Eftersom gästboken inte tar emot några längre inlägg så svarar jag i en blogg på ett gästboksinlägg från Kerstin Jönsson, borgerlig politiker.

Kerstin skrev så här i gästboken:

"som anhängare av borgerlig politik och tidvis även företrädare, så har jag en liten fråga; varför lyckades inte S då ni satt vid makten i så många år, att få bort problemet med hemlösa? Hemlöshet är inget nytt fenomen i samhället. Det finns många orsaker till hemlöshet men de två största tror jag är missbruk och oförmåga att hantera pengar. Dessvärre sammanfaller dessa i många av fallen. Det gäller att arbeta med orsakerna. Att bara plåstra om med hjälp av bidrag löser inte problemen".

Mitt svar är:

Precis som i de flesta andra partierna så bryr sig inte människor med en trygg tillvaro om de som hamnar i hemlöshet och/eller missbruk.

Jag har jobbat med missbrukare som föreståndare för sådan verksamhet.

Så mycket som jag pratat med människor om frågor som rör missbrukare och fått ointresse till svar.

Det är ingen självklarhet att hemlöshet och missbruk hör ihop. Missbruk finns i alla socialgrupper och leder så småningom till nedåtgång i den sociala välfärden för individen. Missbruk leder till oförmåga att hantera pengar. Suget efter drogen gör att pengarna hamnar i inköpen. Att bara plåstra om med hjälp av bidrag löser inte missbruksproblem - ja, det håller jag med om. Men bidrag kan också vara att bry sig om människorna och att se till att de har någonstans att sova och mat för dagen.

Vi har alltmera börjat få en sådan diskussion inte minst inom kyrkan. Kanske det viktigaste är att se till att anhöriga inte far illa. Att de får en matkasse, att de får möjlighet till ett boende.

Jag reagerar mycket på hyresvärdarnas rättigheter att sätta ut människor på gatan bara för att de inte har betalat sin hyra en månad. Det kan vara tillfälligheter som gör det - t.ex långa väntetider för en sjuk att få sitt bostadsbidrag utbetalat därför att Försäkringskassan inte hinner med pga personalbrist vid handläggningen.

Vid sådana tillfällen måste det finnas möjlighet att tillfälligt få ett förskott till hyran.

Jag reagerar också på varför privata behandlingshem men även kommunala tar så mycket betalt för att behandla missbruk.

Detta innebär att många inte får behandling trots att de kan vara motiverade.

Sedan måste vi våga ställa krav på såväl missbruk som rätten till en bostad.

Jag har träffat många utan missbruk som inte har en bostad utan bor hos bekanta, vänner, i källare, i trappuppgångar mm. och som inte ser några lösningar ut ur problemet.

Och att skulderna växer och att Kronofogden får flera ärenden vet vi också och det är lätt att sådana problem leder till hemlöshet när pengarna inte räcker till hyran.

Det finns härbärgen på många platser i vårt samhälle men platserna räcker inte till för alla som är hemlösa. Det finns också hemlösa som inte vill sova på härbärgen utan väljer andra sätt att sova på.

Få missbrukare idag är det ena utan är oftast blandmissbrukare och många har dubbeldiagnoser.

Läs mitt blogginlägg längre ned i bloggarna så ser Du att många hamnar utanför pga SMS-lånen.

Det finns mycket jag skulle vilja diskutera i sådana här frågor men det är få som lyssnar på vad de egentliga problemen är och har en vilja att lösa dem. Det är inga lätta problem det handlar om? Det handlar förutom om hemlöshet, m psykiatrin, om lätthet till lån, om konsumentfrågor, om hyresrättigheter, om droger. Men kanske först och främst om empati och medmänsklighet.

Det här är anser jag är ett problem som berör alla partier och där man borde sätta sig ned och göra en partigränsöverskridande överenskommelse om hur man skall bearbeta detta som är många problem.

Sannolikheten är stor att det bara växer och till slut växer samhället över huvudet.