Legalitetsstyrningen utövas av staten. Här kan man tala om formell styrning och styrning av skolan.

Legitimitetsstyrningen utgörs av de förväntningar som lärare, övrig personal, elever, föräldrar, arbetsmarknadens parter m.fl. har på skolledaren.
Här kan man tala om informell styrning och styrning i skolan.

En skolkultur utgörs inte av ett formellt ”medvetet” nedskrivet regelsystem utan består snarare av osynliga regler och vanor, som i skolan styr, begrän-sar och reglerar skolpersonalens och elevernas arbetsförhållanden. Skolkul-turen avspeglas i olika riter, signaler, symboler, talesätt m.m., som före-kommer i den enskilda skolan. Kulturen präglas av människorna i organisa-tionen, av den fysiska arbetsmiljön. av arbetsorganisationen etc.

Skolkulturen kännetecknas av
- den rådande andan och atmosfären,
- oskrivna normer för hur beteenden bestraffas och belönas,
- den kåranda eller ”ethos” som existerar inom olika yrkesgrupper.

Beträffande lärarnas kåranda kan man säga, att det är inte lätt att empiriskt studera en skolas kultur. Själva begreppet skolkultur är nämligen så komplext i sig, att det nära nog innefattar skolverksamheten i alla dess aspekter.

Olika skolkulturer uppmuntrar olika skolledarroller. Den begränsade professionens kultur uppmuntrar en skolledarroll av typ förste handläggare. Yrkeskoden/kårandan baseras på hypotesen om det ”osynliga kontraktet”, vilket något tillspetsat kan uttryckas på följande sätt:
”Administration och förvaltning överlåts åt skolledaren under förutsättning att skolledaren inte lägger sig i undervisningens innehåll och form.”

Skolledarens utrymme för egna och självständiga handlingar inskränker sig i huvudsak till det arbete som inte direkt har med det omedelbara skolarbetet/undervisningen att göra.

Skolledarens formella uppdrag enligt skolförfattningar och sedda ur ett (legalitetsperspektiv) är att
- solidarisera sig med läroplanens mål, hävda dem i vardagsarbetet och ansvara för deras förverkligande i
skolans undervisning och i skolans övriga verksamhet;
- påverka lärare och övrig skolpersonal att omfatta målen, identifiera behov av målinriktad verksamhetsutveckling samt stödja målinriktat utvecklings-arbete;
- administrera den målinriktade verksamheten.

Lärarens förväntningar på skolledaren enligt aktuell forskning (legitimitetsperspektiv) är att
- lärare inte upplever att skolledare utövar någon egentlig styrfunktion;
Skolledaren är närmast en kollega som fungerar som skolans ”förste handläggare”;
- gränserna mellan skolledarens domäner och lärarens domäner går vid klassrummets fyra väggar. Skolledaren ansvarar för administrationen av undervisningen, medan läraren ansvarar för utformningen av den.
- administration sker på lärarnas villkor.

Jag refererar med ovanstående artikel till den mycket ingående forskning, som bedrivits av professor Gunnar Berg vid Uppsala Universitet.