Finns det någonting som visar, att vårt lands utbildning blir bättre med en uppdelning av skolan?
Det som framförts som avgörande delar är
- valfriheten?
För föräldrar har detta blivit en ”symbol” för att kunna välja (även om det blir sämre!). Den gemensamma skolan betraktas generellt som ”sämre”, även om detta inte är förhållandet
- bättre utbildning?
På vilket sätt, måste man fråga sig? Det finns ingenting som visat sig vara bättre i den uppdelade, fria skolan.
Det framförs att man bättre kan genomföra vissa pedagogiska idéer, inslag eller utformningar av undervisningen,
men detta kan lika väl genomföras i den gemensamma skolan.
- bättre lärartillgång?
Men detta är ju helt felaktigt. Antalet utbildade lärare i den fria skolan är i genomsnitt färre än i den gemensamma
skolan.
- bättre lokaler?
Detta är ju helt felaktigt. Lokalerna är i de allra flesta fall tidigare kommunala.
- fler resurser?
Nej, det är lika stora skattepengar, som fördelas till den fria som i den kommunala skolan.
- bättre tillgänglighet?
Nej, det är i många fall tvärtom. Det är oftast längre resväg, som ibland får bekostas av föräldrar.
- bättre/högre betyg i den fria skolan?
Ja, ibland ges för höga eller rent av felaktiga betyg, enligt Skolinspektionens rapport. Dessutom har lärare i den fria skolan sämre utbildningsbakgrund, vilket gör att betygen blir felaktiga.
Sammantaget finner man, att det inte finns ett enda förhållande, som gör att skolan bör vara uppdelad.
Begreppet/ordet valfrihet har blivit en symbol för något, som måste vara bra och därför är bättre än den gemensamma skolan. Man kan säga, att det bara handlar om ett begrepp, som delvis har en partipolitisk ton. Verkligheten visar på alla sätt, att den pågående uppdelningen gör skolan enbart sämre än den gemensamma, sammanhållna, rättvisa, jämlika och socialt inriktade skolan.
Vad som i själva verket gäller är, att
- eleverna i den fria skolan går i mer homogena klasser. Därmed är segregeringen tydlig.
- olika begåvade elever inte kan välja skola. Elever med särskilda behov avvisas i den fria skolan.
- inbesparade skattepengar återinvesteras inte i den fria skolan återinvesteras. Skattepengar i den fria skolan har
förts ut ur Sverige till ”skatteparadis”.
- den fria skolan startas inte alltid av intresse för utbildning. Nej, den startas ofta av privat vinstintresse. Härtill
kommer att insynen i den fria skolans verksamhet rent allmänt är väsentligt begränsad i förhållande till den allmänna skolan. Insynen i betygssättningen i den fria skolan är helt begränsad i förhållande till den allmänna skolan.
- Sverige är det enda landet i världen utan begränsning av vinstintresset i skolan.
- vissa skolor överkompenseras. Ja, i vissa fall är det så.
- sexuellt brottsliga personer kan driva en fri skola. Ja, en pedofil har drivit skolor i vårt land.
- Sverige har hunnit längre i uppdelningen av skolan än t.ex. USA.
För att visa på några av de många bevisen för att den uppdelade skolan är fullständigt felaktig, orättvis och rent av dålig för svårt eftersträvadegoda skolsamhälle, kan det vara bra att läsa några få av de många, många artiklar och skriverier, som visats i vårt media-samhälle.
HÄR ÄR NÅGRA:
Högre betyg för elever i friskolor
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=1390415
SR Ekot, Publicerat: söndag 27 maj 2007 kl. 12:30
Elever på friskolor får lättare högre betyg än barn i vanliga skolor. Det visar en stor genomgång av alla landets niondeklassares betyg som P1-programmet Kaliber gjort.
Friskolor väcker börsklippares intresse
http://svt.se/2.74303/1.912480/friskolor_vacker_borsklippares_intresse
SVT, Publicerad 19 september 2007 kl. 20:00
Skolor i privat regi har plötsligt blivit intressant för börsens spelare. Och en del aktieägare har kunnat se börskurserna rusa.
Friskolor avvisar funktionshindrade
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=2394734
SR Ekot, Publicerat: torsdag 23 oktober 2008 kl. 07:56
Flera friskolor säger nej till att ta emot elever med funktionshinder. När UR:s program Barnaministeriet och tv-programmet Skolfront ringde runt till 80 friskolor sade var tionde skola blankt nej till elever med funktionshinder. Det trots att de först sagt att det fanns plats, och trots att skollagen säger att den svenska skolan ska vara öppen för alla.
Vinst från friskolor hamnar i privata fickor
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22620&a=1292320
SVT, Publicerad 27 oktober 2008 kl. 15:58
En tredjedel av Sveriges bolag som driver friskolor valde förra året att ge utdelning på bolagets aktier. Totalt 84 miljoner kronor delades ut under förra året.
Friskolornas finanser:
22/11 2008 Tiotals friskolor nära konkurs
31/10 2008 Sverige enda landet utan vinstbegränsning för friskolor
28/10 2008 Friskolor köps och säljs i vinstsyfte
27/10 2008 Friskolorna omsätter 10,7 miljarder
En av de skolor som valde aktieutdelning är idrottsprofilerade Walters friskolor, som finns på flera håll i Sverige. Förra året gjorde bolaget en vinst på 8,3 miljoner kronor. Nästan hela vinsten - 8 miljoner kronor - gick till aktieutdelning. De senaste två åren har sammanlagt 15 miljoner kronor gått till aktieägarna.
Totalt fem av sex aktiebolag som driver friskolor gick med vinst förra året. Sammanlagt hade de 300 bolagen som driver friskolor en omsättning på 10,7 miljarder kronor.
Vinsten var drygt en halv miljard, visar en granskning av skolornas årsredovisningar som Rapport gjort.
Vart fjärde bolag visade bra eller mycket bra resultat, med en vinst på mellan åtta och femtio procent av omsättningen.
Enligt granskningen hade vart tredje bolag aktieutdelning 2007. Sammanlagt delades 84 miljoner kronor ut.
Flera av bolagen sysslade även med annat än att bedriva friskola.
Sverige enda landet utan vinstbegränsning för friskolor
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22620&a=1297967
SVT, Publicerad 31 oktober 2008 kl. 17:51
Svenska friskolor kan dra in stora pengar till sina ägare. Det har Rapport berättat i flera inslag. I våra grannländer är detta däremot förbjudet.
"Friskolor överkompenseras"
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=3181559
SR, Publicerat: onsdag 21 oktober 2009 kl. 05:26
Friskolorna överkompenseras och de kommunala skolorna prioriteras bort. Det menar Uppsala kommuns södra skolchef Per Petterson blir konsekvensen om förslaget från barn- och ungdomsnämnden för det kommande skolbudgetåret går igenom.
Pedofil har drivit friskolor. Dömd för flera sexualbrott.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4323390
SR, Ekot, Uppdaterat: måndag 31 januari 2011 kl. 22:30
En dömd pedofil har drivit flera friskolor i Stockholm, rapporterar TV4 Nyheterna. Mannen fick år 2000 tillstånd att starta tre skolor, trots att han var dömd för sexuellt umgänge med en sjuårig flicka.
År 2007 dömdes han igen, den här gången till sex års fängelse för fler sexualbrott, bland annat grov våldtäkt mot barn.
Enligt Skolinspektionen kräver inte lagen att brottslighet granskas för att få tillstånd att starta skola.
New York i protest mot fler friskolor
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4432641
SR, Ekot, Publicerat: måndag 04 april 2011 kl 06:04
I USA finns relativt sett långt färre friskolor än i Sverige, men ambitionen är att de ska bli fler. På många håll lägger man ner kommunala skolor och överlåter undervisningen till friskolor. Men det leder ofta till kraftiga protester.
Friskolor i USA
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=4436824
SR, Publicerat: måndag 04 april 2011 kl. 10:51
Friskolornas vara eller inte vara debatteras inte bara här hemma i Sverige. Utan också i USA. Jämfört med Sverige finns det mycket färre friskolor i USA, eller Charter Schools som de kallas där. I t ex New York är de kommunala skolorna i kraftig majoritet och stadens myndigheter vill att det startas fler friskolor. Men de planerna möts nästan alltid av starka protester. Sten Sjöström reportage.
"Friskolor skapar segregation"
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=4532235
SR, Publicerat: tisdag 31 maj 2011 kl. 07:05
Skolan var i fokus på kommunfullmäktige i Uppsala igår. Det var socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet som hade begärt en särskild debatt om skolan och det kom att handla mycket om segregation.
Forskare kritisk till friskolor
http://svtplay.se/v/2447848/forskare_kritisk_till_friskolor
SVT, 8 jun 2011
Det menar forskare på Malmö Lärarhögskola som anser att friskolorna tvärtom bidrar till att svenska elevers studieresultat totalt sett ...
Många vill begränsa vinstutdelning från friskolor
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4681572
SR Ekot, Publicerat: tisdag 06 september 2011 kl. 11:29
Åtta av tio svenskar tycker att det ska finnas begränsningar för vinster som delas ut från friskolor.
Sex av tio tror att skolorna skulle gynnas av en statlig, i stället för en kommunal finansiering. En lika stor andel tycker inte att kommunpolitikerna gör tillräckligt för att garantera en bra kvalitet i skolan. Det framgår av en undersökning Lärarnas Riksförbund låtit göra.
Totalt 10 500 personer på 21 orter i landet har svarat på frågorna.
Obegränsade vinster i skolan unikt
http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.717638-obegransade-vinster-i-skolan-unikt
GP, Uppdaterad 8 september 2011
Ingen vet om ökad privatisering leder till förbättrad välfärd. Bland friskolorna finns det dock tecken på kvalitetsproblem. Och Sverige är troligen ensamt i världen om att inte begränsa skolföretagens vinster, enligt en ny rapport.
En dryg tiondel av grundskoleeleverna och drygt en femtedel av gymnasieeleverna i Sverige får i dag sin utbildning vid en friskola.
I Stockholm är andelen betydligt högre. En fjärdedel av Stockholmseleverna på grundskolenivå och nära hälften av gymnasieeleverna går i friskolor.
I Täby utanför Stockholm är andelen friskoleelever högst i landet, 48 procent i högstadiet och 63 procent i gymnasiet går i friskolor.
64 procent av friskolorna drivs av aktiebolag, medan 33 procent drivs av ideella föreningar och stiftelser. Bland friskolorna på gymnasienivå drivs ungefär 85 procent som aktiebolag.
Ungefär hälften av gymnasieeleverna vid privata friskolor går i skolor, som drivs av någon av de tio största privata skolkoncernerna. Källa: SNS (TT)
I rapporten från föreningen SNS går en rad forskare igenom statistik och forskning inom bland annat skola och hälso- och sjukvård. De ställer sig frågan om konkurrensutsättning har inneburit en förbättring. Forskarnas viktigaste slutsats är att vi faktiskt inte vet om den ökade konkurrensen inom välfärden har lett till ökad kvalitet och effektivitet. Det saknas kunskap och det behövs ökad uppföljning av resultat för att kunna utvärdera effekterna.
Brister i friskolor
Inom ett område hittar dock forskarna brister – skolan. Det finns tecken på kvalitetsproblem i vinstdrivande friskolor, enligt nationalekonomen Jonas Vlachos vid Stockholms universitet.
– Det tydligaste kvalitetsproblemet som jag har hittat är, att elever från vinstdrivande friskolor med ett visst grundskolebetyg tenderar att prestera sämre på gymnasiet än elever med motsvarande betyg från en kommunal grundskola.
Vlachos anser, att det finns ett behov av att öka kontrollen av skolor.
– Som jag ser det är vi tvungna att bygga upp ett kontrollsystem när vi släpper in vinstintressen, eftersom de har så uppenbara incitament att hålla nere kostnaderna.
Vinster ska utredas
Bertil Östberg (FP), statssekreterare vid utbildningsdepartementet, håller med om att det finns problem med betygsinflation i Sverige.
– Det är ett problem att vissa skolor sätter för höga betyg, men det gäller både kommunala och fristående skolor, säger han.
Granskningen av elevernas kunskaper ska trappas upp, enligt Östberg, bland annat genom att det införs fler nationella prov.
Jonas Vlachos pekar i rapporten också på att Sverige troligen är "det enda land i världen där vinstdrivande skolor utan inskränkningar kan dela ut överskott till ägarna".
Frågan om friskoleföretagens vinster är omdebatterad och en parlamentarisk utredning om vinster i friskolor ska tillsättas av regeringen.
– Det viktigaste för oss är vilka resultat man uppnår i skolan. Det är helt oacceptabelt om vinst innebär att kvaliteten i skolan försämras. Det är bland annat det som utredningen ska titta på, säger Bertil Östberg.
Hög tid att förbjuda vinstdrivande friskolor
http://debatt.svt.se/2011/12/09/hog-tid-att-forbjuda-vinstdrivande-friskolor/
SVT, Publicerad 9 december, 2011 kl. 15:00
FRISKOLOR I gårdagens avsnitt av UR:s serie ”Världens bästa skitskola” skildras hur en kvarts miljard kronor har plockats ut i vinst från Baggiums skolor samtidigt som många av eleverna inte når målen. Friskolornas vinster bidrar i högsta grad till försämringen av den svenska skolan. Det ska inte förekomma något vinstintresse i skolan eftersom det konkurrerar med skolans uppdrag att ge eleverna den kunskap de har rätt till. Därför ska det inte vara tillåtet för vinstdrivande bolag och utbildningskoncerner att driva skolor med hjälp av offentliga bidrag.
Riskkapitalbolag ska inte äga friskoleföretag
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4891230
SR Nyheter Ekot, Publicerat: onsdag 04 januari kl 12:17 , Ekot 10 kommentarer Dela
Mikael Damberg är skolpolitisk talesperson för Socialdemokraterna.
Socialdemokraterna säger nu att de vill stoppa riskkapitalbolag från att äga företag som driver friskolor.
"Det är ganska enkelt att ändra regelverket" S: Riskkapitalbolag ska inte äga friskoleföretag (1:59)
Socialdemokraterna säger nu att de vill stoppa riskkapitalbolag från att äga företag som driver friskolor. Debatten om att riskkapitalbolag tjänar hundratals miljoner på svenska friskolor, gör nu att socialdemokraterna agerar för att stoppa ägare med ambitioner om snabba klipp från att få äga friskolebolag.
125 miljoner ut ur landet via friskolor
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4890348
SR, Ekot, Publicerat: onsdag 04 januari 2012
Lärarnas riksförbund kommer idag med en rapport om hur vinster från friskolor slussas vidare utomlands och Metta Fjelkner som är ordförande tycker att pengarna i stället borde gå till undervisning.
Lärarnas Riksförbund kräver nu, att regeringen sätter stopp för att ägare och riskkapitalbolag att föra ut pengar ur friskolebolag.
– Att skattemedel som går rakt ned i ägarnas fickor och som sen förs över till skatteparadis i stället för att komma skolorna till del, eleverna till del och lärarna till del, det är inte acceptabelt och det är ytterst regeringens ansvar att få stopp på detta, säger Metta Fjelkner.
De senaste åren har det kommit många rapporter om vinster på hundratals miljoner i bolag som driver friskolor, pengar som ägarna tar ut på olika sätt.
LR kommer beskriveri en rapport hur sex friskolebolag fört ut över 125 miljoner i koncernbidrag eller motsvarande. Ett av bolagen av en vinstmarginal på över 15 procent, vilket anses bra ur ett ekonomiskt perspektiv.
Lärarfacket jämförelse visar, att vinstmarginalen är högre i skolbolag än i vårdbolag, och säger att det är intressant eftersom det är riskfritt att vanvårda skolbolag.
– Dessa enorma koncernbidrag som betalas ut, det måste komma till allmänhetens kännedom att det är på det viset. Jag hoppas på en ordentlig debatt, jag hoppas att politiker verkligen är beredda att ta den här fighten och är beredda att ändra besluten och regelverket, säger Metta Fjelkner.
Friskolor får kritik av lärarfack
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=94&artikel=4890507
SR Nyheter Ekot, Publicerat onsdag 4 januari 2012
Enligt Lärarnas Riksförbund är Atheneskolans ägare Pysslingen ett av de företag, som fört över störst del av vinsten från skolorna till andra bolag i koncernen eller som delat ut mest pengar till ägarna.
– Det är upprörande att så mycket av de pengar som var avsedda för skolan, eleverna och lärarna går till vinstuttag, säger förbundsordförande Metta Fjelkner.
De förra ägarna till Atheneskolan har sålt verksamheten till friskoleföretaget Pysslingen för 28 miljoner kronor.
Pysslingen är sedan en tid tillbaka en del av friskolekoncernen Academedia som under den senaste tiden kritiserats för att placera sina vinster på skatteparadisön Guernsey.
Enligt SVT:s Rapport ägs Academedia av ett riskkapitalbolag som placerar vinsterna i skatteparadis. Under förra året gjorde företaget en rekordvinst på 208 miljoner kronor.
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
Privatiseringar gav inte högre kvalitet
http://www.nsd.se/opinion/ledare/artikel.aspx?ArticleId=6375394
NSD, ledare, 2011-09-08
Saxat ur en ny rapport om effekterna av privatiseringarna inom den skattefinansierade sektorn:
"De befintliga forskningsresultaten visar på varken några entydiga effektivitetsvinster eller - förluster i form av minskade offentliga utgifter. (...) På de flesta områden går det inte heller att belägga några tydliga kvalitetsvinster."
Nej, det är ingen rapport från socialdemokratiskt håll. Det är en stor forskningsstudie från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS).
Resultaten stämmer helt med rapporten från Arbetarrörelsens tankesmedja 2009, "Ta tillbaka demokratin".
Däremot stämmer de ju inte med det som så länge använts som argument för privatiseringar, nämligen att vi skulle få både lägre kostnader och högre kvalitet. Inte minst har ökade privatiseringar åberopats som ett sätt att lösa bekymren med att i framtiden finansiera de växande kraven på de skattebetalda tjänsterna.
Så därför kan man utbrista i ett lättat "äntligen!", när nu en forskningsrapport som inte kan bortförklaras med att den har "fel" politisk avsändare, så tydligt visar att privatiseringar inte är någon mirakelkur, varken mot penningbekymmer eller kvalitetsbrister.
Dags för lite borgerligt svammel...
Varför är egentligen ni socialdemokrater emot valfriheten? Borde ni inte stå upp för att en ensam, fattig människa utan kontakter skall kunna göra ett eget val, istället för att överheten gör det valet? Låt mig citera Peter Weiderud ur söndagens DN:
"Samtidigt som frihetslängtan utvecklas i väljarkåren, blir socialdemokratin inte trovärdig som motor för denna frihet. Vi värnar system snarare än de människor systemen skall tjäna."
En sak kan jag oreserverat hålla med dig om. Det allmänna har i uppgift att se till att en god utbildning finns att tillgå överallt. I Kiruna likväl som i Ystad. I Rosengård likväl som på Limhamn (ja, rika skåningar brukar bo "på", inte "i"). Den politik som inte står upp för det skall i papperskorgen, oavsett om den är moderat eller socialdemokratisk.
Sen skall enskilda människor kunna välja. Inte mellan pest eller kolera, eller mellan en kaotisk inkörsport till gängkriminalitet eller en idyllisk innerstadsskola. Mellan fullgoda alternativ.
Varför då överhuvudtaget behöva erbjuda valfrihet, när alternativen alla är goda? Därför att vi människor har olika preferenser. En förälder gillar Montessori, en vill ha en skola färgad av Islam, en vill ha en skola med utpräglat genusperspektiv. Om en moderat kommunledning är totalt ointresserade av att starta en skola med fokus på genus och internationell solidaritet, så skall föräldrar kunna ge blanka tusan i kommunen och starta en skola själva. Eller be ett riskkapitalbolag att göra det...
Finns då inga problem med det fria valet? Jovisst. Betygsinflation och segregation. Men låt mig dra en parallell med invandringspolitiken. Invandringen har resulterat i mycket gott, men även i segregerade bostadsområden och gängkriminalitet. Inte kommer väl en socialdemokrat på idén att lösa problemet genom att stoppa invandringen? Istället får man gå på segregation och kriminalitet. Åtgärda de små problemen, inte ta död på patienten. För att gå tillbaks till skolan: åtgärda betygsinflation genom statliga inspektioner. Kan man skicka ut hälsoinspektörer till varenda gatukök, så kan man inspektera skolor. Åtgärda segregering genom att göra de kommunala skolorna mer attraktiva än de privata.
Socialdemokraterna i Malmö, ett rött fäste i söder, verkar rätt positiva till valfrihet, i alla fall i kommunal regi. De öppnar nya skolor i eftersökta innerstadsområden, så att ambitiösa Rosengårdsföräldrar kan få in sina barn där. Nu väntar jag bara på att Stjernfeldt-Jammeh lyfter upp skolorna i problemområdena till en nivå där medelklassen köar för att få in sina barn där.
C G Carlsson: Ja, tyvärr är det framför allt så, att
- antingen ser man, förstår och inser man alla de skador, förluster, missförhållanden, orättvisor, ojämlikheter, fördyringar, sociala uppdelningar, segregeringar m.m., som uppkommer med en uppdelad skola
- eller också ser man inte, inser man men vill inte förstå (oftast av politiska skäl), förstår man inte (därför att man inte är kunnig om skolans verksamhet)
- eller också tar man direkt partipolitisk ställning.
Kommentaren visar uppenbara brister i viljan att ta till sig allt det som uppdelningen medför.
Att tala om att ”enskilda människor skall kunna välja” innebär ett tydligt ställningstagande för segregering. En sådan utbildning innebär att skapa en privat skola, om vilken beslut tas av Skolinspektionen.
Att föra fram riskkapitalbolag som ett alternativ visar på respektlöshet för skattepengars användning.
Det som antytts i kommentaren om att skapa en skola för vissa invandrargrupper resp. genusperspektiv är att acceptera segregering.
En skola med Montessori-pedagogik resp. med Intraprenad ordnas idag inom en sammanhållen skola.
Inte ett enda sakförhållande för uppdelad skola har framförts.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar.
|
|
Kommentar av 
