Om jämlikheten i riksdagen.
För flera år sedan uppstod diskussionen om en jämlik representation i riksdagen, dvs. lika många kvinnor som män. Efter hand har partierna genomfört den lika fördelningen. Vid det senaste valet blev fördelningen 165 kvinnor och 184 män eller 47,3 % kvinnor och 52,7 % män.

Socialdemokraternas fördelning är lika med 65 kvinnor (= 50,0 %) och 65 män (= 50,0 %).

Centerpartiet har den sämsta fördelningen med 11 kvinnor (= 37,9 %) och 18 män (= 62,1 %).

Statistik från folkbokföringen 2010-03-01 visar, att i hela riket fanns 7.080.123 röstberättigade personer.

Fördelningen var

18,9 % var i ålder 1 - 29 år;

33,1 % i ålder 30 - 49 år;

24,4 % i ålder 50 - 64 år samt

23,6 % i ålder 65 år eller mer.

Detta betyder, att 1.671.000 personer är ålderspensionärer – eller uttryckt på ett annat sätt:

Fler än var femte medborgare är 65 år eller mer.

För många innebär pensioneringen en möjlighet till nya engagemang. Det handlar om olika engagemang – att resa, att gå på kurs, att delta i föreningsliv, att hjälpa närstående och mycket annat.

Pensionärer gör ovärderliga insatser i samhället och utan dem skulle den ideella sektorn tyna bort.

Men äldre syns sällan i samhällsdebatten och efterfrågas inte ofta i politiken. I den politiska debatten är ordet ”äldre” ofta förknippat med vård, omsorg, ökade kostnader och beroende.

Bilden av pensionären är bilden av en som har gjort sitt.

Många äldre vittnar om att de inte tas på allvar, möts med bristande respekt eller blir diskriminerade.

Hur är då representationen?
Jo, i Sveriges riksdag är pensionärerna en försvinnande liten minoritet.

Både ungdomar och personer i åldern 18-29 år samt personer 65+ är underrepresenterade, när det gäller både nominerade och valda. Ett tydligt mönster är att unga och pensionärer återfinns långt ner på partiernas nomineringslistor – det vill säga på en icke valbar plats.

Människor i medelåldern är på motsvarande sätt överrepresenterade bland de folkvalda.

När det gäller riksdagen år 2007-2010 är det endast 10 av de 349 valda ledamöterna som är 65 år eller mer i det senaste valet 2006.

I kommuner och landsting varierar åldersrepresentativiteten kraftigt. I vissa landsting är skillnaden 20 procentenheter mellan andelen äldre/yngre i befolkningen och andelen av de folkvalda. I vissa kommuner är skillnaden 30 procentenheter. I 60 kommuner finns ingen ledamot under 30 år och i åtta kommuner finns ingen över 65 år.

I skriften ”Investera i erfarenhet”, som utgör Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform och som antogs av partistyrelsen den 9 oktober 2009, säger partiet, att "vi välkomnar och vill aktivt rekrytera pensionärer att engagera sig i politiken, göra debut i politiska församlingar och på de socialdemokratiska listorna.”

Många har inte haft tid att engagera sig. Partiaktiviteten har begränsats till att betala medlemsavgiften. Men i samband med pensionen har många både tid och kraft att engagera sig i politiken. Men då är de inte alltid välkomna utan betraktas kanske som för gamla! Det är oacceptabelt och ett slöseri med kompetens, som vårt parti inte har råd med.

Vi pensionärer är viktiga stöttepelare i samhället.
Vår erfarenhet och kunskap behövs.
Vi pensionärer är ingen enhetlig grupp i livets slut.
Vi är olika.
Vi har fortfarande stora delar av livet framför oss.
Vi behövs i samhället liksom i politiken.