Uppsägning
Uppsägning av VD och byggansvarig Mogens Nykjär, 370822-9434 för Fur Feriecenter Ltd UK Filial, 516405-4909. VD omfattas inte av reglerna om uppsägning i lagen om anställningsskydd (LAS). En VD kan därför sägas upp från en dag till en annan.

Ogiltig frånvaro
Mogens Nykjär har under maj och juni 2011 varit borta från Fur vid två tillfällen i över 4 veckor tillsammans utan att informera varken personal eller vice VD i förväg och var han kan nås. Mogens Nykjär har varken varit anträffbar på fast telefon eller mobiltelefon. Mogens Nykjär har inte varit med på viktiga möten på Fur fast han informerats i god tid i förväg och att ingen annan verksamhet har förhindrat honom att medverka och han har varit på området.

Onåbarhet
Mogens Nykjär har inte sin mobiltelefon påslagen förutom när han ska ringa och meddela sin sambo Anita när han kommer hem till Råå. Vid telefonsamtal hem till Mogens Nykjär nås man av frågan ”Vill du tala med …Mogens?”.

Motarbetande av verksamhetet
Mogens Nykjär har inte verkat i Furs intresse och orsakat verksamheten skada genom sitt agerande.
Mogens Nykjär har villkorat om 60 och 70 dörrar till hotell- och vandrarhemsrum trots att det bryter mot gällande bestämmelser för hotell och vandrarhem. Mogens Nykjär har försenat upphandling av hotelldörrar med över ett halvår. Mogens Nykjär motsatte sig öppnande av vandrarhem i Mellanvillan, Fur 1:78 i juli 2010 trots inköp av 385 våningssängar från vandrarhem i Stockholm och sänglinne från Ödeshög. Mogens Nykjär har vägrat inköp av balkongdörrar med bredd 90-100 och stora panoramafönster eller skjutfönster till Sjövillan. Våtutrymmen har gjorts onödigt små och med omotiverade vinklar och vrår trots rekommendation om så raka linjer som möjligt. Mogens Nykjär har bytt låscylinder till 3 stycken lägenheter i Sjövillan och har inte hållit nycklar tillgängliga för visning och uthyrning under 3 veckors tid. Mogens Nykjär har trots vädjan inte inhämtat kunskap om vad som krävs för att driva hotell, vandrarhem och festvåning under 21 månaders tid. Mogens Nykjär har genom egna krav på utförande försenat och fördyrat byggandet av hotell i E-paviljongen, Fur 1:85. Mogens Nykjär har bland annat krävt att dörrfoder i våtutrymmen ska sluta 10 cm ovanför golvet mot normalt 1-1,5 cm. Det räcker normalt att det slutar ovanför tröskeln. Mogens Nykjär har villkorat igenom sina krav. Mogens Nykjär har under vinterhalvåret ställt upp dörrar till trapphus och i rum i tron att värme ska sprida sig. Värme har försvunnit ut i trapphus och sänkt värmen i övriga utrymmen i fastigheterna. Mogens Nykjär har stängt av var annat värmeelement i E-paviljongen ”hotellet” Fur 1:85 och i Panncentralen ovanför trä och metallverkstad och garage stängdes samtliga värmeelement av i tron att värmen skulle vandra mellan rummen och genom det gjutna betongbjälklaget i panncentralen. Det måste vara cirkulation i vattenburna värmeelement för förhindra att de fryser. På julaftonsmorgon hade elementen och betongbjälklaget i Panncentralen frusit. När Mogens Nykjär kom upp till Fur efter Trettondagshelgen hade han med sig en liten hårtork för att tina de frusna värmeelementen och betongbjälklaget. Mogens Nykjär var väl informerad om det kritiska läget på Fur men valde att vara hemma med familj och åka iväg till Stenungsön och träffa släktingar. Mogens Nykjär prioriteringar kan ifrågasättas. Mogens Nykjär har vägrat att köpa in olja som backup till pellets som värmekälla. Mogens Nykjär har gjort dyra och onödiga inköp. Mogens Nykjär har köpt saker för egen och Rotyn Fastighets AB räkning, men låtit Fur Feriecenter Ltd UK Filial betala. Mogens Nykjär har bromsat projekt med sjövärme och isbildningsvärme till förmån för att lägga takppapp på taken till Sjövillan Fur 1:77 och Sjukhuset 1:84 för att sedan lägga slang, vilkrt inte har skett.

Bristande kompetens och okunskap
Där Mogens Nykjär utfört takarbeten och lagt takpapp och bitumen läcker taken. Mogens Nykjär har inte övervakat arbeten som upphandlats. Slutlikvid har betalats för ofärdiga och icke fackmannamässiga arbeten, utan besiktning och möjlighet till att få rättelse genom reklamation. De arbeten som utförts måste göras om då bolaget som utfört arbetet är hemmavarande i Rumänien. De arbeten som Mogens Nykjär utfört är icke fackmannamässiga. De arbeten Mogens Nykjär själv utfört är bland annat måleri-, snickeri- och takarbeten, där arbetet är så undermåligt att det inte kan godkännas vid uthyrning. Mogens Nykjär har visat sig sakna den kompetens och kunskap som krävs för befattningen. Mogens Nykjär har underlåtit att utföra de arbetsuppgifter som befattningen innebar och omfattade. Mogens Nykjär har som VD brustit rörande de huvudsakliga uppgifter på Fur. Det Mogens Nykjär hade ansvaret för att ombesörja har han nonchalerat och underlåtit att utföra. Den verksamheten som är syftet med Fur har inte skötts och lång tid har gått där tid och pengar förbrukats till ingen nytta. Mogens Nykjär har inte verkat i Furs intresse och orsakat verksamheten skada genom sitt agerande.

Illojalitet
Mogens Nykjär har varit illojal och verkat för egna intressen, privat och i andra bolag han äger och har därigenom gynnat egna ekonomiska intressen och närstående, på bekostnad av verksamheten i Fur. Medel som skulle få igång verksamheten i Fur har blockerats av Mogens Nykjärs andra bolag.

Obefintlig bokföring
Mogens Nykjär har genom att anlita sin dotter Sanja Nykjär som enligt uppgift genomgått utbildning i bokföring på PWC under auktoriserad revisor Anders Karlsson som bokföringsansvarig vållat stor ekonomisk skada genom att trots fakturor om administration (bokföring) inte bokfört en enda bokföringspost i interaktivta bokföringsprogramet Visionbyrån som hon köpt in för Fur Feriecenter Ltd UK Filial genom PWC fram till 15 mars 2010. Sanja Nykjär är bokföringsansvarig tills någon annan utses. Det var tänkt att jag Stefan A. Johansson skulle ta över den 15 mars 2010, men det fanns bevisligen ingen bokföring att ta över. Trots löften från Mogens Nykjär och Sanja Nykjär har inga verifikationer i original presenterats för Stefan A. Johansson och Carola Söderbom för att upprätta bokföring och årsbokslut till Skatteverket. Lånelöfte från Sparbanken Eken, Ingvar Gustafsson vid färdigställande av hotell i E-paviljongen kunde inte beviljas med anledning av omöjligheten att presentera kontrollbalansräkning fram till februari 2011 orsakad av obefintlig bokföring av Sanja Nykjär. Bokföringen är obefintlig och verifikationer saknas och kommer inte Fur till del utan Reviria Ltd UK Filial och Rotyn Fastighets AB. Agerandet med bristfällig bokföring innebär en risk för involveras och en risk för verksamheten i övrigt. Trots påstötningar under lång tid till Mogens Nykjär och revisorn Anders Karlsson har rättelse inte inte vidtagits.

Förhindrande av uthyrning
Mogens Nykjär har omintetgjort uthyrningen av Ingmansonska paviljongen, Fur 1:83 och Sjukhuset Fur 1:84 genom att inte vara närva vid möte den 28 december 2010 med Bo Arnesjö ledamot i Äldrerådet i Blekinge Landsting och Äldrenämnden i Karlskrona Kommun med fru och Börje Bjelke med flera. Bo Arnesjö var mycket positiv till etableringar för både Landsting och kommun med verksamheter på Fur. Syftert med Fur är att få till en komersiell verksamhet inom olika områden där iordningställsande av rum, lägenheter, kök och andra utrymmen, har varit det som skulle ha prioriterats i stället för lägga takpapp på taken.
Vid uppföljning med Börje Bjelke framkom att tack vare att Mogens Nykjär inte kunde visa respekt och närvara vid mötet var förtroendet förverkat och intresset för verksamhet på Fur borta.
Mogens Nykjär informerades i god tid innan Lucia om mötet och även 20 minuter innan mötet samma dag. Vi väntade på honom i 20 minuter och efter det gav sig Stefan A. Johansson ut att leta efter honom. Han var utanför Kuskavillan och meddelade att han skulle bara byta om och komma ner sedan. Vi väntade ytterligare cirka en kvart utan att han behagade infinna sig. Vi höll mötet utan hans närvaro.
Efter mötet angav Mogens Nykjär att han varit med hantverkarna, men byggnadsarbetarna hade åkt hem innan Lucia och rörmockarna på Nävragöl El hade inga arbeten på Fur. Mogens Nykjär har genom sitt agerande vållat Fur Feriecenter Ltd UK Filial mycket stor ekonomisk skada.

Skadande av fordon
Mogens Nykjär har genom att krocka, felaktigt handhavande, sitt körsätt och agerande vållat ekonomisk skada på följande fordon tillhörande Fur Feriecenter Ltd UK Filial och Stefan A. Johansson; släpvagn med kappel, ENO916, Ford Transit KNP383, Merzedes Vito 108, TWH575, Audi 80, CHN599 och Peageot 605, PNW205.

Agerande i egen sak
Vid möten där Mogens Nykjär representerat Fur har han lämnat ut och informerat om tvångsförvaltningen av sina fastigheter i Helsingborg och sagt sig vara jude samt att myndighetspersoner är nazister.

Olämpligt uppträdande
Mogen Nykjär är okontrollerad och svär och kastar saker omkring sig vid besök på Fur och vid kontakt med affärskontakter. Mogens Nyljär skäller ut Vaci inför representant för STF Vandrarhem som ett exempel. Bett Vaci att packa sina väskor och åka hem till Rumänien, att han är en tjuv och andra nedsättande saker om honom.

Gynnande av närstående
Sanja Nykjär har fått en orimlig ersättning i förhållande till vad hon har gjort och den skada och kostnader hon har vållat Fur Feriecenter Ltd UK Filial. Mogens Nykjär har inte betalt prioriterade fodringar utan har betalt till närstående bolagen Rotyn Fastighets AB och Reviria Ltd UK Filial utan Stefan A. Johanssons medgivande.

Stöld
Nya resårmadrasser och bäddmadrasser har Stefan A. Johansson köpt in privat på Lauritz, vilket det finns kvitto för. Stefan A. Johansson har inte sålt eller haft för avsikt att sälja några sängar till Mogens Nykjär. Mogens Nykjär har tagit två stycken sängar med resårsäng och bäddmadrass N2209001, MO 4468892, med ett marknadsvärde på cirka 15000 Kr styck, totalt 30000 Kr. Det är grov stöld. Mogens Nykjär har även till Carola Söderbom sagt att ”det finns sängar så du får ta också”. Mogens Nykjär har fått förklarat för sig om konsekvensen av det han har gjort sig skyldig till. Det är ingen engångsföretelse och Mogens Nykjär har bevisligen tagit fler saker från Fur och mig Stefan A. Johansson.

Svek
Mogens Nykjär har svikit Fur Feriecenter Ltd UK Filial genom att nyttja Mercedes Vito108,TWH 575 privat och för Rotyn Fastighets AB trots att den förvärvades för att transportera 160 kompletta hotellinredningar från Grand Hotell Garden i Malmö. Mogen var närvarande innan och under nätauktionen hos Toveks auktioner och samtyckte till inköp och till inköpspris. Mogens Nykjär har inte medverkat till att hotellinredningar transporterats till Fur.

Betalning av räkningar
Mogens Nykjär har inte betalt prioriterade räkningar efter det att han tog över ansvaret från Stefan A. Johansson i april 2011 efter besök hos Ingvar Gustafsson, Sparbanken Eken utan har betalat till närstående bolagen Rotyn Fastighets AB och Reviria Ltd UK Filial utan Stefan A. Johanssons medgivande.Jag Stefan A. Johansson har vid ett flertal tillfällen informerat Mogens Nykjär om vilket ansvar han har som verkställande direktörer i Fur Feriecenter Ltd UK Filial. Mogens Nykjär har bevisligen brustit i sitt ansvar.
Årsredovisning till skattemyndigheten för England och Wales
Årsredovisningen till skattemyndigheten för England och Wales har för Fur Feriecenter Ltd, med anledning av Mogens Nykjär och Sanja Nykjär inte kunnat lämnats in tid. Fur Feriecenter Ltd, 7008060, The Register of Companies for England and Wales. Mogens Nykjär har undanhållit information från skatteverket i England och Wales för Stefan A. Johansson.

Outbetalade lån
Lån från Rotyn Fastighets AB har inte betalats ut till Fur Feriecenter Ltd UK Filial trots undertecknade reverser.

Villkorande av hyreskontrakt och lön
Mogens Nykjär har villkorat om att inte betala ut lön om han inte får hyra, som redan betalats ut till Stefan A. Johansson.

Kränkning av kvinnlig personal
Mogens Nykjär har talat nedsättande och använt kränkande tillmälen.
Diskriminering och negativ särbehandling
Mogens Nykjär har självsvåldigt sagt upp alla mobil och bredbandsabonnemang förutom till Thomas Svensson som har en mobiltelefon som inte länge är kopplad till något larm i pancentralen till en kostnad på över 500 kr per månad. Thomas Svensson har inga utåtriktade kontakter och saknar egen privat mobiltelefon. Carola Söderbom som är fastighetsskötare med marknadsföringsuppdrag saknar numera mobiltelefon och mobilt bredband och Fur Feriecenter har inte längre ett fast nummer till potentiella hyresgäster och intressenter. Vid sökning efter telefonnummer till Fur Feriecenter Ltd UK Filial finns bara numret till Thomas Svensson s mobiltelefo som inte är rätt person att svara på förfrågningar och lämna information om Fur. Mogens Nykjär har sagt upp abonnemangen självsvåldigt utan att vidtala Stefan A. Johansson.

Energi

Energikunskap

Hur tryggar vi vår energiförsörjning inom EU?

Vi kan redan nu planera för en bättre framtid för vår energiförsörjning genom att minska beroendet av fossila bränslen. Det skulle innebära en lösning på problemet med EU: s alltför stora beroende av importerad energi. En lösning på flera av miljöproblemen som resulterar till en bättre hushållning av våra naturtillgångar. 
Läs mer...

Hur produceras elektricitet i Sverige och till vilken kostnad?

Lägst produktionskostnad utan skatter etc. ger existerande vattenkraft, kärnkraft, och våta gasturbiner,. Solceller ger klart högst produktionskostnad. Vid en beräkning med skatter och bidrag etc. förändras det inbördes förhållandet mellan teknikerna kraftigt. Produktionskostnaden för vindkraft sänks (till följd av el-certifikat 20 öre/kWh) samtidigt som de våta gasturbinerna får en högre kostnad. Naturgasbaserade gaskombianläggningar ger en låg elproduktionskostnad (utan skatter, bidrag, etc.) jämfört med övriga alternativ. För att de ska kunna vara konkurrenskraftiga förutsätts att naturgas finns tillgängligt till ett konkurrenskraftigt pris. Deponiskatter och andra miljöavgifter, samt kommande förbud mot att deponera brännbart avfall, gör att avfallsförbränning sannolikt ökar, även i liten skala. Avfallsbaserad el kan därmed bli ett viktigare utvecklingsområde. En införd förbränningsskatt kan komma att höja den låga elproduktionskostnaden. Ny vattenkraft kan med de mest gynnsamma förutsättningarna ger relativt låga elproduktionskostnader. Förnybara energislag som vindkraft och storskalig biokraftvärme är konkurrenskraftiga alternativ jämfört med fossilbaserad produktion med nuvarande och föreslagna skatte- och certifikatsystem. Avregleringen har inneburit en hårdnande konkurrens inom energibranschen. Detta kan minska möjligheterna att satsa på ny intressant teknik, speciellt om det är förenat med större investeringar och risktagande. För en kraftvärmeanläggning är elproduktionen beroende av värmeunderlagets storlek, dvs. värmebehovet är styrande för anläggningens dimensionering, vilket innebär att en anläggning med hög elverkningsgrad producerar mer el på det givna värmeunderlaget än en anläggning med sämre elverkningsgrad. Detta leder till att en teknik med högre elproduktionskostnad uttryckt i öre/kWh kan vara mer lönsam än en anläggning som uppvisar en lägre kostnad beroende på att mer el produceras, dvs. volymen är en parameter som också måste beaktas. Intresset för avfallsförbränning ökar. Potentialen för ny vattenkraft är begränsad. Vind och bio energi är konkurrenskraftiga med nuvarande skatte- och stödsystem. Storskaliga naturgasanläggningar är beroende av naturgaspris (och utsläppsrätter), små naturgasanläggningar är konkurrenskraftiga vid hög värmekreditering. Vindkraft har potential för kostnadsreduktion. Solceller är endast aktuellt för nischtillämpningar. Kärnkraft kan vara lösningen i framtiden för både nya och existerande anläggningar. Det är meningen att min rapport skall bli föremål för diskussion och eftertanke.

Läs mer...

20° men hur och till vilke kostnad?

Energi som inte används kostar inget. Den billigaste och mest miljövänliga energin är den som vi inte använder. Om vi lär oss att använda energi på ett klokt sätt, minskar vi våra utgifter för el och värme. Vi får pengar över till något annat. Genom att isolera vårt hus ökar vi komforten. Dessutom bidrar vi till minskade utsläpp och därmed till bättre miljö. Det handlar inte om att snåla med energin, utan om att använda energin på ett klokare sätt, så kallad energieffektivisering, det vill säga samma nytta, men med mindre energi. En stor del av besparingen kan uppnås utan uppoffringar och utan investeringar. Vår inställning till energifrågorna och våra levnadsvanor, har en mycket stor påverkan på vår energiräkning.

Kärnkraften och Sveriges framtida energipolitik ska bedömas utifrån strikt säkerhetsmässiga, ekonomiska och miljömässiga aspekter. En avveckling av kärnkraften leder till ökat beroende av kol, olja och gas vilket bidrar till växthuseffekten Eltappet efter stängningen av Barsebäck 1 har kompenserats med ökad import av kol- och oljekraft. Det leder till ökade utsläpp av svavel och koldioxid, vilket är tvärt emot alla politiska intentioner.
25 år efter folkomröstningen har vi fortfarande väldigt långt kvar till målet att ersätta de 12 kärnreaktorerna med förnyelsebara bränslen. Dessutom har elkonsumtionen fortsatt att öka trots skattehöjningar och andra åtgärder. Kärnkraften ska på nytt bedömas utifrån säkerhetsmässig synvinkel och senaste vetenskapliga rön ska beaktas. Kärnkraften har blivit säkrare nu än för 25 år sedan enligt reaktorsäkerhetsutredningen (SOU 2003:100).
I Finland har man beslutat att bygga ett nytt kärnkraftverk med mer än tre gånger så stor kapacitet som en Barsebäckreaktor. Hur kan det som är rätt i Finland vara så fel i Sverige? I övriga världen uppförs nu 31 kärnkraftverk. Befintlig kärnkraft är klart konkurrenskraftig på dagens elmarknad och även jämfört med ny elproduktion.
Kärnkraftens goda miljöegenskaper är kända men får inte genomslag på marknaden förrän alla kraftslag tvingas ta betalt för alla sina kostnader, även de externa. När detta görs fullt ut kommer även ny kärnkraft att vara konkurrenskraftig, särskilt om bekämpning av växthuseffekten styrs genom handenel med utsläppsrätter, skatter/avgifter på koldioxid CO2. Alla väsentliga faktorer visar att kärnkraft är en uthållig energiform med rätt miljöegenskaper även på lång sikt. Det är mycket viktigt att detta får genomslag på marknaden genom rätt styrmedel.

Läs mer...

Investeringar i energi, växthuseffekten, klimatförändringar, prognoser, vad kan vi göra, utsläppsrätter, lagring, avskiljning av koldioxid och kväve.

Världen står inför en stor utmaning när det gäller investeringar i energi. Över 16 000 miljarder (16 triljoner) amerikanska dollar krävs fram till år 2030. Investeringarna är ojämnt fördelade. Hälften av dem behövs i U-länderna. Enbart Kina behöver investera 2,3 triljoner dollar, motsvarande 14 % av totalbehovet i världen. OECD/Nordamerika tar största andelen, 3,5 triljoner USD.
El-sektorn förväntas dominera världens energiinvesteringar. Här ska 10 av16 triljoner dollar satsas, dvs 60 % av den totala investeringen. Den globala efterfrågan på el fördubblas fram till 2030. Installerad effekt beräknas öka från 3 500 GW idag till 7 150 GW. Eftersom 1 000 GW samtidigt ska tas ur drift betyder det att kraftbolagen måste bygga 4 700 GW på 30 år för 4 triljoner dollar.
IEA menar att transmissions och distributionssektorn kräver ännu större investeringar än produktionen. Inte minst utvecklingsländerna behöver nya nät. Överföringsförlusterna i t ex Indien, Brasilien, Ryssland, och Afrika ligger på 12 % eller mer av totala elproduktionen. Investeringarna räcker inte till. IEAs prognoser ger inget hopp för jordens fattigaste. 1,4 miljarder människor förblir utan el trots de 16 triljonerna. Ytterligare 665 miljarder dollar krävs för att alla ska få tillgång till el.
Biobränslen är idag det viktigaste alternativet till fosila bränslen. Ett problem är bristen på mark. År 2050, med tio miljarder människor på jorden är den tillgängliga landytan per person mindre än 1 hektar (100 x 100 m). Kärnkraften ligger tillsammans med vattenkraften på en delad andraplats när det gäller energiproduktion. Utbyggnadstakten är långsam för närvarande. Om denna utveckling inte bryts kommer kärnkraftens andel av energitillförseln att minska. Potentialen är betydande och kostnaderna rimliga.
När det gäller vattenkraften är möjligheterna att kraftigt öka produktionen av bl. a. miljöskäl inte stora. Vindkraften står i dag endast för ca 0,02 % av energitillförseln. Den har rimliga kostnader och kan förväntas öka snabbt. Liksom när det gäller biobränslen kan tillgången på mark bli en begränsande faktor. Solenergin har en stor potential, men är ännu så länge dyr. Tack vare växthuseffekten kan vi leva här på jorden. Utan den skulle medeltemperaturen vara -18 °C istället för som nu +15 °C. Växthuseffekten uppkommer genom att atmosfärens gaser släpper igenom det mesta av det kortvågiga ljuset från solen, medan vissa av dem bromsar jordens läckage av långvågig värmestrålning ut till världsrymden. Absorptionen av långvågsstrålning sker inom vissa våglängdsområden. Det är detta fenomen som kallas för växthuseffekten.
Koldioxid är den enskilt största växthusgasen. I atmosfären avges och absorberas koldioxid hela tiden. De saker som absorberar koldioxid kallas också för "sänkor". De omfattar alla jordens och havens växter. Saker som i stället ger ifrån sig koldioxid kallas "källor". Många källor är människans verk. Att t.ex. bränna ved, olja, gas och kol frigör koldioxid. Klimatförändringar är ett komplext miljöproblem. För att kunna begränsa riskerna för framtida klimatförändringar kommer alla samhällssektorer att beröras och genomgripande omställningar i samhället samt på individnivå att krävas. Lösningarna kommer att påverka även de ekonomiska och sociala dimensionerna av hållbar utveckling. Hänsyn till effekter på växthuseffekten måste vägas in i alla handlingar och beslut hos alla samhällsgrupper och i alla politikområden för att få till ett målmedvetet åtgärdsarbete. Tillgångarna på fossila bränslen är inte så stora att vi på längre sikt skulle kunna åstadkomma den klimatpåverkan genom växthuseffekten som förutses av IPCC. De fossila bränslenas priskänslighet tyder på att införandet av handel med utsläppsrätter och miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten. Koldioxid kan slutlagras. Det görs sedan 1996 i Nordsjön. Teknik för avskiljning av koldioxid och kväve finns framtagen i dag. Priset på utsläppsrätter kommer att göra kommersiella kraftverk där koldioxiden avskiljs för att lagras konkurrenskraftiga. Växthuseffekten minskar.

Läs mer...

Växthuseffekten

En studie av världens oljeresurser med en jämförelse mot IPPCs utsläppscenarier

Läs mer...

Samhällsbyggnad (Exergi)

Exergi, ekologi och demokrati, villkor för ett livskraftigt samhälle

Ekonomin har misslyckats i att skapa och upprätthålla social välfärd, naturresurser ödeläggs, den levande naturen dör och hopplösheten ökar. En farligt instabil situation uppstår. Korruption, kriminalitet och krig sprider sig som virus.
Ekonomin misslyckas därför att den saknar verklighetsförankring, resultatet ser vi som KRIS! Symtomen är bl. a resurs knapphet, miljöförstöring, arbetslöshet, social misär, sämre mat och bostäder. Det tydligaste tecknet är dock våra barns ohälsa som ökad cancer, allergi (vart femte barn utvecklar idag kronisk allergi), astma, glutenintolerans, typ 1-diabetes (50 ggr mer i Sverige än i Japan), låg födelsevikt, missbildningar, låg tillväxt, CP (tidiga hjärnskador), sämre tandstatus, spontanaborter, och nedsatt fortplantningsförmåga. Samhällets tafatta åtgärder som “plåster”, mer läkemedel, kalkning, miljömärkning och propaganda riktas mer mot att dölja symtomen än att finna och åtgärda orsakerna.
Insikten om en nödvändig förändring mot ett livskraftigt samhälle och vikten av att lära av andra kulturer som Japan och Kina vinner därför gradvis gehör och respekt. Den allt överskuggande orsaken kan sammanfattas i ett ord: INKOMPETENS. Man talar t ex om “sjuka hus” istället för en inkompetent svensk byggindustri och byggutbildning, avgasrening istället för giftjonglering. Några få vågar idag i alla fall tala om ett inkompetent ledarskap, men inkompetensen finns överallt och underhålls genom skolans beteendeträning. Inkompetensen i samhället kan kortfattat relateras till bristande verklighetsförankring, bristande helhetssyn och bristande demokrati.
En kompetent samhällsplanering kräver en sann verklighetsförankring:
Synen på verkligheten
Exergi istället för energi, gör att vi ser problemen och möjligheterna
En helhetssyn:
Synen på miljön (naturen)
Se naturen som en vän, en del av oss själva, istället för en fiende!
Samarbeta med naturen istället för att motarbeta den, då kan vi ta vara naturkrafterna istället för att bli offer för dem.
Direktdemokrati:
Synen på människan
Se människor som tänkande varelser, samarbete istället för konkurrens!
Medansvar och demokrati föder kreativitet och livskvalitet.
Syftet med denna skrift är därför att ge en introduktion till exergibegreppet och dess användning, vikten av en helhetssyn på samhällets resursomsättning och innebörden och betydelsen av verklig demokrati. Detta gör att mina formuleringar ibland är medvetet tillspetsade och provocerande. En insikt om våra egna fel och brister och behovet av en självrannsakan är inte alltid så tilltalande som man skulle vilja tro.

Isaiah Berlins frihetsbegrepp

I efterskriften till Fyra essäer om frihet försöker Berlin ytterligare klargöra vad han menar med sina två frihetsbegrepp: positiv och negativ frihet. För det första menar han att det vid en närmare analys fortfarande inte rör sig om samma sak För det andra menar han att 'positiv frihet' tenderar att förvanskas som begrepp och användas ”som täckmantel för despotism i en större frihets namn”.

Läs mer..