Detta är ett något längre inlägg om en för oss alla mycket viktig fråga.
Det handlar om vår framtid.
Det handlar om våra barn.
Det handlar om VÅR SKOLA.

Hur länge skall människor tveka?
Vad finns det för saklighet?
Vad finns det för hållbara argument för det uppdelade systemet i Skolan?
Beskriv ett enda hållbart argument för uppdelningen?
Varför skall vi ha ett konkurrerande, skattefinansierat skolsystem?
Hur länge skall de rådande förhållandena i Skolan få fortgå?
Är man rädd för att erkänna att det var fel?
Är det verkligen inte nog nu!
Mot bakgrund av alla uppvisada fakta bör beslut nu tas!

Visst finns det mängder av fakta, som talar för att skapa ett gemensamt och sammanhållet nytt system?
Visst kan allt som är positivt med fördel skapas i ett gemensamt, sammanhållet och jämlikt system?
Varför är det inte bra med ett genomarbetat och genomtänkt skolsystem?
När skall vi få ett skolsystem som är gemensamt och sammanhållet för alla elever, jämlikt för alla elever, socialt lika och integrerande för alla elever, rättvist för alla elever, förhindrande av klassklyftor och inte minst billigare och bättre än det nuvarande parallella systemet?
Varför skall så många i samhället på ett osakligt sätt ifrågasätta detta?

Har inte kostnaden någon betydelse?
Vet man (eller vet man inte) vilka som kommer i kläm med det rådande parallella systemet?
Bryr man sig om dem som kommer i kläm i det parallella systemet?
Borde det inte skapas ett gemensamt och hållbart system, eftersom det bara finns nackdelar med ett uppdelat system?

Är det inte tillräckligt med bevis för problemen med parallellskolesystemet?
Är inte bevisen nästan oändliga?
Har inte inspekterande myndigheter (Skolverket, Skolinspektionen) rapporterat tillräckligt mycket om alla fel i det pa-rallella systemet?
Visst är måttet rågat?
Behövs det mer kritik?
Hur länge skall detta pågå?
Finns det ingen tydlig politisk ryggrad i vårt svenska skolsamhälle?
Är det verkligen inte mer än nog nu?

Varför agerar inte alla rätt tänkande politiska partier?
Varför agerar inte socialdemokratin?

* Problemen är väl synliga
* Kostnaderna för samhället har ökat
* Det finns mängder av pengar att spara med ett genomtänkt, gemensamt och sammanhållet system
* Kommunernas ekonomi lider av dubbelheten
* Det dubbla systemet skapar stora ekonomiska problem – inte minst i fråga om lokaler
* Kommunerna har ingen insyn i hur skattepengarna används i det dubbla systemet
* I flera utomordentligt utmanande fall skapas enorma vinster med skattepengarna, som flyttas till riskkapitalbolagen och till skatteparadis i andra länder.
* Undervisningen har i genomsnitt blivit sämre
* Elevernas resultat har i genomsnitt blivit sämre
* All statistik visar en mycket stor försämring av skolresultaten
* Internationella jämförelser placerar Sverige långt ner på skalan för skolans resultat
* Lärarkompetensen har blivit sämre
* Segregationen har förstärkts
* Vissa elever är inte välkomna i den privata och fristående skolan
* Människor påtalar problem men inget görs
* Skolverket har framfört kritik men ofta sker ingen förändring
* Skolinspektionen påtalar årligen allvarliga brister
* Skolinspektionen har årligen riktat allvarlig kritik mot ett stort antal skolor
* I ett fall gällde den allvarliga kritiken en kriminell skolverksamhet
* Föräldrar reagerar
* De fackliga organisationerna reagerar
* Parallellskolesystemet - som fanns för 40-50 år och kritiserades – men har nu återkommit
* Argumenten för ett parallellskolesystem har mer än tydligt visat sig sakna relevans och stöd i verkligheten.
* Alla undersökningar, utredningar, kontroller, jämförelser, myndighetsutlåtanden etc. har visat, att det endast är uppenbara nackdelar med det dubbla skolsystemet
* Den nuvarande valfriheten är möjlig bara för vissa människor
* Den nuvarande valfriheten är ”ett tandlöst begrepp”
* Valfriheten har blivit ett slagord
* Valfrihetsbegreppet har blivit ett uttryck med särställning
* Valfriheten har fått en politisk dimension
* Att utforma en verklig valfrihet – fri från dagens upplevda missförhållanden – upplevs inte relevant
* Men den verkliga valfriheten kan mycket väl ordnas i ett gemensamt, sammanhållet, rättvist och socialt värnat skol-system
* Gäller det endast att ordna valfrihet, så kan det ske med ett gemensamt, sammanhållet och jämlikt skolsystem
* Ekonomiska och sociala skillnader skapar olika förutsättningar för medborgarna att bruka den nuvarande valfriheten
* Ledande ”socialdemokrater” på ledande poster är tyvärr med och hyllar parallellskolesystemet
* Parallellskolesystemet har ifrågasatts av fler än 20-talet arbetarekommuner genom motioner vid kongresser
* Socialdemokratins skolideologi är ”satt ur spel”
* I stället för att angripa grundproblemet ”hukar sig” många
* Det förefaller som om man inte vill ta analysen av verkligheten och genomföra diskussionen

Här är några av många artiklar, redogörelser, reportage, utredningar, jämförelser, granskningar, myndighetsutlåtanden, riksdagsmotioner, som visar de uppenbara nackdelarna med det dubbla skolsystemet:

1. 14 000 elever slås ut från skolan – varje år. http://svt.se/2.139461/1.2144409/14_000_elever_slas_ut_fran_skolan_-_varje_ar  
Klassklyftorna ökar i den svenska skolan - och 14 000 barn slås ut varje år. En av förklaringarna är enligt Skolverket val-friheten. Elever med samma bakgrund väljer samma skolor och segregationen byggs på.

2. Svenska skolor säljs till fonder i utländska skatteparadis. http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=139461&a=2145515  
Det svenska systemet med skolpeng är så lockande att utländska riskkapitalbolag är beredda att betala miljardbe-lopp för att komma över friskolebolag. När svenska Academedia såldes för två miljarder var köparna två fonder med säte i skatteparadis.

3. Stoppat bolag köpte sig enkelt förbi Skolinspektionen.
http://svt.se/2.139461/1.2145509/stoppat_bolag_kopte_sig_enkelt_forbi_skolinspektionen Bolaget Futura försökte starta nya skolor i Stockholmsområdet, men det blev nej från Skolinspektionen på grund av allvarliga brister. Trots det har Futura kunnat köpa en redan befintlig skola och Skolinspektionen kan inget göra.

4. Skolpengen går till bonusar.
http://svt.se/2.139461/1.2145505/skolpengen_gar_till_bonusar På Vittraskolan har lärare tidigare till och med kunnat ta hem bonusar grundad bland annat på betygssättning. Ju högre betyg på skolan, desto större chans till maximal bonus.

5. Så gjorde vi reportaget ”den nya skolan”.
http://svt.se/2.139461/1.2148311/sa_gjorde_vi_reportaget_den_nya_skolan Vi fick en del intressanta tips om missförhållanden i skolan, bl.a. om betygssättning och hur pengarna används i skolan. Samtidigt hade vi sett budstriden om börsbolaget Academedia, som vi tidigare gjort program om, och hur riskkapitalbolag slåss om friskolorna.

6. Valfriheten har sänkt kvaliteten i skolan.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/valfriheten-har-sankt-kvaliteten-i-skolan_5811555.svd  
Den svenska skolan tappar stort i både kunskap och likvärdighet, jämfört med skolor i andra OECD-länder. Förkla-ringen är lika enkel som kontroversiell – valfriheten i alla led; för elever, lärare och föräldrar och politiker, har sänkt det svenska skolsystemet till en nivå under OECD-genomsnittet.
   Efter att ha hanterat skolan som en experimentverkstad under 20 år måste politikerna på nationell nivå nu ta sitt ansvar, skriver Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund.
   I stället för att bygga en likvärdig skola av hög kvalitet för alla elever, har politiker talat sig hesa för valfrihet och pri-vata ägande. Detta har resulterat i ett segregerat och svåröverskådligt skolsystem.
   På mer klassrumsnära håll har det proklamerats individualisering och lärande på egen hand för eleverna i skolan, även detta utifrån ett valfrihetsperspektiv.

7. Riksdagsmotioner om fristående skolor. 

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/?sok=riksdagsmotioner+om+frist%c3%a5ende+skolor&sdb=dokument&sort=rel&sortorder=desc&a=s Under de senaste femton åren har det lämnats riksdagsmotioner i form av partimotioner, gruppmotioner och enskilda motioner om åtgärder för att förändra eller förhindra uppkomsten och utvecklingen av fristående skolor, allt i syfte att förbättra skolverksamheten.

8. I kvällens Agenda i TV
http://svt.se/agenda  
ställdes frågan om att stora riskkapitalbolag för sina vinster bestående av skattepengar i friskolor till skatteparadis i utlandet. Ansvarig minister svarade, att han skulle titta på förhållandet men visste inte om det skulle gå att begränsa vinstuttagen.

9. Fristående skolor är en miljardindustri.
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=32640  
Skattepengarna fyller friskoleägarnas fickor. Friskolebranschen har vuxit till en miljardindustri.
Sex av de största aktörerna tjänade tillsammans över 150 miljoner kronor förra året. Bure äger ett av de största friskoleföretagen, Anew Learning, som omsätter 1 miljard kronor årligen.
  Ledande socialdemokrater verkar – dessvärre och helt obegripligt - inte ha något emot att samarbeta med regering-en. Man har slutit en överenskommelse för att hjälpa regeringen i underläget i riksdagen.

10. Fusk i fristående skolor.
http://www.dagenssamhalle.se/nyheter/friskola-misstaenks-fusk-10315  
En friskola i Stockholm misstänks ha fått miljoner för en fritidsverksamhet som inte existerar. Det handlar om ett bi-drag på cirka en miljon kronor om året. Inspektörer fann att ingen fritidsverksamhet bedrivits där under de senaste åren. Borde inte stockholmarna reagera kraftfullt på denna an-vändning av deras skattepengar?

11. Hur kan vi bryta klassamhället
http://login.s-info.nu/page/view_documents.asp?id=989&document=5657  
så att alla elever, oavsett föräldrarnas bakgrund, verkligen kan nå målen?

12. Hur kan vi förena valfrihet med en gemensam skola,
http://login.s-info.nu/page/view_documents.asp?id=989&document=5664  
där elever med olika bakgrund lär sig tillsammans?

13. Segregeringen fortsätter
Alla elever är inte välkomna i friskolesystemet!
Vi kunde ju läsa om den tydliga markeringen från ledningen för Nya läroverket i Luleå.
Här är länken till artikeln.
http://www.nsd.se/NYHETER/ARTIKEL.ASPX?articleid=3453549 

Skolförordningen säger,
http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleID=3615753  
om barn i behov av särskilt stöd, men det brydde sig inte friskolerektorn om.
Det heter nämligen i Skolförordningen:
”5 a § Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas.”

14. Uteslutning av vissa barn är ett lagbrott
http://www.ur.se/Skolfront/Tidigare-sasonger/Program-i-serien/Friskolor-nekar-barn-med-funktionshinder/  
visar sig i en stor undersökning, som UR:s TV-program Skolfront och radioprogrammen Barnaministeriet och Skolministeriet genomfört.

15. Senast läste jag ledaren i NSD onsdag 2 mars 2011,
http://www.nsd.se/opinion/ledare/artikel.aspx?ArticleId=6007040  

där det heter att skolan måste värna kvaliteten och där ”Lärarfacken visar klorna. Både Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund kräver tydligare regler för friskolorna.”

Frågorna till ovan angivna fakta blir:
- Varför tar man inte den ständiga, tydliga kritiken från Skolinspektionen på allvar?
- Varför accepteras kritiken mot kommunalt bedriven skolverksamhet utan att åtgärder vidtas?
- Varför stärks inte kommunernas möjlighet att ordna och utveckla utbildningen?
- Varför ser man inte möjligheterna till valfrihet inom en gemensam, sammanhållen verksamhet i kommunen?
- Varför stöds inte utvecklingen mot större öppenhet för olika initiativ i den lokala utbildningen?
- Varför tror man att parallellskolesystemet är bättre än ett gemensamt, sammanhållet skolsystem?
- Varför tar man inte till sig de mängder av kritik, som framförs mot det nuvarande uppdelade skolsystemet?
- Är det viktigt att ge utrymme för egoismen i fråga om skolan?
- Är det fel att framföra behovet av ett (samhälls)system, där man också bryr sig om varandra?
Som socialdemokrat blir frågorna:
- Har socialdemokratin övergett sin ideologi ifråga om skolan?
- Varför ”vågar” inte socialdemokratin stå upp för de svaga i samhället?
- Varför vill inte socialdemokratin stå för sin ideologi i fråga om välfärden, dvs. vård, skola och omsorg?
- Är socialdemokratin numera en anpassad politisk hållning?
- Är ledande socialdemokrater rädda att förlora väljare med en rätt ideologisk hållning?
- Vad krävs för att ledande socialdemokrater skall våga sig in på ”den rätta vägens politik”?
- Är det krav om kvarsittning, hårda tag, betyg och bedömningar redan från förskolan och år 1 i grundskolan som är viktiga för en socialdemokratisk skolpolitik?
- Är det viktigaste för socialdemokratin att man når en bred politisk överenskommelse i frågan i skolan?
- Har vi en gemensam sammanhållen skola för alla elever, som vi talar om i vårt partiprogram?
- Har vi en skola, där vi i jämlik och solidarisk samverkan med andra kan söka de lösningar som gagnar det gemensamma bästa?
- Har vi det, då vissa elever inte är välkomna i en skola? (Vi har ju läst tidningsartikeln om eleven som blev utslängd!)
- Är utbildningen idag likvärdig?
- Hur skapar vi tolerans, empati och inlevelse mellan människor i en uppdelad skola, när vi vet, att denna utveckling bäst sker i en tidig, bestående och ömsesidig kommunikation mellan människor?
- Hur motverkar vi uppkomsten av ett selekterande, segregerande, ojämlikt och socialt verkande sorteringssystem, när vi tillåter ett parallellt skolsystem?
- Är det sant, att segregationen inte beror på skolan utan på samhällets förändringar och människors bosättningar?
- Skall plånbokens tjocklek
http://www.svd.se/stockholm/nyheter/frivilliga-bidrag-kan-strida-mot-lagen_760865.svd#  
avgöra möjligheterna att gå i skolan?
- Har vi en samhällelig och gemensam välfärd, om privata ägare eller företag också driver verksamhet i skola, vård eller omsorg?
- Skall det tillåtas uttag av vinst göras av delägare
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22620&a=1292320  
i privat driven skattefinansierad välfärdsverksamhet?
- Vad är skälet till att vi skall tillåta privat eller företagsögd, skattefinansierad verksamhet, exempelvis en fristående skola?
- Skall partiets skolpolitik utgå från storstadsförhållandena och framför allt förhållandena i det borgerligt styrda Stockholm eller skall partiet utgår från en egen inriktning?
- Skall partiets skolpolitik utgå från den borgerliga inriktning, som miljöpartiet företräder?
- På vilket sätt företräder partiet arbetarklassen genom den uppdelning av skolan som nu finns?
- Varför anser inte partiets ledande företrädare, att allt det som de fristående aktörerna skapar i det parallella systemet, allt det skall skapas i den sammanhållna, gemensamma skolan?
- Varför tar inte det socialdemokratiska partiet krafttag för att rakryggat följa den tydliga partilinjen, angiven i partiprogrammet?

Det heter ju: ”Vårt mål är ett samhälle utan över- och underordning, utan klassgränser, könssegregation eller etniska klyftor, ett samhälle utan fördomar och diskriminering, ett samhälle där alla behövs och alla får plats, där alla har samma rätt och samma värde, där var och en är fri att styra sitt liv och sin vardag, att utvecklas som individ och att i jämlik och solidarisk samverkan med andra söka de lösningar som gagnar det gemensamma bästa.”

- Varför formulerar arbetarrörelsen riktlinjer, som uttalar, att ”fristående skolor kan fungera som ett komplement till den kommunala skolan”, när vi nu vet, att allt kan genomföras inom den kommunala skolan?

- Vad det finns för anledning att värna om parallellskolesystemet?

Huvudfrågorna är:
- Skall vi släppa fram ett skolsystem, som så uppenbart återför utbildningen till det som gällde för mer än 50 år sedan?

- Varför måste vi ha ett parallellskolesystem?

- Finns det över huvud taget ett enda skäl till att det behövs en parallellt anordnad skolverksamhet vid sidan av den kommunala?
Man måste som partimedlem med livslång erfarenhet och kunskap från skolan fråga sig, varför partiet inte omgående tar krafttag och skapar en gemensam, sammanhållen och jämlik och bra skola för alla elever – oavsett härkomst.
Är det inte dags, att tydligt hjälpas åt att utveckla skolan enligt vår socialdemokratiska ideologi!
Eller är jag ensam i partiet i min allvarliga kritik av partiets handlande i skolfrågan?
Det är verkligen hög tid för socialdemokratin att ta ordentligt tag i den centrala och viktiga frågan om hur Vår Skola skall vara!