"Kostnadsfri" sjukvård och sjukhusvård i USA

Skrivet av Lars Anderson - 19 juni 16:08, 2005

Hur har Kanada råd?

"År 2002 spenderade man I Kanada $2931 per capita på vård i Sverige $2517 enligt OECD, beräknat i köpkraftsjusterade US $. Fram till 1980 spenderade man i Sverige mer än Kanada sen började Kanada gå om."

Man kan fråga sig hur det "fattigare" Kanada kan ha råd med detta. Enligt IMF:S beräkningar skulle Kanada 2004 ha/få 85% i bruttoskuld och 48% i nettoskuld i sina offentliga finanser (2002 95% resp 57%), Sverige Ligger betydligt lägre i bruttoskuld (2002 52,4% enl S&P) och förväntas i år visa svarta siffror i den finansiella balansräkningen (+0,8% enl S&P) alltså ingen nettoskuld, 2002 - 5,2%, 2001 - +2,2%. Sådana här siffror korrigeras efter hand som löpande revisioner av tidigare BNP görs och några procent hit eller dit är knappast något att fästa större vikt vid annat än för ekonomisk forskning.

Sverige ligger i snitt de senaste åren snäppet över i real BNP men snäppet under i köpkraftsjusterad. Köpkraftsjusterade skillnader påverkas rent tekniskt av om tex vård bedrivs och betalas via skatt kontra i praktiken obligatoriska avgifter och om transfereringssystem är beskattade eller inte. Men det visar också att folk har lägre reallöner när köpkraftsjusterat är lägre.

Anledningen till den inledande frågan är att Sverige konsekvent drar in mer köpkraft från undersåtarna än man spenderar i offentliga utgifter, detta pga den dunkla obevisade ekonomiska teorin att avbetalandet av statskulden är högt prioriterat. Denna visdom omfattas i stort sett av hela det svenska etablissemanget och av alla politiska kulörer och lär inte gå att ändra på med utbyte av regering. Man kan fråga sig vad för ekonomisk visdom som vägleder kanadensarna då de tydligen inte vidtar drakoniska åtgärder och stryper sin ekonomi för att betala av sin statskuld.

Om det mot förmodan skulle vara någon tvekan, "nettoskuld" avser finansiella tillgångar och skulder inte reala tillgångar som vägar, broar, sjukhus mm.