerat samhälle.”

* En ojämlik skola
"Det blir ett A- och ett B-lag i skolan"; 2012-05-03
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5092271
Skillnaden mellan de elever som klarar skolan bäst och sämst har ökat kraftigt, visar undersökningen, som Lärarnas riksförbund presenterade.

* Vi kan tydligt konstatera,
att den svenska skolan har blivit allt mindre likvärdig; (2012-05-04)
http://svt.se/2.22620/1.2792819/skolan_allt_mindre_likvardig
Och den främsta orsaken är det fria skolvalet. Det konstaterar Skolverket i en ny rapport och kräver ett större politiskt ansvarstagande.
Det visar en ny rapport som Skolverkets generaldirektör skriver om i Svenska Dagbladet.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/skillnaderna-vaxer-mellan-olika-skolor_7171263.svd

* I en debattartikel i Dagens Nyheter (2012-05-03)
http://www.dn.se/debatt/skillnaderna-mellan-svaga-och-starka-okar-i-skolan
i går presenterade Lärarnas Riksförbund en rapport, som pekade på att även skillnaden i resultat mellan elever har ökat dramatiskt.

Här är några av många artiklar, redogörelser, reportage, utredningar, jämförelser, granskningar, myndighetsutlåtanden, riksdagsmotioner, som visar de uppenbara nackdelarna med det dubbla skolsystemet:

* 14 000 elever slås ut från skolan – varje år. (2010-09-15) http://svt.se/2.139461/1.2144409/14_000_elever_slas_ut_fran_skolan_-_varje_ar
Klassklyftorna ökar i den svenska skolan och 14 000 barn slås ut varje år. En av förklaringarna är enligt Skolverket val-friheten. Elever med samma bakgrund väljer samma skolor och segregationen byggs på.

* Svenska skolor säljs till fonder i utländska skatteparadis. (2010-09-15)
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=139461&a=2145515
Det svenska systemet med skolpeng är så lockande att utländska riskkapitalbolag är beredda att betala miljardbelopp för att komma över friskolebolag. När svenska Academedia såldes för två miljarder var köparna två fonder med säte i skatteparadis.

* Stoppat bolag köpte sig enkelt förbi Skolinspektionen. (2010-09-15)
http://svt.se/2.139461/1.2145509/stoppat_bolag_kopte_sig_enkelt_forbi_skolinspektionen
Bolaget Futura försökte starta nya skolor i Stockholmsområdet, men det blev nej från Skolinspektionen på grund av allvarliga brister. Trots det har Futura kunnat köpa en redan befintlig skola och Skolinspektionen kan inget göra.

* Skolpengen går till bonusar. (2010-09-15)
http://svt.se/2.139461/1.2145505/skolpengen_gar_till_bonusar
På Vittraskolan har lärare tidigare till och med kunnat ta hem bonusar grundad bland annat på betygssättning. Ju högre betyg på skolan, desto större chans till maximal bonus.

* Valfriheten har sänkt kvaliteten i skolan. (2010-12-16)
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/valfriheten-har-sankt-kvaliteten-i-skolan_5811555.svd
Den svenska skolan tappar stort i både kunskap och likvärdighet, jämfört med skolor i andra OECD-länder. Förklaringen är lika enkel som kontroversiell – valfriheten i alla led; för elever, lärare och föräldrar och politiker, har sänkt det svenska skolsystemet till en nivå under OECD-genomsnittet.

* Riksdagsmotioner om fristående skolor.
http://www.riksdagen.se/sv/Start/Sok/?sok=Motioner+om+%22frist%c3%a5ende+skolor%22&sort=rel&sortorder=desc&a=s
Under de senaste femton åren har det lämnats 1599 riksdagsmotioner i form av partimotioner, gruppmotioner och enskilda motioner om åtgärder för att förändra eller förhindra uppkomsten och utvecklingen av fristående skolor, allt i syfte att förbättra skolverksamheten.

* Fristående skolor är en miljardindustri. (2009-05-06)
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=32640
Skattepengarna fyller friskoleägarnas fickor. Friskolebranschen har vuxit till en miljardindustri.
Sex av de största aktörerna tjänade tillsammans över 150 miljoner kronor förra året. Bure äger ett av de största friskoleföretagen, Anew Learning, som omsätter 1 miljard kronor årligen.
Ledande socialdemokrater verkar – dessvärre och helt obegripligt - inte ha något emot att samarbeta med regering-en. Man har slutit en överenskommelse för att hjälpa regeringen i underläget i riksdagen.

* Skall plånbokens tjocklek (2008-01-10)
http://www.svd.se/stockholm/nyheter/frivilliga-bidrag-kan-strida-mot-lagen_760865.svd#
avgöra möjligheterna att gå i skolan?

Det heter ju: ”Vårt mål är ett samhälle utan över- och underordning, utan klassgränser, könssegregation eller etniska klyftor, ett samhälle utan fördomar och diskriminering, ett samhälle där alla behövs och alla får plats, där alla har samma rätt och samma värde, där var och en är fri att styra sitt liv och sin vardag, att utvecklas som individ och att i jämlik och solidarisk samverkan med andra söka de lösningar som gagnar det gemensamma bästa.”

* Friskolor avvisar funktionshindrade (SR Ekot, 2008-10-23)
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=2394734
Flera friskolor säger nej till att ta emot elever med funktionshinder.

* Pedofil har drivit friskolor. Dömd för flera sexualbrott. (SR, Ekot, 2011-01-31)
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4323390

* Friskolor i USA (SR, 2011-04-04)
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=4436824
Friskolornas vara eller inte vara debatteras inte bara här hemma i Sverige. Utan också i USA. Jämfört med Sverige finns det mycket färre friskolor i USA, eller Charter Schools som de kallas där. I t ex New York är de kommunala skolorna i

* "Friskolor skapar segregation" (SR, 2011-05-31)
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=4532235

* Forskare kritisk till friskolor (SVT, 2011-06-08)
http://svtplay.se/v/2447848/forskare_kritisk_till_friskolor

* Obegränsade vinster i skolan unikt (GP, 2011-09-08)
http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.717638-obegransade-vinster-i-skolan-unikt
Ingen vet om ökad privatisering leder till förbättrad välfärd. Bland friskolorna finns det dock tecken på kvalitetsproblem. Och Sverige är troligen ensamt i världen om att inte begränsa skolföretagens vinster, enligt en ny rapport.
I Stockholm är andelen betydligt högre. En fjärdedel av Stockholmseleverna på grundskolenivå och nära hälften av gymnasieeleverna går i friskolor.

I Täby, Statsminister Reinfeldts egna kommun, utanför Stockholm är andelen friskoleelever högst i landet, 48 procent i högstadiet och 63 procent i gymnasiet går i friskolor.

* 125 miljoner ut ur landet via friskolor (SR, Ekot,2012-01-04)
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4890348
Lärarnas riksförbund kommer idag med en rapport om hur vinster från friskolor slussas vidare utomlands och Metta Fjelkner som är ordförande tycker att pengarna i stället borde gå till undervisning.

* 14 000 elever slås ut från skolan - varje år (2010-09-15)
http://svt.se/2.139461/1.2144409/14_000_elever_slas_ut_fran_skolan_-_varje_ar
Klassklyftorna ökar i den svenska skolan - och 14 000 barn slås ut varje år. Det är resultatet av de senaste 15 årens skolpolitik.

* Svenska skolor säljs till fonder i utländska skatteparadis (2010-09-15)
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=139461&a=2145515

* De kommunala grundskolorna har en mängd kostnader,
som inte faller på de fristående skolorna. Det gäller kostnader för skolskjuts, skolbibliotek samt merkostnader som uppkommer, då elever går till fristående skolor. Härtill kommer kostnader, då elever återkommer från fristående skolor. Den kommunala skolan har alltid skyldighet att ta emot elever.

På detta gynnande sätt inträffar det, att
Friskolor drar ifrån i effektivitet
http://www.dagenssamhalle.se/nyheter/friskolor-drar-ifran-i-effektivitet-18958

* Skolresultat sjunker i socialt utsatta områden (2011-01-13)
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=4289677

Att kränka och vanhedra andra människor.
Reinfeldts högfärd har tydligen inga gränser.
Han är verkligen oförskämd men förstår och erkänner inte sitt dumma uppträdande.
Man måste fråga: Hur inskränkt och sårande får man vara?

Vad som hänt i fråga om Reinfeldts uppträdande under senare tid är upprörande.
Han begriper tydligen inte att han uttalat sig människoförnedrande!
Men så är han ju född och uppvuxen i Högerns värld och ser och förstår bara den världen.

Reaktionerna i vårt samhälle har med all rätt och tydlighet varit kraftfulla och upprörda.
Alla hade förväntat sig att landets statsminister åtminstone skulle begripa, att han uttalat sig människofientligt, förnedrande och kränkande mot andra svenska medborgare!
Och därför be om ursäkt för sitt uttalande!

Men det förstår han tydligen inte!
Tvärtom vidhåller han sitt uttalande och sin människosyn!

I sanning: Häpnadsväckande när det uttalas av landets statsminister!

Här nedan följer en kort sammanfattning av en del av det som funnits i media.
En del av texten är förändrad och förkortad, men den kan läsas i de angivna länkarna.

* Reaktioner på Reinfeldts uttalande
http://www.expressen.se/nyheter/reaktioner-pa-reinfeldts-uttalande/
Expressen, Publicerad 15 maj 2012 11:06
- Reinfeldts uttalande till TT:
”Det är inte korrekt att beskriva Sverige som i ett läge med massarbetslöshet. Om man tittar på etniska svenskar
mitt i livet så har vi mycket låg arbetslöshet.”

ALLTSÅ: En ren lögn, som fälls av landets statsminister!

- Om detta säger Stefan Löfven:
Det är ett försök av Reinfeldt att dribbla bort problemen med den höga arbetslösheten;
Det är otäckt att en statsminister i Sverige pekar ut vissa grupper och särar ut dem i vi och dom.
- Debattören Isobel Hadley-Kamptz skrev:
"Det är ju milt sagt bekymmersamt om Reinfeldt inte anser att problem är problem förrän de drabbar hans
Täbygrannar”.
- Maria Wetterstrand skriver:
"Eller förresten, begreppet `etnisk svensk´ är faktiskt väldigt knäppt i alla sammanhang jag kan komma på".
- Borgerliga politiker försvarade däremot Reinfeldt.
- Reinfeldt hänvisar till att regeringen genomfört viktiga reformer.

* Löfven om Reinfeldt: "Väldigt obehagligt"
http://www.expressen.se/nyheter/lofven-om-reinfeldt-valdigt-obehagligt/
Expressen, Publicerad 15 maj 2012 19:28
- Reinfeldts uttalande får Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven att känna stark olust.
”Jag tycker det är väldigt obehagligt. Arbetslöshet ett stort problem för hela Sverige. I Sverige ska vi inte ha vi och
dem, det ska vara vi. Vi ska inte ha den typ av diskussion.”
Han tog även upp att statsministern uttalar sig utan att presentera en enda åtgärd för att minska arbetslösheten.

* Reinfeldts jobbfiasko är ingen annans fel
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/anderslindberg/article14831838.ab Aftonbladet, Ledare, 2012-05-15
Efter snart sex år med Moderatledd regering har Sverige, enligt SCB, en arbetslöshet kring 8 procent - en nivå som är högre än det Anders Borg 2006 kallade för massarbetslöshet. Andelen av befolkningen som har jobb är lägre än när Reinfeldt tillträdde, och enligt Svenskt näringslivs Ekonomifakta är utanförskapet högre.
I går förnekade Reinfeldt till TT att den höga arbetslösheten är ett problem.
- Om man tittar på etniska svenskar mitt i livet så har vi mycket låg arbetslöshet, sa han.

Att arbetslösheten bland utrikes födda är högre än bland inrikes födda är inget nytt. Inte heller att ungdomsarbetslösheten är kring 25 procent. Självfallet blir siffrorna för arbetslösheten lägre om man räknar bort dessa grupper.

Om bara inte invandrarna fanns skulle han inte misslyckats med jobben.
Här närmar sig Reinfeldt en extrem Höger-syn, som närmast finns hos SD-partiet!

Reinfeldts jobbfiasko är inte invandrarnas fel utan beror på att den politik han gick till val på inte fungerar.

Lägre skatt, sänkt krogmoms och hårdare tag mot arbetslösa och sjuka har inte minskat den strukturella arbetslösheten. Några andra idéer har inte Fredrik Reinfeldt.

* Reinfeldt svarar på kritiken efter uttalande
http://www.expressen.se/nyheter/reinfeldt-svarar-pa-kritiken-efter-uttalande/
Expressen, 2012-05-16
Reinfeldt har fått svidande kritik för sitt uttalande om "etniska svenskar".
Själv anser han, att han bara beskriver situationen på arbetsmarknaden.
– Jag vill påtala, att vi i flera grupper har låg arbetslöshet, säger han till SVT.

Statsministern har fått svidande kritik för uttrycket ”etniska svenskar”, vilket bland annat har lett till uppror på Twitter.
Sedan kommer Reinfeldts fullständigt ”korkade” på stående.
Han tycker, att han beskriver samhällsproblemen så som de ser ut.

Reinfeldts ”blindhet”:
– Jag har reagerat på att Stefan Löfven vid ett flertal tillfällen har sagt att Sverige har massarbetslöshet, alltså att vi skulle ha stor arbetslöshet i alla delar av det svenska samhället i alla delar av Sverige, och det menar jag inte stämmer, säger han till SVT.

Och här kommer ännu fler.

På frågan om det är klokt att använda begreppet "etniska svenskar", om det stör vissa grupper, svarar han med det vanliga och förstärkta ”ordbubblet”:
– Man kan använda begreppet inrikes födda, därför att det är en påtaglig skillnad. Jag tror, att om man har massarbets-löshet som utgångspunkt för sin politik, så föreslår man fel åtgärder, eftersom man då tror, att vi har breda generella problem i efterfrågan. Men jag vill då påtala, att vi i flera grupper har låg arbetslöshet, och man talar till och med att vi snart kan ha arbetskraftsbrist i delar av det svenska samhället.
Att man inte skäms för att säga korkade saker, säger mer än nog om en olämplig, utvecklingssvag och okunnig

ledare!

* Hans jobbfiasko är ingen etnisk fråga
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/anderslindberg/article14834694.ab

Aftonbladet, Ledare, 16 maj 2012
Efter snart sex år med Reinfeldt är arbetslösheten kring åtta procent. Andelen med jobb har minskat och ungdomsar-betslösheten ligger på rekordhöga 25 procent.
I oktober 2006 argumenterade Anders Borg för att den dåvarande nivån på 6,5 procent var ”massarbetslöshet”. Nu säger Reinfeldt till TT, att vi har mycket låg arbetslöshet.
– Han spelar SD i händerna genom att bekräfta att vissa har mer rätt till Sverige än vad andra har, sa Fredrick Federley (C).

Frågan är:
Vad menar Reinfeldt med ”etnicitet”?
Vilken politisk slutsats drar han om just etniciteten på de arbetslösa är en del av förklaringen?

I förrgår fick Reinfeldt kritik av Finanspolitiska rådet, som vill se en mer expansiv finanspolitik. Riksbanken går i liknande tankar. En i stort sett enig ekonomkår håller med. I Europa efterlyser allt fler tunga aktörer investeringar i tillväxt och jobb i stället för den nuvarande politiken.

Reinfeldts jobbfiasko är ingen etnisk fråga.
Misslyckandet beror på den politik han genomfört och som nu prövats i både låg- och högkonjunktur.
Sänkt skatt, lägre krogmoms och hårdare tag mot sjuka och arbetslösa fungerar bevisligen inte för att lösa arbetslös-heten.
Att försöka flytta debatten till att handla om etnicitet är en farlig väg.
Ett skolexempel på en regering som gett upp, en statsminister som tappat sugen och som letar syndabockar i stället för att lösa samhällsproblem.

* "Den som blundar ser inte problemen"
http://www.expressen.se/nyheter/den-som-blundar-ser-inte-problemen/
Expressen, Publicerad 20 maj 2012 21:31
I början av veckan svarade Reinfeldt på en fråga från TT om arbetslösheten.
– Det är inte korrekt att beskriva Sverige som i ett läge med massarbetslöshet. Om man tittar på ”etniska svenskar mitt i livet” så har vi mycket låg arbetslöshet, sa han.

Han fick skarp kritik för uttalandet.
I söndagens Agenda i SVT försvarade han sig.
- Den som blundar ser inte problemen, sa han.
- Jag tycker att man visst kan diskutera arbetslöshet som den ser ut. Sen kan man diskutera ordvalet.

På frågan om varför han nämnde olika grupper sa han:
- Av det skälet att vi måste utforma en politik som gör att de kan få jobb.

Frågan är:
- Ska vi säga att de här problemen inte finns?
- Nej, det är inte seriöst.

Bland kritikerna fanns bland annat Socialdemokraternas Stefan Löfven:
– Man pekar ut vissa grupper och säger att det är de som är problemet, utan att ha en tillstymmelse till lösning. Man pekar ut och säger att detta är inget problem för det är de som är arbetslösa. Arbetslösheten är obehaglig för alla människor.
– Jag tycker att det är ett oerhört slarvigt uttryck, som inte är värdigt en statsminister.

* Fredrik Reinfeldt svarar om "etniska svenskar"
http://svt.se/nyheter/fredrik-reinfeldt-svarar-om-etniska-svenskar
SVT Agenda, Publicerad 20 maj 2012 - 22:44 – Uppdaterad 21 maj 2012 - 06:17
Reinfeldt svarade på kritiken efter hans uttalande om ”etniska svenskar" i SVT:s Agenda.
- Den som blundar ser inte problemen, yttrade han.

Men han bad inte om ursäkt för att han använt uttrycket.
- Ibland säger man "utrikes födda", ibland "av utländsk härkomst". Det är ett sätt att visa, att människor som kommer från andra länder har svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden.

Enligt Reinfeldt är det viktigt att även den som inte drar slutsatsen att Sveriges gränser ska stängas erkänner proble-men som de ser ut.
- Sedan kan man diskutera vilket ord som är bäst att använda.
- Vi har öppnat för arbetskraftsinvandring, har infört liberalare regler för asyl- och immigrationspolitik och lagt om så att vi får en etableringslots i integrationspolitiken, sade Fredrik Reinfeldt.
- Säger man att problemet inte existerar, lite som Stefan Löfven, då blir det väldigt svårt att göra något.

Enligt statsministern har invandringen ändrat karaktär. Nu är inte problemet bara att välutbildade inte får jobb i nivå
med sin utbildning. Nu kommer människor, främst från Afghanistan och Somalia, som har mycket kort skolgång bakom
sig.
- Problemen finns och de går att göra något åt. Men de är väldigt speciella, sade statsministern.
- Att säga att problemen inte finns, är inte seriöst.

Allt är bra som det är.
Man fortsätter på den borgerliga linjen:
* Förhållandena för människorna i Sverige är bra.
* Några nya åtgärder behövs inte, anser Höger-regeringen Reinfeldt.
* Att fortsätta att sänka skatterna för att främst gynna de som redan har det bra.
* Att fortsätta och se till att rika och välbärgade (de trogna och självklara Höger-väljarna) får så lite skatt som möjligt.
* Sänkningen av restaurangmomsen var en mycket bra åtgärd, tycker Reinfeldt.
Det skapar arbete (som omvittnat egentligen bara är ”luft”)
* Halverad skatt för anställning av ung arbetskraft ger fler arbete menar Reinfeldt (trots att ingenting hänt).
* Över huvud taget finns det ingen arbetslöshet, menar Reinfeldt och övriga i den borgerliga regeringen.
I synnerhet finns ingen ungdomsarbetslöshet, eftersom regeringen just arbetat med dessa frågor.
* I fråga om andra människors behov har man redan vidtagit åtgärder och man fortsätter det (meningslösa) arbetet.
* De chockerande siffrorna om en kraftigt stegrad arbetslöshet – framför allt för ungdomar – ser och förstår inte
Reinfeldt.
Han jobbar ju meningslöst vidare med sina åtgärder.
* Den nya centerledare Lööf tycker, att regeringen arbetar bra med frågan om arbete.
Inga ytterligare åtgärder behövs.
* I fråga om skolan finns inga problem, menar utbildningsminister Björklund.
Han har redan vidtagit en mängd åtgärder, som genomförts och gjort förhållandena i skolan bra.
* I fråga om vård och omsorg har regeringen genomfört en mängd insatser, anser Göran Hägglund.
Om det finns problem, så vilar dessa på landsting och kommuner.
* Det stora behovet av satsningar på infrastruktur ser och förstår inte Höger-regeringen.

* SAMMANFATTNINGSVIS:
Höger-regeringen Reinfeldt ser inte problemen och de stora svårigheter, som framför allt de svaga, de sjuka, de vård-
behövande, de handikappade, de unga och socialt utsatta, invandrade personer, barn i fattiga familjer m.fl. har det i
dagens samhälle.

Sverige behöver (i likhet med Frankrike)

EN SOCIALDEMOKRATISK REGERING!

De som särskilt blir drabbade i Höger-samhället är ”vanliga människor” – de svaga, de fattiga, de sjuka, de handikappade, invandrade personer, barn i fattiga familjer m.fl.

De områden som framför allt borde värnas är
”VÅRD, OMSORG” och ”SKOLA”.
Men så är det inte i Högerns samhälle: Högerns blick är riktad på opportunism. Det gäller att handla så att människor upplever ett blivande starkt samhälle med genomförda beslut.
Skattesänkningar är viktigast. Att de i sin tur leder till minskade insatser inom vård, omsorg och skola är inte intressant för Reinfeldt och Borg.
Att människor blir fattiga, svaga och utsatta för svårigheter är inte av primär betydelse.
Huvudtemet för finansminister Borg är att inte ha ett ”bidragssamhälle”, dvs. att lämna stöd, hjälp och omsorg till de människor, som inte förmår att arbeta. En utbyggnad av bidragssystemen leder det till färre jobb och folk blir uppsagda.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14772572.ab

I det nya tuffa borgerliga Sverige har politiker och myndigheter tillsammans gjort vad de kunnat för att för-säkra sig om att trygghetssystemen inte ”överutnyttjas”. De senaste åren har den utvecklingen skenat.
Resultatet har blivit människor, som drabbas på ett orimligt sätt. Resultatet har också blivit allt fler regler, och fler undantag från reglerna.
Det är kanske inte konstigt om till och med läkarkåren har svårt att hänga med.

Fler hot om självmord
Tidningen Arbetet berättade, att antalet hot om självmord som Försäkringskassans handläggare tvingas ta emot formligen har exploderat. För fyra år sedan, innan sjuka kastades ur sjukförsäkringen därför att deras ”dagar” tagit slut, hotade 19 personer att ta sitt eget liv.
Förra året hade antalet hot stigit till 599. Försäkringskassan har i dag en särskild ”checklista” för att klara samtalen med förtvivlade klienter – eller om det ska heta kunder på modern myndighetssvenska.
Naturligtvis finns det ett samband med att tiotusentals människor har förlorat sin sjukersättning utan att för den skull ha blivit det minsta friskare.
Var finns ödmjuke Fredrik Reinfeldt?
http://www.aftonbladet.se/ledare/article14748149.ab

Höger-regeringen har på sistone känt sig skakad av sina stora väljarförluster.
Man kan säga, att ”en förtida valfrossa drabbar Sverige”.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/lenamellin/article14775443.ab
En helt vanlig torsdagseftermiddag nu i maj åkte de fyra borgerliga partiledarna till en livsmedelsbutik i Nacka. Det var bara ett litet spektakel!

OM SKOLAN
Vi har ju följt utbildningsminister Björklunds försök att med olika meningslösa åtgärder och beslut skapa en bra skola. Men i stället har det blivit en ännu sämre skola än det var då Björklund tillträdde år 2006.
Det har gjorts många analyser, bedömningar och utvärderingar av officiella myndigheter och andra organ för skolan.
Det har i olika media gjorts många uttalanden eller skrivits många artiklar om problemen i skolan, men ingenting har gjorts från skolministerns sida för att förbättra situationen.

På sistone har frågan bl.a. behandlats i SR Nyheter/Ekot,
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5091621
som citerar Lärarnas Riksförbunds undersökning med hjälp av SCB. Det heter där:
”Den svenska skolan blir allt mer ojämlik och kunskapsklyftorna ökar. Detta leder till ett allt mer segregerat samhälle.”
– ”Det kan finnas olika orsaker till att man inte prioriterar skolan. Det finns ingen enhetlig finansiering av skolan som säger att nu ska man göra såhär. Hur stora klasserna får vara, hur mycket lärarledd undervisning det ska vara, hur mycket undervisning en elev har rätt till”, säger Metta Fjelkner.
”Dessutom visar undersökningen att det blir allt större skillnad mellan elevernas kunskaper baserat på föräldrarnas utbildningsbakgrund. Det visar sig att barn till lågutbildade föräldrar klarar sig allt sämre.”

En ojämlik skola
"Det blir ett A- och ett B-lag i skolan"
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5092271
Skillnaden mellan de elever som klarar skolan bäst och sämst har ökat kraftigt, visar undersökningen, som Lärarnas riksförbund presenterade.

En hel del finns att göra från kommunernas sida.
Det heter därför, att Skolverket kräver skärpning av kommunerna.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5092866

Vi kan tydligt konstatera, att
den svenska skolan har blivit allt mindre likvärdig.
http://svt.se/2.22620/1.2792819/skolan_allt_mindre_likvardig
Och den främsta orsaken är det fria skolvalet. Det konstaterar Skolverket i en ny rapport och kräver ett större politiskt ansvarstagande.
Vilken skola en elev går i spelar allt större roll. Sedan slutet av 90-talet har klyftorna mellan olika skolors studieresultat fördubblats.
Det har alltså blivit större skillnad mellan de skolor vars elever presterar sämst och de som presterar bäst. Och det gör att det svenska skolsystemet har svårt att nå upp till det fundamentala kravet på likvärdighet.
En viktig orsak är det fria skolvalet, menar Skolverket.
Det visar en ny rapport som Skolverkets generaldirektör skriver om i Svenska Dagbladet.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/skillnaderna-vaxer-mellan-olika-skolor_7171263.svd

I en debattartikel i Dagens Nyheter
http://www.dn.se/debatt/skillnaderna-mellan-svaga-och-starka-okar-i-skolan
i går presenterade Lärarnas Riksförbund en rapport, som pekade på att även skillnaden i resultat mellan elever har ökat dramatiskt.

Det finns förstås många orsaker till att skolan blivit så dålig som den är idag. Det behövs därför kraftfulla åt-gärder på en mängd områden. Att omedelbart ange alla dessa områden kan vara svårt.
Det finns dock all anledning att studera och analysera förhållande i t.ex.
Finlands skolor,
http://www.dn.se/kultur-noje/essa/darfor-ar-finska-skolan-sa-framgangsrik
eller
http://www.sydsvenskan.se/varlden/de-har-varldens-basta-skola/
där elevernas resultat ligger i topp av skolorna inom EU.

Om Fristående skolor i andra länder kan läsas här:
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1794

Jag har i mina många blogg-inlägg skrivit om en mängd anledningar till att skolan försämrats. Ytterst ligger dock ansvaret på den ledande politikern för skolfrågor på centralt håll, nämligen utbildningsminister Jan Björklund. Hans bristande kunnande om skolan och dess undervisning är förstås en huvudanledning.

Jag har tidigare angett några skäl av många:
a) Grundskolans utformning vad gäller stadiernas indelning och utformning;
b) Revidering av läroplanen;
c) Ny utformning av kursplaner och utbildningsmål;
d) Ändrad utformning av Högstadiet;
e) Betygsättningen;
f) Reglerna för behörighet till gymnasiet eller fortsatt utbildning;
g) Analys av frågan om en betygsfri grundskola (i enlighet med skrivning i det tidigare socialdemokratiska
partiprogrammet);
h) Gymnasiets kursplaner och utbildningsmål;
i) Gymnasiets linjeutformning;
j) Behörighet till högre studier;
k) Utformning av och mål för KomVux-utbildning;
l) Lärare och lärarutbildningar;
m) Fortbildning och kompetenshöjning av lärare;
n) Rektorsutbildning;
o) Fortbildning och kompetenshöjning av rektorer;
p) Avsaknad av en gemensam, sammanhållen, rättvis och socialt jämlik skola.

Här är några av mina många inlägg om samhället och skolan:
Barnfattigdomen ökar - Reinfeldt förnekar det
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=54696

En viktig "repris"!
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=54587

Varför skall vi ha en uppdelad skola?
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=53695

Reinfeldt - en ledare för de rika och välbeställda !
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=52117

När räcker det ?
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=51451

Uppdelningen av skolan
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=50873

Verkligheten är dock något helt annat än hans beskrivning.
Folk vaknar allt eftersom: Även många sympatisörer ser nu verkligheten.
Allt eftersom kommer det riktiga i dagen.
Under partiledardebatten i mitten av januari frågade ju Reinfeldt, om det fanns någon lista på alla ekonomiskt kata-strofala utförsäljningar, som socialdemokraterna just anklagat allianspartierna för.
Jodå, det finns en lista, svarade socialdemokraterna och hänvisade till ”Stockholmsrean.se”.
Och ”Stockholmsrean.se” visade sig vara ”en riktig Super Sale”.
http://arbetet.se/2012/01/25/stockholmsrean-se/

Sidan är definitivt värd ett besök.
Reinfeldt har verkligen något att fundera över.
På den klickbara kartan över Stockholm finns uppgifter om försäljningspriset på de lägenheter, som det styrande borgerliga blocket reat ut jämfört med marknadsvärdet på dessa bostäder.
Här finns också försäljningspriset på vårdcentraler och äldreboenden, där priset jämförs med vad de nya ägarna gör i vinst under det första året.

Här är några exempel:
* Vantörs hemtjänst såldes för 69 500 kronor. Vinst första året för de nya privata ägarna: 2 910 500 kronor.
* Huvudsta vårdcentral såldes för 500 000 kronor. Vinst första året för de nya privata ägarna: 1 060 000 kronor.
Det är förstås en rea av sällan skådat slag, som den moderatstyrda regimen i Stockholm sysslar med.

Kvadratmeterpriset för de kommunala hyresrätter som sålts ut ligger runt halva marknadsvärdet.
Alltså: En gedigen realisation!
För vårdinrättningar och förskolor är skillnaden betydligt större.
Det är en formlig jätterea, som har pågått.
Försäljningspriset för kommunala inrättningar ligger nämligen bara runt en trettiondel av marknadsvärdet!
En riktig Super Sale, alltså!

Här är några fler exempel:
*Johannes hemtjänst såldes för 275 000 kronor. Vinst första året för de nya privata ägarna: 3 999 531 kronor.
*Den omtalade Serafens husläkarmottagning såldes 2007 för 694 500 kronor. Vinst första året för de nya privata ägarna: 2 250 000 kronor.
Dessutom: De nya ägarna har nu sålt Serafen vidare för mer än 20 miljoner kronor …

Filippa Reinfeldt vägrar kommentera Serafenskandalen.
Om detta finns att läsa i Alliansfritt Sverige
http://www.alliansfrittsverige.nu/2012/01/filippa-reinfeldt-vagrar-kommentera.html

Vi vet ju, att Filippa är sjukvårdslandstingsråd. Hon är högst ansvarig för sjukvården i Stockholms landsting.
Hon är ansvarig för utförsäljningarna av vården, däribland vårdcentralen Serafen på Kungsholmen, som såldes för under 700.000 kronor till en av M-ledningens personliga vänner.

Avknoppningar är olagliga eftersom det handlar om offentligt gynnande av enskilda.
Detta är ett brott mot kommunallagen.

Men Filippa Reinfeldt vägrar svara på frågor.
Hon har inte kommenterat saken alls.
Faktum är att hon, precis som andra i den moderata partitoppen konsekvent undviker allt jobbigt.
Hon vägrade ju att kommentera den väldiga Caremaskandalen, trots att den i allra högsta grad rörde hennes område.

** Arbetslösheten stiger till 8,5 procent år 2013
** Arbetsförmedlingens nya prognos visar, att arbetsgivarna har blivit mer försiktiga i sina framtidsbedömningar.

** Arbetslösheten beräknas stiga från 7,6 procent år 2011 till 7,9 procent 2012 och till 8,5 procent 2013.

** Sysselsättningen försvagas och vänder till en minskning med 25 000 jobb år 2013.

Prognosen i korthet:
• Antalet sysselsatta ökar med 5 000 år 2012, men minskar med 25 000 personer 2013.
Jobben försvinner främst inom industrin - särskilt exportindustrin - eftersom den drabbas mest negativt av konjunkturnedgången i omvärlden.
Nästan 25 000 industrijobb beräknas ha fallit bort mellan år 2011 och 2012.
Tillskottet av jobb från tjänstesektorerna halveras, från 71 000 år 2011 till 34 000 år 2012.
Sysselsättningen inom byggnadsverksamheten upphör att öka.
• Sysselsättningen minskar tydligast i industritunga län i Syd- och Mellansverige, som Västmanland och länen i Småland.
Männens sysselsättning och arbetslöshet påverkas mer negativt än kvinnornas år 2012.
Försämringen för kvinnorna blir tydlig först 2013.
• Arbetskraften ger ett tillskott år 2012 med drygt 20 000 personer och år 2013 med 5 000. Tillskottet utgörs av utrikes födda, medan inrikes födda minskar på både kort och lång sikt.
• Antalet arbetslösa (AKU) stiger till 390 000 år 2012 och till 420 000 år 2013. Det motsvarar 7,9 och 8,5 procent av arbetskraften.
• Antalet totalt inskrivna arbetslösa, som är utomeuropeiskt födda, ökar från 86 000 personer till 110 000 år 2013.
* Antalet totalt inskrivna arbetslösa med funktionsnedsättning, som medför nedsatt arbetsförmåga, stiger från 68 000 till 80 000 år 2013.
• Antalet totalt inskrivna arbetslösa som är utomeuropeiskt födda, funktionsnedsatta som medför nedsatt arbetsförmåga, äldre mellan 55-64 år samt de med högst förgymnasial utbildning bedöms öka till 260 000 personer vid slutet av år 2013. Nivån kommer att mer än fördubblas på fem år (2008-2013) och är bland de högsta i historien, jämförbart med krisåren i början av 1990-talet.
• Andelen företag som anger brist på arbetskraft bedöms sjunka och bristen kommer därför — liksom under det senaste starka konjunkturåret — inte att ge några nämnvärda effekter på löneutvecklingen eller på ekonomin i stort.
-------
Ungdomsarbetslösheten
http://www.newsmill.se/artikel/2012/03/21/prognoschef-ungdomsarbetsl-sheten-ligger-p-66-procent
Prognoschef: Ungdomsarbetslösheten ligger på 6,6 procent
Publicerad: 2012-03-21
Tord Strannefors, prognoschef på Arbetsförmedlingen: Exkluderas de arbetslösa studerande reduceras arbetslösheten hos ungdomar till 6,6 procent.
---------
Ungdomsarbetslösheten årets viktigaste fråga
Svenskt Näringsliv
http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/ungdomsarbetsloshet/ungdomsarbetslosheten-arets-viktigaste-fraga_148166.html
Det är dags att ta Sveriges största samhällsproblem, ungdomsarbetslösheten, på allvar. Men det är inte enkelt och kräver politiskt mod och en idé om att Sverige faktiskt kan bli ett bättre land för kommande generationer.
---------
Vad säger då Alliansen om ”arbete och sysselsättning”?
”Vi är beredda att sänka bolagsskatten till hösten”
http://www.dn.se/debatt/vi-ar-beredda-att-sanka-bolagsskatten-till-hosten
Jobb, välfärd och konkurrenskraft står i fokus inför höstbudgeten.
Om detta står det i DN Debatt, publicerad 2012-04-13

Alliansens partiledare skriver:
I går presenterade vi en särskild bostadssatsning.
I dag presenterar vi vilka övriga politikområden som står i fokus i arbetet med höstens budget.
Vi avser att förbättra möjligheterna till arbete och företagande bland unga.

•  Fler i arbete på en inkluderande arbetsmarknad.
•  Förbättra välfärden.
•  Förstärkt konkurrenskraft.

Alla kan nu se att en mängd viktiga förhållanden i landet successivt försämras.
Som framgått av det ovanstående gäller det framför allt arbete, sysselsättning och välfärd.

Jag har i flera av mina bloggar skrivit om de många problem, som uppkommit genom Allians-regeringens brist på handlingskraft - inte minst i fråga om välfärden.

Här är några av bloggarna:
1. Inte bara prat - skapa sysselsättningsmål!
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=53932

2. Reinfeldt: Sänkt skatt viktigare än att bry sig om svårt sjuka!
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=53532

3. Moderaterna saknar arbetslinje!
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=53230

Finns det någonting som visar, att vårt lands utbildning blir bättre med en uppdelning av skolan?
Det som framförts som avgörande delar är

- valfriheten?
För föräldrar har detta blivit en ”symbol” för att kunna välja (även om det blir sämre!).

- bättre utbildning?
Det finns ingenting som visat sig vara bättre i den uppdelade, fria skolan. Allt som framförts kan lika väl genomföras i den gemensamma skolan.

- bättre lärartillgång?
Helt felaktigt. Utbildade lärare i den fria skolan är i genomsnitt färre än i den gemensamma skolan.

- bättre lokaler?
Helt felaktigt. Lokalerna är i de allra flesta fall tidigare kommunala.

- fler resurser?
Nej, det är lika stora skattepengar, som fördelas.

- bättre tillgänglighet?
Nej. I många fall tvärtom. Oftast längre resväg, som ibland får bekostas av föräldrar.

- bättre/högre betyg i den fria skolan?
Ja, ibland ges för höga eller rent av felaktiga betyg, enligt Skolinspektionens rapport. Dessutom har lärare i den fria skolan sämre utbildningsbakgrund, vilket gör att betygen blir felaktiga.

Sammantaget: Inte ett enda skäl säger att skolan bör vara uppdelad i friskolor och kommunala skolor!

Begreppet/ordet valfrihet har blivit ett ord för att fristående skolor är bättre än kommunala skolor. Verkligheten visar på alla sätt, att den pågående uppdelningen gör skolan enbart sämre än den gemensamma, sammanhållna, rättvisa, jämlika och socialt inriktade kommunala skolan.

För att få kunskap om några av de många bevisen för att den uppdelade skolan är fullständigt felaktig, orättvis och rent av dålig för vårt eftersträvade goda skolsamhälle, är det bra att läsa några få av de många, många artiklar och skriverier, som visats i vårt media-samhälle.

HÄR ÄR NÅGRA ARTIKLAR:

1. Högre betyg för elever i friskolor
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=1390415
SR Ekot, Publicerat: söndag 27 maj 2007 kl. 12:30
Elever på friskolor får lättare högre betyg än barn i vanliga skolor. Det visar en stor genomgång av alla landets nion-deklassares betyg som P1-programmet Kaliber gjort.

2. Friskolor väcker börsklippares intresse
http://svt.se/2.74303/1.912480/friskolor_vacker_borsklippares_intresse SVT, Publicerad 19 september 2007 kl. 20:00
Skolor i privat regi har plötsligt blivit intressant för börsens spelare. Och en del aktieägare har kunnat se börskurser-na rusa.

3. Friskolor avvisar funktionshindrade
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=2394734
SR Ekot, Publicerat: torsdag 23 oktober 2008 kl. 07:56
Flera friskolor säger nej till att ta emot elever med funktionshinder. När UR:s program Barnaministeriet och tv-programmet Skolfront ringde runt till 80 friskolor sade var tionde skola blankt nej till elever med funktionshinder. Det trots att de först sagt att det fanns plats, och trots att skollagen säger att den svenska skolan ska vara öppen för alla.

Även i Luleå finns exempel på att elever avvisas från friskolor

4. Utslängd från den fristående skolan Nya Läroverket
http://www.nsd.se/NYHETER/ARTIKEL.ASPX?articleid=3453549
”En 6-årig elev behövde hjälp. Då blev han utslängd.
Alla elever är inte välkomna i Nya Läroverket i Luleå?

5. Sonen för dyr för Norrskenets friskola,
http://www.kuriren.nu/nyheter/default.aspx?articleid=6332105
trots att han varit i denna skola i nästan två år.
- Skolan vill kasta ut honom, säger pojkens mamma.
Vad som kan tyckas vara märkligt men som kanske i stället är naturligt är, att Norrskenets friskola ägs av Sveriges största utbildningsföretag, Academedia. Resurser finns för visso inom denna stora skolkoncern!

6. Vinst från friskolor hamnar i privata fickor
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22620&a=1292320
SVT, Publicerad 27 oktober 2008 kl. 15:58
En tredjedel av Sveriges bolag som driver friskolor valde förra året att ge utdelning på bolagets aktier. Totalt 84 mil-joner kronor delades ut under förra året

7. Sverige enda landet utan vinstbegränsning för friskolor
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22620&a=1297967
SVT, Publicerad 31 oktober 2008 kl. 17:51
Svenska friskolor kan dra in stora pengar till sina ägare. Det har Rapport berättat i flera inslag. I våra grannländer är detta däremot förbjudet.

8. "Friskolor överkompenseras"
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=3181559
SR, Publicerat: onsdag 21 oktober 2009 kl. 05:26
Friskolorna överkompenseras och de kommunala skolorna prioriteras bort. Det menar Uppsala kommuns södra skolchef Per Petterson blir konsekvensen om förslaget från barn- och ungdomsnämnden för det kommande skolbudgetåret går igenom.

9. Forskare kritisk till friskolor
http://svtplay.se/v/2447848/forskare_kritisk_till_friskolor
SVT, 8 jun 2011
Det menar forskare på Malmö Lärarhögskola som anser att friskolorna tvärtom bidrar till att svenska elevers studie-resultat totalt sett ...

10. Hög tid att förbjuda vinstdrivande friskolor
http://debatt.svt.se/2011/12/09/hog-tid-att-forbjuda-vinstdrivande-friskolor/
SVT, Publicerad 9 december, 2011 kl. 15:00
I UR:s serie ”Världens bästa skitskola” skildras hur en kvarts miljard kronor har plockats ut i vinst från Baggiums sko-lor samtidigt som många av eleverna inte når målen.

11. Riskkapitalbolag ska inte äga friskoleföretag
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4891230
SR Nyheter Ekot, Publicerat: onsdag 04 januari kl 12:17
Socialdemokraterna vill stoppa riskkapitalbolag från att äga företag som driver friskolor.

12. 125 miljoner ut ur landet via friskolor
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4890348
SR, Ekot, Publicerat: onsdag 04 januari 2012
Lärarnas Riksförbund kräver, att regeringen sätter stopp för att ägare och riskkapitalbolag att föra ut pengar ur friskolebolag.

13. Privatiseringar gav inte högre kvalitet
http://www.nsd.se/opinion/ledare/artikel.aspx?ArticleId=6375394
NSD, ledare, 2011-09-08
Det är en stor forskningsstudie från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS).

Fristående grundskolor i Luleå
Läs här:

http://www.lulea.se/forinvanare/skolaochutbildning/grundskola/frist

aendegrundskolor.4.6ebed23a109d954a359800014414.html

Följande finns att läsa på Nya Läroverkets hemsida:
- Nya Läroverket Bergnäset planeras ta emot 120-160 elever i årskurserna 6 till 9 - (TYVÄRR)
- Det är till fördel för den nuvarande verksamheten - (ABSOLUIT INTE)
- Friskolan skall expandera - (TYVÄRR)
- Det blir bättre för Luleå - (AVGJORT MYCKET SÄMRE)
- Det finns inget friskolealternativ renodlat för högstadieelever i Luleå idag - (JA, DET FINNS DET)
- Med två enheter blir vi en ännu större och tryggare skola - (TYVÄRR MOTSATSEN)
- Vi får mer för pengarna på programlicenser och andra licenser - (UTAN INSYN)
- Redan idag lägger Nya Läroverket ner mer pengar på undervisningsresurser (pedagogers löner, undervisnings-material, och liknande) än den tilldelade elevpengen - (HELT OMÖJLIGT)
- Det finns idag en plats och ett behov att fylla för ett fristående alternativ på högstadienivå i Luleå - (ABSOLUT INTE)
- Tittar man på de andra som sökte, så var det uteslutande de stora aktörerna och koncernerna med riskkapitalbolag som ägare. Vi är övertygade om att det bästa för Luleå är att det är en lokal aktör, med en stark lokal lojalitet och lokalt känt varumärke som genomför detta. - (BEHÖVS ABSOLUT INTE)
- Det är även viktigt att Nya Läroverket Bergnäset inte ska innebära några större förändringar på Nya Läroverket Bergviken och att kontinuiteten där ska bibehållas. - (ONÖDIG FORTSÄTTNING)

Vi konstatera, att inte finns ett enda skäl för ytterligare en friskola i Luleå, dvs. Nya Läroverket Bergnäset.

Följande finns att läsa om AcadeMedia, som är ägare av Norrskenets Friskolor:
- Norrskenets Friskolor består av fristående skolor. Verksamheten startades i Luleå hösten 2007, i Kalix hösten 2008 och i Boden hösten 2009. – (TYVÄRR)
- Vi erbjuder en modern sammanhållen skola, f-9, med en pedagogisk röd tråd genom alla årskurser. – (ABSOLUT INTE EN SAMMANHÅLLEN SKOLA I LULEÅ)
- Elevernas lärande står i centrum för oss och med våra engagerade pedagoger, i nära samverkan med föräldrarna, vill vi skapa lärmiljöer som aktivt stödjer den individuella utvecklingen. - (EN DÅLIG UPPDELNING)
- Norrskenets friskolor ägs sedan sommaren 2010 av AcadeMedia, Sveriges största utbildningsbolag som bedriver verksamhet i hela utbildningskedjan; förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. – (ÄGAREN ÄR ETT STORT INTERNATIONELLT FÖRETAG MED STORA VINSTINTRESSEN)

Luleå kommuns skolor
http://www.lulea.se/skolor
Här hittar du alla kommunala förskolor och skolor. Utformningen och upplägget är lika för alla skolhemsidor för att du ska känna igen dig oavsett vilken skola du besöker. Sidorna är överskådliga, informationen är lätt att hitta och lätt att jämföra.

Hemsidan för skolorna omfattar:
Förskolor
Grundskolor
Grundsärskolor
Montessori Luleå
Gymnasieskola
Gymnasiesärskola
Luleå Kulturskola
Luleå Miljöskola
Mötesplatser
Modersmålsundervisning
Välkomsten Luleå
Vuxenutbildningen
Skola och utbildning

Kommunen skriver:
Skolan som är långt ifrån lagom
Det spelar ingen roll vem du är, hur du är eller var du kommer ifrån. I våra skolor finns det plats för alla Luleås barn och ungdomar. Vi gör inte skillnad på elever utan arbetar för en skola med bredd, en pedagogisk miljö präglad av mångfald och utrymme för olikheter, från förskola till gymnasium. En miljö där alla har möjlighet att lära och utvecklas utifrån individuella förutsättningar och behov.

En skola där du bor
Närhet skapar trygghet, för både barn och föräldrar. Vår strävan är därför att barnen ska gå i förskola och grundskola i hemområdet. Skolorna är placerade där du bor, nära kompisar och aktiviteter på säkert promenad- eller cykelavstånd från hemmet. Vi har dessutom en långsiktig plan för varje elev där vi följer upp och ger stöd, hela vägen från förskolan till gymnasiet.

Bättre studieresultat
I slutändan är det kanske inte så konstigt att vi kan visa upp bättre studieresultat och en större andel behöriga lärare än riksgenomsnittet. Något som ligger till grund för en trygg och stimulerande skolmiljö för våra barn. I en skola som är långt ifrån lagom. I en skola för alla.

Varför kan inte alla barn i Luleå få gå tillsammans i en gemensam, sammanhållen, rättvis, jämlik och socialt inriktade kommunal skola?

Han är ”Herre på täppan”!
Fredrik Reinfeldt säger sig vara en stor ledare.
I bland gör han uttalanden, som man bara hittar hos riktigt stora härskare som Napoleons ”Jag är en monark av Guds skapelse och ni, jordens reptiler, vågar inte ifrågasätta mig”.

Moderaterna hade bolagsstämma i Örebro, och där var, förstås, partiledaren Reinfeldt.
En snuvig och gapig Reinfeldt försökte i sitt linjetal lösa arbetslösheten genom siffertrixande.
Det stora samhällsproblemet är, enligt Moderaterna, att folk inte litar på Moderaternas statistik.

Reinfeldt sa en gång att han går sida vid sida med folket, vars förtroende han bär.
Ett sådant uttalande finner man bara hos riktigt stora härskare.

Tänk på
Ludvig XIV:s ”Staten det är jag” eller
Napoleon I:s ”Jag är en monark av Guds skapelse och ni, jordens reptiler, vågar inte ifrågasätta mig”!

Fredrik Reinfeldt är en stor härskare, åtminstone om man frågar honom.
Och det gör ju svenska medier då och då.

I slutet av februari tilläts tidningen Expressen träffa statsministern.
Han passade då på att analysera sina motståndare:
”Jag är nu inne på min fjärde socialdemokratiske partiordförande sedan jag tillträdde. [...]
Det spelar ingen roll vem de har som ledare, kortvarigt och just där och då beskrivs de alltid som helt rätt och som väldigt svåra att besegra”.
Statsministern lade också till att han ändå har ”stor respekt för den de ställer upp på andra sidan”.

Ställer upp?
Man anar statsministerns självbild: Han ser sig själv som en oslagbar politiker i klass med Blair, Erlander eller Kekkonen.
De flesta andra ser nog i stället en trulig sjätteklassare uppflugen på en snöhög som utmanat hela skolgården i Herre på täppan.

”Kom an bara! Jag tar vem ni än ställer upp!”.

Han har redan detroniserat Göran, sänkt utmanaren Mona, fällt uppkomlingen Håkan. Nu kommer den där Stefan lubbande. Fredrik ler segervisst. Det här blir ingen match.

Men så händer något, nästan omärkbart.

De andra ungarna på skolgården jublar inte lika högt. Det viskas. Är han inte rätt tröttsam, den där killen på uppe högen som pratar så konstigt? Vad betyder egentligen det här ”givet att” som han tjatar om?

Reinfeldt må intala sig själv att han är en stor härskare, men verkligheten rår han inte på.
Plötsligt lyssnar inte reportrarna lika andäktigt längre, när han håller hov.
Trots att han drar till med alla sina trollformler – han ”säkerställer”, ”lyssnar in” och ”tar sats i utgångspunkter” – får han inte tyst på dem.

Plötsligt plockar han fram sin kompis Anders Borg för att ingjuta fruktan och respekt i alla uppkomlingar som dräller runt, men inte ens det gör tricket.

Lagom till frukost kan han läsa i de borgerliga morgontidningarna, att Socialdemokraterna har större förtroende i jobbfrågan och att förtroendet för honom som statsminister sjunker. Och opinionsstagnationen är sannerligen inget att jubla över.

Det här är ju ingenting som bara händer i ett vakuum.
Efter sex år med ”arbetslinje” och nymoderata ministrar på departementen har det liksom blivit dags att utvärdera det politiska recept som Reinfeldt skrev ut 2006.

Hur blev det med arbetslösheten?
Den har ökat.
Åtta procent är arbetslösa i dag.
Den svenska ungdomsarbetslösheten är långt över EU-genomsnittet.
Långtidsarbetslösheten har ökat med 143 procent under Reinfeldts tid som statsminister.

Hur blev det med utanförskapet?
Sverige uppvisar den största ökningen av andelen av befolkningen som riskerar fattigdom, enligt EU:s statistiskbyrå. Utgifterna för socialbidrag och antalet unga förtidspensionärer har exploderat.
I dag är fler personer sysselsatta inom Fas 3 än i AB Volvo.
Enligt OECD är Sverige ett av de länder där ojämlikheten vuxit som allra mest under 2000-talet.

Men Fredrik Reinfeldt vill inte prata om det.
Han vill stå där på en snöhög och med bekymrad min speja ut över sin skolgård.

När Fredrik Reinfeldt beträdde scenen i Örebro gjorde han det till tonerna av schlagervinnaren Loreens ”Euphoria”, en låt som börjar med orden ”Why can’t this moment last for evermore?”.

Folkets förtroende bär han inte längre.
Han sänkte skatten.
Han satte åt lättingarna.
Nu håller allt på att rinna honom ur händerna.

Reinfeldt står som en frustande 12-åring, en uttröttad herre på täppan, som snart inte har mycket annat kvar än minnet av hur stark han kände sig, när han klev upp på snöhögen.

Norrland är mångfacetterat
http://www.nsd.se/opinion/ledare/artikel.aspx?ArticleId=6791583
skriver Olov Abrahamsson i en ledare i NSD den 17 mars 2012.
Norrlänningar i små kommuner ser dystert på framtiden, i större kommuner ljusare.
Skillnaden är inte självklar för dem som bor och verkar i andra delar av landet.
Som exempel kan nämnas Widar Andersson, som i början av år 2006 skrev en ledare med kritik mot bygget av Norr-botniabanan.
Han ansåg, att Miljöpartiet pressade den dåvarande S-regeringen till "att göra miljardinvesteringar i järnvägar där det knappt bor en enda människa".

Läs här:
http://www.folkbladet.se/nyheter/default.aspx?articleid=2619495

MEN:
- Det bor 235 000 människor i kommunerna längs Norrbotniabanans tänkta sträckning.
- Umeå, Skellefteå, Piteå och Luleå är inga små avfolkningskommuner.
- Huvudargumentet för Norrbotniabanan är de många tunga industriföretagens behov av bättre transporter.

Vad som är tråkigt att läsa är, att personer som Widar Andersson i egenskap av opinionsbildare beskrivit hela Norr-land som en enda stor ödemark. Med sin skrivning blir han en representant för ”storstadsmaffian”, som har en lika vulgär som skrämmande syn på människor på landet.
Och tyvärr finns det en del andra som ger samma bild.
Och allt felaktigt och negativt om Norrland ger bidrag till och medför att svaga hjärnor stämplar Norrland och dess människor, som mindre viktiga och mindre begåvade.
Och en hel del av detta kommer då och då fram i den stora borgerliga pressen i landet, omfattande cirka 150 tidningar.
Och detta i sin tur ger näring åt en del ”storstadsnedlåtande” och ”storstadsförakt” mot landsbygden och dess människor.

Studien från Umeå universitet visar, att verkligheten är mycket mer mångfacetterad.
Läs här:
http://www.pol.umu.se/forskning/forskningsprojekt/region/medborgare-i-norr-2010/
Det finns kommuner, som avfolkas och har stora ekonomiska bekymmer, men samtidigt finns det norrländska kom-muner, som växer så det knakar.
Det innebär, att det är svårt att tala om en samlad Norrlandspolitik, som Moderaterna gör i en rapport i veckan.
Vissa kommuner behöver akut hjälp för att få kommunekonomin att gå ihop och trygga basservicen för medborgarna.
I andra kommuner talar vi om satsningar på infrastruktur och bostadsbyggande för att klara expansion och tillväxt.
Norrland är inget entydigt begrepp.

på plats 1 av de 290 kommunerna –

med den minsta barnfattigdomen.

I Rädda Barnens sammanfattning heter det:
http://www.rb.se/SiteCollectionDocuments/Rapporter/Barnfattigdomsrapport_2012.pdf
I rapporten används begrepp som ekonomisk utsatthet, knappa ekonomiska omständigheter, ekonomisk fattigdom etc. som synonymer för barnfattigdom.

Här följer huvudresultaten för 2009 i årets rapport:
* Det finns stora skillnader i ekonomiska uppväxtvillkor mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund. Nästan vart tredje barn med utländsk bakgrund (31,9 procent) lever i ekonomisk fattigdom, jämfört med 6,3 procent av barn till föräldrar som är födda i Sverige. Barnfattigdomen är alltså mer än fem gånger så vanlig bland barn med utländsk bakgrund.
* Den grupp där barnfattigdomen ökat mest är barn till ensamstående föräldrar. Bland dem är barnfattigdomen mer än tre gånger så vanlig (28,2 procent) som bland barn till sammanboende föräldrar (9,0 procent).
* Mer än hälften av alla barn (53,3 procent) till ensamstående föräldrar med invandrarbakgrund levde i ekonomisk fattigdom. Av barn vars föräldrar är födda i Sverige är motsvarande andel 2,7 procent.
* Barnfattigdomen varierar kraftigt mellan Sveriges kommuner, från 3,8 procent (Täby) till 33,5 procent (Malmö). Mellan stadsdelarna är variationen ännu större, från 2,1 procent (Torslanda i Göteborg) till 64,3 procent (Rosengård i Malmö).

Det har blivit en mängd försämringar, dåliga resultat och tråkiga händelser i Reinfeldts nya Moderat-Sverige.
Och allt har minskat förtroendet för det nya arbetarpartiet Moderaterna – inte minst, då det handlar om ökad arbetslöshet, främst ökad ungdomsarbetslöshet.

Därför rasar nu opinionssiffrorna för Reinfeldt och de Nya Moderaterna.
Och fortsättningen med ökad barnfattigdom gör den politiska situationen än mera jobbig för Reinfeldt.

Det är därför hög tid att landet får en bättre ledning, som griper sig an barnfattigdomen.
Det är dags för det verkliga Arbetarepartiet Socialdemokraterna med Löfven i ledningen.