Med sänkta ersättningar i sjukförsäkring och A-kassa minskar köpkraften i samhället. Det drabbar tillverkare, leverantörer och försäljare, dvs företag.
Det drabbar också barnen i samhället eftersom föräldrar blir tvungna att prioritera med sänkta marginaler.
Och inte att förglömma det ger mindre möjlighet att betala skulderna för den enskilda och detta kommer i slutändan att innebär större kostnader för samhället i form av att antalet ärenden hos Kronofogden ökar.
Pensionärernas basbelopp har inte höjts och det innebär också i slutändan en försämrad köpkraft hos pensionärerna. Pensionärerna har i och med att basbeloppet inte har höjts inte fått mindre skatt.
2007-05-07, 21:32 Permalink
Andra bloggar om: Försämrad köpkraft Kronofogdeärendena 
Vad är det för basbeloppshöjning du pratar om och hur mycket brukar basbeloppet höjas varje år? Har svårt att hitta någon info om detta...
Enligt SCB:
"Prisbasbeloppet (tidigare Basbeloppet) enligt lagen om allmän försäkring (1962:381) räknas fram på grundval av ändringarna i det allmänna prisläget. Enligt gällande bestämmelser anges detta av utvecklingen av konsumentprisindex och fastställs för helt kalenderår. Mellan 1960 och 1981 fastställdes Basbeloppet för en månad i sänder på grundval av ändringarna i det allmänna prisläget två månader tidigare. Prisbasbeloppet avrundas till närmaste hundratal kronor".
Men om "enligt gällande bestämmelser anges detta av utvecklingen av konsumentprisindex", hur ska det då kunna styras politiskt?
Pensionerna
Prisbasbeloppet används vid beräkning av bl a garantipension samt aktivitets- och sjukersättning (tidigare sjukbidrag/förtidspension). Det innebär att garantipensionen samt aktivitets-och sjukersättning 2004 höjs med 1,8 procent. Tilläggspension och inkomstpension samt också inkomstgrundad änkepension och efterlevande- pension bestäms av följsamhetsindex. Pensionärerna har inte fått någon ökning av detta under det här året.
Följsamhetsindexeringen utgår från ett inkomstindex, som mäter förändringarna i genomsnittlig pensionsgrundande inkomst per individ som har sådan inkomst. I inkomstmåttet ingår också sådan inkomst som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp och inkomster i form av aktivitetsersättning och sjukersättning. För att bl a jämna ut effekter av konjunktursvängningar beräknas förändringarna av inkomsten som det årliga genomsnittet per individ under de senaste tre åren minus ökningen av konsumentprisindex (KPI) för dessa år så att man kan fastställa den reala genomsnittliga inkomstökningen för treårsperioden. Tillägg görs därefter för KPI-förändringen som äger rum under 12-månadersperioden juni-juni som föregår det år för vilket indexeringen skall gälla. Pensionerna räknas om med förändringen i inkomsindex mellan det år pensionen beräknas och året dessförinnan minskat med en tillväxtnorm om 1,6 procent. Det innebär att pensionernas värde i fasta priser är konstant om inkomstindex ökar med exakt 1,6 procent mer än vad konsumentpriserna ökar. Vid andra förhållanden mellan inkomst- och konsumentprisförändringen kommer pensionernas köpkraft att öka eller minska.
Fel av mig därför att:
Prisbasbeloppet – höjning med 1,51% Prisbasbeloppet höjs från 39 700 kr till 40 300 kr (+1,51%) Aktivitets- och sjukersättning Beloppet som utbetalas 2006 höjs med 1,51%. Exempel : Sjukersättning är 2006 = 12 500 kr/mån. Beloppet för år 2007 beräknas enligt följande: 12 500 x 1.0151 = 12 689 kr/mån
Följsamhetsindexering – höjning med 1,6%
Inkomstpension och tilläggspension samt inkomstgrundad efterlevandepension räknas årligen om enligt reglerna för följsamhetsindexering. Grunden för beräkningen av följsamhetsindexeringen är inkomstindex, som för år 2007 höjs med 3,2%. Vid beräkningen av följsamhetsindexeringen minskas inkomstindex med 1,6%. Eftersom inkomstindex ökat med 3,2% blir följsamhetsindexeringen 1,6%. Exempel: Ålderspension i form av tilläggspension/inkomstpension år 2006 = 13 000 kr/mån. Beloppet för 2007 blir följande: 13 000 x 1,016 = 13 208 kr/mån.
........Men detta uppbär inte på något sätt den skattesänkning som andra grupper har fått.
Så här säger ordföranden Lars Wettergren med anledning av PRO:s protester:
- Fler i jobb är bra, det gynnar hela samhället. Men de flesta pensionärer har inte jobb, men har betalat till pensionen i hela livet. Pensionärer missgynnas redan idag genom 400-500 kronor högre skatt per månad. Nu aviserar regeringen ännu större skillnad i skatt. Jag förstår att Anders Borg gömt undan pensionärerna i en bilaga när han ska redovisa effekterna av regeringens politik, säger Lars Wettergren. han anser att PROs krav på höjda bostadstillägg för alla hade varit mer välriktat för syftet att öka rättvisan och förbättra för dem som har det sämst. - Vilka är det som kan arbeta efter pensionen? Inte är det de som bäst behöver pengarna, de som haft tunga arbeten och som nu är lite äldre och vars pension inte hängt med, säger Lars Wettergren. Han beklagar att den stora besparingen på förtidspensionärernas ålderspension på 1,7 miljarder kronor ligger fast. - Jag hade väntat mig att regeringen skulle rätta till det beslutet, som ju står i strid med pensionsöverenskommelsen och dessutom drabbar en utsatt grupp, säger Lars Wettergren Läs mera på http://www.PRO.se
Här är ännu en definitiv på basbelopp (Swedbank):
Basbelopp Basbelopp är grundbelopp som används vid beräkning av olika förmåner. De fastställs av regeringen för ett år i taget.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar. |
Eva Hedesand Lundqvist
 Valkrets: Luleå, Norrbotten Adress: Alviksvägen 178 975 93 Luleå Mobil: 070-358 39 58 Visa mina kontaktuppgifter
Kommer S att vinna valet år 2010?
Senaste blogginläggen
Visa samtliga tidigare inlägg
Arkiverade blogginlägg
Sök på webbsidan
|
Kommentar av Erik Eriksson - 7 maj 23:21, 2007 
63%
32%
5%
Eva Hedesand Lundqvist, Alviksvägen 178, 975 93 Luleå, Mobil: 070-358 39 58, Skicka e-post till mig
Copyright © 2013 Eva Hedesand Lundqvist, www.s-info.se
0,06250
