Keynes, the return of the master.

Skrivet av Mattias Ericsson - 12 oktober 11:27, 2011

Samanfattning

1. Dagslägets jobbpolitik är nästintill undantagslöst fokuserad på att subventionera lågproduktiva branscher, selektiva arbetsgivaravgifter som nästan enbart är subventioner till företag som anställer lågproduktiv arbetskraft som tar en omväg via de anställda. RUT ger anställningar men till en kostnad för skattebetalarna på 800 000 per arbetstillfälle samt åter en subvention till lågproduktiva anställningar. Restaurangmoms kommer ge ungefär 1 500 jobb och placerar sig där i världsklass i kostnad per arbetstillfälle 2 500 000 – 3 500 000, åter i en lågproduktiv sektor, samt än värre kommer slå ut ett antal ännu ej beräknade anställningar i dagligvarubranschen som om inte högproduktiv kan sägas vara normalproduktiv. Man kommer alltså i restaurangmomsens fall slå direkt mot en mer produktiv sektor. Det är som att subventionera diskplockare finansierade med pengar tagna direkt från läkarutbildningen. Den kan sammanfattas med att man subventionerar fram fattigtom och osäkerhet
2. Vägen till en riktig arbetsmarknadspolitik är att i samarbete med näringsliv utbilda och fortbilda arbetskraften. Stödja och fortbilda vid arbetslöshet. Stark fackförening i samarbete med arbetsgivare. Ha en infrastruktur av världsklass, utbildning på grund och hög nivå i världsklass, arbetskraft i världsklass och ett näringslivsklimat i världsklass.