|
Om fristående skolor (2) En marknad styrs av kvantitativa mål -skolan har kvalitativa mål, svåra att mäta. Kan skolan orienteras mot marknaden och näringslivet utan att göra avkall på likvärdighet? Svaret är ett tydligt NEJ. Skattefinansierad verksamhet skall inte ha som syfte att generera vinster till aktieägare i skolföretag. Men ovanstående resonemang skall inte tolkas så, att allt skall förbli vid det gamla. Tvärtom! Skolan skall utvecklas och effektiviseras men inte med marknadens ögon och på dess villkor. En gradvis urvattning av skolans grundfunktion bidrar till att samhälls-utvecklingen går mot det beryktade 2/3-samhället. En undersökning av Skolverket visar: att valfrihetsreformen har förstärkt den etniska, socioekonomiska och prestationsmässiga segregationen; att sju av tio föräldrar anser, att valfriheten leder till att vissa skolor lockar till sig elever medan andra skolor förlorar; att kvalitetsskill- naderna mellan skolorna ökar; att vid val av skola undviks sådana som har hög andel elever med utländsk bakgrund; att hälften av undersökta kommuner har fått ökade kostnader för skolan; att en del skolor tenderar att utvecklas till elitskolor medan andra kan tvingas lägga ned. Undersökningen säger vidare: att valfriheten i första hand är en fråga för välutbildade föräldrar i storstäder, förortskommuner och större städer; att i fråga om information och val finns stora skillnader mellan föräldrar beroende på utbildningsbakgrund och geografiska faktorer. Skolverket kritiserar flera fristående gymnasieskolor med naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig utbildning, som inte följer programmålen. Med beaktande av denna myndighets redovisning kan man tydligt säga, att fristående skolor är för elitens barn – inte arbetarklassens barn. (Forts.) |











