|
Socialdemokratin behövs för att skapa ett fritt, jämlikt och solidariskt samhälle!
- ”En viktig del av socialdemokratins förnyelse måste handla om synen på välfärdspolitiken. - Valfrihet inom välfärdssektorn handlar inte bara om en vidgad möjlighet att välja för individen utan också möjligheter till konkurrens inom välfärdssektorn. - Problemen med att finansiera välfärden kommer att växa snabbt och bli politikens svåraste fråga. - Vi har redan många privata inslag i välfärdssektorn. Jag tycker att de ofta genomförts på ett dåligt och dyrt sätt. - Ett mycket viktigt inslag i förnyelsen av välfärdspolitiken måste bli att skärpa kraven på rättvis fördelning. Det borde vara en självklarhet att en skola med många elever med problem får mer resurser än andra skolor, att en vårdcentral i ett område som är socialt belastat får mer resurser än andra vårdcentraler.”
2010-11-03, 19:32 Permalink
Andra bloggar om: Politik Den socialdemokratiska arbetarrörelsen Det socialdemokratiska arbetarepartiet Socialdemokratin Välfärd Valfrihet Krönika i nsd Karl-gunnar holmqvist
Sveriges socialdemokratiska arbetarparti har haft en minst sagt betydande roll i Sverige, dess historia och samhällsutveckling de dryga 120 år som gått dess bildande.
Valresultat genom tiderna Från 1936-års riksdagsval låg man stabilt över 40% fram till 1991-års val. Även vid de två valen 1976 och 1979 som resulterade i borgerliga regeringar. Tre valresultat bryter av ett tydligt mönster. 1991 var första gången på över 60 år som SAP fick under 40% (37,7%). Sedan 1994 tog partiet ett ordntligt kliv uppåt (till 45,3%) efter en borgerligt styrd mandatperiod. 1998 blev åter ett dåligt resultat (36,9%). De tre senaste valen har partiet stabilt minskat från 39,9% till 30,7%. Orsaker? Orsak till valresultaten kopplat till den historiska utvecklingen kan alltid diskuteras. Valtaktik/upplägg, personliga insatser av de ledande partimedlemmarna, konjunkturläget, omvärldens ekonomiska och politiska läge mm mm. En teori som jag har är som följer Sverige och framför allt svensk exportindustri klarade sig lindrigt undan andra världskriget till skillnad från majoriteten av den europeiska som till stora delar var sönderbombad. Svensk industi stod väl rustad inför den europeiska kontinentens återuppbyggnad, bristen var tillräckligt med arbetskraft. Den hämtades från främst Finland och Jugoslavien. Tack vare exportinkomsterna kunde Sverige utvecklas från ett bondesamhälle till ett modernt urbaniserat land. Folkhemmet byggdes upp och för välfärdsreformer fanns det goda marginaler att utnyttja på ett klokt sätt. Utvecklingen rullade på, de allra flesta fick det bättre och bättre. Under 1970-talet började de mörka molnen att torna upp sig. Exportindustrin började få svårigheter att hålla uppe produktionen. Konkurrensen hade ökat, dels från den återuppbyggda europeiska industrin, dels från vissa asiatiska länder. Även samhället förändrades. Förorterna med sina miljonprogram kring storstäderna hängde inte riktigt med. Eller rättare sagt befolkningen och samhällsfunktionerna. Samhället drabbades av ett slags växtverk. Utvecklingen med avfolkning av landsbygden och kraftig inflyttningen tillsammans med de minskade exportinkomsterna resulterade i att den stabila utvecklingen med ständigt bättre och bättre livsbetingelser bröts. Utgifterna tenderade att bli högre än inkomsterna. Sedan dess har samhället genomgått stora förändringar, inte minst tekniskt. Samhället och det sociala livet ser helt annorlunda ut nu en bit in på 2000-talet än på 1970-80-talen. Med mobiltelefoner, datorer, internet och alla sociala medier. I takt med att vanorna och kostnaderna för dessa har ökat, kräver löntagarna högre och högre löner vilket har lett till att den stora kostnaden för företag är lönekostnaden. Företagen tar ut de höga lönekostnaderna på sin produkter vilket leder till att varor tillverkade i låglöneländer blir attraktivare. Detta ger en utveckling mot ökad import och i värsta fall en minskat inre marknad. Det gäller att exportera så att vi kan fortsätta att importera för vår konsumtion. Sambandet mellan samhällsutveckling och valresultat Sveriges socialdemokratiska arbetarparti är sprungit ur arbetarklassen, klassklyftor, orättvisor, icke-demokrati och samhällets rena misär. Den socialdemokratiska valmanskåren bestod till en början av arbetare som i sitt dagliga leverne ständigt drabbades av dessa bekymmer. Tack vare exportindustrins lyckliga utveckling från krigsslutet till halva 1970-talet, gjorde stora delar av arbetarna en klassresa. Detta gäller framför allt arbetarna inom exportindustrin, som blev och förblivit löneledande. Klassresan har bland annat inneburit att barn i arbetarklassen utbildade sig till yrken som inte varit tradition i släkten tidigare, andra vanor har anammats med husvagn/båt/sommarstuga och resor till platser som tidigare endast riktiga höginkomsttagare kunde unna sig. Resultatet har samtidigt blivit att många arbetere har fått mer borgerliga värderingar i takt med att deras inkomst och följdaktligen även levnadsstandard har förbättrats. Olika definitioner av väljare Om man utgår från hur Sverige såg ut kring förra sekelskiftet och definitierar en socialdemokratisk väljare år 1900 som en låginkomstagare inom industrin. En låginkomstagare under knappa och osäkra förhållande. Motsvarande industriarbetaren år 2010, är inte längre en låginkomsttagare, tvärtom. Han är löneledande och som sagts tidigare, ofta med mer borgerliga värderingar. Kategorin som år 2010 motsvarar förra sekelskiftets socialdemokratiske väljaren (en låginkomstagare under knappa och osäkra förhållande) är ofta kvinnor inom serviceyrken (inom handel, hotell- och restaurangbranschen eller vård/omsorg). Detta till trots får jag en känsla av att socialdemokraterna försöker att hänga sig kvar vid den traditionella industriarbetaren som referens. I sin iver att slåss mot konkurrerande borgerliga partier i mittfåran har man glömt bort väljarna som finns längre ner på inkomstskalan. Socialdemokraterna. Börja om! Det känns som om Socialdemokraterna behöver ta nya tag. Släpp taget om industriarbetarna som ni hjälpt under hela 1900-talet. Hjälpt de från de eländiga, fattiga och osäkra förhållande till en löneledande övre medelklass, med allt mer borgerliga värderingar. Börja om! Nästa stora projekt väntar! Med ett samhälle med ständigt ökande klassklyftor (oavsett vem som sitter i regeringsposition) behövs det ett parti med kunnande och tradition av att värna de svagare i samhället. Dagens industriarbetare klarar sig förmodligen utan hjälp från Socialdemokraterna. Till skillnad mot de låginkomsttagande vardagshjältarna inom de kvinnodominerade låginkomstbranscherna handel- och restaurang, vård och omsorg. Vänsterpartiet är alldeles för litet för att representera denna stora del av samhället som dessutom innehåller andra utsatta grupper. Arbetslösa och sjukskrivna. Oavsett ursprung. Sluta prata om integration. Diskutera sakproblem. Se brott som brott, arbetslöshet som arbetslöshet, sjukskrivning som sjukskrivning, skolproblem som skolproblem. Oavsett vad individen heter. Varför ska man dela upp folk efter etnisk bakgrund? C G Carlsson: Det är självklart, att partiet behöver en omstart, men den måste bygga på partiets grundläggande ideologi, som den är formulerad i partiprogrammet. Det är klart, att de grundläggande delarna om frihet, jämlikhet och solidaritet skall ligga fast. Men tiderna förändras, förutsättningarna likaså och därför måste förverkligandet få en rätt rikning.
Det socialdemokratiska idéarvet är från 1800-talet, men dess rötter ännu äldre från upplysningstiden under 1700-talet samt kristendomen, som framträdde som en egen religion redan under antiken.
Med detta sagt, från när började detta idéarv om människors lika värde etc omsättas i en vision om det framtida samhället? Det är dessa visioner som till stor del har krackelerat på grund av bl.a. en svårförutsedd teknisk och ekonomisk utveckling. De väldärdsreformer som genomfördes under andra hälften av 1900-talet bygger på visioner från det sena 1800-talet och det tidiga 1900-talet. Visionerna är i vissa delar överspelade av utvecklingen. I andra delar är de praktiska lösningarna otidsenliga och har i vissa fall fått oförutsedda och oönskade effekter. "De ville så väl, det blev så fel." BEHOVET av en human sjuk- och arbetslöshetsförsäkring är inte mindre nu än på 1970-talet eller tidigare, då systemen utformades. Snarare tvärtom - behovet är ännu större nu än då. Samma sak är det med behovet av en arbetsrätt som stärker arbetstagarnas ställning. Men de arbetslagar som utformades under 1970-talet har visat sig ha så stora olägenheter för arbetsgivarna, så att de bidrar till utslagningen av sjuka och handikappade från arbetsmarknaden. De borgerliga lösningarna på dessa problem är FÖRSÄMRING. De socialdemokratiska lösningarna måste vara FÖRÄNDRING. Men fortfarande verkar det råda viss idétorka inom partiet, alltså brist på idéer omhur ett nytt socialförsäkringssystem (vid sjukdom och arbetslöshet) ska se ut. Och brist på idéer om en ny arbetsrätt, som INTE bygger på ett antagonistiskt förhållande mellan arbetstivare och anställda. Här behövs nog en del heliga kor slaktas, Lyssa bara på Maud Olofsson. Det är ju alldeles tydligt att hennes filosofi är: DET SOM ÄR DÅLIGT FÖR LÖNTAGARNA ÄR BRA FÖR ARBETSGIVARNA. Tyvärr sitter många socialdemokrater fast i de motsatta myten: DET SOM DÅLIGT FÖR ARBETSGIVARNA ÄR BRA FÖR LÖNTAGARNA. Moderna företagare och andra arbetsgivare håller inte med Maud Olofsson. Om bara s lyckas överge den motsatta extremposition, finns stor chans för s att rycka till sig initiativet som både det mest löntagarvänliga och det mest företagarvänliga partiet! C G Carlsson: Ja, jag tror, att partiet behöver en ordentlig genomgång av alla centrala områden både inom välfärden och inom många övriga områden. Som en följd av detta behöver man se över partiets ledning.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar. |







