I Dagens Nyheter den 26 jan. 2006 skriver centerpartiets ledare Maud Olofsson tillsammans med partikamraterna Sofia Larsen och Björn Mårtensson, att partiet vill att samtliga kommunala skolor blir självstyrande friskolor i en ny skollag. Alla kommunala skolor skall ombildas till friskolor. Denna förändring är nödvändig för att den kommunala skolan skall utvecklas i samma riktning som friskolorna, där eleverna uppvisar bättre betyg. Personalen på skolorna skall ha makten över resurserna och undervisningens utformning och inte staten. Detta förslag kan bryta upp det socialdemokratiska systemet, där skolans verksamhet detaljstyrs uppifrån och kännetecknas av en kunskapssegregerad och likformad skolpolitik. Skolan skall styras på lokal nivå. ”Därför ska makten över skolan börja i klassrummet, inte i Rosenbad i Stockholm.”

I Dagens Nyheter den 9 febr. 2006 redogör de borgerliga allianspolitikerna Sven Tolgfors (m), Ulf Nilsson (fp), Inger Davidsson (kd), Sofia Larsen (c) och miljöpartiets Mikaela Valtersson för sina avsikter att göra en rad förändringar i skollagen till friskolornas favör. Lagändringarna, som de borgerliga politikerna ämnar rösta igenom i riksdagen med hjälp av miljöpartiet, handlar om att införa etableringsfrihet för fria förskolor och att stärka friskolornas rättssäkerhet i förhållande till kommunerna. De vill se en mer likformig lagstiftning mellan de kommunala och privata skolverksamheterna, där även friskolorna ges en möjlighet att förändra verksamheten så att den efterlever de juridiska krav som ställs.

I Dagens Nyheter den 10 febr. 2006 menar ledarskribenten, att det är naturligt att miljöpartiet byter sida i frågan om friskolorna. Orsaken till partiets tvärvändning beror på att det är valår och att en profilering inför det stundande valet är en nödvändighet för ett litet parti som miljöpartiet för att locka väljare.

I Göteborgs-Posten den 4 mars 2006 skriver ordföranden för socialdemokratiska kvinnoförbundet Nalin Pekgul på tidningens debattsida. Pekgul är starkt kritik till religiösa friskolor, då dessa motverkar integrationen i samhället.
Valfriheten - som borgerligheten brukar framhålla som ett huvudargument för etableringsfrihet för friskolor - är enligt Pekgul ett felaktigt ståndstagande, eftersom barnet inte väljer skola.

Istället frågar sig Pekgul vilken sorts valfrihet som är eftersträvansvärd:
- ”Men vilken valfrihet får barnen, när deras föräldrar kan hålla dem isolerade i religiösa förskolor och skolor under hela deras uppväxt?”.

Pekgul framhäver fördelarna med den enhetsskola, som socialdemokraterna byggde upp. Idag handlar det om att skapa förståelse mellan olika kulturella och religiösa grupper. De religiösa friskolorna är - hävdar Pekgul - ett pro-blem då de motverkar integrationen bland människor med utländsk bakgrund. Pekgul anser, att det är olyckligt att folkpartiets dåvarande vice ordförande Jan Björklund, som tidigare varit mycket kritisk till konfessionella och politiska friskolor, i samband med skapandet av den borgerliga alliansen har frångått sina krav. Det borgerliga kravet på etableringsfrihet i förskolan med stöd av miljöpartiet är också ett olyckligt beslut.

I Dagens Nyheter den 16 april 2006 debatterar Mette Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund, mot religiösa friskolor. Fjelkner anser, att barnets rättigheter skall gå före föräldrars önskemål. Sverige har - som Fjelkner påminner om - även ratificerat barnkonventionen, som sätter barnets rättigheter i främsta rummet. Hon menar, att samhällets försvar av barnets rättigheter är viktig. I friskolereformen, som den borgerliga regeringen genomförde i början 90-talet, var det främst föräldrarnas rätt till sitt barns utbildning som kom att framföras som huvudargument i debatten. De religiösa friskolorna, anser Fjelkner, ökar segregationen i samhället och frångår de vetenskapliga grunder som den svenska skolan bygger på.

Reaktionerna låter sig inte väntas på.

I Svenska Dagbladet den 18 april 2006 kommenterar ledarsidan: ”Metta Fjelk-ners plädering ger ett både subjektivt och okunnigt intryck.”

I Göteborgs-Posten den 21 april 2006 beskrivs Fjelkners hänvisning till barnkonventionen som ett sätt för att förhindra religiösa friskolor genom att hänvisa ”till internationella konventioner”. Detta manar till folks fördomar kring friskolor.

I Dagens Nyheter den 4 maj 2006 skriver den folkpartistiske riksdagsledamoten Nyamko Sabuni, socialdemokraternas Nalin Pekgul och Anders Carlberg, ordförande för judiska församlingen i Göteborg ett gemensamt inlägg mot förslaget om etableringsfrihet för fria förskolor. Förslaget hotar integrationen i samhället. Föräldrarna till eleverna på dessa skolor - hävdar artikelförfattarna - vänder sig till religiösa friskolor p.g.a. okunskap och rädsla inför det svenska samhället, och att de religiösa skolorna spelar på denna upplevda rädsla. Detta skapar en ökande segregation och intolerans mellan olika grupper i samhället.

I Svenska Dagbladet den 11 maj 2006 uttalar sig ledarsidan om riksdagsomröstningen dagen innan, där de borgerliga partierna med hjälp av miljöpartiet röstade igenom lagen om etableringsfrihet för fria förskolor från den 1 juli. Fristående gymnasier får nu möjligheten att driva det individuella programmet. Artikeln menar, att skolministern Ibrahim Baylans misslyckade försök att skapa en skollag, som innebär arbetsro för friskolorna, har inneburit att den borgerliga oppositionen med hjälp av miljöpartiet nu har tagit över taktpinnen i skolfrågan.

I Svenska Dagbladet den 14 maj 2006 diskuteras partiledardebatten mellan Göran Persson och Fredrik Reinfeldt. Enligt ledarskribenten blev tonläget högt mellan debattörerna, när friskolorna dryftades. Persson gick till starkt

angrepp mot borgerligheten och miljöpartiet för beslutet kring fristående förskolor och vill i skoldebatten göra friskolor till ”syndabockar” och användas som ett slagträ inför riksdagsvalet till hösten 2006.

Inför valrörelsen beskriver Dagens Nyheter den 11 juni 2006 hur friskolefrågan splittrar de politiska blocken.

Folkpartiets Jan Björklund fruktar främst muslimska skolor.

Nalin Pekgul framhålls som en kritiker av religiösa friskolor.

Den socialdemokratiska skolministern Ibrahim Baylan är kritisk inställd till religiösa friskolor.

Positivt inställda till religiösa friskolor är moderaten Sven Tolgfors och miljöpartisten Mikaela Valtersson, som inte anser att det finns några beröringspunkter mellan religiös extremism och konfessionella friskolor. Kristdemokraten Juan Fonseca instämmer i kritiken mot folkpartiet och anser, att partiet flörtar med främlingsfientliga krafter.

Centerpartiets Sofia Larsen delar också moderaternas och miljöpartiets uppfattningar.

I Göteborgs-Posten den 31 okt. 2006 försvaras de religiösa friskolorna, som enligt författaren utsätts för orättvis kritik. Artikelförfattaren vill, att friskolornas frihet att sticka ut skall respekteras.