TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 

Här följer blogg-inlägg 2
Vid ställningstagande rörande fristående verksamhet i skolan måste man vara tydlig.
Det gäller privat, företagsägd eller bolagsägd verksamhet.
Det handlar oftast om vinstdrivande verksamhet utan allmän insyn.
Verksamheten bygger på valfrihetsbegreppet.
Verksamheten är skattefinansierad.


De politiska ansatserna att ta bort vinstdrivande verksamhet inom skolan förhindrar dock inte att verksamheten saknar den allmänna insyn, som i övrigt råder i vårt samhälle.
I övrigt är en viktig del av verksamheten i fristående skolor inte öppen på samma sätt som den allmänna skolan. Det gäller exempelvis betygsättningen, möjligheter för elever med funktionshinder, möjligheter för barn med viss familje- eller föräldrabakgrund m.m.

Mot denna bakgrund av bl.a. detta finns det all anledning att ifrågasätta lämpligheten av att tillåta
fristående skolverksamhet av annan form än den som samhället har total insyn i.
Det finns s.k.fristående skolverksamhet i kommunens regi som drivs av föräldrakooperativ, personalkooperativ, föreningar, bolag etc.

Här nedan finns ytterligare några av mina blogg-inlägg från år 2008 och 2009, som belyser problemen med fristående skolor.

Fristående skolor bryter mot Skollagen!
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=27213  
23 oktober 2008 16:57
”Så gjorde vi” kallas Skolministeriet & Skolfronts granskning av friskolors bemötande och närvaro av elever med funktionshinder.
Man skriver, att man
”ville titta närmare på hur landets friskolor ställer sig till att ta emot elever med funktionshinder, eftersom man från flera håll fått höra, att det är vanligt att dessa elever nekas komma in.”
Man ville också ta reda på
”hur många elever med funktionshinder, som faktiskt går i friskolor, dels för se hur många som lyckats bli antagna, dels för att Skolverket medvetet valt att inte föra statistik över elever med funktionshinder.”
Man valde slumpvis ut 80 fristående skolor på grundskolenivå i samtliga Sveriges län.
Man baserade samtalen på två elever med funktionshinder – 11-årige Erik som har diagnosen ADHD och Frida som har en CP-skada och är rullstolsburen.

I programmen visar det sig, att
var tionde fristående skola säger nej till dessa elever,
dvs. 8 av 80 friskolor svarar nej på frågan, om det var någon idé att söka till deras skola.


Vidare visar det sig, att
i mer än 40 procent av samtalen fanns en klart negativ inställning. I den siffran inkluderas även de samtal som inte resulterade i ett direkt nej utan som slutade med svar som ”Söka kan man ju alltid göra, men … ”.


Här är länken till webbplatsen för Skolministeriet & Skolfronts granskning:
http://www.ur.se/upload/Pedagogwebben/program/pedagoger/skolfront/host_08/pgm5/Sa+gjorde+vi.pdf
----
Det politiska hyckleriet om "En skola för alla" !
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=32371  
28 april 2009 18:10
Vi måste tänka igenom betydelsen av följande för vår grundskola:


Socialdemokratins mål      Verkligheten
*En skola för alla                  *Denna skola finns inte; fristående skolor  

                                             utestänger mängder av elever
                                           *Olämpliga åtgärder mot en sju-åring i             

                                             Majorens skolvärld 
                                           *Elever portas - i en skola för alla barn 
                                           *Avstängning skall gälla även på lågstadiet 
                                           *Etniska klyftor i skolan
                                           *Fristående skolor utestänger mängder av

                                             elever, bl.a. de barn, som har särskilda behov,

                                             som är handikappade, som har föräldrar med

                                             liten plånbok m.fl.
*Ett gemensamt och             *Ett segregerat samhälle
  solidariskt samhälle
*Ett klassfritt samhälle,         *Ett klassuppdelat samhälle med stora

  utan över- eller                    klassklyftor, även vad gäller skolan
  underordning 
*Skattepengar skall fördelas  *Skattepengar blir vinster till aktieägare  

  rättvist                                av fristående skolor, vinster för utdelning till
                                             redan rika 
                                           *Konkurs med en halv miljon kronor, som

                                             mycket bättre hade behövts för att hjälpa

                                             barn med svårigheter
*En betygsfri skola                *Gradering (betygsättning) av bl.a. de elever,

                                              som har det svårt i skolan? 
                                           *Betyg från årskurs 1
*Arbetarrörelsens skolpolitik  *Folkpartiets skola genom Major Björklunds

                                             politik

Är det inte mot ovan angivna bakgrund förskräckligt, att det socialdemokratiska partiet säger,
- att möjligheten att kunna välja skola är värdefull,
- att de fristående skolorna har en naturlig plats i utbildningsutbudet,
- att fristående skolor bidrar till ökad mångfald inom skolväsendet.
Majoren presenterar ju nästan dagligen förändringar/försämringar i skolan – inte minst för de barn, som har det svårt.
Någon kontakt med vårt parti förekommer ju aldrig i dessa frågor.

Ledande företrädare för vårt parti säger, att ”breda lösningar” på skolans område är viktiga.

 

Några frågor är:
- Är det verkligen så partiets ledande företrädare menar, att folkpartiets skolpolitik skall vägleda?
- Varför överger socialdemokratin målet om att skapa ”En skola för alla”?
- Är man därmed beredd att överge den grundläggande ideologin?

Verkligheten är ju denna:
Det råder en fasansfull diskriminering och kränkande behandling av barn!
Var tionde fristående skola bryter mot lagen och säger blankt nej till att ta emot barn med funktionsnedsättningar.
Fristående skolor bryter alltså medvetet mot svensk lag!
Är inte detta upprörande i ett så kallat välfärdssamhälle, som skall omfatta alla människor i samhället!
Skolan skall ju enligt lagen vara öppen för alla barn!
----
Vad innebär begreppet "En skola för alla"?
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=32373  
28 april 2009 18:23
För att få en bild av vad som menas med ”En skola för alla barn” har jag studerat en mängd uppsatser, avhandlingar och diskussioner vid universiteten och högskolorna i landet.
Det visar sig finnas många vägar att undersöka.
Uppfattningarna bland olika representanter om innebörden av begreppet ”En skola för alla” är i vissa stycken inte helt entydiga. Bland annat i en stort genomförd studie har flera begrepp tydligt analyserats.
Inledningsvis kan sägas:
Tanken på att skapa en skola för alla barn har funnits med genom den svenska utbildningshistorien och haft stort inflytande på utformandet av den svenska grundskolan (Nilholm 2007).
Begreppet ”en skola för alla” kan dock tolkas på många olika sätt. Enligt Persson (2001) är målsättningen med en skola för alla att ”alla ska få möjlighet att känna delaktighet och gemenskap i en inkluderande miljö” (s. 20).
Assarsson (2007) beskriver begreppet som en politisk och social konstruktion där innebörd och betydelse bestäms av vilka politiska och vetenskapliga diskurser, som råder vid olika tidsepoker.
”En skola för alla är i sig omöjligt som projekt men samtidigt i sin retorik möjlig just på grund av sin omöjlighet.” (Assarsson 2007, s. 239)


I regeringens utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning 1996, konstateras att:
”En skola för alla betyder en skola, där alla elever blir sedda och bemötta, där alla elevers erfarenheter får utrymme och där alla elever får en undervisning som tillgodoser deras behov och krav. I en skola för alla undervisas elever med olika bakgrund tillsammans.
Målet är en skola där alla elever utvecklar kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som stärker deras förmåga både att anpassa sig till det moderna samhället och att delta i förändringen av detta samhälle.”
(Regeringens skrivelse 1996/97:112. kap 4.1 )


I den s.k. Funkisutredningen finns följande definition:
"En skola för alla innebär således, att skolan skall anordnas så att den är lika ändamålsenlig för alla elever, oavsett möjligheter, förutsättningar och behov. Utmärkande är flexibilitet, med den enskilde elevens förutsättningar, behov och intressen i centrum. Kravet på flexibilitet gäller såväl strukturellt som innehållsmässigt.
Det är skolans uppgift att erbjuda varje individ en relevant undervisning och optimala utvecklingsmöjligheter. (SOU 1998:66 s. 59)
Maltén (1991) beskriver en skola för alla som en skola, där varje elev har möjlighet att få användning för och utveckla sin egen unika kapacitet. Emanuelsson (2000) pratar om ”en sammanhållen och väl integrerad verksamhet med optimalt lärande för alla”.


I skollagens så kallade portalparagraf fastslås, att utbildningen ska vara likvärdig oavsett var i landet eleverna finns (SFS 1985:1100, 1 kap. 2 §).
Målsättningen att skapa en skola för alla har framförallt varit ett socialdemokratiskt projekt. Om alla fick lika tillgång till samma utbildning skulle klasskillnader utrotas och begåvningsreserven tillvaratas (Tallberg Broman et al. 2002).
På senare år har klass återigen hamnat något i fokus.
I Välfärdsutredningen (SOU 2001:57) togs klass upp som en avgörande faktor för skolframgång.






Här är blogg-inlägg 1
Jag har allt sedan slutet av år 2007, då jag började med mina blogg-inlägg här på S-info, skrivit totalt 519 inlägg. De flesta av dem handlar om SKOLAN, eftersom jag där haft mitt yrkesarbete under hela mitt liv och eftersom SKOLAN är en av de viktigaste välfärdsfrågorna – för att inte säga den viktigaste.

Det finns många frågor att ställa rörande SKOLAN.
Som aktiv politiker anser jag, att den viktigaste grunden för SKOLAN är att skapa en gemensam, rättvis, jämlik och socialt sammanhållen skola för alla elever!

Efter all forskning, alla undersökningar, alla utredningar finns det en klar anledning att fråga:
Varför vill inte ansvariga politiker ta en tydlig ställning mot en fortsatt fristående skolverksamhet?
Bevisen mot en icke gemensam fristående skolverksamhet är ju mer än tillräckligt många!

Jag har i många av mina inlägg fokuserat på vad valfriheten innebär i fråga om fristående skolor i form av vinstdrivande privata företag, bolagsägda skolor, företagsägda skolor, privata religiösa stiftelser, vinstdrivande ideella organisationer m.fl.

Det finns en mängd förhållanden som verkligen bör analyseras och politiskt bedömas i samband med den fortsatta skolpolitiken.
Efter alla dessa mer än 20 åren med fristående skolor är det tydligt, att flera krafter - inte minst ekonomiska – blivit starkare i fråga om avgörandet allmän skola (och allmän friskola) eller privat fristående skola.

Jag anser, att om man inte väljer en skola för alla elever/barn, så sviker man grunden för ett likvärdigt, jämlikt och socialt sammanhållet samhälle!

Jag skall nu skriva och återupprepa några av mina tidigare blogg-inlägg.
Anledning till detta är, att trots allt vad som framkommit under de senaste åren – inte minst på grund av Höger-regeringens misslyckade skolpolitik under ledning av Major Björklund – så sker ingen tydlig grundläggande förändring av inriktningen för skolpolitiken.
En viss förändring sker dock genom den nya regeringens förbud mot vinster i skolan.

Jag upprepar nu några få av de många bloggar jag skrivit under de gångna åren.
Innehållet är fortfarande efter snart åtta år dagsaktuellt!

Svensk friskola - en miljardindustri
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=20442  
3 januari 2008 19:35
Vad tycker det socialdemokratiska partiet om nedanstående dagsaktuella rader?
- Friskolebranschen i Sverige har vuxit till en miljardindustri. Sex av de största aktörerna tjänade tillsammans över 150 miljoner kronor förra året.
- Bure äger ett av de största friskoleföretagen, Anew Learning, som omsätter 1 miljard kronor årligen. Anew Learning har under året köpt flera skolor och Mikael Nachemson räknar med att de ska fortsätta växa.
- Eftersom elevernas hemkommuner betalar för utbildningen med skattepengar, så hamnar skolornas överskott i ägarnas fickor.
- När de sex största företagen tillsammans gör en vinst på 150 miljoner kronor är det inte längre hållbart att beskriva friskolor som en förlustbransch.
- Fristående skolor finns i 204 av landets 290 kommuner.
- Privatägda skolor har växt upp som svampar ur jorden sedan de kommunala bidragen till friskolor infördes 1992. Antalet elever ökar varje år och 15 procent av gymnasieungdomarna går nu i en friskola.
- Det blir också vanligare att skolorna drivs av stora koncerner. Över hälften av friskolorna ägs av aktiebolag.
- Walthers gymnasium AB har inte velat lägga pengar på att anställa behöriga lärare.
- 2006 tillsatte den dåvarande s-regeringen en utredning om att stoppa ägarna från att plocka ut pengar ur sina skolor. Skolorna skulle tvingas att plöja ner all eventuell vinst i verksamheten. Frågan om vinster är djupt ideologisk och förslaget utlöste ett ramaskri från de borgerliga partierna och miljöpartiet. De betonade att det är få friskolor som går med vinst.
- Efter 15 år med friskolorna är den politiska debatten om dem fortfarande brännhet.


Högerregeringen med Jan Björklund i spetsen för skolfrågorna har ju ingen kritik att rikta mot friskolesystemet. Det är okej att skolorna går med vinst.
I budgetpropositionen heter det: Hur skolorna använder sina överskott är inte något som närmare behöver regleras.
Är denna utveckling i enlighet med partiprogrammet?
Om inte - vad är partiet berett att göra?
= = = = = 
Valfriheten har förstärkt segregationen
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=20500  
6 januari 2008 16:44


Jag säger det ännu en gång:
Det är tragiskt att arbetarrörelsen "luras in" i tron,
att valfriheten går att länka in i den ideologiska samhällssynen och att den innebär en förbättring för "de små" i samhället.
Nej, det är ju inte så !


Det har tydligt visats:
Valfriheten har förstärkt segregationen, säger Skolverket
Ledande borgerliga politiker har länge drömt om en bra skola med hjälp av marknaden – vilket har inneburit en segregerande och ojämlikhetsskapande strävan.
Offentliga resurser förs på detta sätt över till privata bolag, företag eller entreprenörer, som kan välja elever. Fel elever får nej.
I skollagen står det:
”Den fristående skolan står öppen för alla barn som enligt denna lag har rätt till utbildning inom motsvarande skolform i det offentliga skolväsendet, med undantag för sådana barn vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan.”
Det heter, att intagning till en fristående gymnasieskola bland annat skall ske på grundval av betyg. Därmed ökar ojämlikheten, när fristående skolor väljer bort de elever, som har svårigheter av olika slag.
Många krafter i skolans omvärld är oroande, inte minst den aningslösa åsikten att skolan måste marknadsinriktas.
Fristående gymnasieskolor är en växande marknad.
Flera företag vill ta ett ännu större grepp om marknaden.
De företagen är Tultra Utbildnings AB, Nordens Tekniker Institut AB (NTI), Information & Kompetens i Sverige AB och Baggium AB. Riskkapitalbolag, börsbolag och andra spekulanter hoppas på snabb avkastning inom den omfattande skolsektorn.
Mobila gymnasiet, Mobile e-learning och Distansgymnasiet utnyttjar IT som affärsidé.
”Privata vinstintressen kan inte hindras”, säger bolagschefer. ”Vi inom friskolan tycker att vinst är bra,” skriver friskoleförbundets högsta ledning. Det är därför bra, att vi får höra, att elever i NTI-skolan kritiskt granskar verksamheten.
En marknad styrs av kvantitativa mål.
Skolan har kvalitativa mål, som är svåra att mäta.

En viktig fråga är:
Kan skolan orienteras mot marknaden och näringslivet utan att göra avkall på likvärdighet? Svaret är ett tydligt NEJ.
Skattefinansierad verksamhet skall inte ha som syfte att generera vinster till aktieägare i skolföretag.
Men ovanstående resonemang skall inte tolkas så, att allt skall förbli vid det gamla.
Tvärtom!
Skolan skall utvecklas och effektiviseras men inte med marknadens ögon och på dess villkor.
En gradvis urvattning av skolans grundfunktion bidrar till att samhällsutvecklingen går mot det beryktade 2/3-samhället.
Skolverket kritiserar flera fristående gymnasieskolor med naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig utbildning, som inte följer programmålen. Med beaktande av denna myndighets redovisning kan man tydligt säga, att
fristående skolor är för elitens barn – inte arbetarklassens barn.
Under de senaste åren har nio fristående grund- eller gymnasieskolor gått i konkurs. Skollagen säger, att den kommunala skolan då är skyldig att ta över verksamheten, vilket ju medför ökade kostnader.
Vi har tyvärr ett borgerligt genomdrivet riksdagsbeslut om möjligheten att inrätta fristående skolor. Med ökande segregering och ojämlikhet, är det naturligt och självklart att lyfta fram det ideologiska ställningstagandet för att söka förhindra klassamhället och att skiktning uppstår.


Jag hoppas,
att det politiska förnuftet till sist ger oss
den gemensamma sammanhållna skolan för alla barn.


Jag hoppas,
att de partivänner inom den socialdemokratiska arbetarrörelsen, som vill följa vår djupt förankrade ideologi, ser den för rörelsen djupt olyckliga utvecklingen i ett av våra viktigaste välfärdsområden!
= = = = = =
Socialdemokrati och valfrihet
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=21440  
11 februari 2008 20:47
Vill du ha valfrihet till detta pris?
En vetenskaplig undersökning visar:
att
valfrihetsreformen har förstärkt den etniska, socioekonomiska och prestationsmässiga segregationen;
att sju av tio föräldrar anser, att valfriheten leder till att vissa skolor lockar till sig elever medan andra skolor förlorar;
att kvalitetsskillnaderna mellan skolorna ökar;
att vid val av skola undviks sådana som har hög andel elever med utländsk bakgrund;
att hälften av undersökta kommuner har fått ökade kostnader för skolan;
att en del skolor tenderar att utvecklas till elit-skolor medan andra kan tvingas lägga ned.
att valfriheten i första hand är en fråga för välutbildade föräldrar i storstäder, förortskommuner och större städer;
att i fråga om information och val finns stora skillnader mellan föräldrar beroende på utbildningsbakgrund och geografiska faktorer.


Resultatet har blivit:
* Etnisk, socioekonomisk och prestationsmässig segregation i skolan ger segregering i samhället.
* Våld i skolan ger våld i samhället.
* Elever som inte blir sedda i skolan, skapar sin status i gänget.
* Elitskolor gör att andra skolor tvingas lägga ned.
* Kvalitetsskillnader mellan skolor ger kvalitetsskillnader i boendet.
* Valfrihet är i första hand en fråga för välutbildade föräldrar.
Nej, låt oss nu tydligt hjälpas åt att utveckla skolan enligt vår socialdemokratiska ideologi!
Eller är jag ensam i partiet i min allvarliga kritik av partiets skolideologi?






Major Björklunds och därmed Alliansens skolpolitik var misslyckad.
Här nedan en kort sammanfattning av några artiklar, som skrivits i tidningar, tidskrifter etc. under de senaste åren.
Det finns oändligt många inlägg, artiklar, insändare, bloggar, utredningar m.m. om skolan i allmänhet men borgerlig skolpolitik i synnerhet.
Det har varit en tung, svår och politiskt meningslös tid för skolan under den s.k. utbildningsministern Björklunds tid.
Jag nöjer mig med att återge ett litet men betecknande urval.


En del om Major Björklunds skola:
- Sverige rasar i PISA-undersökningen – Majoren vill då porta elever.
- Låg klassrumsdisciplin är en viktig delförklaring till de sjunkande svenska resultaten .
- Hans förslag för att lösa problemet är helt enkelt att låsa klassrumsdörren. 
- Jan Björklunds lögner om SKOLAN under 10 års tid
   http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=989&blogg=25655  
- Björklunds politik är katastrofal för skolan
- Debattörerna: Den svarta bild han målade upp på 90-talet har blivit sann
   http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/skola/article18716812.ab  
Skolan har under Jan Björklund och alliansregeringen genomgått flera förändringar: lärarlegitimationer, sänkt betygsålder, fler nationella prov, skärpt skollagen så att lärare fått fler befogenheter med mer.
Dagens debattörer menar, att han genom att lösa problem som inte fanns har skapat precis den dåliga skola han en gång ville få bort.

Här nedan ytterligare några artiklar:

”Hur var det nu politikerna sa?
http://metrobloggen.se/karsten/misslyckad_skolpolitik/  
2008-08-22:
Var det något om att Sverige skulle ha världens bästa skola?
Nu har vi fått facit på detta uttalande:
Var tionde elev går ut nian utan godkända betyg i kärnämnena svenska, engelska och matematik.
Förra våren gick 13 500 elever ut nian utan att kunna läsa, skriva eller räkna.
Sverige är på god väg att bli en blandnation med en växande grupp halvanalfabeter
, folk som talar en rotvälska bestående av så kallad ”blattesvenska” uppblandad med uttryck på turkiska, arabiska, serbokroatiska och andra invandrarspråk.”


Dagens Samhälle
http://www.dagenssamhalle.se/debatt/skolpolitiken-har-misslyckats-2879?quicktabs_2=1  
2012-06-07:
Skolinspektionens årsrapport visar, att det svenska gymnasiet återigen halkar efter.
Nyligen presenterade Skolinspektionen sin årsrapport. Den målar upp en sorglig bild av den svenska skolan och visar vidden av borgarnas misslyckade skolpolitik.
Den borgerliga regeringen har sedan 2006 skurit ner på anslagen och minskat resurserna till skolan.
Istället pratar regeringen i allmänhet och Folkpartiet i synnerhet om ordning och reda och mer prov och fler betyg som en lösning på skolans problem.
Skolinspektionens rapport visar, att andelen elever som inte kommer in på gymnasiet ökar varje år. Det är inget nytt. Det är inte heller någon nyhet, att andelen gymnasielever som går ut med godkända betyg har minskat varje år sedan alliansen tillträdde, fem år i rad.
Även i internationella jämförelser halkar Sverige efter år efter år.
En vanlig brist är, att åtgärdsprogrammen för elever som riskerar att gå ut gymnasiet utan godkända betyg lägger all fokus ligger på vad eleven ska göra och inte på vilket ansvar skolan har. Även lärare är kritiska och hälften av dem som svarade på skolinspektionens enkät uppgav att de saknar möjligheter att ge alla elever det stöd som de behöver. Skolan måste därför få mer resurser för att kunna ta ett eget ansvar och se till att fler elever klara sin skolgång.
Den segregering som finns i samhället återspeglas också i skolan visar rapporten. Det finns stora skillnader mellan elevgrupper, som kommer från olika socioekonomiska bakgrunder.
Men tyvärr har den borgerliga regeringen inte gjort mycket alls. Istället har man med en trubbig skolpolitik, som pekar ut vissa grupper beroende på födelseort, effektivt bidragit till en ökad segregering.


En misslyckad skolpolitik
http://jinge.se/allmant/en-misslyckad-skolpolitik.htm  
2012-09-08:
Det har varit jobbigt att se hur skolan försämrats, hur segregationen, betygsinflationen och betygsorättvisorna ökat sedan man började med friskolor för 20 år sedan.
Att läsa hur friskolor och riskkapitalister tjänar många miljoner på denna försämring.
Förre rektorn Knut Lindelöf har skrivit om ”Beslutet i början av 90-talet att införa fritt skolval”, som kanske var det största misstaget som socialdemokrater gjort i skolreformväg. Det diskuterades knappast alls då det infördes. Nu sitter man där i den berömda rävsaxen.
Vad var den egentliga innebörden av det beslutet? Jo, att de som av någon anledning vill avskilja sina barn från sina närboendes barn fick klartecken till det. Ett fält där marknadskrafter tidigare – av sociala skäl – inte fick tillträde öppnades nu upp.
På DN Debatt kan man idag läsa ”I genomsnitt får elever på friskolor högre betyg på de nationella proven än elever på kommunala skolor, trots att externa bedömare anser proven likvärdiga.”
En lösning kan vara extern rättning av proven, till exempel att lärare byter prov med varandra, skriver nationalekonomer vid Stockholms universitet.


Kommentar på DN:
Grundorsaken är att man tillät friskolor för ett tjugotal år sedan. Den sociala segregationen har ökat, kvaliteten på skolor har blivit osäker och i vissa fall undermålig.
Privata skolföretag och riskkapitalister tjänar miljoner i konkurrensen och betygsinflation (dvs. fusk med betygssättning av ägarna) är ett medel
.”


Sveriges skolor segregeras
http://www.op.se/opinion/insandare/sveriges-skolor-segregeras  
2013-12-17:
PISA-undersökningen visar tydligt, att Sveriges skolpolitik är helt misslyckad.
Alliansen införde ett RUT- avdrag för läxläsning, som utnyttjas av de mest välbeställda i Sverige.
Att ge bidrag till de som har bäst möjlighet att klara skolan är pinsamt dåligt.
Det fria skolvalet är den enskilt största anledningen till att Sveriges kunskapsnivå sjunker.
Alliansen har i 7 år haft möjlighet att påverka detta, utan att göra någonting.
Enligt Björklund och Löfstrand är det bra med riskkapitalbolag, som driver skolor och flyttar 100-tals miljoner av våra skattepengar utomlands.

I dag ser vi resultatet av deras politik: Sveriges skolor segregeras. De rika går på vissa skolor och mindre välbeställda och invandrare på andra, den samlade kunskapsnivån i Sverige sjunker och vi försvagas i konkurrens mot övriga världen.
Ett annat problem är att upprätthålla en likvärdig utbildning i hela Sverige. Är du elev i en glesbygdskommun eller en kommun med hög arbetslöshet får du inte samma förutsättningar för att klara dina studier.


En misslyckad skolpolitik!
http://www.socialdemokraterna.se/Webben-for-alla/Arbetarekommuner/hassleholm/--Var-politik/Insandare/En-misslyckad-skolpolitik/  
2014-01-17:
På en presskonferens meddelade Jan Björklund, att han tror, att skolresultaten kommer att fortsätta sjunka fram till år 2018. Detta är ytterligare ett bevis på att regeringens skolpolitik har misslyckats.
Regeringen fortsätter att prioritera skattesänkningar.

Regeringen har snart haft åtta år på sig. Idag ser vi facit.
http://www.unt.se/asikt/debatt/alliansens-skolpolitik-misslyckad-2803873.aspx  
18 jan 2014:
Varje år lämnar drygt tolv tusen elever grundskolan utan att ha behörighet till gymnasiet. Våra skickliga lärare har inte förutsättningar att lära eleverna läsa och räkna, eller orientera dem i fauna och flora. Likvärdigheten i skolan har minskat.
Resultaten från PISA var ytterligare en smärtsam bekräftelse på att regeringens politik inte har fungerat. Sverige är det land vars skolresultat faller mest i hela OECD.


Utredare:

Kommunalisering av skolan ett misslyckande
http://www.svt.se/nyheter/val2014/kommunaliseringen-ligger-bakom-misslyckad-skola  
2014-02-10:
Den svenska skolan är kantad av kriser – och problemen började när skolan blev kommunal, slår en rapport fast som lämnas över till regeringen i dag.
I utredningen ”Staten får inte abdikera – kommunaliseringen av svenska skolan”, som presenterades för utbildningsminister Jan Björklund (FP), pekar utredaren på hur skiftet från statlig till kommunal skola på 1990-talet fick stora konsekvenser.
Kommunaliseringen för drygt 20 år sedan var en intervention från politikernas sida för att rätta till utvecklingen, ungefär som när läkare griper in för att ge en sjukdom ett annat förlopp. Detta ingrepp misslyckades. Kommunaliseringen var ett misslyckande, sa utredaren, professorn och statsvetaren Leif Lewin, vid en presskonferens.
Varken kommuner, rektorer eller lärare klarade av uppdraget. Framför allt försämrades studieresultaten, likvärdigheten och lärarnas ställning. Reformen var för brutal. Den skapade misstro och inte tillit, säger Lewin.
Skolministern då var Göran Persson, och kommunaliseringen var ett elddop för honom enligt Lewin.


Det fria skolvalet kan inte avskaffas
http://www.lindelof.nu/det-fria-skolvalet-kan-inte-avskaffas/  
2014-05-22:
Men ett avskaffande kommer aldrig någon ledande politiker av något slag att gå med på, för de är trots allt tvungna att i någon mening hantera verkligheten.
Det fria skolvalet infördes före skolpengsystemet och friskolesystemet. Det presenterades som en obetydlig kosmetisk justering, som inte längre behövdes i ett likvärdigt skolsystem.
Men det var mycket mer än så. Det var själva förutsättningen för det som strax efteråt skulle komma, alltså skolpeng och friskolor.
Nu har vår grundskola pulvriserats till en liberalanarkistisk skattefinansierad marknad.

En strukturreform inom grundskolan måste börja i andra ändan med successiv nedtrappning av skattepengar till friskolor och avskaffande av skolpengsystemet.
Samtidigt måste de kommunala skolorna upprustas och bli bra skolor.
Då skulle elever och föräldrar söka sig till sin närmaste kommunala skola i ökad utsträckning.


Major Björklunds lögner och svek
http://hd.se/kultur/2014/09/11/major-bjorklunds-logner-och-svek/  
2014-09-11
Bengt Göransson, utbildningsminister 1989-1991:
Än en gång läser jag uttalanden av Jan Björklund om den skola, som han i åtta år sökt rädda ur dess förfall – med ständigt sjunkande resultat.
Han brukar påpeka, att den försämring, som socialdemokratiska regeringar orsakade, tar många år att bryta. Han talar mer än gärna om "flumskolan". Skolan som dock gjorde hans egen klassresa möjlig från Skene till regeringskansliet.
Jag var grundskoleminister 1982-89 och sedan utbildningsminister till 1991.
Jag häpnar, när jag tar del av Björklunds påståenden. Hans respekt för fakta ligger under nollstrecket.


Ta exemplet med vikten av kunskaper i matematik.
Jag plockar fram den statliga utredningen "Att lyfta matematiken" (SOU 2004:97).
Den berättar, att kunskapsnivån 1980 var låg för 13-14-åringar och att en sakkunniggrupp tillsattes.
Dess rapport hette "Matematik i skolan" (DSU 1986:5), och i den föreslogs en satsning på matematiken.


Om den satsningen konstaterar utredningen 2004:
"Utredningens förslag resulterade i ett intensivt och omfattande arbete inom bl.a. Skolöverstyrelsen med utveckling av fortbildningslitteratur och aktiviteter i flera steg.
En obligatorisk studiedag för alla lärare i matematik genomfördes.
Ämnet fick en starkare ställning i lärarutbildningen och inträdeskraven höjdes."


Och på ett annat ställe:
"Den uppmärksammade resultatförbättringen bland svenska 13-åringar från IEA-studien 1980 till 1995 i TIMSS anses till stor del bero på den matematiksatsning som ägde rum 1986-1991."


Detta är ordagranna citat ur 2004 års utredning.
Jag medger, att jag aldrig kom på tanken att kalla detta för "mattelyft".
Viktiga politiska åtgärder tycker jag alltjämt ska respekteras med annat än marknadsföringsnamn.


En av de första åtgärderna, som vår regering vidtog så snart vi tillträtt hösten 1982, var en serie konferenser runt om i landet för att skaffa oss kunskap om det som kallades "utslagningen i grundskolan".
Märk väl – för att skaffa oss kunskap om verkligheten – inte för att som major Björklund beordra den att anpassa sig till ordergivarens föreställning om den.
Att svenskämnet hade ändrat karaktär på sent 1970-tal var också något som vi noterade. Det hade blivit mer av kommunikationsämne än kunskaper om språk och litteratur.
Ett problem var att det inte fanns billiga böcker i klassuppsättningar att tillgå på bokmarknaden.
"Alla tiders klassiker" hette det projekt som startade 1985 och som gav ut hundra titlar, innan det avslutades 1995.
Sedan tog den nya socialdemokratiska regeringen 2006 initiativ till en utgivning av ytterligare femtio utländska titlar.
Dessa fakta redovisas på Kulturrådets hemsida. Vid tillfälle kanske Björklund får tid att titta in där.


"Kultur i skola" ärytterligare ett exempel på en verksamhet, som initierades och genomfördes av den socialdemokratiska regeringen på 1980-talet. Skolorna i landet inbjöds att söka bidrag för projekt, som de ville genomföra i samarbete med samhället utanför skolan – kulturinstitutioner och kulturarbetare med flera.
År 2004 kunde man i Pedagogiska Magasinet läsa följande rader om detta:
"Under 1980-talet tillkom statliga initiativ i större skala. Skol- och kulturministern Bengt Göransson etablerade begreppet kultur i skolan som ett led i skolutveckling. Med namn som Kultur för lust och lärande och Kreativ Skolmiljö har den statliga satsningen pågått in på 2000-talet."


Jag vill inte påstå att Jan Björklund ljuger. Det kanske bara är okunnighet som gör, att han framträder med en så självsäker fräckhet.
Minns då det berömda yttrandet av markisen de Talleyrand: "Det är värre än ett brott. Det är en dumhet".


Avslutningsvis:
Jag kan konstatera, att f.d. skol- och kulturminstern Bengt Göransson anser, att Major Björklund är djupt okunnig och oförskämd inom ett område, som han inte har något som helst kunskap om.
   Personligen tycker jag likadant om Majorens handlanden, ställningstaganden och uttalanden i fråga om det viktiga välfärdsområdet Skolan.
   Skolan har försämrats betydligt under Majorens ledning. I vissa fall är hans handlande rent av skandalöst.
   Jag har personligen en livslång erfarenhet av skolan – först som lärare och sedan som skolledare. Min yrkesroll började, då enhetsskolan infördes i början av 1950-talet och omfattade därefter tiden från och med grundskolereformen år 1962 till och med den nationella utvärderingen av grundskolereformen år 1992.
Därefter har jag på olika sätt medverkat i frågor rörande skolan fram till och med idag.






Jag är besviken på partiets hållning/inriktning i flera centrala frågor.
Det handlar bl.a. om
- fristående skolor,
- frågan om vänsterpartiet,
- skatten på pensionen i jämförelse med skatten på lön.

 

Jag måste knyta an till vad vi uttalat i målet för vårt socialdemokratiska arbete och vår politiska inriktning i samhället. Det är tyvärr många skrivningar, som inte stämmer med det arbete som partiet utför.
Vi måste på allvar fråga oss: Skall vårt partiarbete vara på det sätt som sker?
Det finns många samhällsområden att nu skriva om med anledning av vad som sker – framför allt inom välfärden.

Jag har här ovan angett tre områden som jag särskilt är besviken på.
Jag villa börja med mitt centrala och inte minst för framtiden viktiga område.

 

Mina sammanfattande frågor är:
- Varför överger det socialdemokratiska arbetarepartiet den viktiga inriktningen för vår framtid i frågan om våra barns utbildning?
- Har inte all vår kunskap nu blivit mer än tillräcklig för att inse att vår svenska skola och inte minst en gemensam, sammanhållen, rättvis och jämlik skola inte skapats med dagens utbildning?

Det handlar därför nu om
Fristående skolor

 

Så här heter det bl.a. i Det Socialdemokratiska Partiprogrammet, antaget år 2013:

I avsnittet ”Den demokratiska socialismen”:
”Socialdemokratin vill forma ett samhälle grundat på demokratins ideal och alla människors lika värde och lika rätt. Fria och jämlika människor i ett solidariskt samhälle är den demokratiska socialismens mål.
– Vårt mål är ett samhälle utan över- och underordning, utan klasskillnader, patriarkat, rasism eller homo- och transfobi, ett samhälle utan fördomar och diskriminering.
- Solidaritet växer ur insikten att vi alla är beroende av varandra. Det goda samhället byggs i samverkan, med ömsesidig hänsyn och respekt. Alla ska ha samma rätt och möjlighet att påverka, alla ska ha samma skyldighet att ta ansvar.
- Socialdemokratin vill att varje människa som medborgare, löntagare och konsument ska ha rätt och möjlighet att påverka produktionens inriktning och fördelning, arbetslivets organisation och arbetslivets villkor. I denna strävan har fackföreningsrörelsen en central roll. Men också andra fria sammanslutningar, folkrörelser, ideella föreningar, bildningsorganisationer, miljörörelser, konsumentorganisationer och kooperativa föreningar är viktiga för att bredda och fördjupa demokratin.”

 

VARFÖR INTE FÖLJANDE TEXT, SOM FUNNITS TIDIGARE?
All makt i samhället måste utgå från de människor som tillsammans bildar samhället.
Ekonomiska intressen har aldrig rätt att sätta gränser för demokratin; demokratin har alltid rätten att ange villkoren för ekonomin och sätta gränserna för marknaden.


I avsnittet ”Frihet, jämlikhet och solidaritet”:
”Människor med låga inkomster eller lägre utbildningsnivå lever kortare, är oftare sjuka, saknar oftare jobb, har sämre anställningsvillkor och får sämre vård än andra. Deras barn löper större risk att själva drabbas av arbetslöshet och sämre hälsa. Detta är inte ett resultat av människans fria vilja.”


I avsnittet ”Marknad och kapitalism”:
”När vinsten är det allt överordnade intresset kommer samhälleliga mål i andra hand, vilket leder till exploatering av såväl människor som miljö.
- Därför är socialdemokratin ett antikapitalistiskt parti.
- Det finns flera sätt att organisera mänsklig verksamhet. Ledstjärnan för socialdemokratin måste vara att i varje situation pröva vilken form som ger det bästa resultatet med hänsyn till rättvisa och effektivitet.
- Men ekonomiska intressen har aldrig rätt att sätta gränser för demokratin. Det är tvärtom alltid demokratin som har den överordnade rätten att ange villkor och ramar för ekonomin.”


I avsnittet ”Maktstrukturer”:
”Socialdemokratin vill se ett samhälle utan över- och underordning, och bekämpar därför alla former av maktskillnader som minskar den enskilde individens frihet. Denna kamp utgår från övertygelsen om att principen om alla människors lika värde inte kan förverkligas i ett samhälle där vissa är underordnade andra.
- I vårt samhälle finns också rasistiska strukturer, som begränsar vissa människors liv samtidigt som de ger andra privilegier. Rasismen bygger på en uppdelning av olika tänkta folkgrupper och försvarar en ojämlikhet i makt och resurser mellan dem.
Vi ser idag att sysselsättningsnivå, lön och möjligheter på arbetsmarknaden varierar stort beroende på hudfärg etnicitet, religion och kulturell tillhörighet. Uppdelningen av och ojämlikheten mellan olika föreställda folkgrupper syns också i den växande boendesegregationen, och i vilka som är representerade i såväl politiska församlingar som i andra maktsfärer i samhället.
Samtidigt som rasismen och samhällets klasstruktur förstärker varandra, finns det en risk att fattiga grupper och platser, och därmed klasstrukturer, felaktigt görs till etniska problem i samhällsdebatten. Detta synsätt vill vi socialdemokrater bekämpa.
- Socialdemokraterna är ett antirasistiskt parti, som strävar efter jämlikhet oavsett hudfärg, etnisk och kulturell tillhörighet eller religion.
Vi socialdemokrater vill verka för interkulturalitet, som är ett utbyte mellan människor med olika utgångspunkter och referensramar. Detta utbyte utgår från alla människors lika värde och rättigheter oavsett social, etnisk eller religiös bakgrund.”


I avsnittet ”Kunskap och kultur”:
”Socialdemokratin vill skapa ett verkligt kunskapssamhälle, byggt på både bildning och utbildning, öppet och tillgängligt för alla på likvärdiga villkor. För detta krävs en politik som binder samman kravet på en god skola för alla och ett livslångt lärande med strävan att göra alla delaktiga i kulturlivet.
- Därför måste höga krav ställas på hela utbildningssektorn att verka för att de sociala och könsbundna mönstren bryts. Detta kräver studiemiljöer fria från mobbing, från könstrakasserier och från rasism och främlingsfientlighet.
Det fria skolvalet ger eleverna möjlighet att välja mellan skolor med olika inriktningar. (VARFÖR DENNA MENING?)
   Denna möjlighet är avsedd att understryka rätten för var och en att utveckla sina intressen och talanger, planera sitt liv och att forma sin tillvaro efter egna önskningar. Men det fria skolvalet förstärker segregationen och ökar klyftan mellan resursstarka och resurssvaga elever. Detta måste motverkas genom att samhällets resurser fördelas så att alla elever ges lika möjlighet till kunskap och personlig utveckling. Sammanhållna skolor, där barn från olika miljöer och med olika bakgrund möts i gemensamt arbete, är ett viktigt verktyg för ett jämlikt samhälle.
Kommunerna ska ha ett avgörande inflytande över nya skoletableringar
.”


VARFÖR INTE DENNA TEXT?
DEN SAMMANHÅLLNA SKOLAN, där barn ur olika miljöer och olika bakgrund möts i gemensamt arbete, är viktig för att motverka segregation.


I avsnittet ”Välfärd och trygghet”:
Den socialdemokratiska välfärdspolitiken är ett uttryck för de tre principerna om frihet, jämlikhet och solidaritet. Välfärden skapar både individuella och samhälleliga nyttigheter.
Den ger rättigheter, men ställer också krav.
Välfärdens betydelse ligger både i den frihet och trygghet den ger individen och i den sociala sammanhållning den skapar. Den omfattar alla, oavsett inkomst. Den generella välfärden är något medborgarna solidariskt erbjuder varandra, och solidariskt bidrar till att betala.
Skola, vård och omsorg har en central roll för fördelningen av möjligheter i livet. Därför är välfärden en samhällelig angelägenhet. Tillgången till skola, vård och omsorg får aldrig avgöras av marknadens prismekanismer och ut-budet får aldrig bestämmas av enskilda producenters intresse av egen vinst.
(Denna text är delvis ny.)
- Alla invånare i hela landet ska ha likvärdig tillgång till skola, vård och om-sorg.
- Vi socialdemokrater vill utveckla den gemensamma sektorns verksamheter så att de svarar både mot klassiska krav på rättvisa och lika tillgång och mot nya krav på inflytande och valfrihet. Människor är olika, med olika behov och förutsättningar. De måste ha möjlighet att välja mellan olika pedagogiska utformningar, olika vårdformer och olika omsorgsalternativ. Därför är det en viktig uppgift för den offentliga sektorn att utveckla olika alternativ. För att nå en större variation ska kommunerna och landstingen ha rätt att låta kooperativa, ideella eller privata alternativ medverka till att utveckla den offentligt drivna verksamheten.
- Såväl inom offentlig sektor som inom olika privata alternativ ska självständighet och kreativitet stimuleras. Verksamheterna ska präglas av öppenhet och insyn. De anställdas yttrande- och meddelarfrihet får inte inskränkas.”


I avsnittet ”Demokrati och politiskt ansvar”:
”De politiskt beslutande församlingarna i kommuner och landsting ska ha frihet att för de skattefinansierade verksamheterna välja de driftsformer, som de anser stämma bäst med de redovisade politiska målen. De ska således ha rätt att bestämma om de ska driva verksamheten i egen regi eller överlåta driftsansvaret till externa utförare. Utöver konkurrensutsättning genom upphandling ska detta kunna ske genom att ingå partnerskap med kooperativa och sociala företag eller ideella organisationer. Därutöver ska det vara möjligt att rikta upphandlingar enbart till non profitaktörer.
- Oavsett i vilken form skattefinansierad verksamhet drivs ska medborgarna ha möjlighet att granska den och utkräva politiskt ansvar. Tack vare den svenska offentlighetsprincipen har missförhållanden inom den offentliga välfärden upptäckts och debatterats. Motsvarande krav på öppenhet och insyn ska ställas på de privata aktörer som verkar inom den skattefinansierade välfärden.”

VARFÖR INTE DENNA TEXT?
S.k. kundvalsmodeller som gör sociala nyttigheter som skola, vård och om-sorg just till varor på en tjänstemarknad, är oförenliga med kraven på solida-riskt ansvarstagande.
---
Därför är utbildning, vård och omsorg samhälleliga angelägenheter. Fördelningen av dem får aldrig överlämnas till marknadens prismekanismer, och utbudet av dem får aldrig bestämmas av enskilda producenters intresse av egen vinst.






Reinfeldt och de rika
De rikas samhälle


Titta på de rikas syn på samhället!
De vill visa på rikemansvägen.


Reinfeldt kräver i sin politik, att
- alla bidrag skall tas bort
- all hjälp till människor med behov skall tas bort
- alla skall arbeta, även de som är sjuka (FAS 3 kräver det)
- allmän utbildningsmässig kompetenshöjning är förbjuden (FAS 3)
- den som inte får a-kassa hänvisas till respektive hemkommuns försörjningsstöd


Vi vet, att FAS 3 är en ineffektiv,
att FAS 3 ofta är en förnedrande massåtgärd.


En självklar fråga är:
Varför denna orättvisa?


Vidare bör Reinfeldt och hans parti svara på frågorna:
- Skall välfärden avskaffas?


Det är nu tydligt, att Reinfeldts samhälle tydligt är på väg mot ett samhälle, där den gemensamma välfärden är avskaffad.


I sin ”självbiografiska bok” (som återges här nedan) beskriver Reinfeldt sitt tydliga mål att hela samhället (förutom polis och försvar) skall vara i privat ägo.
Mycket av det som står i boken arbetar Reinfeldt och hans regering för att förverkliga.


Idag finns en uppdelning mellan allmänt ägt verksamhet och
privat eller företagsägd verksamhet.
Några av många frågor blir:
Skall vi ha
- en uppdelad vård och omsorg,
- en uppdelad skola,
- en uppdelad sjukvård?


Eller totalt sett:
- Skall vi ha ett uppdelat samhälle?


Skall målet vara att minska det gemensamt ägda i samhället?
Skall målet vara att vi har ett privat och/eller företagsägt samhälle?


Skall Reinfeldts rikemanssamhälle styra utvecklingen?


Här nedan kan du läsa om
de förmögna, de välbärgade, de burgna, de välsituerade, de välbeställda,
de bemedlade, de rika,

ty de är
välförsedda, har rikligt med pengar, har stor kassa


i motsats till
de som är fattiga, de som lever torftigt och som har en enkel tillvaro.


Skall det vara så här?


Några få exempel är:


DEN MODERATA RIKSDAGSLEDAMOTEN
som har tjänat 151 000 kronor
Ålder: 45
Kön: Man
Bostadsort: Stockholm
Månadsinkomst före skatt: 59 800 kronor (riksdagsarvode)
Månadsinkomst efter skatt: 37 661 kronor
Tjänat på de fem jobbskatteavdragen: 151 000 kronor
Den typiska moderata riksdagsledamoten är en man runt 45 år som bor i eller nära Stockholm. 2006 hade han ett riksdagsarvode på drygt 51 000 kronor i månaden och betalade 41 procent av inkomsten i skatt. Skatteandelen började minska successivt efter att första jobbskatteavdraget införts 2007. Samtidigt steg hans riksdagsarvode år för år.
   2013 var månadsinkomsten över 59 000, men skatten drygt 35 procent. 2014 betalar han 24 000 kronor mindre i skatt än 2006. Från 2007 till och med 2014 kommer M-ledamoten sammanlagt att ha tjänat cirka 151 000 kronor på de fem jobbskatteavdragen. Det kan jämföras med en industriarbetare – månadslön 27 000 kronor – som sedan 2006 har fått skattesänkningar motsvarande 60 305 kronor.


FREDRIK REINFELDT
som drar av 250 000 kronor för Rut och Rot
Ålder: 48
Bostadsort: Stockholm
Månadsinkomst före skatt: 167 000 kronor (inkomstår 2012)
Månadsinkomst efter skatt: 91 112 kronor (inkomstår 2012)
Tjänat på de fem jobbskatteavdragen: 151 000 kronor
Avdrag Rut och Rot: 250 000 kronor (till och med 2012)
Mer än en miljon kronor om året. Så mycket har statsminister Fredrik Reinfeldt att leva på efter att han betalat sin skatt. Men statsministern utnyttjar också gärna de skatteavdrag han själv drivit igenom.
   2007 och 2008 infördes Rut- och Rot-avdragen som ger skatterabatter för tjänster som städning, tvätt, reparationer och renovering. Totalt går det att göra avdrag på 50 000 kronor per år för Rut och Rot. Statsministern har dragit av maxbeloppet varje år mellan 2008 och 2012 (den senaste deklarationen som är offentlig på Skatteverket) och därmed fått en skatterabatt på en kvarts miljon tack vare Rut och Rot.
   De fem jobbskatteavdragen gynnar också Fredrik Reinfeldt. Liksom sina riksdagskollegor kommer han från 2007 till och med 2014 att ha tjänat sammanlagt 151 000 kronor på dem.
   Till sist kan statsministern krydda med fastighetsskatten som alliansen förändrade 2008. För Fredrik Reinfeldt innebar reformen en årlig sänkning från cirka 11 000 kronor till ungefär 3 000 kronor.


CARL BILDT
som slipper förmögenhetsskatt
Ålder: 64
Bostadsort: Stockholm
Månadsinkomst före skatt: 117 283 kronor (inkomstår 2012)
Månadsinkomst efter skatt: 67 607 (inkomstår 2012)
Tjänat på de fem jobbskatteavdragen: 151 000 kronor
Tjänat på slopad förmögenhetsskatt: 1,03 miljoner kronor (mycket försiktig uppskattning)
   2005 hade utrikesminister Carl Bildt en förmögenhet på över 7,6 miljoner kronor, enligt Skatteverket. Den kostade honom drygt 115 000 kronor i förmögenhetsskatt det året. Numera behöver han inte betala alls. 2007 avskaffade alliansen förmögenhetsskatten.
   Om Carl Bildts förmögenhet inte skulle ha ökat alls sedan 2005 utan även i dag är 7,6 miljoner kronor har han alltså sparat runt 115 000 kronor per år på den slopade skatten. Totalt för åren 2005 till och med 2014 blir det över en miljon kronor. Men hur mycket utrikesministern är god för i dag är svårt att få en exakt siffra på. När förmögenhetsskatten avskaffades slutade också Skatteverket att bokföra uppgifter om enskildas förmögenheter.
Enligt Skatteupplysningen finns inga uppgifter om att Carl Bildt har dragit av för Rot eller Rut under åren 2007–2012 (senaste deklarationen som är offentlig). Utrikesministern har dock även han dragit maximal nytta av jobbskatteavdraget och kommer att ha tjänat 151 000 från och med 2007 till och med 2014.


ARBETSLÖS
FÅR INGET JOBBSKATTEAVDRAG
Månadsinkomst före skatt: 14 900 kronor
Månadsinkomst efter skatt: 10 800 kronor
Tjänat på de fem jobbskatteavdragen: 0 kronor
Som namnet jobbskatteavdrag antyder gäller det inte för arbetslösa. De betalar därför något högre skatt än de som jobbar. Taket i a-kassan gör dessutom att det inte går att få arbetslöshetsersättning på mer än 80 procent av en inkomst på 18700 kronor i månaden. Efter skatt blir det runt 10 800 kronor kvar att leva på.
   A-kassans tak har inte höjts sedan 2001 och tas inflationen med i beräkningen innebär det faktiskt en sänkning av ersättningen. 10 800 kronor 2001 motsvarar nästan 12 600 kronor i dag. Reallönemässigt har alltså ersättningen efter skatt sjunkit med nära 1 800 kronor. Den låga ersättningen har drivit fram en uppsjö av privata inkomstförsäkringar under senare år. Många som är anslutna till ett fackförbund omfattas av någon form av extra inkomstförsäkring som finansieras via medlemsavgiften.


PENSIONÄREN
BLIR UTAN AVDRAGET
Månadsinkomst före skatt: 14 500 kronor
Månadsinkomst efter skatt: 11 405 kronor
Tjänat på de fem jobbskatteavdragen: 0 kronor
Trots att pension betraktas som uppskjuten lön gäller inte jobbskatteavdraget. PRO har räknat ut att en pensionär betalar cirka 270 kronor mer i skatt per månad än en löntagare, om båda har 14 500 i månadsinkomst. Från och med i år sänks skatten för en genomsnittspensionär med cirka 100 kronor i månaden.
   Det är dock en klen tröst. Samtidigt kommer nämligen själva pensionen att minska med 2,7 procent, enligt Pensionsmyndighetens prognoser. Genomsnittspensionären får 300 kronor mindre i månaden före skatt och därmed en inkomstsänkning på en hundralapp.

SJUKSKRIVEN INDUSTRIARBETARE
BETALAR MER SKATT ÄN FRISK
Månadsinkomst före skatt: 21 500 kronor
Månadsinkomst efter skatt: 15 500 kronor
Tjänat på de fem jobbskatteavdragen: 0 kronor
Hur länge någom jobbat sammanlagt i livet kvittar. Den som blir sjuk omfattas ändå inte av jobbskatteavdraget. En långtidssjukskriven industriarbetare med en månadslön på 25 000 kronor får en relativt bra ersättning den första sjukdomstiden. Försäkringskassan och kollektivavtalsförsäkringen AFA betalar ut cirka 21 500 kronor i månaden före skatt.
Men eftersom jobbskatteavdraget inte gäller blir det runt 15 500 kronor kvar att leva på. Den som däremot arbetar och har en på månadslön på 21 500 kronor får ut runt 16 900. Den sjuka betalar alltså cirka 1 400 kronor mer i skatt än den friska.


Så här är det:
Avdragsjackpott – så mycket tjänar Reinfeldt och Bildt på sin egen politik
http://www.etc.se/val-2014/avdragsjackpott-sa-mycket-tjanar-reinfeldt-och-bildt-pa-sin-egen-politik  
ETC, 2014-04-04 05:17
----
Här vägrar Reinfeldt svara på SVT:s fråga
http://www.svt.se/nyheter/val2014/har-vagrar-reinfeldt-svara-pa-svt-s-fraga
SVT, 2014-08-21
Fredrik Reinfeldt fick problem, när han pressades om arbetslösheten i SVT:s Utfrågningen.
– Du vägrar ta ordet arbetslöshet i din mun, verkar det som, sade SVT:s Anna Hedenmo, när Reinfeldt gång på gång duckat samma fråga.
2006 låg arbetslösheten på drygt sex procent. Då talade Fredrik Reinfeldt om ”massarbetslöshet”. I kvällens utfrågning i SVT fick han frågan om vad han kallar dagens arbetslöshet på drygt åtta procent.
Men då ville Reinfeldt inte svara.
Efter att ha statsministern duckat frågan gång på gång utbrast programledare Anna Hedenmo till slut:
– Du vägrar ta ordet arbetslöshet i din mun, verkar det som.
-------
Anders Björk sågar Fredrik Reinfeldt
http://www.expressen.se/nyheter/val2014/anders-bjork-sagar-fredrik-reinfeldt/  
Expressen, Publicerad 21 aug 2014 20:03
Anders Björk säger att regeringen utstrålar trötthet.
Den tidigare moderate försvarsministern Anders Björck sågar nu Fredrik Reinfeldt.
Han tycker, att regeringen utstrålar trötthet och ägnar sig åt att fräscha upp gamla förslag.
"Det går inte att vinna ett val utan visioner, det är som att köra bil utan bränsle", skriver Björck på SVT Opinion
Anders Björck satt i riksdagen för Moderaterna i över 30 år och var försvarsminister i regeringen Bildt. En enormt erfaren moderat, med andra ord. Men nu har han tröttnat på hur partiet agerar. I en artikel på SVT Opinion sågar han Fredrik Reinfeldts Nya Moderaterna, som han menar utstrålar trötthet.
"Den trötthet som alliansregeringen ibland utstrålar måste förbytas i mer kämpaglöd. Det går inte att vinna ett val utan visioner, det är som att köra bil utan bränsle", skriver Björck.
   Han konstaterar att Moderaterna varken lockar väljare eller triggar valarbetare genom att "bara fräscha upp gamla förslag".


Ifrågasätter jobbfokus
Björck attackerar också Nya Moderaternas heliga ko: jobbpolitiken.
"Nu verkar Nya moderaternas strategi vara att satsa nästan allt på "jobben". Visst är sysselsättningen en viktig fråga men jag vågar ifrågasätta om den för Moderaterna är så valvinnande som valstrategerna tror. De allra flesta i arbetsför ålder i Sverige har trots allt ett arbete att gå till", skriver han.
Björck tror, att Reinfeldt kan vinna många väljare på att spela ut regeringsfrågan.
"Man vet vad man har men inte vad man får, Alliansen har lyckats hålla ihop förvånansvärt väl. Reinfeldts trumfkort är att peka på en opposition där ingen vet hur dess eventuella regeringsprogram kommer att se ut", skriver Anders Björck.
-------
Reinfeldt i ordstrid med KI om skattehöjningar
http://www.svt.se/nyheter/val2014/reinfeldt-avvisar-ki-forslag-om-skattehojningar  
SVT, 2014-08-26

Statsminister Fredrik Reinfeldt ställer sig helt avvisande till tanken på skattehöjningar kring 100 miljarder, som Konjunkturinstitutet fört fram. Men KI står på sig.
Institutet har lagt fram beräkningar, presenterade i SVT:s Agenda  
http://www.svt.se/agenda/ki-markligt-skylla-svaga-finanser-pa-flyktingarna  
i söndags, som pekar på att skattehöjningar i storleksordningen 100 miljarder krävs för att klara välfärden. Men Reinfeldt säger nej.
– Det skulle försämra vår konkurrenskraft, hota jobben och leda till massiva folkliga protester, sade Reinfeldt i SR:s partiledarutfrågning i P1.
--------
Och i nedan angivna skrift finns den tydliga anledningen till att allt i det svenska samhället skall privatiseras – vara privatägt – framför allt all välfärd.


Pang på rödbetan i boken Reinfeldt helst vill glömma
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/janguillou/article19340038.ab AB, 2014-08-10, (Jan Guillou)
Fredrik Reinfeldt skrev sin ideologiska essä år 1993.
Det är oväntat att läsa en intressant bok av Fredrik Reinfeldt. Det handlar förstås om hans ideologiska essä från 1993, ”Det sovande folket”, som tycks ha ”försvunnit” från alla bibliotek och som den förargliga teatergruppen Nationalscen nyutgivit i en säkerligen högst oönskad piratutgåva. Fredrik Reinfeldt nekade först till att ha författat boken. Senare erkände han, men avfärdade saken som en ungdomssynd.
   Dununge var inte Fredrik Reinfeldt när han skrev boken. Han satt både i riksdagen och i Moderaternas partistyrelse, och hans medarbetare var en lika lovande påläggskalv vid namn Per Schlingmann. Och det var dessa två som senare skulle skapa ”det nya arbetarpartiet Moderaterna”. Genast kommer saken i ett annat läge. Dessutom är det kul läsning. Snart står ögonen på skaft. Fredrik Reinfeldt går nämligen pang på rödbetan.
   I en litterärt utformad moralitet skildrar han ett framtida Sverige plågat av ”välfärdsdöden, jämförbar med pest, smittkoppor eller AIDS”. Minst halva den svenska befolkningen har förvandlats till ”sovhjärnor” till följd av "socialdemokratisk hjärntvätt” och ”beroendeframkallande bidrag”, och författaren landar snabbt i slutsatsen, att faran sträcker sig långt utanför Sveriges gränser, ty ”välfärdsstaten hade tillåtits förstöra mänskligheten”.
Åt denna höga dödlighet bland socialdemokratiskt tvättade hjärnor, dock sovande, riktar Fredrik Reinfeldt sin kraftfulla appell: ”Väck det sovande folket!”
Exakt hur det ska gå till att väcka alla dessa i dödlig sömn försatta välfärdshjärnor framgår inte riktigt i texten. Men när vi väl är vakna erbjuder Fredrik Reinfeldt ett åtgärdspaket. Enkelt uttryckt måste allt utom polis och försvar privatiseras. Nedmonteringen ”av den offentliga sektorn handlar alltså om överlevnaden för allas vår välfärd”. Fredrik Reinfeldt ömmar särskilt för barn och ungdom, eftersom ”all produk-tion av barnomsorg och utbildning” bör privatiseras.
   En rak, rödglödgad linje i boken är hatet mot allt som avfärdas som ”bidrag”, detta beroendeframkallande gift. Författaren är dock inte helt omedveten om att även i ett tänkt borgerligt Sverige kan det finnas människor, som verkligen har det svårt. Men gränserna måste dras strängt. Vi kan alltså tänka oss soppkök i gathörnen för att hålla svälten borta, men inte a-kassa och socialbidrag.
   Rätt raka bananer, som synes. Fredrik Reinfeldt är medveten om den saken och förklarar, att om man bara blir av med alla dessa förhatliga bidrag så kommer ”medborgarna att vara beredda att räcka ut en hjälpande hand till de som har det svårt”, men sådan hjälp får inte ”gå över skattsedeln”. Frivillig välgörenhet alltså.
   Under åtta år vid makten har han kraftfullt verkat för att genomföra de ideologiska modeller han skisserade i sin bok.

Vi har nu världens mest privatiserade (och försämrade) skola, precis som han önskade.

Vi har en sönderprivatiserad järnväg som gör att tåg går åt helvete, om de alls går.

Vi har en torpederad a-kassa och fler tuggummisäljande apotek än någonsin - i Stockholm.

Caremaskandalerna står som spön i backen inom vården och våra åldringar misshandlas på ytterst privatiserade institutioner, där ägarna skattesmiter sina vinster till Cayman Islands eller lånedribblar bort vinsten, eftersom de likt den unge Reinfeldt anser att skatt är stöld.






Nu är det åter igen bevisat

Nu är det verkligen bevisat
Skolan är inte bara dålig
- den är förödande för eleverna
- den är förödande för samhället
Vi har ju verkligen Europas sämsta skola!

 

Skolan segregerar
Svenska skolor blir allt mer segregerade!
Skall skolan bygga på segregering?
Skall vårt samhälle bygga på segregering?
Det fria skolvalet är huvuorsaken till segregeringen
Experimentet med friskolor skall avslutas!
De fristående skolorna skall tas bort!

Börja nu arbetet med att skapa en bra skola i Europa
Vi skall skapa den bästa skolan i Europa
Det är många, många förhållanden, som därför måste ändras i skolan

 

Som alltid är frågan:
Hur länge skall nuvarande experiment pågå?

Sveriges Television har på ett utomordentligt genomlysande sätt beskrivit förhållandena i den svenska skolan.
DÄRFÖR:
- Gör nu verkligen någonting konstruktivt!
- Handla nu kraftfullt!
- Handla för att skapa ett bra skolsamhälle!

 

Här nedan följer en sammanfattning av de viktiga inslagen i det första programmet i UR Play.


Världens bästa skitskola – UR Play
http://webb-tv.nu/varldens-basta-skitskola-ur-play/  
UR, 2014-08-06
Världens bästa skitskola, samhällsserie från 2014 i UR Play.
Världens bästa skitskola är tillbaka och undersöker skolan, när det behövs som mest.
I första avsnittet granskar skoljournalisterna Natanael Derwinger och Isabella Grybe kommunaliseringens konsekvenser. De besöker en kommun som brutit mot skollagen, struntat i den kritik de fått och till slut hotats med vite. Men de träffar också rektorer och lärare som vänt problemsituationer. Hur gjorde de för att lyckas? Och så bjuder de in riksdagspartierna till den första och kanske viktigaste valdebatten – den om skolans framtid.
År 1989 stod svensk skola på topp. Då drog socialdemokraterna igång en av de största politiska reformerna i svensk skolhistoria – kommunaliseringen. I första programmet gör Världens bästa skitskola en historisk genomgång av förloppet, där ansvaret för skolan hamnade i kommunernas knä. Dåvarande statsminister Ingvar Carlsson och skolminister Göran Persson berättar om vad de ville uppnå.
Att kommunerna fick det svårt att plötsligt axla ansvaret för skolan i början av 1990-talet var inte konstigt. Men hur ser det ut nästan 25 år senare, har de koll på skolan nu? Natanael Derwinger och Isabella Grybe beger sig till tre olika kommuner. I Kungälv har en skola hittat ett unikt arbetssätt och på kort tid vänt sina stora problem med läs- och skrivinlärning – och det enastående är att det inte är någon skillnad i resultat mellan pojkar och flickor. Men kommunen verkar inte bry sig. I Mariestad ber man om ursäkt till de elever som förvisats till en särskild undervisningsgrupp, där de bara fått en halv utbildning. Och i Danderyd – som utsetts till Sveriges bästa skolkommun – är det föräldrarna och läxhjälpsföretagen, som får göra en stor del av jobbet.
I seriens andra program står det fria skolvalets betydelse för skolans utveckling i fokus och i det tredje undersöks, hur skolan präglats av alla de reformer, som ständigt avlöst varandra.
Den 27 augusti ställer Världens bästa skitskola politikerna mot väggen i den första valdebatten inför valet 2014. Enligt skollagen ska alla elever få det stöd de behöver för att nå kunskapsmålen. Men varje år lämnar cirka 12,4 procent av niondeklassarna, ungefär 12 000 elever, grundskolan utan att ha behörighet till gymnasiet. Och ca 10 procent av Sveriges gymnasieelever hoppar av skolan. Vad ska riksdagspartierna göra för Sveriges största arbetsplats, för alla lärare, rektorer och framförallt – elever? Hur ska världens bästa skitskola bli världens bästa skola?
-----

Hur ska det gå för världens bästa skitskola?
http://www.ur.se/Webbar/Om-UR/Pressrum#  
UR, 2014-08-01 11:21
UR:s Världens bästa skitskola är tillbaka och undersöker skolan när det behövs som mest. I första avsnittet granskar skoljournalisterna Natanael Derwinger och Isabella Grybe kommunaliseringens konsekvenser. De besöker en kommun som brutit mot skollagen, struntat i den kritik de fått och till slut hotats med vite. Men de träffar också rektorer och lärare som vänt problemsituationer. Hur gjorde de för att lyckas? Och så bjuder de in riksdagspartierna till den första och kanske viktigaste valdebatten – den om skolans framtid. Start 6 augusti kl. 20.00 i SVT2.
År 1989 stod svensk skola på topp. Då drog socialdemokraterna igång en av de största politiska reformerna i svensk skolhistoria – kommunaliseringen. I första programmet gör Världens bästa skitskola en historisk genomgång av förloppet, där ansvaret för skolan hamnade i kommunernas knä. Dåvarande statsminister Ingvar Carlsson och skolminister Göran Persson berättar om vad de ville uppnå.
Att kommunerna fick det svårt att plötsligt axla ansvaret för skolan i början av 1990-talet var inte konstigt. Men hur ser det ut nästan 25 år senare, har de koll på skolan nu? Natanael Derwinger och Isabella Grybe beger sig till tre olika kommuner. I Kungälv har en skola hittat ett unikt arbetssätt och på kort tid vänt sina stora problem med läs- och skrivinlärning – och det enastående är att det inte är någon skillnad i resultat mellan pojkar och flickor. Men kommunen verkar inte bry sig. I Mariestad ber man om ursäkt till de elever som förvisats till en särskild undervisnings-grupp där de bara fått en halv utbildning. Och i Danderyd – som utsetts till Sveriges bästa skolkommun – är det föräldrarna och läxhjälpsföretagen som får göra en stor del av jobbet. I seriens andra program står det fria skolvalets betydelse för skolans utveckling i fokus och i det tredje undersöks hur skolan präglats av alla de reformer som ständigt avlöst varandra.
Den 27 augusti ställer Världens bästa skitskola politikerna mot väggen i den första valdebatten inför valet 2014. Enligt skollagen ska alla elever få det stöd de behöver för att nå kunskapsmålen. Men varje år lämnar cirka 12,4 procent av nionde-klassarna, ungefär 12 000 elever, grundskolan utan att ha behörighet till gymnasiet. Och ca 10 procent av Sveriges gymnasieelever hoppar av skolan. Vad ska riksdagspartierna göra för Sveriges största arbetsplats, för alla lärare, rektorer och framförallt – elever?
Hur ska världens bästa skitskola bli världens bästa skola?
-----
I spåren av kommunaliseringen
http://www.ur.se/Produkter/182804-Varldens-basta-skitskola-I-sparen-av-kommunaliseringen  
UR, 2014
År 1991 stod svensk skola på topp. Då valde Ingvar Carlsson att dra igång en av de största politiska reformerna i svensk skolhistoria - kommunaliseringen. Lärarna protesterade liksom högern. Nu är det snart 25 år sedan skolan kommunaliserades - hur mycket har det bidragit till de sjunkande resultaten och den allt sämre likvärdigheten i svensk skola? Är det här vi ska leta efter svaret på skolans problem och dåliga resultat? Vi får se hur olika kommuner hanterar ansvaret för skolan. En kommun fattar beslut som står i strid med skollagen, en annan kommun har ingen aning om de goda resultaten och i en tredje verkar de goda resultaten hänga på föräldrarnas och läxhjälpsföretagens insatser.
-----
Hur skolan blev en marknad
http://www.ur.se/Produkter/182805-Varldens-basta-skitskola-Hur-skolan-blev-en-marknad  
UR, 2014
År 1991 fick Sverige en borgerlig regering som i snabb takt genomförde tre stora reformer: det fria skolvalet, friskolorna och skolpengen. Målet var att skapa en skola som var mindre segregerad och gav alla barn möjlighet till en bra utbildning oavsett var de bodde. Men idag ser det ut som om det blev precis tvärtom. Skolan har blivit än mer segregerad och resultaten fortsätter att sjunka. I friskolereformens fotspår har konkurser och skandaler följt. Har den nya skolmarknaden ett ansvar för de försämrade skolresultaten?
----
Världens bästa skitskola
http://www.ur.se/Produkter/165324-Varldens-basta-skitskola-Lotteriet  
UR, 2011
Lotteriet
Skolan i Sverige har de senaste åren genomgått stora förändringar. Samtidigt halkar svenska elever efter i internationella jämförelser. Natanael Derwinger åker tillbaka till sin gamla högstadieskola i Eskilstuna och inser att eleverna där idag har sämst betyg i hela stan. Bara ett stenkast bort, på Internationella Engelska skolan, är snittbetygen nästan 100 poäng högre. Hur kan det vara sådan skillnad mellan skolorna? Natanael ställer sin gamla SO-lärare Hans Ekström, nu riksdagsledamot för Socialdemokraterna, mot väggen. Vad händer med eleverna när vissa skolor blir problemskolor, där majoriteten av barnens föräldrar är lågutbildade eller har invandrarbakgrund? Natanael besöker Rosengårdsskolan i Malmö som, sett till elevernas resultat, är Sveriges sämsta skola. Har den svenska skolan blivit ett lotteri där elever kan bli vinnare eller förlorare beroende på var de hamnar?
======
Källor till program 1, Världens bästa skitskola
I spåren av kommunaliseringen

OM BETYG:
SIRIS - Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitets Informations System – betygsstatistik
http://siris.skolverket.se/portal/page?_pageid=33,90171&_dad=portal&_schema=PORTAL

 

LAGAR OCH FÖRORDNINGAR SOM STYR SKOLAN
Lgr11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2
http://www.skolverket.se/lagar_och_regler/laroplaner-1.147973

Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet.

Regeringens proposition 2009/10:165
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2010:800  
======
RAPPORTER OCH UTREDNINGAR:
Internationella studier under 40 år – Svenska resultat och erfarenheter, Skolverkets aktuella analyser 2004
---
Kommunalt huvudmannaskap i praktiken – en kvalitativ studie, Skolverket 2011
---
Likvärdig utbildning i svensk grundskola – en kvantitativ analys av likvärdighet över tid, Skolverket 2012
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2816  
---
PISA 2012 – 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap, Skolverket 2013
---
PISA 2009 – Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 1-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap, Skolverket 2010 ---
Professionens problematik: Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling, Johanna Ringarp, Makadam förlag, 2011
---
Regeringens proposition 1989/90:41 – om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer
---
Skolans kvalitetsarbete ger möjlighet till förändring, Skolinspektionens rapport 2013
http://www.skolinspektionen.se/Documents/Om-oss/regeringsuppdrag/01-slutrapport-regeringsrapporten.pdf  
---
Skolverkets lägesbedömning 2013
http://www.skolverket.se/press/pressmeddelanden/2013/krafttag-kravs-for-en-likvardig-skola-1.198472  
---
TIMMS 2011 – Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv, Skolverket 2012
---
Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? – Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer Skolverket 2009
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/sok?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Frpp%3D20%26upp%3D0%26m%3D2%26w%3DNATIVE%2528%2527multi%2Bph%2Bwords%2B%2527%2527Vad%2Bp%25E5verkar%2Bresultaten%2527%2527%2Band%2Binaktuellt%2B%253D%2B%2527%2527N%2527%2527%2527%2529%26order%3Dnative%2528%2527dateweb%252FDescend%2527%2529  
---
Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet, Kvalitetsgranskning, Rapport 2014:01, Skolinspektionen
=====
OM JOHN BAUER-SKOLORNA
”Avvecklingen av JB:s skolor visar att systemet fungerar”, Anders Hultin, 2013-06-04
http://www.dn.se/debatt/avvecklingen-av-jbs-skolor-visar-att-systemet-fungerar/

Beslut efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan John Bauergymnasiet i Sundsvall, Skolinspektionen, 2011-06-22
http://siris.skolverket.se/siris/ris.openfile?docID=170245

 

Uppföljning av tillsyn av den fristående gymnasieskolan John Bauergymnasiet i Sundsvall, Skolinspektionen, 2012-03-30
http://siris.skolverket.se/siris/ris.openfile?docID=192119

Sammanfattande rapport efter tillsyn av skolor med huvudman ULTRA Education i Norden AB, Skolinspektionen 2012-04-10

 

Sammanfattande rapport efter tillsyn av Drivkraft Värend AB, Skolinspektionen 2012-06-11

Beslut om godkännande av huvudmannabyte för JB-skolorna
Följande diarienummer berör skolinspektionens beslut om att låta Anders Hultins nya företag Fria Läroverken i Sverige AB ta över huvudmannaskapet för fyra av JB-skolorna:
34-2013:3577 (Norrköping)
34-2013:3575 (Linköping)
34-2013:3576 (Karlstad)
34-2013:3578 (Malmö)

 

OM PLUSGYMNASIET OCH ACADEMEDIA
Årsredovisningar:
Plusgymnasiet AB årsredovisning 2009/2010
Plusgymnasiet AB årsredovisning 2010/2011
Plusgymnasiet AB årsredovisning 2011/2012
Plusgymnasiet AB årsredovisning 2012/2013
Academedia Support AB 2011/2012
Academedia Support AB 2012/2013
svensk Utbildning Intressenter Final Holding AB 2012/2013

Skolinspektionens beslut:
Beslut med diarienummer 44-2011:5328
(Föreläggande av vite efter tillsyn av Plusgymnasiet i Stockholm)

 

Beslut med diarienummer 32-2012:1003
(Uppföljning av förstagångstillsyn på Plusgymnasiet i Malmö)

Beslut med diarienummer 44-2010:5380
(Beslut efter tillsyn + uppföljning av tillsyn av Plusgymnasiet i Göteborg)

 

Beslut med diarienummer 32-2011:1003
(Beslut efter förstagångstillsyn på ?Plusgymnasiet i Malmö)

Beslut med diarienummer 36-2013:61
(Beslut efter förstagångstillsyn på Plusgymnasiet i Kalmar)

 

Beslut med diarienummer 44-2012:2741
(Beslut efter förstagångstillsyn på Plusgymnasiet i Skövde + uppföljning av tillsyn)

Beslut med diarienummer 44-2013:1240
(Beslut efter tillsyn av Plusgymnasiet i Sundsvall + uppföljning av beslut)

 

Beslut med diarienummer 42-2012:160
(Tillsyn av Plusgymnasiet i Norrköping)

Beslut med diarienummer 36-2012:2880
(Beslut efter förstagångstillsyn av Plusgymnasiet i Varberg)

 

Beslut med diarienummer 44-2010:4172
(Beslut efter tillsyn av Plusgymnasiet i Örebro)

Här finns alla beslut som ligger på nätet angående Plusgymnasiet:
http://siris.skolverket.se/siris/f?p=SIRIS:129:0::NO:::  
http://siris.skolverket.se/siris/f?p=SIRIS:5:0::NO::P5_NIVA:S  
http://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-rapporter/

 

OM ROSENGÅRDSSKOLAN I MALMÖ
Skolbeslut för grundskola efter tillsyn av Rosengårdsskolan 6-9 i stadsdel Rosengård, Malmö – Skolinspektionen 2011-01-21
http://siris.skolverket.se/siris/ris.openfile?docID=145902

Granskningsbeslut Malmö, Rosengårdsskolan, Skolinspektionen 2012-06-20
http://siris.skolverket.se/siris/ris.openfile?docID=500514

 

Uppföljning av tillsyn i Rosengårdsskolan i Malmö kommun, Skolinspektionen
2013-10-04
http://siris.skolverket.se/siris/ris.openfile?docID=512292

 

ÖVRIGA RAPPORTER/ARTIKLAR
Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? – Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer, Skolverket 2009

OM GÄVLE
Skolverket/Likvärdig utbildning i svensk grundskola – en kvantitativ analys av likvärdighet över tid, 2012
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2816  
samt
http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/nyhetsarkiv/2.7602/skolverkets-slutsatser-om-likvardighet-och-det-fria-skolvalets-effekter-1.211468  
och
http://www.skolverket.se/regelverk/mer-om-skolans-ansvar/likvardig-skola-1.218790

 

Socioekonomisk segregation i Gävles skolor – Databas Siris Skolverket
http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common¬geo=&report=grbetyg&p_ar=2013&p_lankod=21&p_

kommunkod=2180&p_flik=F    

 

Betygssnitt Gävles skolor – Databas Siris Skolverket
Stenebergskolan sämsta resultat/Engelska skolan bästa resultat årsk 9
http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common¬geo=&p_verksamhetsar=2013&p_hm_kod=&report=

gr9betyg_nyckeltal&p_lan_kod=21&p_kommun_kod=2180&p_skolkod=

&p_komminv_kod=&p_kgrupp_kod=&p_rapport=gr9betyg_nyckeltal&p_

verksform_kod=11&p_info_omrade=betyg      

 

Skolinspektionens tillsyn och beslut angående Gävle kommuns skolor
http://www.skolinspektionen.se/documents/rapporter/spara-2012/reg-gavle.pdf

Grunden till beslutet om nedläggning av ytterligare skolor i Gävle t o m 2015
http://www.gavle.se/Grundskolor/likvardigskola/

Antal elever i friskolor resp. kommunala skolor i Sverige
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Valfarden-i-privat-regi/Skolan-i-privat-regi/Elever-i-friskola/  

ÖVRIG LITTERATUR
Barnexperimentet - Svensk skola i fritt fall, Per Kornhall, Leopold förlag 2013

 

Mot bättre vetande – En svensk skolhistoria, Hans Albion Larsson, 2011 SNS förlag






Välfärden år 2014
Efter 8 år med regeringen Reinfeldt och Co har det svenska samhällets välfärd utarmats och förstörts
Kärnan i svensk välfärd är i ett katastrofalt läge
Vård, omsorg och skola har inte varit de viktiga områdena för Reinfeldt
Välfärden är inte viktig för Reinfeldt
Detta har han tydligt skrivit om i sin bok ”Det sovande folket”, där han kritiserar den svenska välfärdsstaten

 

Det centrala för Reinfeldt har varit skattesänkningar
Någon utbyggd eller förbättrad välfärd har det aldrig varit tal om
Bland det enda som skett är skattesänkningar, som främst gynnat de redan rika
De rika har blivit rikare
Medan de fattiga har blivit ännu fattigare

Klass-samhället har helt återinförts
De som redan har, de har fått mer
De som lite har, de har fått ”betala”
Många har blivit fattiga
Andelen fattiga har ökat
Sverige har den största andelen fattiga i Norden

 

Arbetslösheten har ökat
Ungdomsarbetslösheten har ökat

Sin månadslön har Reinfeldt höjt med 35 000 kronor under åren sedan 2006.
Härtill kommer, att han
- tjänat 151 000 kronor på de fem jobbskatteavdragen och
- gjort avdrag med 250 000 kronor till och med år 2012 för Rut och Rot.
Han är född som rikemansbarn och ”därför fortsätter den resan”.


Det finns egentligen ingenting i samhället, som blivit bättre under Reinfeldts åtta år vid makten med undantag för
- att de rika blivit ännu rikare och
- att personer med de fem jobbskatteavdragen ständigt fått mindre skatt.

 

Tvärtemot gäller,
- att pensionärerna inte fått mer – i synnerhet inte de med den tidigare ATP-pensionen.
Det innebär alltså, att pensionärerna betalar procentuellt sett mycket mer till skattefinansiering än många andra.

Här nedan kan man läsa om några av många, många orättvisor, brister, skandalförhållanden, försämringar m.m., som drabbat vårt svenska samhälle och inte minst välfärden för främst de svaga och utsatta grupperna.
Orden för vad som hänt under Reinfeldts tid är utan tvekan:
SKANDALER och ORÄTTVISOR

Tänk bara på NUON-skandalen!

 

Nu måste någonting ske för att återskapa ett mänskligt/vettigt och framför allt rättvist samhälle!

Därför:
BYT TILL EN SOCIALDEMOKRATISK REGERING

Här nedan finns några få länkar för att peka på vad som hänt under Reinfeldts tid vid makten:


* Sverige har nu den största andelen fattiga i Norden
http://www.dn.se/debatt/sverige-har-nu-den-storsta-andelen-fattiga-i-norden/  
DN, 2014-03-14 00:05
Från att ha haft både lägst arbetslöshet och lägst andel fattiga i Norden ligger Sverige nu högst i båda kategorierna.
Privatisering av välfärden och minskade offentliga investeringar har spätt på utvecklingen. Det är dags att gå från privat risk till gemensamt ansvar, skriver Stefan Löfven och Karl-Petter Thorwaldsson.
Sverige är ett land att vara stolt över. Men att vara stolt innebär inte att vi ska blunda för de samhällsproblem som växer fram och som kräver nya politiska svar. För två år sedan inledde Samak, de socialdemokratiska partierna och landsorganisationerna i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island, det största forskningssamarbetet i den nordiska arbetarrörelsens historia. En stor grupp fristående forskare fick i uppdrag att utvärdera den nordiska modellen och beskriva möjligheterna till utveckling av den fram till 2030.
---
Arbetslösheten
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Arbetsloshet/ Ekonomifakta, 2014-07-24
Den senaste månaden uppgick arbetslösheten till 9,2 procent, vilket var något högre än samma månad föregående år. Totalt uppgick antalet arbetslösa personer till 492 500 personer. Den säsongsrensade siffran för arbetslösheten var 8,0 procent.
---
Ungdomsarbetslösheten
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Ungdomsarbetsloshet-per-manad/  
Ekonomifakta, 2014-07-24
Den senaste månaden var 235 700 ungdomar mellan 15-24 år arbetslösa. Det innebär att ungdomsarbetslösheten uppgick till 29,4 procent. Den säsongsjusterade siffran var 23,9 procent.
---
Barnfattigdom
http://www.raddabarnen.se/barnfattigdom/  
Rädda Barnen
Ett stort antal barn i Sverige lever i fattigdom. Enligt vår senaste rapport finns det 232 000 barn vars familjers inkomster inte täcker de nödvändiga kostnaderna. Det vill vi på Rädda Barnen ändra på.
Barnfattigdom i Sverige handlar sällan om att barn får gå hungriga och frysa för att deras föräldrar inte har råd att köpa mat och kläder. Oftare handlar det om att inte ha samma möjligheter som de flesta barn så självklart har.
Att leva i en familj som har det dåligt ställt påverkar ofta barnets hela vardag. Rent statistiskt är det då större risk att bli mobbad och att få sämre resultat i skolan. Man har inte heller samma möjligheter till en aktiv fritid som ett barn från en familj med stabilare ekonomi.
Barnen begränsas bland annat av avgifter för fritidsaktiviteter, bussbiljetter och dyr utrustning. De kan inte följa med sina vänner på biobesök eller en fika och hamnar utanför gemenskapen.
---
* Brister i vård och omsorg om de mest sjuka äldre
http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2011december/bristerivardochomsorgomdemestsjukaaldre  
Socialstyrelsen, Pressmeddelande, 15 december 2011 kl. 08:00
Landsting och kommuner brister i vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Många behandlas med läkemedel som kan vara direkt olämpliga. Inom hemsjukvården kan det även vara svårt för de mest sjuka äldre att få tillgång till läkare och hjälp på jourtid.
I gruppen mest sjuka äldre ingår cirka 300 000 personer som är 65 år eller äldre och är många helt beroende av andra personer för att klara sin vardag. Socialstyrelsen publicerar idag två rapporter om deras vård och omsorg.
Där framgår att:
• 28 000 av de mest sjuka äldre – motsvarade 9 procent av gruppen – vårdades under 2010 på sjukhus för ett sjukdomstillstånd som en väl fungerande primärvård och äldreomsorg i många fall hade kunnat förebygga.
• 49 000 eller 16,6 procent i gruppen hade behandlats med minst ett läkemedel som kan vara olämpligt att ge äldre personer.
• 28 000 personer (9,4 procent) använde minst tre psykofarmaka samtidigt.
• Hälften av landstingen har inte beskrivit de mest sjuka äldres särskilda behov i sina uppdrag till primärvården.
• Den basala hemsjukvården brister i tillgänglighet och läkarmedverkan. Avancerad hemsjukvård bör byggas ut. Alla får inte en individuell plan och en fast vårdkontakt, som de behöver.
• De mest sjuka äldre riskerar att missgynnas av vårdvalssystemet, om de inte har en engagerad företrädare.
---
* Nationell tillsyn visar på brister i vården och omsorgen om äldre
http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2012maj/nationelltillsynvisarpabristerivarden  
Socialstyrelsen, 31 maj 2012 kl. 10:00
Många av de äldreboenden som Socialstyrelsen granskat utifrån ett riskbaserat urval lever inte upp till de krav som ställs i lagar och förordningar om vården och omsorgen om äldre. Socialstyrelsen fann brister i 78 procent av de äldreboenden som granskades under 2011. Det visar delrapporten Nationell tillsyn av vård och omsorg om äldre.
Socialstyrelsens tillsyn granskade under 2011 totalt 168 särskilda boenden i Sverige, från Pajala i norr till Trelleborg i söder. Granskningen skedde av boenden som inte hade inspekterats på länge eller där Socialstyrelsen fått indikationer på att det funnits brister. Hälften av verksamheterna var så kallade demensboenden.
I 131 boenden, eller 78 procent, har Socialstyrelsen konstaterat brister när det gäller att leva upp till kraven i lagar och förordningar och föreskrifter om vården och omsorgen om äldre.


Socialstyrelsen har bland annat funnit brister när det gäller de äldres boendemiljö.
– Det är inte ovanligt att äldre som bor i korttidsboenden tvingas dela rum och hygienutrymmen med andra äldre. Många av dessa äldre har ett stort omvårdnadsbehov och nedsatt allmäntillstånd, vilket gör att de är extra mottagliga för smitta. Ur ett patientsäkerhetsperspektiv är det inte acceptabelt att äldre ska behöva dela rum och hygienutrymmen, säger Margareta Florin Mæhlum, som utarbetat rapporten.

Av rapporten framgår även att:
• Resultaten från de föranmälda tillsynsbesöken visar att hälften av de äldre i de granskade verksamheterna inte känner sig trygga och att de är begränsade i sin rörelsefrihet. De kan till exempel inte låsa eller öppna sin egen dörr. Det kan också dröja innan larm besvaras och i vissa fall är enheterna obemannade nattetid.
• Det är svårt för de äldre att ta tillvara sina rättigheter. Informationen till dem är ibland bristfällig och det förekommer otydligheter i besluten från socialnämnden. Många äldre och deras närstående uppger i intervjuer att de inte vet vart de ska vända sig med synpunkter och klagomål.
Många äldre måste äta, duscha eller lägga sig efter ett schema som är anpassat efter bemanningen istället för att hänsyn tas till deras behov, dygnsrytm och vanor.
I samband med tillsynen har Socialstyrelsen uppmärksammat att många äldre upplever att de inte har en meningsfull tillvaro.
– Många verksamheter anordnar visserligen gruppaktiviteter, men många äldre har omfattande behov av vård och omsorg och orkar därför inte alltid delta. De äldre efterlyser mer individuellt anpassad sysselsättning, som att bara få komma utomhus eller ha någon att prata med, säger enhetschef Annemarie Danon.
Delrapporten Nationell tillsyn av vård och omsorg om äldre redovisar de iakttagelser som Socialstyrelsen gjort under 2011. En slutrapport kommer att överlämnas till regeringen nästa höst om den tillsyn som genomförts 2010–2012.
---
* Vård och omsorg för de mest sjuka äldre
http://www.socialstyrelsen.se/aldre/mestsjukaaldre  
Socialstyrelsen, 10 aug. 2014
Äldre personer som har omfattande behov av sjukvård och/eller omsorg får ofta inte den vård de behöver. Socialstyrelsen arbetar brett för att förbättra situationen.


Vilka är de mest sjuka äldre?
Totalt omfattar gruppen cirka 300 000 personer som är 65 år eller äldre. De personer som ingår i gruppen mest sjuka äldre har antingen 25 eller fler timmar hemtjänst per månad, bor i särskilt boende och/eller har omfattande sjukvårdsinsatser.


Problemen i vård och omsorg för de mest sjuka äldre
Vården och omsorgen är i många avseenden inte anpassad för att möta de mest sjuka äldres behov. Socialstyrelsen har identifierat följande brister:
• Bristfällig läkemedelsbehandling
• Samordningsproblem mellan och inom regioner/landsting och kommuner
• Majoriteten av landstingen arbetar inte systematiskt med att identifiera de mest sjuka äldre inom primärvården och specialistvården.
• Kompetens- och kvalitetsbrister

* Omfattande förskrivning av psykofarmaka oroar Socialstyrelsen
Växande brister i vården och omsorgen av äldre

http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=11670
Läkartidningen, 2009-03-19
Ännu en gång rapporterar Socialstyrelsen om brister i vården och omsorgen av äldre, och problemen ser ut att växa. I den senaste lägesrapporten är det bland annat den den bristande samordningen och den omfattande förskrivningen av psykofarmaka till äldre i särskilda boenden som oroar Socialstyrelsen.
– När man lägger ned vård- och boendeplatser måste resurserna, särskilt de inom sjukvården, stärkas för att kunna ge de äldre en bra vård och omsorg i hemmet. I annat fall riskerar man att äventyra hälsan och tryggheten för de äldre, säger Christer Neleryd, chef för äldreenheten på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Det är sammantaget en mörk bild av äldrevården och äldreomsorgen som ges i rapporten. De äldre blir allt fler. Samtidigt blir vårdplatserna i slutenvården färre. Mellan åren 2002 och 2007 minskade slutenvårdplatserna med drygt 6 procent, från 27 969 till 26 184 platser.
Även platserna i särskilt boende har minskat i antal, bara under 2000-talet med 20 procent. Det gör att trycket ökar på vården. Vårduppgifter och behov förskjuts till hemsjukvården och särskilda boenden, men där råder brist inte bara på läkare och sjuksköterskor utan också på andra vårdprofessioner. Läkemedelsförskrivningen till de äldre, i synnerhet i särskilt boende, har ökat »avsevärt« de senaste åren. Och allt fler äldre behöver slutenvård för läkemedelsbiverkningar.
Allt sammantaget gör att många äldre behöver insatser från många olika håll samidigt, från olika professioner, olika utförare, från såväl kommun som landsting. Detta ställer stora krav på samordning, men ett växande problem är just också den bristande samordningen, enligt Socialstyrelsen, som tillägger att en ökande mångfald av utförare och ökade valmöjligheter för de äldre ytterligare försvårar samordningen. Många äldre har dessutom av naturliga skäl svårt att själva bevaka sina intressen.
- Huvudmännen måste utveckla en samordningsfunktion som gör att äldre personer med stora hjälpbehov kan få en god och trygg vård och omsorg, säger Christer Neleryd.
– När det gäller läkemedelsanvändningen bland äldre tar Socialstyrelsen nu fram föreskrifter för att säkra att huvudmännen systematiskt följer upp den enskildes läkemedelbehandling, säger Christer Neleryd.
I sin senaste lägesrapport för vården och omsorgen av våra äldre skriver Socialstyrelsen att ”kvinnor, nästan undantagslöst, ordineras mer psykofarmaka än män och att förskrivningen av dessa läkemedel sker mest till personer som bor i särskilt boende”. Så står det i rapporten på s 30.
”Nästan 45 procent av kvinnorna och drygt 38 procent av männen ordineras antidepressiva läkemedel i särskilt boende, vilket är påfallande högre siffror än bland kvinnor och män i ordinärt boende.” Andelen äldre i ordinärt boende som fick antidepressiva läkemedel var alltså lägre, för männen 17 procent och för kvinnorna 22 procent.
Vad gäller neuroleptika är förhållandet mellan könen mer lika, men skillnaden i ordinationen mellan boendeformerna är stor: Omkring 4 procent i ordinärt boende får neuroleptika, medan andelen är 18 procent för äldre i särskilt boende.
Även sömnmedel och lugnande medel förskrivs i större utsträckning i särskilt boende.
Socialstyrelsen kommenterar att siffrorna ska ses i relation till att det ofta handlar om svårt sjuka personer, men ställer sig ändå frågan: ”Vad är det i boendeformen som orsakar denna förskrivning?”
/Elisabet Ohlin
---
* DN granskar: Åtta år med alliansen
http://www.dn.se/valet-2014/fler-har-jobb-trots-hogre-arbetsloshet/  
DN, 2014-05-05 06:04
Arbetslösheten var högre 2013 än 2006, både för unga och för äldre.
Samtidigt är betydligt fler personer långtidsarbetslösa.
---
* Svensk skola sjunker
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17949767.ab  
AB, 2013-12-03
Resultaten fortsätter nedåt i alla ämnen
Svenska elevers kunskaper fortsätter att sjunka, det visar den internationella PISA-undersökning som Skolverket presenterar i dag. Sverige har den sämsta resultatutvecklingen av alla OECD-länder.
---
* Orsaker till försämrade skolresultat kartlagda: Social bakgrund har fått större betydelse
Pressmeddelande, 2009-09-25
http://www.skolverket.se/press/pressmeddelanden/2009/orsaker-till-forsamrade-skolresultat-kartlagda-social-bakgrund-har-fatt-storre-betydelse-1.111283  
Segregering, decentralisering, differentiering och individualisering - fyra faktorer som tillsammans förklarar varför svenska elever presterar sämre i skolan idag jämfört med tidigt 1990-tal. Den slutsatsen drar Skolverket i en omfattande kartläggning.
---
* Mångmiljardären som äger din skola
Publicerad 2011-04-09
http://skolgranskning.aftonbladet.se/blogg/mangmiljardaren-som-ager-din-skola/  
---
* Skatteparadisbolag bakom friskolor
Publicerad 2011-04-11
http://skolgranskning.aftonbladet.se/blogg/skatteparadisbolag-bakom-friskolor/  
---
* Klipparna som styr friskolorna
Aftonbladet Nyheter, 2011-04-18
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12896770.ab  
Internationella riskkapitalister vill göra snabba pengar i Sverige
---
* Brottslingar driver skolor
Aftonbladet Nyheter, 2011-04-23
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12923908.ab  
---
* Allvarlig försämring av likvärdigheten i den svenska skolan
(Debattartikel i Svenska Dagbladet 2012-05-04)
http://www.skolverket.se/press/debattartiklar/allvarlig-forsamring-av-likvardigheten-i-den-svenska-skolan-1.174465  
---
* Forskare varnar för segregerad skola
SVD Nyheter, torsdag 21 mars 2013
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/forskare-varnar-for-segregerad-skola_8016118.svd  
---
* Experten varnar för den svenska skolan
Expressen, 2013-03-21
http://www.expressen.se/nyheter/experten-varnar-for-den-svenska-skolan/  
---
* PRO vill avskaffa PPM
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16138920.ab  
AB Nyheter, 2013-01-27
PRO har skrivit och agerat i frågan om pensionen
Det bristande pensionssystemet uppmärksammas i media

http://www.pro.se/Press/Nyhetsarkiv/Bristande-pensionssystem-uppmarksammas-i-media/  
Pensionssystemet fungerar inte som det var tänkt.
Pensionerna halkar efter lönerna.
PRO kräver nu tillsammans med andra pensionärsorganisationer att systemet ändras.
Detta har fått stor uppmärksamhet i media de senaste dagarna.
I SVT Agenda (27/1) intervjuades PRO:s ordförande Curt Persson
http://www.svt.se/agenda/pensionarsorganisationer-kraver-nytt-pensionssystem?&_suid=1359367928706036449134834349755  
I SVT Godmorgon (28/1) debatterade Curt Persson med socialförsäkrings-minister Ulf Kristersson (M)
http://www.svtplay.se/klipp/988105/pensionsdebatt  
---
* I Agenda intervjuades även socialminister Göran Hägglund (KD).
http://www.svt.se/agenda/manga-lander-avundas-vart-pensionssystem?&_suid=1359368030134019609536125933202  
Gapet mellan pension och lön växer hela tiden.
När man införde systemet sade man att pensionerna skulle följa löner och inkomster men det har inte åstadkommits med systemet.
Om bromsen säger Curt Persson:
– Det var inte meningen att bromsen skulle slå till vid sådana här tillfällen. Det var egentligen om det inträffade någon katastrof i samhället.
---
* Pensionerna sjunker ytterligare
http://www.dn.se/ekonomi/pensionerna-sjunker-ytterligare  
DN, Publicerad 2013-01-16 09:56
---
* Statsministerns lön
Lönen för statsministern och övriga statsråd (som formellt betecknas arvode) fastställs årligen av statsrådsarvodesnämnden. Från och med 1 juli 2014 är statsministerns arvode 156 000 SEK per månad.

Tidigare belopp
Beloppen omräknade till ungefärligt penningvärde juli 2012 inom parentes:

• 2014: 156 000 SEK
• 2013: 152 000 SEK
• 2012: 148 000 SEK (148 161 SEK)
• 2011: 144 000 SEK (144 800 SEK)
• 2010: 140 000 SEK (144 500 SEK)
• 2009: 135 000 SEK (141 100 SEK)
• 2008: 131 000 SEK (136 600 SEK)
• 2007: 126 000 SEK (135 900 SEK)
• 2006: 121 000 SEK (133 400 SEK)
• 2005: 116 000 SEK (129 500 SEK)
• 2004: 111 000 SEK (124 500 SEK)
• 2003: 106 000 SEK (119 400 SEK)
• 2002: 102 000 SEK (117 000 SEK)
• 2001: 97 000 SEK (113 800 SEK)
• 2000: 93 000 SEK (111 700 SEK)
• 1999: 88 000 SEK (106 800 SEK)
• 1998: 83 000 SEK (101 200 SEK)
• 1997: 80 000 SEK (97 400 SEK)
• 1996: 75 000 SEK (91 800 SEK)
• 1995: 65 000 SEK (79 900 SEK)
• 1994: 65 000 SEK (80 700 SEK)
• 1984: 24 000 SEK (52 500 SEK)
---
* Reinfeldts lön inte långt ifrån Obamas
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/reinfeldts-lon-inte-langt-ifran-obamas_8485950.svd  
SVD, 5 maj 2014 kl 11:51
Han är förmodligen världens mäktigaste man. Men med en årslön på 400 000 dollar tjänar Barack Obama bara marginellt mer än Fredrik Reinfeldt. Dessutom skänker den amerikanska presidenten tillbaka 5 procent av sin lön till statsbudgeten.
Argumentet brukar lyda att med ökat ansvar följer ökad lön. Men att döma av inkomstskillnaden mellan Barack Obama och Fredrik Reinfeldt gäller detta knappast bland världens toppolitiker.
Trots ett tveklöst större ansvar tjänar Barack Obama bara drygt 800 000 kronor mer om året än Reinfeldt. Och drar man av de 5 procent av lönen som presidenten skänker tillbaka till statsbudgeten varje år, som en solidaritetsgest med dem som drabbats av USA:s stora besparingar under året, återstår endast motsvarande 2,5 miljoner kronor om året av presidentlönen.
Det är ungefär 680 000 kronor, eller 37 procent, mer än den svenska statsministerlönen på 1,84 miljoner kronor om året.






Tyvärr är det så här!
Det är mer än tillräckligt!

Varför agerar ingen?
Varför agerar inget parti?

Varför agerar inte arbetarrörelsen?
Varför agerar inte arbetarrörelsens företrädare?
Varför agerar inte LO?

Varför agerar inte socialdemokrater?
Varför agerar inte det socialdemokratiska arbetarepartiet?

Men så gör någonting konstruktivt!
Förändra i grunden!
Sverige har ju Europas sämsta skola!

Det handlar ju om
SVEKET MOT ARBETARRÖRELSEN
http://login.s-info.nu/page/view_documents.asp?id=989&document=4901  
Min artikel, 19 januari 2007 18:45
Eftersom utvecklingen i skolan framför allt nu under den borgerliga regeringen går mot den tydliga uppdelningen av elever i klass-samhällets två grupper - de elever som kan ta för sig och de elever som inte kan ta för sig - behöver jag påminna om det jag en gång tidigare skrivit om vad valfrihet innebär för arbetarrörelsen i perspektiv av ideologin. Tyvärr måste jag samtidigt konstatera, att många i rörelsens namn accepterat - ja, till och med anammat utvecklingen. Denna utveckling anser jag vara ett stort svek mot arbetarrörelsen.

Valfriheten i skolan är de vältaligas reform och ett politisk projekt för högutbildade.
Valfriheten i skolan var ursprungligen ett borgerligt initiativ men kom att övertas av dåtidens socialdemokrater. Tyvärr har det gått därhän, att denna valfrihet även idag accepteras av många socialdemokrater.
                        Verkligen tyvärr!

Förhållandet kom också att prägla skolreformerna allt sedan åttiotalet. Urvalsskolan har därmed blivit en skola, som bygger på individens egna val. Till en början fick man plats i urvalsskolan efter betyg/prestation dvs. efter skolframgång. När det fria valet kom, skulle individens intresse vara avgörande. Men ett visst betygsurval finns ännu idag kvar - framför allt till gymnasieskolan - eftersom systemet inte har kunnat utformas helt flexibelt.


Ökade möjligheter till individuella val i grundskola och gymnasieskola har inte förändrat mönstret för den sociala differentieringen av eleverna.
Det fria studievalet i grundskolan utestänger inte elever från vidare studier, men intagningen till gymnasieskolan sker fortfarande utifrån behörighetsregler och prestationer i grundskolan.
I storstadsområdena har bostadssegregationen alltid varit tydlig, men studier av valfrihet i skolan har visat, att
den segregation som funnits har förstärkts av valfrihetsreformen.

Valfrihet är ett politiskt projekt för de högutbildade.
Valfriheten är ett politiskt projekt, de vältaligas reform.


Mindre vältaliga grupper har haft svårt att göra sig hörda. Förklaringen till att högutbildade föräldrar i framför allt storstäder i högre grad väljer skola för sina barn måste ses i relation till i första hand deras missnöje med en sammanhållen utbildning och heterogent sammansatta klasser.
Men det finns också en uppfattning om att utbildning är en mera ”privat” än en ”samhällelig” nyttighet – en uppfattning, som strider mot det grundskole-beslut som en gång togs i stor politisk enighet.

Utbildningsreformerna har i allmänhet gjorts för att flera skall få tillgång till god utbildning. De har drivits av dem som haft tillgång till de goda delarna i hela utbildningssystemet. Men valfrihetsreformerna kan sägas ha drivits mera av dem som redan har haft kunskap om hela systemet, i syfte att legitimera sin position i detta.
Litet hårddraget kan man säga, att företrädarna för eliten tidigare ofta satte sig emot inbrytningar i utbildningssystemet, dvs. att man ville hindra lägre samhällsklasser att få tillgång till högre utbildning. När det gäller valfrihetsreformerna har det mera varit de med redan stor tillgång till utbildningssystemet, som tagit initiativet och sett till, att de fått ett tolkningsutrymme.
Många eliter har vunnit på att variationen inom skolväsendet ökat, eftersom de har fått bättre möjligheter att välja en utbildningsbana som är skräddarsydd för de egna barnen. I Sverige, liksom det länge varit i många länder, blir det allt viktigare för de nuvarande och framväxande eliterna att vara kräsna i valet av skola.
Det har av företrädare för ökad valfrihet hävdats, att valfriheten skulle komma att leda till utveckling av alla skolor och ett effektivare utnyttjande av resurser.
Sådana effekter har inte kunnat påvisas annat än i undantagsfall.
Inte heller har valfriheten lett till ett ökat inflytande eller engagemang i skolans inre arbete. Högst i rang hos föräldrar i de studier, som genomförts kring motiv för val av skola, är genomgående ”bra lärare”, ”skola nära hemmet”.

Legitimiteten av differentieringen har gått från en tidigare acceptans av klassegenskaper till markerandet av individ-egenskaper. Det fria valet tenderar på så sätt i allt högre grad att bli det demokratiska samhällets svar på vad som är demokratiskt accepterat som rättvisa i utbildningssystemet. Det kan då finnas en uppenbar risk för att valfriheten kan bli en täckmantel för att få acceptans för ett privilegiesamhälle. Trots att valfriheten i vissa sammanhang tenderar att få icke avsedda konsekvenser – t.ex. ur segregationssynpunkt – framträder och försvaras valfriheten idag som en överordnad princip. Detta tycks gälla oavsett politisk färg.
I sanning ett märkligt politiskt ställningstagande:
Valfrihet är överordnad segregation!

Skolan har ett viktigt demokratiuppdrag, vilket bl.a. innebär, att man skall skapa en grund för samlevnad mellan människor med olika förutsättningar och bakgrund. En viktig pedagogisk uppgift blir då att arbeta med relationer mellan barn och ungdomar med olika livsvillkor.
Den accepterade valfriheten skapar här en direkt konflikt i detta arbete!
En känd aspekt är, att de fristående skolorna kan leda till ökade kostnader i den offentliga sektorn. Valfriheten har på detta sätt sitt pris. Ett annat pris för valfriheten är ökade klyftor mellan olika grupper i samhället – inte minst i utbildningssystemet.
För den unga generationen är den stora valfriheten idag självklar och den upplevs kanske inte alltid som så dramatisk. Att valfriheten inom studiesystemet ökar antalet val ganska dramatiskt gör att den enskilde ställs inför en allt mera krävande situation, om man har ambitionen att skaffa sig översikt och göra förnuftsval. Och detta har också sitt pris. Enligt ungdomsundersökningar har psykisk ohälsa bland ungdomar ökat under perioden runt decennieskiftet. Tecken tyder på att de ökade valmöjligheterna inför livet spelar en roll i detta sammanhang. Är det så, kan det finnas välfärdsaspekter på valfriheten.
Förenklat kan man alltså säga, att valfriheten i samhället skapar ökad ohälsa!
---
Här nedan är några länkar till texter om valfrihet:
Enligt Wikipedia:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Valfrihet  
Valfrihet innebär, att man själv kan välja hur man ska handla.
Valfrihet är frihet från tvång och omständigheter som begränsar handlingsalternativen.
---

Det var här det började:
Betänkande 1992/93:UbU17 Valfrihet i skolan
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/Arenden/199293/UbU17/  
Sveriges Riksdag, 7 juni 1993
---
För mycket valfrihet begränsar oss

http://www.forskning.se/hurmarsverige/demokrati/demokrati/formycketvalfrihet

begransaross.5.3b19111a146b5b338a6464.html  


Forskning, 2014-07-10
Ökade möjligheter att välja ses ofta som något positivt från en demokratisk synvinkel. Men frågan väcks nu också om valfrihetsrevolutionen har drivits för långt, så långt så att den slår tillbaka mot sig själv. Det kan bli för mycket av det goda.
– Det finns en sådan risk, säger Sofia Näsström, demokratiforskare vid Uppsala universitet. Om du misslyckas i dina val faller ansvaret också på dig, och om ansvaret blir för tungt att bära för individen, så kan det i sin tur slå tillbaka och äventyra stödet för demokratin.
Hon tar ett exempel från en föreläsning, där en student sa, att hon uppfattar det som en inskränkning i hennes frihet att behöva gå och rösta vart fjärde år. Sofia Näsström tror, att detta handlar om en trötthet, när privatiseringstrenden i samhället har förlagt allt mer av politiskt ansvar på de enskilda individerna.
– Därmed förlorar vi rätten att kunna vara med och påverka och samtidigt vila i förvissningen om att ansvaret för politiken delas av alla. Att gå och rösta uppfattas som ytterligare en börda i stället för en garant för frihet.

Segregeringen i skolan bidrar
Staffan I. Lindberg, professor i statsvetenskap i Göteborg, har liksom Sofia Näsström noterat en uppgivenhet hos många ungdomar. De senaste tjugo årens tilltagande segregering i den svenska skolan har bidragit till att skillnaderna har ökat, när det gäller folkets möjligheter att utöva demokratiskt inflytande.
En studie visar att var fjärde svensk 18-29-åring tycker, att det vore bra om Sverige styrdes av en en diktator, och nästan lika många tycker, att det är oviktigt om de lever i en demokrati eller inte.
– Många ungdomar går i en skola, där de från början ser, att de inte har en chans. Om man känner på det viset, så är det inte så konstigt, om man också börjar fråga sig, vad demokratin egentligen är bra för, eller vad den har gjort för mig, säger Staffan I. Lindberg.
Han menar, att det är kommunaliseringen av skolan, den fria etableringsrätten och det fria skolvalet, som ligger bakom segregeringen och de ökade klyftor som har uppstått.
– Samtidigt ser ungdomarna, att alla partier utom Vänsterpartiet vill behålla detta system. Då tycker man kanske, att det är bra om det kommer en stark ledare och styr upp det hela, säger han.
Text: Bengt Rolfer, frilansjournalist
Redaktör: Danil Lundbäck, forskning.se
Intervjuade forskare: Sofia Näsström och Staffan I. Lindberg
---
Våga ifrågasätta valfriheten
http://www.metro.se/kolumner/goran-greider-vaga-ifragasatta-valfriheten/EVHncx!InB42kjrf2S/  
Metro, 2014-03-24
För några dagar sedan presenterade SVT en opinionsmätning som jag hajade till inför. Den visade, att 55% av föräldrar som har barn i skolan menar, att det fria skol-valet har ökat segregationen – och det är väldigt många. Inget av de stora partierna har ju överhuvudtaget velat tala om det fria skolvalet som en avgörande förklaring till segregation och därmed fallande skolresultatet (när hög- och lågpresterande mer och mer skiljs från varandra försämras nämligen de genomsnittiga skolresultaten). Men trots att frågan om det fria skolvalet inte debatteras av något Alliansparti och inte heller av socialdemokrater eller miljöpartister lyfter människor ändå fram det som en rot till det nuvarande skoleländet.
Vi har en situation där ingen på allvar vågar ifrågasätta valfriheten som ideologi. Socialdemokraterna vågar inte göra det, eftersom de tror, att de då skulle reta upp den stora massan av väljare eller åtminstone få löpa gatlopp i medierna. De borgerliga partierna kan inte ifrågasätta valfriheten, eftersom det är deras religion: Individens frihet att välja leder sammantaget alltid till ett bättre samhälle.
Nästan alla partier gör nu allt de kan för att slippa diskutera det fria skolvalet. Alliansen vill plötsligt införa betyg i fjärde klass och Socialdemokraterna pratar om resurser till mindre klasser. Men valfriheten blev en modern religion, och den vågar inget av de stora partierna ifrågasätta.
---
Konkurrens och valfrihet
http://www.skl.se/vi_arbetar_med/valfrihet  
SKL, 2014
Här finns information om organisations- och driftformer, upphandling, konkurrens och valfrihet.
Du kan även följa SKL:s arbete med att utveckla system, rutiner och arbetssätt som stöd till kommuner och landsting eller regioner så att de kan kvalitetssäkra tjänsterna oavsett vem som utför dem.
---
Skolans ’valfrihet’ är helt meningslös för alla de fattiga
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/janguillou/article14921974.ab AB, 2012-06-03
Klassklyftorna inom skolan har sedan privatiseringen tog fart ökat för varje läsår. Antalet grundskolelever som inte blir gymnasiebehöriga ökar – men -antalet elever med toppbetyg ökar också.
I samma takt som privatiseringen av det svenska skolväsendet ökar blir skolresultaten sämre och klassklyftorna vidgas.
Det är ingen vänsteruppfattning, det är statistik.
Från att i tiden före privatiseringsvågen ha haft en skola som låg mycket högt vid internationella jämförelser har vi nu en skola som halkat ner under genomsnittet.
Det är också statistik.

Skolverket sammanfattade redan 2009 utvecklingen: ”Dels har skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever ökat och dels har skillnaderna mellan hög- och lågpresterande skolor ökat. Dessutom har betydelsen av en elevs socioekonomiska bakgrund (betyder klassbakgrund, min anm.) förstärkts och är nu till och med större än OECD-genomsnittet.”
Och nu tre år senare har Skolverket levererat en ny rapport, ”En bild av skolmarknaden”, där man konstaterar att den utveckling man iakttog redan 2009 har förstärkts ytterligare. Klassklyftorna ökar, antalet grundskoleelever som inte blir gymnasiebehöriga ökar, antalet elever med toppbetyg ökar också.
Kort sagt, det gick åt helvete med privatiseringen av skolan. Såvida man inte anser att det är bra att klassklyftorna ökar, är rättvist att rika barn får gräddfil redan från början i livet och att det dessutom av någon anledning skulle vara önskvärt att svenska barn blir allt okunnigare. Ja, utom förstås de rika barnen.
Men ingen av privatskolereformens vänner säger detta, inte ens centerledaren Annie Lööf hävdar önskvärdheten i denna utveckling. Vad Annie Lööf däremot säger är så häpnadsväckande att man knappt tror sina ögon när man läser hennes sammanfattning av läget:
”Det fria skolvalet är utan tvivel en av de viktigaste och mest progressiva reformerna under modern tid. Med möjligheten att välja skola har makten flyttats från byråkrater till medborgare, mångfalden har ökat och fler får möjlighet att göra klassresor. I andra länder studeras nu den genialiska och framgångsrika kombinationen av solidarisk finansiering och individuell valfrihet i Sverige”  (Expressen/Debatt 25 maj).
/Jan Guillou
---
Valfriheten har sänkt kvaliteten i skolan

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/valfriheten-har-sankt-kvaliteten-i-skolan_5811555.svd  
SVD, 16 december 2010 kl 10:56
Den svenska skolan tappar stort i både kunskap och likvärdighet, jämfört med skolor i andra OECD-länder. Förklaringen är lika enkel som kontroversiell – valfriheten i alla led; för elever, lärare och föräldrar och politiker, har sänkt det svenska skolsystemet till en nivå under OECD-genomsnittet. Efter att ha hanterat skolan som en experimentverkstad under 20 år måste politikerna på nationell nivå nu ta sitt ansvar, skriver Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund.
---
Valfrihet, integration och segregation
i Stockholms grundskolor
Nihad Bunar och Jenny Kallstenius
http://www.svt.se/ug/ug-referens/article1567764.svt/binary/Valfrihet,%20integration%20och%20segregation.pdf  
Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, januari 2007
---
Valfrihet och dess effekter inom skolområdet
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1155  
Skolverket, 2003
En belysning av begreppet valfrihet och valfrihetens effekter inom skolan.
Rapporten är den tredje i sitt slag av Skolverket, där temat för utvärderingen är valfrihet på skolområdet. Rapporten "Val av Skola" publicerades 1993 och följdes 1996 av "Att välja skola". Dessa tre rapporter uppvisar både likheter och skillnader. Vissa frågor, exempelvis information om skolval eller föräldrars attityder till val av skola, återkommer i samtliga rapporter. Samtidigt har var och en av de tre rapporterna sin egen särart och följaktligen varierar fokus. Givetvis präglas också de olika rapporterna av den politiska utvecklingen på skolområdet. Ambitionen med denna rapport är att på olika sätt belysa en av de mest komplicerade och politiserade frågorna på skolområdet. Statsmaktens syn på valfrihetsfrågor över tid analyseras liksom vad som utmärker landets olika kommuner avseende policy i valfrihetsfrågor. Vidare kartläggs föräldrars attityder i valfrihetsfrågor, samtidigt som skolfolk och kommunala tjänstemän ges utrymme när det gäller att bedöma olika inslag och effekter av valfrihet.
Ladda ner som PDF (447 KB)   






Skall vårt samhälle bygga på segregering?
Är det ett segregerat samhälle som vi skall skapa?

Svenska skolor blir allt mer segregerade!
Skall skolan bygga på segregering?
Det är det fria skolvalet som ligger bakom att skolorna blir alltmer segregerade.


Börja nu arbetet med att skapa ett Europeiskt land:
De fristående skolorna skall tas bort!
Experimentet med friskolor skall avslutas!

Forskare: Segregerade skolor går oftast att undvika
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2012/08/24/forskare-segregerade-skolor-gar-oftast-undvika  
Lärarnas Tidning, 2012-08-24 13:43
Svenska skolor blir allt mer segregerade. Men i de flesta kommuner går det att få till högstadieskolor med en balanserad elevsammansättning. Den slutsatsen drar Bo Malmberg, professor i kulturgeografi, i en vetenskaplig studie. I den skolpolitiska debatten hävdas ofta från det fria skolvalets försvarare, att det är boendesegregationen som här huvudorsaken till att skolorna blir allt mer segregerade. Detta är en-ligt Bo Malmberg fel.
– Boendesegregationen har inte ökat under 2000-talet.
Det är det fria skolvalet som ligger bakom att skolorna blir alltmer segregerade.

Han har använt nya statistiska och kulturgeografiska metoder för att undersöka vad som händer med elevsammansättningen, om man tillämpar närhetsprincipen, det vill säga att elever ska gå i den närmaste skolan, och räknar med ett upptagningsområde på 400 elever.
– Då visar det sig, att det bara är i cirka 20 kommuner, som boendesegregationen gör det svårt att få till en balans mellan svenska elever och elever med utländsk bakgrund i högstadieskolorna, säger Bo Malmberg.
Han menar, att en orsak till att boendesegregationen lyfts fram som den viktigaste förklaringen är, att man tidigare mätte villaområden och hyreshusområden för sig, och då såg det ut som boendesegregeringen var stor.


Varför är det bara i ett mindre antal kommuner som boendesegregationen lägger hinder i vägen för blandade elevgrupper? – Det beror på, att man i den svenska stadsplaneringen har bemödat sig om att skapa bostadsområden med olika upplåtelseformer. Villor, bostadsrätter och hyresrätter ligger nära varandra, och det gör att bostadsområdena ändå inte blir så segregerade i de flesta kommuner.

 

Vilka är dessa cirka 20 kommuner där boendesegregeringen trots allt är utbredd?
– Det är storstadskommunerna men också en hel del både större och medelstora kommuner.


Varför är boendesegregationen mer utbredd i storstäder?
– I små städer kan det vara nära mellan högstatus och lågstatusområden. I större städer kan det vara hela stadsdelar, som får en lågstatusstämpel.


Kan boendesegregationen vara olika omfattande i likartade kommuner?
– Ja, det kan den. Men vi vet inte så mycket om, varför vissa kommuner utvecklar mer segregerade bostadsområden än andra likartade kommuner. Man måste titta på den lokala historien för att förstå varför.


Måste det fria skolvalet tas bort för att segregeringen ska stoppas?
– Jag föreslår så kallade skolgallerior. Man kan i samma skolhus lägga skolor med olika utförare. Då kan man behålla skolvalet men i viss utsträckning få till en mera balanserad elevsammansättning.
/Elisabet Rudhe
---
Priviligierad elev väljer likasinnad
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2012/06/04/priviligierad-elev-valjer-likasinnad  
Lärarnas Tidning, 2012-06-04 15:03
Det fria skolvalet används av privilegierade för att undvika kontakt med underpriviligierade.

Det hävdas i en ny studie inom ramen för projektet »Den svenska skolans nya geografi« vid Stockholms universitet.
Forskarna Bo Malmberg, Eva Andersson och John Östh analyserar i studien hur långt högstadieelever som bor på samma ställe pendlar för att komma till skolan.
Elever som tillhör synliga minoriteter och har ensamstående, lågutbildade och socialbidragsberoende föräldrar går i större utsträckning i skolan närmast hemmet. Elever med högutbildade, självförsörjande, svenskfödda och sammanboende föräldrar åker längst.
Den senare gruppen är mer benägen att välja skola någon annanstans, ju fler de underpriviligierade verkar bli i närskolan.
---
OECD: Fria skolvalet ökar segregationen
http://www.lararnasnyheter.se/l-rarnas-tidning/2012/02/13/oecd-fria-skolvalet-kar-segregationen  
Lärarnas Tidning, 2012-02-13 16:18
Data tyder på att det fria skolvalet i Sverige leder till en ökad segregation mellan skolorna. Det skriver OECD i en ny rapport om likvärdighet och kvalitet i utbildningen.
Sverige bör satsa på olika motåtgärder mot segregationen som bland annat bättre information till föräldrar inför valet av skola, fortsätter OECD. Dessutom måste man se till att följa upp vad de nya yrkesprogrammen som inte ger högskolebehörighet för med sig. Det gäller, att det inte uppstår återvändsgränder och att elever utestängs från möjligheter till fortsatt utbildning.
/Elisabet Rudhe
---
Gränsdragningar och identiteter
http://www.lararnasnyheter.se/PM4s52_57.html  
Pedagogiska Magasinet, 2011-11-09 18:18
Att organisera en skola för alla har visat sig vara nog så komplicerat. I praktiken tillämpar vi inkludering av några, integrering av andra och segregering av vissa. Hur vi avgränsar grupperna påverkar vår syn på identitet och tillhörighet.
   Fågelskådarklubb, fotbollsklubb, yogagrupp, trädgårdssällskap, kör, konstförening. Klass 9C, förskoleklass, juridikprogram, komvux. Såväl vuxna som barn och unga är både explicit och implicit medlemmar i flera praktik- och intressegemenskaper. Livet ut ingår människan i olika typer av grupperingar, institutioner och föreningar. Några skrivs vi in i, utan att vi själva aktivt väljer ett medlemskap, andra anstränger vi oss för att komma in i och vissa försöker vi lämna utan särskilt stor framgång.
Att tillhöra gemenskaper – skapade utifrån kriterier som biologiska band, institutionellt medlemskap, geografiska ytor, politiska ideologier – utgör en väsentlig del av det, som gör människan till just människa. Men när vi tittar närmare på vilka som ingår i en gemenskap ser vi, att det finns en stor heterogenitet även i gemenskaper som formas utifrån bara ett kriterium. Alltså, variationen i de allra flesta gemenskaper kan vara oändlig – det är kanske vår egen kreativa (o)förmåga, som begränsar eller tillåter oss att (o)synliggöra denna variation.
Att etikettera en elev i klass 9C som datornörd och musicerande internet-junkie skapar en bild av eleven, som skiljer sig från den bild som träder fram om samma elev betecknas som slö och pratsam, störande och svag i svenska. Andra etiketter skulle kunna användas och då ge helt andra identitetsassociationer: mattegeni, fysikintresserad eller invandrare.
Att samla så gott som samtliga barn och unga inom ramen för en och samma verksamhet är en ganska ny företeelse i mänsklighetens historia. En gemensam utbildning för alla är – även i dag – en vanlig företeelse enbart i vissa delar av världen. Det var så sent som efter andra världskriget, som man i olika delar av världen började arbeta för en gemensam ungdomsskola. Det dröjde ända till 1990, innan världssamfundet, via Unesco, tog ett beslut för att förverkliga detta mål.
Att organisera tid och rum i syfte att alla unga ska lära sig tillsammans har visat sig vara nog så komplicerat. Synen på normalitet och det som avviker har skapat olika möjligheter för barn och unga i den obligatoriska gemensamma utbildningen. De historiska förskjutningarna i denna process kan förstås i termer av från isolering till integration fram till 1980-talet och därefter från integration till inkludering.
/Sangeeta Bagga-Gupta
---
Ideologier har raserat skolan
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2010/09/23/ideologier-har-raserat-skolan  
Lärarnas Tidning, 2010-09-23 16:25
Debatt. Skolan har fastnat i skarven mellan paroller om frihet och jämlikhet, skriver Thomas Nygren.
Skolan har de senaste 30 åren varit en ideologisk snackverkstad.
Enligt Skolverket lämnar runt 30 000 elever varje år sin gymnasieutbildning utan att ha klarat studierna. Finns det ett tydligare bevis på att skolan har misslyckats?
Segregeringen av skolorna har ökat.
Många duktiga elever flyttar från skolor i socialt utsatta områden till skolor, ofta friskolor, där de tror att de har större chans att nå sina högt ställda mål. Kvar blir ofta de som av olika skäl inte har möjligheten att ta steget bort.
Andra har blivit besvikna på friskolan och flyttat tillbaka till den kommunala skolan. Dessa elever brukar jag kalla »pedagogiska nomader«. På grund av splittrad skolgång har de ofta svårt att nå bra resultat.
Rundgången av elever har lett till betygsinflation i både kommunala skolor och friskolor. Denna pedagogiska irrfärd har politiska ideologier och beslut som grund. Tyvärr har den svenska skolan fastnat i skarven mellan dessa olika paroller av frihet och jämlikhet.
Om den är fri vet jag inte, men jämlik är den inte. De stora förlorarna är eleverna i
allmänhet och i synnerhet de elever som kommer från kunskapsmässigt svaga hem.
Det här krävs för förbättring:
1. Skolledare som är pedagogiskt ansvariga och som utvecklar skolans kärnverksamhet, pedagogik och resultat.
2. Staten som huvudman. Samtliga skolor i Sverige måste ha samma regler, förväntningar och kunskapsmål.
3. Den svenska lärarutbildningen måste förbättras och kraven höjas.
4. Bra pedagoger ska ha bra betalt.
5. Lärarna behöver gemensamma strategier för att skapa ordning.
Utveckla samarbetet med föräldrar, skapa en dialog, arbeta mer som tränare — inte som domare.
Den största utmaningen vi har är att leva upp till läroplanernas stolta paroller. Det är bara att sätta i gång.
/Thomas Nygren, Lärare och föreläsare, Älvsjö
---
Södertälje/Täby — Skilda världar
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2010/09/09/sodertaljetaby-skilda-varldar  
Lärarnas Tidning, 2010-09-09 13:57
Alla barn oavsett bakgrund ska ha samma möjligheter att nå målen. Så säger lagen.

Men så ser inte skolans verklighet ut.

Vi har besökt två skolor i Södertälje och Täby och mött två världar med helt olika villkor.
   Backen är brant upp till stadsdelen Fornhöjden i Södertälje. Här står 1970-talets höghus på rad intill den röda envåningsbyggnad som är Fornbackaskolan, en kommunal F—6-skola med integrerade särskoleklasser och klasser för rörelsehindrade.
Fornhöjden är ett av de många miljonprogramsområden i Sverige som byggdes för industriorternas arbetare. Nu har 95 procent av barnen i skolan utländsk bakgrund. Ett eller ett par barn i varje klass är helsvenska.
Ett entusiastiskt vrål hörs över den i övrigt sommartomma skolgården. Ett gäng fritidsbarn rusar fram och tillbaka över gården. 35 av skolans cirka 125 fritids- och fritidsklubbsbarn är redan på plats. Men det dröjer ett par veckor tills skolan drar i gång på riktigt.
Skolans enda utbildade fritidspedagog Anna Heikman tar emot och börjar berätta om hur hon under terminerna jobbar systematiskt med livskunskap på förmiddagarna, som hon sedan kan använda i konkreta situationer med barnen på eftermiddagarna.
— Här på skolan gäller det att skapa ett personligt möte och en personlig relation med varje barn. Det är förutsättningen för att våra elever ska lyckas i skolan, säger rektor Susanne Bille-Andersson.
   Vägen slingrar sig in i det lummiga bostadsområdet Skarpäng i Stockholms-förorten Täby. Här ligger villor med fruktträd i trädgårdarna intill den gula träbygg-nad som är Milstensskolan, en fristående F—9-skola som tidigare var kommunal men nu drivs av Pysslingen AB.
Skarpäng är ett ganska typiskt svenskt villaområde. Inte Täbys mest exklusiva, men invånarna kan räknas till de högutbildade och välbeställda. Ett eller kanske ett par barn i varje klass i Milstensskolan har utländsk bakgrund och då ofta med rötterna i västerlandet.
På båda skolorna jobbar fritids nära och integrerat med lärarna i klassrummen. På Fornbackaskolan är den största utmaningen att arbeta med elevernas språk och kommunikation.
— Vi får mellan tio och femton nyanlända invandrarbarn varje år. Barn som kanske bara varit några veckor i Sverige innan de börjar skolan, säger Fornbacka-skolans rektor Susanne Bille-Andersson.
En del av barnen är traumatiserade av svåra upplevelser och lider av posttraumatisk stress. Det märks om inte annat i de ofta våldsamma krigslekarna och som kräver ett aktivt arbete med konfliktlösning på skolan.
Och resultaten för barnen i stadsdelen Fornhöjden bara rasar. För tio år sedan klarade 64 procent av barnen boende i området gymnasiebehörighet. I dag klarar 50 procent detta. I hela Södertälje klarade 84 procent gymnasiebehörighet för tio år sedan. 2009 hade siffran sjunkit till 77 procent.
På Milstensskolan i Täby ligger fokus på baskunskaperna i undervisningen av de yngre barnen. Pedagogiken är rätt så traditionell, bedömer Helena Heuser, arbetslagsledare för 1—3 och ansvarig för fritids.
De få invandrarbarn som finns behöver mest få hjälp att förfina sin svenska så att de förstår ordlekar och liknande.
Och resultaten för eleverna i Täby som helhet bara förbättras. 2007 var 93 procent av eleverna behöriga till nationellt program i gymnasieskolan. Tre år senare var samma siffra 97 procent. Tio år tillbaka låg siffran på 92 procent.
I Södertälje tjänar invånarna i genomsnitt näst minst i Stockholms län. I Täby näst mest. I Södertälje går 42 procent av kommunens budget till skolan. I Täby 52 procent.
— Vårt största problem i Södertälje är många lågutbildade i kombination med en väldigt hög andel nyanlända invandrare med barn som kommer sent in i grundskolan, säger Thomas Johansson, ordförande (S) i utbildningsnämnden.
Täbys kommunalråd och ordförande i barn- och grundskolenämnden Sofia Paulsson (M) vill hellre tala om utmaningarna.
— Vi måste förbättra andelen med fullständiga betyg till gymnasieskolan och öka andelen behöriga lärare, som är för låg, säger hon.
Men kan utbildningen verkligen bli nationellt likvärdig när förutsättningarna är så olika? Kan kommunerna kompensera tillräckligt för sämre förutsättningar?
I Södertälje fördelas 40 procent av skolpengen utifrån hur de socio-ekonomiska bakgrundsfaktorerna, som utbildningsnivå och andel invandrare, ser ut i området där skolan ligger. Utbildningsnivå väger fem gånger så tungt som invandrarfaktorn.
Extra pengar till nyanlända invandrarelever utgår också under två år. Skolpengen kan variera mellan 45 000 kronor per elev och 55 000 beroende på område.
— Och ändå är resultaten bättre i de områden som får mindre pengar. Men skillnaderna skulle vara ännu större utan kompensationen till de svagare områdena, säger Thomas Johansson.
I Täby följer skolpengen eleven och är lika stor oavsett i vilket område skolan ligger. För kommunala skolor är den 57 692 kronor för år 1—5, för att ta ett exempel. Skolorna ska klara enklare stödbehov inom ramen för skolpengen. Det finns också en central stödenhet för elever i behov av särskilt stöd. Det finns en särskild peng för svenska som andraspråk och ett pengsystem för barn med olika diagnoser planeras.
I Södertälje tycker Thomas Johansson att det är oacceptabelt med de stora skillnaderna i ekonomiska förutsättningar mellan kommuner.
— Skolan bör fortfarande vara kommunaliserad, men någon form av statligt an-svarstagande behövs för att göra skolan mer likvärdig. Kommuner med sämre förutsättningar bör få öronmärkta pengar.
Täbys Sofia Paulsson är emot en nationell skolpeng och förstatligande av skolan, men tror att Täbys skolpengsmodell skulle vara bra för Södertälje.
— De skulle vinna på att utgå från den enskilda elevens behov av stödresurser istället för att ge resurser till skolor utifrån hur den socioekonomiska situationen ser ut i området där skolan ligger. Det finns inget som säger att inte barn till högutbildade också kan ha behov av stöd.
/Elisabet Rudhe
---
Resultaten sjunker för elever födda utomlands
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2010/09/08/resultaten-sjunker-elever-fodda-utomlands  
Lärarnas Tidning, 2010-09-08 09:00
Gapet ökar mellan elever födda i Sverige och elever som invandrat efter sju års ålder. Mindre än hälften av de som är födda utanför EU når gymnasiebehörighet.

Trots stora satsningar i kommuner som tar emot många invandrare försämras skolresultaten för de invandrade eleverna dramatiskt. Av de elever som invandrat till Sverige efter skolstart, från ett land utanför EU, är det bara 45,1 procent som når behörighet till gymnasiet. För tio år sedan var andelen 63,8 procent.
För de elever som är födda i ett land inom EU är siffran 66,9 procent, en sänkning från 77,4 procent.
För bägge grupperna är det långt till de närmare 91 procent av de inrikes födda ele-verna som når gymnasietbehörighet.
Statistiken är framtagen av SCB och gäller de 38 stadsdelar som har så kallade lokala utvecklingsavtal (LUA) med staten. (Se ruta.)
/Ulrika Sundström
---
Flexibilitet föder framgång
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2010/09/08/flexibilitet-foder-framgang  
Lärarnas Tidning, 2010-09-08 09:00
Fosie i Malmö. En kort promenad från Rosengård och en av de 38 stadsdelar i Sverige där elevernas resultat sjunker. Bland ungdomarna som bor här når endast 68,4 procent gymnasiet.
Men det finns undantag. En skola i området där resultaten inte följer den nedåtgående spiralen är Augustenborgsskolan, en F—9 skola med drygt 700 elever varav långt över hälften har utländsk bakgrund.
Här når 85 procent gymnasiebehörighet. Förra året lyckades så gott som samtliga utlandsfödda elever.
— Vi har en bra skolledning och en bra organisation med små, väl fungerande arbetslag. Och vi har bra och engagerade pedagoger. De flesta är behöriga och lärartätheten är också ganska hög, säger Izet Omanovic, mentor och lärare i ma, no och teknik i år 7—9.
/Ulrika Sundström

Skolans recept:
• Tydlig skolledning.
• Små arbetslag.
• Mentorssamtal, enskilt och i grupp.
• Samarbete med föräldraföreningen och stadsdelen.
• Organiserad läxläsning.
• Profilklasser i musik.
• Samtliga lärare är utbildade i svenska som andraspråk.
• Tydlig organisation för kompetensutveckling.
• En levande diskussion om vad som påverkar elevers resultat
---
"Ökad konkurrens gav ojämn kvalitet"
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2010/04/01/okad-konkurrens-gav-ojamn-kvalitet  
Lärarnas Tidning, 2010-04-01 16:01
Ligger det fria skolvalet bakom försämrade skolresultat?
En stor kulturgeografisk studie ska svara på frågan.
Bo Malmgren leder arbetet.
Professorn i kulturgeografi huserar allra längst bort i den långa korridoren i Geovetenskapens hus vid Stockholms universitet. Jag kikar in genom glasdörren och gör bedömningen att här råder kreativ oreda. Bo Malmberg kommer släntrande och förklarar varför just kulturgeografi är ett så bra ämne att ägna sig åt.
— Man kan studera nästan vad man vill inom ramen för det. Och som min företrädare sa: Det behövs bara två akademiska ämnen — geografi som studerar det jordiska och teologi som studerar himlen.
Han och hans två forskarkolleger Eva Andersson och John Östh har precis påbörjat ett stort forskningsprojekt om skolval och segregation, med pengar från Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté. Liksom flera andra forskare har Bo Malmberg upptäckt att all skolpolitik inte vilar på vetenskaplig grund.
Nu ska han försöka ta fram vetenskapligt belagda fakta när det gäller vad som egentligen är på gång i det svenska fullskaleexperimentet med fritt skolval och fristående skolor.


Vad är det som håller på att hända?
— Det som händer nu är att skillnaderna mellan skolors resultat ökar alltmer, samtidigt som det genomsnittliga skolresultatet i landet sjunker. Skillnaderna är störst i regioner där det bor många med utländsk bakgrund. Det är detta som vi ska försöka finna förklaringar till.


Vad tycker du om den i Sverige förda skolpolitiken?
— Det fria skolvalet och de fristående skolorna skulle leda till förbättrade resultat genom ökad konkurrens, hävdade man när reformerna genomfördes. Men det har vi inte sett något av.
— Skolvalsreformerna har inte lyckats leverera bättre resultat utan sämre, och dessutom större skillnader. Det borde ha ingått i diskussionen inför reformerna att de skulle kunna leda till ett skolsystem med ojämn kvalitet.


Har politikerna tappat greppet om utvecklingen?
— Nej, det är absolut inte för sent att ta tag i problemen. Man måste återigen börja se på skolan som ett samhällsuppdrag och inte bara som en fråga om föräldrars valmöjligheter.
/Elisabet Rudhe

• Den etniska boendesegregationen är tydlig i Sverige. I 60 procent av bostadsområdena har nästan alla barn svensk bakgrund.
• I fyra procent av bostadsområdena har mer än hälften av barnen utländsk bakgrund.
• Bostadsområden där en majoritet av barnen har utländsk bakgrund finns framför allt i storstäderna, men också i en del mindre städer.
• Sverige tillhör de fem mest skolsegregerade länderna i EU. I Finland, vars skolsystem liknar det svenska före friskolereformen, är den sociala skolsegregationen lägst i EU.
---
Blir du chanslös, lille vän?
http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2010/02/26/blir-du-chanslos-lille-van  
Pedagogiska Magasinet, 2010-02-26 01:00
En socialliberal politik bör ha som grund att alla människors livschanser ska vara så stora som möjligt. Men den skolpolitik som Folkpartiet bedriver i dag går närmast i en icke-liberal riktning. Den minskar i stället många människors livschanser och möjligheter.
I spetsen för den utbildningspolitik som bedrivs i Sverige står två ministrar som företräder det parti som kallar sig för liberalt. Att lägga anspråk på en sådan etikett innebär också att man utlovar någonting – att politiken bör gå i en liberal riktning.
Efter rockader i samband med partiledarbytet 2007 och Lars Leijonborgs avgång är i dag Jan Björklund utbildningsminister och Tobias Krantz högskole- och forskningsminister (lärarutbildningen har dock Jan Björklund lagt beslag på).
Frågan är om den politik som Jan Björklund står för har en förankring i den liberala teorin. Mycket tyder på att delar snarast går i en icke-liberal riktning och i stället är en intressepolitik för den utbildade medelklassen. Inte minst gäller detta den tydliga tudelning av gymnasieskolan i en teoretisk och en praktisk del som kommer att genomföras.
En fråga som Folkpartiet driver är en mer differentierad skola: man vill se mer av fristående skolor, mer av fritt skolval och mer av klasser med specialinriktningar. Detta driver partiet eftersom det ökar den ”materiella friheten”.
Men underlättar det samtidigt allas livschanser?
Som vi såg var det det som borde vara den styrande principen vid ett val mellan två olika system.
Om segregation och minskade livschanser för vissa är resultatet bör man betänka sig både en och två gånger.
Det resultat vi ser är snarast minskade livschanser för vissa. Skolverket uttrycker det i en rapport som kom i höstas, Vad påverkar resultaten i svensk grundskola, på följande sätt:
   ”Skolverket identifierar en viss förskjutning i det svenska skolsystemet i riktning mot segregering. … En rad studier visar att skolornas elevsammansättning har blivit mer homogen, dvs elever med likartad bakgrund samlas på samma skola i högre utsträckning. Det har även blivit större resultatskillnader mellan olika skolor och mellan olika elevgrupper, framförallt utifrån social bakgrund. En slutsats är att föräldrarnas utbildningsnivå fått en större betydelse för elevernas resultat samt att val av skola betyder mer.”
   För den som är liberalt sinnad är det viktigt att man får välja skola, men det får inte ske till vilket pris som helst. Om skolvalet leder till att de elever som har sämst förutsättningar klarar sig sämre kan en socialliberal bara välja en av två handlingsvägar: endera avskaffa skolvalet eller se till att de negativa effekterna minimeras.
I den dagliga praktiken väljer Folkpartiet dock inte det sistnämnda. I det som borde vara partiets skolexempel, Stockholm (vars skolborgarråd är partistyrelseledamoten Lotta Edholm och där Jan Björklund tidigare haft samma roll), har man under de år Lotta Edholm varit vid makten låtit det socioekonomiska tillägget vara konstant, samtidigt som elevpengen ökat med tio procent.
I praktiken betyder det att skolor i socioekonomiskt svaga områden har fått en minskad andel av skolresurserna. Om avsikten vore att maximera allas livschanser är det en politik som går åt fel håll.
Gymnasieskolan ska delas i en yrkesförberedande och en högskole-förberedande del. Den som läser på den yrkesförberedande delen får inte grundläggande behörighet till högskolan, utan måste läsa extra alternativt komplettera på komvux.
Här är det uppenbart att en politik som syftar till att ge många goda möjligheter att nå alla positioner i samhället snarare borde gå i den andra riktningen. Jan Björklund förefaller helt enkelt att ha missförstått den grundläggande liberala tanken.
/Johan Ernestam
---
Flera orsaker bakom sämre resultat i grundskolan
http://www.lararnasnyheter.se/hogskolan/2010/05/07/flera-orsaker-bakom-samre-resultat-grundskolan  
Högskolan, 2010-02-01 16:06
Lärarnas kompetens framhålls som en av de viktigaste faktorerna som avgör elevernas prestationer. Klasstorlek, lärartäthet och ökad segregering är andra viktiga faktorer.
Svenska elever presterar sämre i skolan idag än för 20 år sedan. Orsaken är bland annat kommunaliseringen av skolan, en ökad segregering, det fria skolvalet och individualiseringen. Det visar en omfattande rapport från Skolverket, ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?”.
Rapporten ska ligga till grund för de reformer som väntar det svenska utbildningssystemet framöver, och innehåller bland annat en sammanställning av den senaste tidens forskning vad gäller olika faktorers inverkan på elevernas resultat.
/Lotta Holmström






Friskolorna skapar ett ojämlikt och segregerat samhälle.
Vi är tydligt på väg mot den uppdelning av samhället, som vi kämpat emot i  decennier - 2/3-samhället!
Men det samhälle, som nu förstärks på 2000-talet, är ännu farligare.
Och det värsta:
Återgången sker allt snabbare och utan att ledande politiker reagerar och med kraft agerar.
Kanske är de bländade – lurade av ”blå dunster” från inställsamma och s.k. betrodda personer, som tillåts att breda ut sig i olika samhällsfrågor och som ifrågasätter kärnan i ideologin. Ingen reagerar med kraft mot den ideologiska kantring som sker. Det klaraste exemplet på den tydliga ”högervridningen” handlar om privatisering, bolagisering och entreprenörverksamhet inom skolan – det viktigaste området för framtidens samhälle. Nu drar man sig inte för att tjäna pengar på våra grundläggande behov!

Som inledning noteras uttalanden av några ledande företrädare för friskolorna/privata skolorna, bl.a. Widar Andersson, Tommy Wahlström och Nils Lundgren:
- ”Med friskolor slipper vi de dåliga skolorna. - Med friskolornas hjälp kan medborgarna nu frigöra sig från beroendet av undermåliga skolor och från perverterad solidaritet med överhetens beslut.” (29 aug. 1998)
- ”Fortfarande förekommer en del vanföreställningar om friskolan som vi vill bemöta. De lever kvar från den tid då friskolan var en exklusiv möjlighet för ett relativt begränsat antal barn.”
- ”Friskolornas Riksförbund delar upp utvecklingen i tre skeden: Först de gamla privatskolorna som envisades trots att staten försökte hindra dem. Sedan entreprenörerna som starta de eget, när reglerna ändrades 1992. Och nu kommer företagen.”
- ”Möjligheten att förverkliga en vision om en bra skola, en möjlighet som förmenats henne i den kommunala skolbyråkratin. Det är detta personliga engagemang underifrån som är drivande i hela friskolerörelsen. Utsikterna att skapa bra skolor görs bättre av fristående skolor än av kommunerna. Vi inom friskolan tycker att vinst är bra”, skriver friskoleförbundets högsta ledning.
- ”Privata vinstintressen kan inte hindras, säger bolagschefer i ett svar till skolministern.”


Följande citat från en hemsida hos moderaterna kan tjäna som jämförelse med friskoleledningens uttalanden:
- ”Fritt skolval ger en bättre skola - gör det möjligt att modernisera och förnya det svenska skolväsendet. Valfrihet och mångfald är de viktigaste redskapen för en bättre skola. – Framgångsrika skolor kommer att växa, dåliga kan tvingas stänga. Ett fritt val av skola ger alla skolor och dess ledningar konkurrens och en ständig prövning av att utbildningens kvalitet fyller de krav som elever och föräldrar har rätt att ställa.”


Vad pågår då?
Debatten i media, som pekar på en utveckling, som leder tillbaka till klasskolan och till en segregerad och etniskt uppdelad skola:
- Möjligheten att välja skola leder snarare till ökad än till minskad segregering. Det hävdar Skolverket efter att ha studerat likvärdigheten. Framför allt elever vars föräldrar är högututbildade utnyttjar rätten att välja skola.
- Betoningen av t.ex. etnisk tillhörighet gör att en viss elevgrupp söker sig till skolan. Det medför risker för ökad segregation. Regeringen konstaterar att förutsättningarna för att långsiktigt motverka rasism och främlingsfientlighet i hög grad avgörs av om man lyckas förhindra en allt större etnisk och social segregation.
- Vår utbildning är inte likvärdig. Eleverna går inte i skolor med likartade förutsättningar - många går i fristående skolor. Nästa höst blir denna andel ännu större. Även om friskoleboomen huvudsakligen är ett storstadsfenomen i ett segregerat boende, är utvecklingen djupt olycklig – olycklig både för friskolans elever, för den kommunala skolans elever och för samhället i stort.
- Skolans värde och samhällsuppgift som social och kulturell mötesplats minskar och segregationen ökar med fler etniska och konfessionella skolor. Tolerans, demokrati, empati och inlevelse i varandras villkor utvecklas bäst i en tidig, bestående och ömsesidig kommunikation mellan skolkamrater.
- Marknadens köp- och säljtänkande sveper in över vårdens, skolans och kulturens värld. Den snabba och okontrollerbara expansionen av fristående skolor är ett mycket tydligt uttryck för att regeringen håller på att tappa kontrollen över utvecklingen på skolområdet.
- Friskolorna på gymnasienivå tar in elever efter betygsurval. De studieförberedande programmen dominerar. De praktiska programmen saknas ofta. Ett skäl som anförs för friskolor är alternativ pedagogik. Men det finns friskolor som startat utan alternativ pedagogik och där chefstjänstemannen förvaltar ett ”köp-sälj-system” förvaltar det.
- Privatskolan Enskilda gymnasiet går till Regeringsrätten för att få ta ut olika avgifter från sina elever i grundskolan beroende på vilken kommun de kommer från. Elever från Stockholm behöver inte betala någonting. Oacceptabelt, tycker Skolverket.
- Utvecklingen har nått en andra fas: Drivkraften är inte längre etnisk och religiös tillhörighet eller intresse för alternativ pedagogik. I stället ansöker nu företag hos Skolverket om att få starta ett trettiotal gymnasier och nästan lika många grundskolor, skolor med allmän inriktning utan särskild profil. Skolföretagen har näringslivskontakter och ekonomisk kompetens i ledningen för friskolorna.
- Ledande politiker drömmer om att de eviga, skolpolitiska problemen ska upphöra med hjälp av privatisering - seklets sista dröm. Den kommunala skolan utarmas. Offentliga resurser förs över till privata bolag. Bolagen kan genom offentlighetsprincipen välja elever till gymnasiet. Fel elever får nej.
Eller som det står i skollagen:
- ”Friskolan står öppen för alla elever som inte medför betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter.”
- ”Många accepterar inte att en verksamhet som är skattefinansierad ska kunna generera vinster till aktieägare”, säger skolminister Ingegerd Wärnersson.
- ”Jag tycker inte det är bra när friskolorna försöker tjäna pengar på barns och ungas nödvändiga utbildning”, säger nye generaldirektören för Skolverket Mats Ekholm.

 

Sammanfattningsvis.
Den allmänna skola, som tog form för snart hundra år sedan, skulle så broar mellan sociala klasser och dra fördel av att också förmöget folk blev intresserade av den allmänna skolans höjande, eftersom också deras barn gick där. Nu är skolan på väg att i full fart privatiseras.
Skolan som skulle bli en spjutspets framåt, enligt Olof Palme, har blivit en spjutspets bakåt.
Den för samhället skadliga utvecklingen måste belysas för att sedan brytas.
Därför är det bra, att Regeringen genom tilläggsdirektiv gett Kommittén för uppföljning av resursfördelning till fristående skolor i uppdrag att utreda ekonomiska och andra konsekvenser av det snabbt växande antalet fristående gymnasieskolor. Kommittén ska utreda följderna av att privata vinstintressen styr etableringen av fristående skolor och problemen med huvudmän som driver flera skolor. Likvärdiga ekonomiska villkor ska gälla för offentliga och fristående skolor.
Utredningen är nödvändig men den bevisade förekomsten av brist på likvärdighet, ökad segregering och privata vinstintressen är skäl nog för omgående minska antalet friskolor.
C G Carlsson
Skoldebattör (s)
---
Jag har av naturliga skäl skrivit många, många tidningsartiklar, debattinlägg, insändare och blogg-inlägg om skolan allt sedan början av 1990-talet.
Ovanstående artikel var införd i dagspressen år 2001-05-05.
Innehållet är idag ännu mer aktuellt än det var vid den tiden.

Det svenska skolsystemet har ju rasat ihop.
Skolan i Sverige är idag år 2014 mycket sämre än den var för mer än 20 år sedan i början av 1990-talet.
Vår svenska skola är den sämsta i hela Europa.
Det är rent skandalöst, att politiker inte förmår att ändra den tragiska utvecklingen.

Vad väntar alla på?
Förstör inte våra barns framtid!
Gör någonting påtagligt!
Agera nu!






Se S-filmklipp med socialdemokrater
Laddar filmer...
VILL DU SE FLER S-KLIPP? BESÖK YOUTUBE.COM