TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 

Är vi verkligen på den fasansfulla vägen?
Är det den framtiden vi skall möta?
Är vi på väg till det samhälle, som också tidigare skapade djupt mänskligt hat och fruktan?
Vi är många som upplevt skräckens och fasornas samhälle!
Vi upplevde fasorna under krigsåren i början av 1940-talet!
Vi upplevde skräcken!
Vi var rädda!
Vi var alltid mycket rädda!

 

Upplevde inte människor den fruktansvärda tillvaron?
Vet människor inte om den fasansfulla utvecklingen?
Är det många som inte upplevt dessa fasor och denna skräck?
Varför förs samhället åter in i detta?
Varför har det blivit så här?
Är det okunnighet?
Är det nonchalans?
Sker det medvetet?
Vad är målet?

Jag säger:
Det är fasansfullt – men tyvärr sant!
Det är förskräckligt!
Det är skrämmande!

Jag kan inte undgå att känna stor besvikelse, ångest, frustration och fasa inför den utveckling, som verkar att inte bara vara på gång utan som fruktansvärt nog växer i vårt land.
Jag kan inte undgå att återfå känslorna jag hade för 75 år sedan.
Det är känslor, som uppkom i samband med det ohyggliga som hände under Andra Världskriget.
Det är fasansfulla och ohyggliga känslor.
Det går egentligen inte att med ord beskriva.
Det hör nazisttiden till.
Det hör Hitler-tiden till.

 

Dessa känslor återkommer fasansfullt nog i vårt land!
Dessa känslor börjar allt mer förstärkas i vårt eljest fredliga land!
Skall vi verkligen få återuppleva ”Hitler-tiden” ännu en gång?


Här är några artiklar, som lyfter fram det fasansfulla!

* Nazisterna som skapade Sverigedemokraterna
http://www.etc.se/inrikes/nazisterna-som-skapade-sverigedemokraterna  
ETC, Inrikes, 2014-02-04

 

* ”Vi tar avstånd från nazismen”
http://www.etc.se/inrikes/vi-tar-avstand-fran-nazismen  
ETC, 2014-02-06

 

* Rasismen som lockade Jimmie Åkesson till SD
http://www.etc.se/inrikes/rasismen-som-lockade-jimmie-akesson-till-sd  
ETC, 2014-02-27

 

* AFTONBLADET KARTLÄGGER: Här är SD:s alla skandaler        
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18600494.ab
AB, Plus, 2014-03-24

 

* Sverigedemokrat: Islam lika illa som nazism
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5834058  
SR, 10 april 2014
Sverigedemokraten Bertil Malmberg, fullmäktigeledamot för SD i Trosa, jämför islam med nazismen.

 

* SD-topp bär nazistsymbol
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=128&artikel=5956388  
SR, 5 september 2014
Bilden visar hur när hon bär ett hakkors på armen på en fest. Sverigedemokraternas toppnamn i Halmstad Catharina Strandqvist vill inte kommentera bilderna som Stiftelsen Expo publicerar i dag.

* Här är SD:s mörka bakgrund i nazism
http://www.expressen.se/nyheter/dokument/har-ar-sds-morka-bakgrund-i-nazism/  
Expressen, 07 sep 2014

 

* Många SD-kandidater gillar rasistsidor
http://www.dn.se/valet-2014/manga-sd-kandidater-gillar-rasistsidor/  
DN, 2014-09-07

* Här bildar nazisterna partiet SD – i Malmö
http://www.expressen.se/kvallsposten/har-bildar-nazisterna-partiet-sd--i-malmo/  
Expressen, Kvällsposten, 2014-09-14

 

* Nazismen och yttrandefriheten
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/427789?programid=793  
SR, 14 september 2014
Sverige 2014: Ett nazistiskt parti tillåts finnas, tillåts demonstrera och tillåts ställa upp i valen till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige. Är det rätt? Filosofiska rummet gästas idag av juristen och världens förste diskrimineringsombudsman Peter Nobel, journalisten och författaren Anna-Lena Lodenius och filosofen Magnus Jiborn.

 

* Nazismens rötter starka i de skånska SD-fästena
http://www.etc.se/inrikes/nazismens-rotter-starka-i-de-skanska-sd-fastena  
ETC, 2014-11-04

 

* Vera Oredsson: "Jag är nationalsocialist in i graven"
http://www.etc.se/inrikes/vera-oredsson-jag-ar-nationalsocialist-i-graven  
ETC, 2014-11-04

 

* SD knyter an till nazismen
http://na.se/asikt/ledare/1.2719435-sd-knyter-an-till-nazismen  
NA, 17 nov 2014
Två riksdagsledamöter från Sverigedemokraterna vill vidta särskilda åtgärder mot ”svenskfientlighet
Det är Paula Bieler och David Lång, som anser att en särskild utredning ska kartlägga ”svenskfientlighetens utbredning”.
De vill, att statligt stöd till antirasistiska organisationer enbart ska gå till organisationer, som också åtar sig att bekämpa ”svenskfientlighet”. Skolorna ska också undervisa och motverka ”svenskfientlighet”. Sedan radar motionen upp en rad exempel, som mest handlar om sådant som redan täcks av annan lagstiftning. Svenska tjejer kan råka ut för att bli kallade ”svennehora” med mera.

 

* Nazism i Sverige
http://sv.wikipedia.org/wiki/Nazism_i_Sverige  
Wikipedia, 2014-12-13

 

* "SD spred rasistiska lögner i SVT"
http://www.etc.se/ledare/sd-spred-rasistiska-logner-i-svt  
ETC, Analys; 2014-12-05

 

* ”SD visar upp en falsk och vidrig människosyn”
http://www.dn.se/val/nyval-2015/sd-visar-upp-en-falsk-och-vidrig-manniskosyn/  
DN, 2014-12-14

* Den leende nationalismen
http://www.dn.se/val/nyval-2015/den-leende-nationalismen/  
DN, 2014-12-14

 

*  SD:s tankar om  judar skrämmer                                                  
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/anderslindberg/article20021300.ab     -  -  -  -  -  -                  AB, 2014-12-15

* Nazismen i Sverige under andra världskriget
http://www.ur.se/Produkter/101662-Ramp-om-historia-Nazismen-i-Sverige-under-andra-varldskriget#Mer-om-programmet  
Produktionsår: 2005; Längd: 28:08;

Tillgängligt till: 26 augusti 2015

 

* Här samlas nazisterna söder om Stockholm
http://www.expressen.se/nyheter/har-samlas-nazisterna-soder-om-stockholm/  
Expressen, 01 feb 2015

 

* De leder den svenska naziströrelsen
http://www.expressen.se/nyheter/de-leder-den-svenska-nazistrorelsen-1/
Expressen, 09 feb 2015

 

* Misstänks ha planerat att stena invandrare
http://www.expressen.se/nyheter/misstanks-ha-planerat-att-stena-invandrare/  
Expressen, 12 feb 2015

* De är de svenska nazistkvinnorna
http://www.expressen.se/nyheter/de-ar-de-svenska-nazistkvinnorna/  
Expressen, 13 feb 2015

 

* De tre nazisterna sitter fortfarande anhållna
http://www.expressen.se/nyheter/de-tre-nazisterna-sitter-fortfarande-anhallna/  
Expressen, 14 feb 2015



2015-03-18, 17:52  Permalink  11 kommentarer
Andra bloggar om:  



Åtta år med borgar-regeringen
Vad uträttade Reinfeldts regering?
Vad uträttade den?
Vad hände i samhället?

 

Ja:
Skattesänkningar
Man tyckte att det var bra
Människor ”applåderade”
Människor valde därmed nedrustningsvägen

Man valde vägen för ”ingen kostnad”
Man valde aldrig några skatteinsatser
Man valde inga nya skatteuttag
Man valde ”inga skattehöjningar”

 

Det blev så, att ”eftertankens kranka blekhet” saknades, ty
- inom vården blev det ingen åtgärd, ingen insats
- inom omsorgen blev det ingen insats, ingen satsning
- inom skolan gjorde man ingenting

Kort sagt:
- det hände ingenting utvecklande
- det uträttades ingenting utvecklande

 

Hur är det idag?
Alla ropar efter insatser
Det behövs inom vården – inte minst sjukvården
Det behövs inom omsorgen
Det behövs inte minst inom skolan

Och inom samhället i övrigt behövs det insatser på alla områden
- inom kommunikationsområdet
- inom miljö- och klimatområdet
- inom kulturområdet
- inom näringslivet
- inom polisväsendet
- inom rättsväsendet
- inom försvaret

 

Privatiseringarna av offentlig sektor har fördjupats
Det gäller
- privatiseringen av sjukvården
- privatiseringen av barnomsorgen
- privatiseringen av äldreomsorgen
- privatiseringen av skolan
Men också:
- apoteken
- vattenfall
- tågtrafiken

Och jag skrev i ett blogg-inlägg:
Fristående skolor är en miljardindustri
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=32640  
Skattepengarna fyller friskoleägarnas fickor
Friskolebranschen i Sverige har vuxit till en miljardindustri.
Vi har ett tydligt klass-samhälle
Vi har ett segregerat samhälle
Vi har ett socialt uppdelat samhälle
###############################################
I ett av mina senare blogg-inlägg heter det:
HAR NÅGOT BLIVIT BÄTTRE under Reinfeldts tid?
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=59026  
###############################################
Nej! Det är sämre nu!
* Välfärden i form av vård och omsorg har kraftigt försämrats, vilket innebär att
- människor med små inkomster har fått en mycket svårare situation än tidigare;
- barn i fattiga familjer har blivit fler och fått ökade svårigheter.
En berättigad fråga är:
Hur långt kan man acceptera fattigdom i ett demokratiskt land?
* Fördelning av resurser har medfört att rika blivit rikare, medan de fattiga blivit fattigare.
Vi har ett typiskt klass-samhälle!
Läs Min blogg ”Sänkt skatt viktigare än svårt sjuka!”
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=48013  
* Höger-regeringens omänskliga tid borde ta slut!
Läs Min blogg ”Omänskligt
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=48259  
* Svårt sjuka, handikappade har fått det omänskligt svårt.
Det har uppkommit en misstro mot sjuka och handikappade människor och människor med psykiska
problem.
”Sluta straffa våra patienter! Det uttalade 108 läkare som gjorde uppror och yrkade på ett stopp av utförsäkringarna.
Min blogg ”Nu måste alla reagera!”
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=49475  

SAMMANFATTNINGSVIS: 
Välfärden har kollapsat under Högerregeringens tid

Med anledning av terroristhändelserna i Norge:
* Vårt land saknade en ledare
* Statsledningen har enormt stor betydelse --> Artikulerar nationens känslor
* Ledarskap i kristider är viktigt
* Behov av en stark ledare som i svåra lägen hjälper människor
* Viktigt för nationens ledare att visa empati och värme
* Enligt kritikerna var vår ledare passiv och osynlig
* Norge-händelserna innebar timmar av ofattbar skräck
* Högern var tyst under Norge-krisen
* Höger-media försökte att lägga sordin

* Statssekreterare Schlingmann med ansvar för kommunikationen intervjuades:
Studio1 i P1, Ledarskap i kristider
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=4621765  
* Han var förvånad över den diskussion som förekommit

Konstateranden för Högerregeringens tid:
* Jobbskatteavdraget medförde inga flera jobb
* Katastrofal statistik talar sitt tydliga språk.
Sverige har misslyckades med att ta tillvara invandrares resurser.
Läs DN Debatt, http://www.dn.se/debatt/vi-har-inte-rad-att-inte-hitta-jobb-till-nya-svenskar  

* Nya moderaterna --> Nygamla moderaterna --> Återinför klass-samhället

Vad har egentligen blivit bättre under de senaste åren?
###############################################
Den borgerliga regeringens misslyckande
Den borgerliga regeringen söker glänsa.
Den borgerliga regeringen använder ofta orden välfärd och folkhem.
I en riksdagsdebatt stod Reinfeldt och berömde sig för att 9 av 10 människor har jobb.
Men detta är ett språk som försöker dölja en fruktansvärd social utveckling.

För hur är då verkligheten?
- En kvarts miljon barn lever i fattiga familjer.
- Enligt Rädda Barnens statistik har andelen barn, som lever i fattiga familjer ökat med 50 procent under
de senaste tre åren.
- Hela 12 procent av barnen beräknas nu leva i fattiga familjer, enligt Rädda Barnen.
- En halv miljon svenskar beräknas stå utanför arbetsmarknaden nästa år.
- Arbetslösa och långtidssjukskrivna har fått dra åt svångremmen.
- Vissa, som redan har fina jobb och goda inkomster, har fått det bättre under regeringen Reinfeldt.
- Men samtidigt har stora grupper fått det sämre.
Ja, det ser du här!
http://www.nsd.se/opinion/folkhem-eller-klassamhalle-4982622.aspx  
Det är ett fruktansvärt misslyckade att en kvarts miljon barn lever i fattiga familjer.
"En kvarts miljon barn är fattiga fast Sverige aldrig varit rikare." Det skriver Tapio Salonen, professor i socialt arbete, i boken "Spaning efter socialpolitiken - om en debatt som försvann".
Boken har givits ut fackförbundet SSR som organiserar många anställda inom socialtjänsten.
################################################

Man måste med all rätt fråga:
Hur kunde det bli så här?
Skall ett sådant samhälle få råda?
Eller?
Bör man inte åtgärda det omänskliga och felaktiga i samhället?
Det omänskliga:
1. Att det förutom den omänskliga Höger-regeringen också finns människor i vårt samhälle, som anser att den svårt kroniskt sjuka 55-åriga Annica Holmquist med förvärvat funktionshinder skall tvingas att söka arbete, det är förskräckligt och cyniskt!
Hon kräks ofta av sina smärtor och kommer enligt läkaren aldrig kunna arbeta igen.
Men Försäkringskassan ville att hon sökte jobb och socialtjänsten att hon sålde lägenheten.
– Jag orkar inte fortsätta leva, sade Annica.
Läs därför ännu en gång med eftertanke här.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2151&artikel=4032187

Det blev ju för övrigt så, att

Annicas svåra öde är Reinfeldts mardröm.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article12500742.ab  
Bloggen om svårt sjuka Annica, 55, piskade upp en folkstorm mot alliansen.
2. Cancersjuka tvingas till arbetslöshet och misär.
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article12500630.ab

 Sjukförsäkringens och a-kassans regler – som ska vara ett stöd och hjälp att komma igen för den som är sjuk och arbetslös – kan få just de följderna.
Läkare: Dödssjuka tar SMS-lån för att ha råd med medicin.
Det är otroligt men sant!
3. Alliansens sjuka offer.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article12463313.ab
Förlamade Linda, 31, tvingades söka jobb – trots att hon skulle läggas in på sjukhus
- Borde det inte vara mer än nog?
- Höger-regeringen bryde sig uppenbart inte om människor i nöd !
- Sjuka och handikappade människor var skojare och bedragare. De skall arbeta.
- Du behöver väl inte övertygas mer ?
- Det var ett avskyvärt handlande av en s.k. omänsklig regering !
4. Jag har i mitt blogginlägg skrivit om det omänskliga och skandalösa.
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=46538

############################################## ###### 

Sedan skolan:
- Skolan - en ideologisk snackverkstad.
- Enligt Skolverket lämnar runt 30 000 elever varje år sin gymnasieutbildning utan att ha klarat studierna.
- Segregeringen av skolorna har ökat.
- Duktiga elever flyttar från skolor i socialt utsatta områden till skolor, ofta friskolor, där de tror att de har
större chans att nå sina högt ställda mål.
- Kvar blir ofta de som av olika skäl inte har möjligheten att ta steget bort
- Betygsinflation i både kommunala skolor och friskolar
- De stora förlorarna är eleverna i allmänhet - i synnerhet elever från kunskapsmässigt svaga hem.
- Trots att Skolverket för snart 10 år sedan gav ut allmänna råd om särskolemottagande och trots att
många kommuner har rutiner och kompetens att fatta väl grundade beslut visar inspektionens rapport
på uppseendeväckande brister.
- Ofullständiga och slarviga utredningar (enl. Skolverket)
- Sverige är snart ensamt om att ha särskola som en egen skolform. (enl. Skolverket)
- I många andra länder har man en gemensam skolform för alla barn och försöker anpassa undervisning-
en efter elevernas behov och förutsättningar. Det visar på att det inte är eleverna som har behov av sor-
teringen utan det svenska systemet som kräver det. (enl. Skolverket)
- Diagnosen utvecklingsstörning mycket svår att fastställa, särskilt när det gäller lindrig utvecklingsstör-
ning och/eller barn med utländsk bakgrund. (enl. Skolverket)
- Att organisera en skola för alla har visat sig vara nog så komplicerat. I praktiken tillämpar vi inkludering
av några, integrering av andra och segregering av vissa.
Hur vi avgränsar grupperna påverkar vår syn
på identitet och tillhörighet.
- Att tillhöra gemenskaper – skapade utifrån kriterier som biologiska band, institutionellt medlemskap,
geografiska ytor, politiska ideologier – utgör en väsentlig del av det som gör människan till just män-
niska. Men när vi tittar närmare på vilka som ingår i en gemenskap ser vi att det finns en stor heteroge-
nitet, även i gemenskaper som formas utifrån bara ett kriterium. Alltså, variationen i de allra flesta ge-
menskaper kan vara oändlig – det är kanske vår egen kreativa (o)förmåga som begränsar eller tillåter
oss att (o)synliggöra denna variation.
- Har vi idag en gemensam sammanhållen skola för alla elever?
- Är utbildningen idag likvärdig?
- Hur skapar man tolerans, empati och inlevelse mellan människor i en uppdelad skola, när man vet, att
denna utveckling bäst sker i en tidig, bestående och ömsesidig kommunikation mellan människor?
- Har vi en skola, där vi i jämlik och solidarisk samverkan med andra söka de lösningar som gagnar det
gemensamma bästa?

- Hur motverkar man uppkomsten av ett selekterande, segregerande, ojämlikt och socialt verkande sorte-
ringssystem,
när man tillåter fristående skolor?
- Hur kan arbetarrörelsen formulera riktlinjer, som uttalar, att ”fristående skolor kan fungera som ett kom-
plement till den kommunala skolan”?
- Vill vi ha en skola som skapar vår framtida trygghet genom beslut av demokratiskt valda organ eller vill
vi ha en skola, som är skapad av vinstdrivande aktiebolag, entreprenörer eller andra intressenter?
- Skall plånbokens tjocklek avgöra möjligheten att gå i skola
så som det här exemplet visar?
http://www.svd.se/nyheter/stockholm/frivilliga-bidrag-kan-strida-mot-lagen_760865.svd  
- Förr var principen en enhetsskola där villkoren för alla barn skulle vara lika och alla ha samma chans.
Men sedan 1990-talet har skolans likvärdighetsuppdrag blivit alltmer uppluckrat. Skolan blir helt enkelt allt mindre en skola för alla och alltmer en skola för dem som har föräldrar med resurser. Det är nu dags att dra i nödbromsen och utan ideologiska skygglappar fundera över hur vi skapar en skola som är bra för alla barn, skriver Per Kornhall.
- Fristående skolor bryter mot skollagen.
- Hur landets friskolor tar emot elever med funktionshinder, eftersom man fått höra, att det är vanligt att
dessa elever nekas komma in.
- Hur många elever med funktionshinder, som går i friskolor.
- Mer än 40 procent av friskolorna hade en klart negativ inställning.
(Skolministeriet & Skolfronts granskning)
http://www.ur.se/upload/Pedagogwebben/program/pedagoger/skolfront/host_08/pgm5/Sa+gjorde+vi.pdf  






Samhället är tydligt uppdelat
Samhället är tydligt segregerat
Människors boende är segregerat
Skolan är segregerad

 

Många talar om segregering
Många har åsikter om segregering
Många vill åtgärda segregeringen
Många vill att man gör någonting mot segregeringen

Alla tycks medvetna
Alla ser problemen
Alla inser konsekvenserna
Alla förstår utvecklingen

 

Politiker uttalar sig om segregering
Politiker talar om problemen med segregering
Politiker talar om åtgärder mot segregering
Politiker vill hindra segregering

 

MEN
Ingenting händer
Ingen gör någonting påtagligt
Ingen vidtar konstruktiva åtgärder
Ingen föreslår kraftfulla åtgärder

 

DÄRFÖR:
Hur länge dröjer det, innan kraftfulla politiska beslut vidtas?
Hur länge dröjer det, innan verkningsfulla politiska beslut vidtas?
Hur länge skall segregeringen fortsätta?

 

Vad det handlar om är synonymerna
segregation
särskiljande
särbehandling
selekterande
(ras)åtskillnad
(ras)diskriminering
orättvis behandling
nedsättande behandling
orättvisa
intolerans
kränkning
inskränkning av rättigheter
(rasism)

Segregation eller segregering av verbet segregera (av latinets segregare) definieras i Nationalencyklopedin som det rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper.

Segregationen kan baseras på flera olika och samverkande diskrimineringsgrunder.

 

Diskriminering definieras av Nationalencyklopedin som att behandla vissa människor sämre än andra men är alltid mer eller mindre synligt hierarkiskt ordnade.

Hur är samhället idag?
Hur är det i fråga om boendet?
Hur är det i skolan?

 

ALLTSÅ:
Vad gäller i fråga om segregering?
Titta och läs artiklar om några av de områden där segregeringen är tydlig!
Fundera på om ett sådant samhälle är det rätta!
Här nedan är några få av många, många beskrivningar.

Fristående skolor segregerar barn.
Det är otroligt men sant!
Även i dagens s.k.välfärdssamhälle finns det skolor, som medvetet segregerar barn - inte minst beroende på barnens handikapp.
Det handlar förstås om FRISTÅENDE SKOLOR SOM SEGREGERAR.
Och vad värre är:
Det finns personer i vårt land som anser att detta är rätt!
Avskyvärt förhållningssätt är det minsta man kan säga om detta!

Titta på den här länken till inläggen på Utbildningsradion:
http://www.ur.se/pedagog/diskussionsforum/Diskutera-pa-Pedagogwebben/Skolor-som-sager-nej/
# # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # #

OECD: Fria skolvalet ökar segregationen
http://www.lararnasnyheter.se/l-rarnas-tidning/2012/02/13/oecd-fria-skolvalet-kar-segregationen
Lärarnas Tidning, 2012-02-13
Data tyder på att det fria skolvalet i Sverige leder till en ökad segregation mellan skolorna.
Det skriver OECD i en ny rapport om likvärdighet och kvalitet i utbildningen.
Sverige bör satsa på olika motåtgärder mot segregationen som bland annat bättre information till föräldrar inför valet av skola, fortsätter OECD. Dessutom måste man se till att följa upp vad de nya yrkesprogrammen som inte ger högskolebehörighet för med sig. Det gäller att det inte uppstår återvänds-gränder och att elever utestängs från möjligheter till fortsatt utbildning.
# # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # #  #
Priviligierad elev väljer likasinnad
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2012/06/04/priviligierad-elev-valjer-likasinnad
Lärarnas Tidning, 2012-06-04
Det fria skolvalet används av privilegierade för att undvika kontakt med underpriviligierade. Det hävdas i en ny studie inom ramen för projektet »Den svenska skolans nya geografi« vid Stockholms universitet.
Forskarna Bo Malmberg, Eva Andersson och John Östh analyserar i studien hur långt högstadieelever som bor på samma ställe pendlar för att komma till skolan.
Elever som tillhör synliga minoriteter och har ensamstående, lågutbildade och socialbidragsberoende föräldrar går i större utsträckning i skolan närmast hemmet. Elever med högutbildade, självförsörjande, svenskfödda och sammanboende föräldrar åker längst.
Den senare gruppen är mer benägen att välja skola någon annanstans ju fler de underpriviligierade verkar bli i närskolan.
# # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # #  
Forskare: Segregerade skolor går oftast att undvika
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2012/08/24/forskare-segregerade-skolor-gar-oftast-undvika
Lärarnas Tidning, 2012-08-24
Svenska skolor blir allt mer segregerade. Men i de flesta kommuner går det att få till högstadieskolor med en balanserad elevsammansättning. Den slutsatsen drar Bo Malmberg, professor i kulturgeografi, i en vetenskaplig studie.
I den skolpolitiska debatten hävdas ofta från det fria skolvalets försvarare, att det är boendesegregationen, som är huvudorsaken till att skolorna blir allt mer segregerade. Detta är enligt Bo Malmberg fel.
– Boendesegregationen har inte ökat under 2000-talet.
Det är det fria skolvalet, som ligger bakom att skolorna blir alltmer segregerade.
Han har använt nya statistiska och kulturgeografiska metoder för att undersöka vad som händer med elevsammansättningen om man tillämpar närhetsprincipen, det vill säga att elever ska gå i den närmaste skolan, och räknar med ett upptagningsområde på 400 elever.
Varför är boendesegregationen mer utbredd i storstäder?
– I små städer kan det vara nära mellan högstatus och lågstatusområden. I större städer kan det vara hela stadsdelar som får en lågstatusstämpel.
Kan boendesegregationen vara olika omfattande i likartade kommuner?
– Ja, det kan den. Men vi vet inte så mycket om varför vissa kommuner utvecklar mer segregerade bostadsområden än andra likartade kommuner. Man måste titta på den lokala historien för att förstå varför.
Måste det fria skolvalet tas bort för att segregeringen ska stoppas?
– Jag föreslår så kallade skolgallerior. Man kan i samma skolhus lägga skolor med olika utförare. Då kan man behålla skolvalet men i viss utsträckning få till en mera balanserad elevsammansättning.
# # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # #  
Inkludering och segregering i dagens skola?
http://www.magelungen.com/om-magelungen/nyheter--press/debattinlaegg/integrering-och-segregering-i-dagens-skola
Stockholm, Magelungen, Förändring tillsammans, 2013-05-06
Skolnätverket för barn med särskilda behov bjuder in till en föreläsning runt frågan om inkludering kontra segregering i våra skolor.
Behövs resursskolorna i dagens skolsamhälle?
Är resursskolorna en segregerande insats för barn i behov av särskilt stöd?
Borde de reguljära skolorna kunna ta hand om alla elever?
Är det värt att satsa på elever med behov av särskilt stöd i kommunens budget?


Bakgrund
Antalet elever i behov av särskilt stöd ökar inom den svenska skolan. Vad detta beror på är inte helt tydligt och klarlagt. Samtidigt går en trend över Sverige, att alla elever i skolan skall till varje pris inkluderas i den reguljära undervisningen, att det inte skall skapas speciella grupper för elever med särskilda behov. 
  Skälvklart är det en bra tanke utifrån att ingen elev ska exkluderas från skolan. Det är också en självklar politisk ide´, som alla partier delar och som är mycket svårt att ifrågasätta. Det blir också utifrån detta mycket svårt att problematisera kring inkludering, även om vi givetvis vill, att alla barn skall inkluderas i skolan. Trots detta, vill jag påstå, att alla som arbetar i skolan vet, att detta är en dröm bortom möjligheternas gräns - alla elever kan inte klara en vanlig skolmiljö. 
   Det kommer alltid att finnas elever på våra skolor som av olika anledningar inte fungerar i de skolmiljöer som erbjuds idag. Vi har i Sverige idag ett kraftigt ökande antal elever, som har fått olika neuropsykiatriska diagnoser som exempelvis ADHD eller Asperger. Många av dessa elever kan med extra stöd gå i en vanlig skola, men vi vet också, att ett antal av dem inte kommer att klara av det. Sammanhangen blir helt enkelt för stora och för ostrukturerade och upplevs därför som stökiga, röriga och oroliga för denna grupp av elever.
   Priset för den goda inkluderingstanken blir mycket hög för dessa elever. Skolan där eleven går riskerar även att få problem med en ökad oro på skolan, då en del av dessa elever i sin frustration över att de inte klarar sammanhangen kan ställa till stora disciplinära problem på skolan. En del av dessa elever väljer kanske att stanna hemma och helt enkelt inte gå till skolan alls. Ett problem som skolan många gånger står maktlös inför. Vi vet inte hur många elever i Stockholm detta handlar om, men uppskattningar tyder på att det rör sig om minst tre hundra barn och unga. Alarmerande signaler kommer från alla håll i landet om att denna grupp av skolfrånvarande elever ökar.
   Vi vet också, att flera av de här eleverna utsätts för mobbing av sina kamrater i skolan. Flera av de elever som har börjat hos oss kan berätta sin historia, om hur de under många år varit utsatta för mycket grova kränkningar av klasskamrater och andra på skolan.Vi får dagligen samtal från förtvivlade och engagerade föräldrar till barn och ungdomar, som far illa och som inte har någon fungerande skolgång. Det är en katastrof, framför allt för eleven, men också för familjen. Det är de enskilda individerna, som får betala priset för den förment vällovliga tanken om inkludering till varje pris.
   Vi kan berätta hur elever som går i våra skolor för första gången känner, att de har en fungerande skolgång där de tillhör ett sammanhang och kan se framåt på sina studier med förhoppningar och förväntningar. All forskning talar för, att en fungerande skolgång är den viktigaste framgångsfaktorn för att barn och ungdomar skall få ett fungerande vuxenliv. I ett vidare samhällsperspektiv så är varje barn som klarar sin skolgång också ett barn, som i framtiden har stora möjligheter att bli en samhällsmedborgare, som kan bidra till samhället i stort.
   Det finns kommuner som Malmö, Norrköping, Trelleborg och Umeå som nu skapar sociala investeringsfonder, så att man kan fortsätta satsa på förebyggande arbete oavsett budgetläge. Beslutet att i Stockholm, utifrån ett kortsiktigt besparingsbehov, i ett svep sänka resurserna till barn i behov av särskilt stöd, går stick i stäv med sådana initiativ och visar, att Stockholms stad har en annan inriktning. Eller handlar det om att huvudstaden faktiskt ligger efter på detta område?
   Givetvis så vill vi, att alla elever skall inkluderas så långt det är möjligt, men inte till vilket pris som helst - för den enskilde och för samhället: Vi menar att för den kategori av elever som vi har beskrivit kan i många fall inkludering betyda exkludering med ett livslångt utanförskap som följd.
# # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # #  
Vem ska bort? Inkludering eller segregering?
http://specialpedagogen.wordpress.com/2013/06/18/vem-ska-bort-inkludering-eller-segregering/
Specialpedagogen, 18 juni 2013
Sommarlovet är här! Mina bloggposter kommer att bli färre eftersom jag kommer att ägna lovet åt att skriva på min bok. Mer information om det senare, gissa vad den kommer att handla om? Jag kan avslöja att det inte är en deckare…Men innan jag tar lite paus måste jag ta upp något som jag grunnat på under året och som oroar mig rejält. Det handlar om segregeringen i skolan.
   Det pratas mycket om segregering i svenska skolan. Oftast är det ekonomiska och sociala perspektiv som dryftas men för mig finns en segregering som det är alldeles för tyst om. Det handlar om uppdelningen i elever, som anses passa i skolan och elever som inte platsar av någon anledning. Sverige är ett av få länder som fortfarande har särskola för elever med intellektuell kapacitet som anses vara under det som behövs för den vanliga skolan.
Se artikel i DN.
”Sverige behöver ingen särskola”
http://www.dn.se/debatt/sverige-behover-ingen-sarskola/
I Sverige blir köerna till skolor och klasser med Asperger-profil eller särskilda grupper för elever med ADHD eller andra beteendesvårigheter/inlärningssvårigheter allt längre. Många pratar om friskolor men mest i generella termer. Faktum är att många friskolor växer upp som svampar ur jorden just för att det finns ett behov av att hitta något som kan fungera även för de barn och ungdomar som inte anses fungera i den vanliga skolan.
   För bara några veckor sedan förklarade en lärare för mig att en elev med grav dyslexi inte borde gå i den vanliga skolan. Jag fick på en annan skola höra att en elev med sociala svårigheter inte borde gå kvar eftersom elevhälsoteamet inte hade resurser nog för att kunna hjälpa till. Föräldrar till barn som vägrar att gå till skolan av olika anledningar anmäls till socialtjänsten, ofta utan att någon pedagogisk kartläggning har genomförts på skolan. Attityden är tydlig; det är barnet det är fel på, det är barnets svårigheter som orsakar problemen och man kan erbjuda mer eller mindre effektiva åtgärder för att vårda problemens symptom. Perspektivet är patologiskt och individcentrerat, sällan tittar man på situationen, gruppnivå eller organisationsnivå för att försöka förstå varför problemen uppstår och hur man kan råda bot på dem. Många jag talar med om inkludering värjer sig mot det med motiveringen att det skulle vara för jobbigt för eleven. I bästa fall är det eleven man värnar om men inte alltid.
# # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # #  
”Skolgallerior lösningen på skolans segregering”
http://www.dn.se/sthlm/skolgallerior-losningen-pa-skolans-segregering/
DN 2013-12-03
Här i Tensta skulle en av skolgalleriorna kunna placeras, enligt Bo Malmberg. Hans forskning visar, att det fria skolvalet leder till segregering, framför allt mellan ytter- och innerstad.
Det fria skolvalet leder till social segregering och urholkar områden. Det slår Bo Malmberg, professor i kulturgeografi, fast i en ny studie. Nu föreslår han att Stockholm bygger sig ur problemet – och placerar eleverna under ett och samma tak.
Det fria skolvalet leder till social segregering och urholkar områden. Det slår Bo Malmberg, professor i kulturgeografi, fast i en ny studie. Nu föreslår han att Stockholm bygger sig ur problemet – och placerar eleverna under ett och samma tak.
– Blås ut gallerior i Skärholmen, Tensta och Farsta och skapa skolenheter, säger han.
Franska skolan vägg i vägg med Waldorf, Kulturama och ett antal kommunala alternativ.
Låter det rimligt? Enligt Bo Malmbergs modell är det till och med logiskt.
Det fria skolvalet bidrar till en social segregering och uttömning av områden när eleverna lämnar hemorten för skolor med bättre anseende, menar han, men ser en lösning på problemet.
– Titta på en karta över Stockholm. I förorterna ligger områden med hög medelinkomst och hög utbildning alldeles intill orter där invånarna har det sämre socioekonomiskt ställt. De går i olika skolor, men skulle må bra av att mötas, säger han.
– Det finns flera centrum i Stockholm som geografiskt ligger nära ett antal bostadsområden. Skärholmen, Testa, Farsta och Vårby gård skulle till exempel fungera utmärkt som elevtorg där flera skolor, både fria och kommunala kunde etablera sig. Dessutom skulle det ge ytterstadens centrum en större dragningskraft, säger han.
    I sin forskning vid Stockholms universitet har Bo Malmberg undersökt vilka föräldrar som utnyttjar skolvalet. Resultaten visar skilda prioriteringar mellan olika föräldragrupper.
Högutbildade och svenskfödda utnyttjar skolvalet i större utsträckning än andra. Resultaten överensstämmer delvis med en undersökning av konsultbolaget Sweco, som slår fast att det i stället är familjer med utländsk bakgrund som är bäst på att utnyttja det fria skolvalet i Stockholm.
För andra föräldragrupper är skolan snarare någonting som barnet bara måste ta sig igenom, då är närheten central, säger han.
   Föräldragruppen som utnyttjar skolvalet tenderar även att välja bort skolor som har en hög andel synliga etniska minoriteter. En stor andel socialbidragstagare skrämmer också bort gruppen, enligt Bo Malmbergs rapport.
   En spridning av resultaten mellan olika skolor och områden går även att urskilja. Bo Malmberg ser ett tydligt samband mellan försämrade kunskaper och polariseringen av ambitiösa elever samlade i färre skolor.
– Att ösa in resurser i skolor med missgynnade elevgrupper löser inte problemet med segregation. Med blandande grupper kan man få bättre resultat till lägre kostnad. Det är en teoretisk idé, men värd att pröva, säger Bo Malmberg.
# # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # #  
Fristående skolor har förstärkt segregationen.
Även Skolverket har sagt det.
Jag säger det ännu en gång:
Det är tragiskt att arbetarrörelsen "luras in" i tron,
att valfriheten med fristående skolor går att länka in i den ideologiska samhällssynen och att den innebär en förbättring för "de små" i samhället.
Nej, det är ju inte så !
Ledande borgerliga politiker har länge drömt om en bra skola med hjälp av marknaden – vilket har inneburit en segregerande och ojämlikhetsskapande strävan.
Offentliga resurser förs på detta sätt över till privata bolag, företag eller entreprenörer, som kan välja elever. Fel elever får nej.
  I skollagen står det:
”Den fristående skolan står öppen för alla barn som enligt denna lag har rätt till utbildning inom motsvarande skolform i det offentliga skolväsendet, med undantag för sådana barn vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan.”
Det heter, att intagning till en fristående gymnasieskola bland annat skall ske på grundval av betyg.
   Därmed ökar ojämlikheten, när fristående skolor väljer bort de elever, som har svårigheter av olika slag.
Många krafter i skolans omvärld är oroande, inte minst den aningslösa åsikten att skolan måste marknadsinriktas.
   Fristående gymnasieskolor är en växande marknad.
Flera företag vill ta ett ännu större grepp om marknaden.
De företagen är Tultra Utbildnings AB, Nordens Tekniker Institut AB (NTI), Information & Kompetens i Sverige AB och Baggium AB. Riskkapitalbolag, börsbolag och andra spekulanter hoppas på snabb avkastning inom den omfattande skolsektorn.
Mobila gymnasiet, Mobile e-learning och Distansgymnasiet utnyttjar IT som affärsidé.
”Privata vinstintressen kan inte hindras”, säger bolagschefer. ”Vi inom friskolan tycker att vinst är bra,” skriver friskoleförbundets högsta ledning. Det är därför bra, att vi får höra, att elever i NTI-skolan kritiskt granskar verksamheten.
En marknad styrs av kvantitativa mål.
Skolan har kvalitativa mål.
   En viktig fråga är:
Kan skolan orienteras mot marknaden och näringslivet utan att göra avkall på likvärdighet?
Svaret är ett tydligt NEJ.
Skolverket kritiserar flera fristående gymnasieskolor med naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig utbildning, som inte följer programmålen.
Med beaktande av denna myndighets redovisning kan man tydligt säga, att
fristående skolor är för elitens barn – inte arbetarklassens barn.
Under de senaste åren har flera fristående grund- eller gymnasieskolor gått i konkurs.
Skollagen säger, att den kommunala skolan då är skyldig att ta över verksamheten, vilket ju medför ökade kostnader.






I den allmänna debatten heter det ”en skola för alla barn”
I alla uttalanden heter det ”en skola för alla barn”
Men hur är verkligheten?
Är det som man skriver och uttalar?

 

Nej, det är verkligen inte så
Det är långt ifrån detta förhållande
Det är långt ifrån uttalanden och målsättningar
Det är helt annorlunda

Vi har idag i stället en uppdelad, en segregerad skola
Varför talar man inte mera om verkligheten
Varför gömmer man sig bakom ”skygglappar”, när frågan om skolans problem är på tal?
Vågar man inte se verkligheten?

 

DÄRFÖR:
Vem vågar ta tag i frågan om skolan på allvar?

Vi måste tänka igenom betydelsen av följande förhållanden för vår grundskola Vi skall granska socialdemokratin och verkligheten

 

Jag har gjort detta en gång tidigare
Jag måste göra det nu igen

 

Det så här:

Socialdemokratins mål   Verkligheten
*En skola för alla ………...    *Denna skola finns inte; fristående skolor

                                          utestänger mängder av elever
                            .……..    *Olämpliga åtgärder mot en sju-åring i Majorens

                                          skolvärld 
                            ………     *Elever portas - i en skola för alla barn 
                            ………     *Avstängning skall gälla även på lågstadiet
                            ………     *Etniska klyftor i skolan
                            ………     *Fristående skolor utestänger mängder av elever,

                                          bl.a. de barn, som är handikappade, som har

                                          föräldrar med liten plånbok m.fl.
*Ett gemensamt och
solidariskt samhälle   …..    *Ett segregerat samhälle
*Ett klassfritt samhälle,
utan över- eller under-
ordning         ………………..    *Ett klassuppdelat samhälle med stora

                                          klassklyftor, även vad gäller skolan
*Skattepengar skall
fördelas rättvist     ……….    *Skattepengar blir vinster till aktieägare av

                                          fristående skolor, vinster för utdelning till redan

                                          rika 
                           ……….     *Konkurs med en halv miljon kronor, som mycket

                                          bättre hade behövts för att hjälpa barn med

                                           svårigheter
*En betygsfri skola   …..     *Gradering (betygsättning) av bl.a. de elever, som

                                          har det svårt i skolan? 
                               ……    *Betyg från årskurs 4 (men målet är betyg från

                                          årskurs 1)
*Arbetarrörelsens skol-
politik          ………………….    *Folkpartiets skola genom ”Major Björklunds   

                                          politik"

                                          
Det socialdemokratiska partiet framhåller, att
- att det fria skolvalet förstärker segregationen och ökar klyftan mellan

  resursstarka och resurssvaga elever och
- att sammanhållna skolor, där barn från olika miljöer och med olika bakgrund

  möts i gemensamt arbete, är ett viktigt verktyg för ett jämlikt samhälle.

 

Mot ovan angivna bakgrund är det därför förskräckligt, att det socialdemokratiska partiet säger,
- att möjligheten att kunna välja skola är värdefull,
- att de fristående skolorna har en naturlig plats i utbildningsutbudet och
- att fristående skolor bidrar till ökad mångfald inom skolväsendet.


Majoren presenterade under sina 8 år vid makten för skolan ju nästan dagligen förändringar/försämringar i skolan – inte minst för de barn, som har det svårt.
Någon kontakt med vårt parti förekom ju aldrig i dessa frågor.

Ledande företrädare för vårt parti säger, att ”breda lösningar” på skolans område är viktiga.


Man måste därför på största allvar fråga:
- Är det verkligen så, att folkpartiets skolpolitik skall vara vägledande?
- Har socialdemokratin övergett det tidigare målet angående bedömning av

  elevers resultat i grundskolan, dvs. en betygsfri skola?
- Skall vi nu införa betyg från årskurs 4 (även om det låtsas ske på försök)?
- Varför har socialdemokratin övergett målet om att skapa ”En skola för alla”?
- Varför överger socialdemokratin den grundläggande ideologin om skolan?
- Varför tar man inte tag i de stora, viktiga och allvarliga problemen i skolan?

 

Verkligheten är ju denna:
- Det råder en fasansfull diskriminering och kränkande behandling av barn!
- Det råder en tydlig, klar och avgörande segregering mellan skolor i

   samhället
- Det råder en förskräckligt skadlig segregering i skolan
- Betygsättning av elever med svårigheter har en mycket skadlig effekt på

   deras utbildning
- Var tionde fristående skola bryter mot lagen och säger blankt nej till att ta

   emot barn med funktionsnedsättningar.
- Fristående skolor bryter alltså medvetet mot svensk lag!
- Är inte detta upprörande i ett så kallat välfärdssamhälle, som skall omfatta

   alla människor i samhället!
- Skolan skall ju enligt lagen vara öppen för alla barn!






Skolan skall vara jämlik
Skolan skall vara öppen för alla elever
Skolan skall vara rättvis
Skolan skall vara gemensam för alla elever
Skolan skall vara sammanhållen
Skolan skall ge särskilt stöd till elever med svårigheter

 

Skolor har olika ekonomiska förutsättningar - men det skall inte vara så
Olika förutsättningar mellan skolor inom kommunen skall utjämnas
Uppdelning av elever inom kommunen skall aldrig ske

Förekommande fristående skolor skall vara helt öppna för olika insyn
Experimentet med särskilda skolor, s.k. fristående skolor, måste på sikt upphöra
Fristående skolor innebär mängder av förhållanden av skadlig natur för skolverksamheten

Under senare tid har det framkommit många svåra problem – inte minst i frågan om utbildningen av elever med utländsk bakgrund
Mottagandet av utlandsfödda elever är mycket olika mellan kommunerna
Kommuner stöder utlandsfödda elever på olika sätt
Staten bör gå in för att se till att kommunenerna behandlar skolfrågor på så lika sätt som möjligt
Skolans utbildning och resultat skall inte vara beroende av i vilken kommun utbildningen skett.

 

Här nedan är några artiklar av belysande karaktär om ovanstående skolfrågor:

Resultaten sjunker för elever födda utomlands
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2010/09/08/resultaten-sjunker-elever-fodda-utomlands  
Lärarnas Tidning, 2010-09-08 09:00
Gapet ökar mellan elever födda i Sverige och elever som invandrat efter sju års ålder. Mindre än hälften av de som är födda utanför EU når gymnasiebehörighet.
   Trots stora satsningar i kommuner, som tar emot många invandrare, försämras skolresultaten för de invandrade eleverna dramatiskt. Av de elever, som invandrat till Sverige efter skolstart från ett land utanför EU, är det bara 45,1 procent som når behörighet till gymnasiet. För tio år sedan var andelen 63,8 procent.
För de elever, som är födda i ett land inom EU, är siffran 66,9 procent, en sänkning från 77,4 procent.
För bägge grupperna är det långt till de närmare 91 procent av de inrikes födda eleverna, som når gymnasiebehörighet.
Statistiken är framtagen av SCB och gäller de 38 stadsdelar som har så kallade lokala utvecklingsavtal (LUA) med staten. 

— Ju senare du invandrar, desto svårare är det att hinna i kapp de elever som är födda i Sverige. Vi vet också att orsakerna ligger i föräldrarnas socioekonomiska bakgrund, vad de har för utbildning och kulturellt kapital, säger Nihad Bunar, docent i sociologi vid Stockholms universitet.
I vilken skola eleverna hamnar och hur de tas emot är också viktiga faktorer för resultatet. Har skolan många utlandsfödda elever eller låga betyg så påverkar det de nyanlända eleverna negativt.
— Men det är farligt att marginalisera problemet till att det bara handlar om vissa elever eller en specifik skola. Skolorna i en kommun måste ha en gemensam syn på alla elever och byta elever med varandra så att inte de nyanlända koncentreras till en skola, säger Nihad Bunar.
Men det grundläggande utanförskapet som eleverna upplever är svårt för skolorna att rå på. Det menar Ove Sernhede, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet:
— Skolan pratar för lite om deras värld. Eleverna måste få hjälp att diskutera den fattigdom, segregering och diskriminering som de upplever så att den blir begriplig för dem. Ta läroplanens solidariska värderingar som utgångspunkt. Gör allvar av värdegrunden, uppmanar han.
/Ulrika Sundström
---
Rosanna Dinamarca, Vänsterpartiet:
"Satsa mer på modersmålsundervisning och ge eleverna rätt till ämnesundervisning på sitt modersmål under den första tiden i Sverige. För att klara det vill vi höja statsbidraget och rikta insatserna. Det krävs också ökad lärartäthet och utbildning för lärare i svenska som andraspråk."
---
Ylva Johansson, Socialdemokraterna:
"Vi vill lagstifta om att resurser ska fördelas efter behov. Ett ökat statsbidrag till kommunerna ska riktas till ökad lärartäthet, mindre klasser och till ämnesundervisning på modersmålet. Vi är inte främmande för att öronmärka pengar. Alla elever ska erbjudas läxhjälp."
---
Mats Pertoft, Miljöpartiet:
"Det behövs fler lärare i klassrummet. Vi har ett riktmärke på 9 lärare per 100 elever. Ämnesundervisning på modersmålet är också viktigt den första tiden i Sverige. Modersmålet måste tas mer på allvar. Vi vill att det blir till ett meritämne, det är ju en språkkunskap de har."
---
Sofia Larsen, Centern:
"På kommunnivå kan man göra som här i Örebro där nyanlända slussas ut och fördelas på alla skolor i kommunen. De hamnar i mindre grupper, där de lär sig svenska snabbare och därmed kommer ut i de ordinarie klasserna snabbare. På nationell nivå gynnar de förändringar vi gör alla elever."
---
Gunilla Tjernberg, Kristdemokraterna:
"Eleverna måste få studiehandledning på sitt modersmål. Jag vill att Skolverket ser över hur det ska gå till. Vi måste också lära oss mer om vad som döljer sig bakom statistiken för att kunna rikta resurserna rätt. Vi vill också ge en bonus till skolor som höjer resultaten."
---
Tina Acketoft, Folkpartiet:
"De satsningar som vi genomför, alltifrån lärarutbildning till ny skollag är till för att just höja varje elevs resultat. Just de här eleverna behöver stöttning i språk, både i modersmålet och i svenska. Jag är kluven till ämnesundervisning på modersmålet, svenska är ändå viktigast."
---
Margareta Pålsson, Moderaterna:
"Skriftliga omdömen, tidigare betyg, nationella prov och lösa-skriva-satsningar gynnar alla barn. Språk är viktigt, gärna redan på förskolan. Vi vill också se modersmålslärarna i klassrummet. Och så vill vi ge bonus till skolor i utsatta områden som höjer sina resultat."
= = = =
Lokala avtal ska utvecklas
• Regeringen har avtal med 21 kommuner om att bedriva ett utvecklingsarbete i 38 stadsdelar med ett utbrett utanförskap.
• De lokala utvecklingsavtalen (LUA) är en central del i att motverka segregationen i dessa områden. Vilka insatser som görs i respektive stadsdel styrs av lokala behov.
• Polismyndigheterna, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska samarbeta lokalt.
• De lokala avtalen är en vidareutveckling av tidigare storstadssatsningar som tog sin början på 90-talet, exempelvis "Blommanpengarna".

Läs vidare:
www.regeringen.se  
Sök på "Lokala utvecklingsavtal"
# # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # #    Södertälje/Täby — Skilda världar
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2010/09/09/sodertaljetaby-skilda-varldar  
Lärarnas Tidning, 2010-09-09 13:57
Bild: Anders G Warne
Alla barn oavsett bakgrund ska ha samma möjligheter att nå målen. Så säger lagen. Men så ser inte skolans verklighet ut. Vi har besökt två skolor i Södertälje och Täby och mött två världar med helt olika villkor.
   Backen är brant upp till stadsdelen Fornhöjden i Södertälje. Här står 1970-talets höghus på rad intill den röda envåningsbyggnad som är Fornbackaskolan, en kommunal F-6-skola med integrerade särskoleklasser och klasser för rörelsehindrade.
Fornhöjden är ett av de många miljonprogramsområden i Sverige som byggdes för industriorternas arbetare. Nu har 95 procent av barnen i skolan utländsk bakgrund. Ett eller ett par barn i varje klass är helsvenska.
   Ett entusiastiskt vrål hörs över den i övrigt sommartomma skolgården. Ett gäng fritidsbarn rusar fram och tillbaka över gården. 35 av skolans cirka 125 fritids- och fritidsklubbsbarn är redan på plats. Men det dröjer ett par veckor tills skolan drar i gång på riktigt.
   Skolans enda utbildade fritidspedagog Anna Heikman tar emot och börjar berätta om hur hon under terminerna jobbar systematiskt med livskunskap på förmiddagarna, som hon sedan kan använda i konkreta situationer med barnen på eftermiddagarna.
— Jag jobbar mycket med dramaövningar och andra övningar som handlar om att lära känna sig själv och sina känslor och hur man kan hantera dem, säger hon.
Men i dag håller barnen på med en tiokamp som de själva utformat. Det handlar om att kunna springa och hoppa, sjunga och dansa och mycket annat. Den som sjunger fulast och dansar fulast vinner. Stämningen är vild och lustfylld. Den inrutade skoldagen har ännu inte satt sin prägel.
— Här på skolan gäller det att skapa ett personligt möte och en personlig relation med varje barn. Det är förutsättningen för att våra elever ska lyckas i skolan, säger rektor Susanne Bille-Andersson.

 

Vägen slingrar sig in i det lummiga bostadsområdet Skarpäng i Stockholmsförorten Täby. Här ligger villor med fruktträd i trädgårdarna intill den gula träbyggnad som är Milstensskolan, en fristående F—9-skola som tidigare var kommunal men nu drivs av Pysslingen AB.
   Skarpäng är ett ganska typiskt svenskt villaområde. Inte Täbys mest exklusiva, men invånarna kan räknas till de högutbildade och välbeställda. Ett eller kanske ett par barn i varje klass i Milstensskolan har utländsk bakgrund och då ofta med rötterna i västerlandet.
Det är höstterminens första skoldag och skolan myllrar av barn och vuxna. Men ännu har inte fritids dragit i gång sina mera organiserade aktiviteter. Fritidspedagog Kajsa Lorentzon berättar:
— Vi på fritids jobbar mycket med den sociala kompetensen och med olika kreativa inslag. När vi håller på med livskunskap använder vi ett program som heter Charlie med färdiga lektioner och där tar vi upp saker som händer och som behöver bearbetas.
   Och när första skoldagen är slut springer många barn ut från skolan och in i skogen intill och leker i kojorna som de byggt. Andra håller till på den välutrustade skolgården eller sitter och pratar med sina kompisar. Stämningen är glad och förväntansfull, trots att sommarens frihet nu definitivt är över.
— Här på skolan gäller det att hela tiden ligga steget före. Att vara väl förberedd och veta vad man gör som lärare, säger Ann-Louise Jender, 1—7-lärare.

På båda skolorna jobbar fritids nära och integrerat med lärarna i klassrummen. På Fornbackaskolan är den största utmaningen att arbeta med elevernas språk och kommunikation.
— Vi får mellan tio och femton nyanlända invandrarbarn varje år. Barn som kanske bara varit några veckor i Sverige innan de börjar skolan, säger Fornbackaskolans rektor Susanne Bille-Andersson.
Skolan har inga separata förberedelseklasser utan eleverna börjar direkt i den vanliga åldersadekvata klassen för att få höra och börja prata svenska så fort som möjligt. De nyanlända, som för det mesta börjar i lågstadiet, får också extra undervisning i svenska som andraspråk och specialundervisning om det behövs.
   Modersmålslärarna förbereder barnen före lektionen genom att på barnens modersmål gå igenom det som ska tas upp. Modersmålsläraren i arabiska har sin tjänst på skolan och undervisar i olika ämnen på arabiska.
— Det gäller att använda alla tillfällen till att träna språk och kommunikation. Vi sätter hela tiden ord på det vi gör med barnen. När vi är ute, när vi är inne, vad vi än gör, berättar fritidspedagogen Anna Heikman.
En del av barnen är traumatiserade av svåra upplevelser och lider av posttraumatisk stress. Det märks om inte annat i de ofta våldsamma krigslekarna och som kräver ett aktivt arbete med konfliktlösning på skolan.
   Och resultaten för barnen i stadsdelen Fornhöjden bara rasar. För tio år sedan klarade 64 procent av barnen boende i området gymnasiebehörighet. I dag klarar 50 procent detta. I hela Södertälje klarade 84 procent gymnasiebehörighet för tio år sedan. 2009 hade siffran sjunkit till 77 procent.

 

På Milstensskolan i Täby ligger fokus på baskunskaperna i undervisningen av de yngre barnen. Pedagogiken är rätt så traditionell, bedömer Helena Heuser, arbetslagsledare för 1—3 och ansvarig för fritids.
De få invandrarbarn som finns behöver mest få hjälp att förfina sin svenska så att de förstår ordlekar och liknande.
Våldsamma lekar förekommer knappast. I stället kan det handla om att lära en del barn att vara mindre självhävdande och jagcentrerade i samspelet med andra.
Föräldrarna vill ha ordning och reda, vill att det praktiska fungerar och vill ha ordentlig koll på barnens kunskapsutveckling, enligt Ann-Louise Jender.
— Här är det en utmaning att ha på fötterna i förhållande till föräldrarna. Här engagerar sig föräldrarna väldigt mycket och har synpunkter, positiva som negativa, på allt. Jag är glad att jag har så mycket erfarenhet som jag har och vet varför jag gör det jag gör, säger Helena Heuser.
   Och resultaten för eleverna i Täby som helhet bara förbättras. 2007 var 93 procent av eleverna behöriga till nationellt program i gymnasieskolan. Tre år senare var samma siffra 97 procent. Tio år tillbaka låg siffran på 92 procent.
I Södertälje tjänar invånarna i genomsnitt näst minst i Stockholms län. I Täby näst mest. I Södertälje går 42 procent av kommunens budget till skolan. I Täby 52 procent.
— Vårt största problem i Södertälje är många lågutbildade i kombination med en väldigt hög andel nyanlända invandrare med barn som kommer sent in i grundskolan, säger Thomas Johansson, ordförande (S) i utbildningsnämnden.
Täbys kommunalråd och ordförande i barn- och grundskolenämnden Sofia Paulsson (M) vill hellre tala om utmaningarna.
— Vi måste förbättra andelen med fullständiga betyg till gymnasieskolan och öka andelen behöriga lärare, som är för låg, säger hon.

Men kan utbildningen verkligen bli nationellt likvärdig när förutsättningarna är så olika? Kan kommunerna kompensera tillräckligt för sämre förutsättningar?
I Södertälje fördelas 40 procent av skolpengen utifrån hur de socio-ekonomiska bakgrundsfaktorerna, som utbildningsnivå och andel invandrare, ser ut i området där skolan ligger. Utbildningsnivå väger fem gånger så tungt som invandrarfaktorn.
Extra pengar till nyanlända invandrarelever utgår också under två år. Skolpengen kan variera mellan 45 000 kronor per elev och 55 000 beroende på område.
— Och ändå är resultaten bättre i de områden som får mindre pengar. Men skillnaderna skulle vara ännu större utan kompensationen till de svagare områdena, säger Thomas Johansson.
   I Täby följer skolpengen eleven och är lika stor oavsett i vilket område skolan ligger. För kommunala skolor är den 57 692 kronor för år 1—5, för att ta ett exempel. Skolorna ska klara enklare stödbehov inom ramen för skolpengen. Det finns också en central stödenhet för elever i behov av särskilt stöd. Det finns en särskild peng för svenska som andraspråk och ett pengsystem för barn med olika diagnoser planeras.
I Södertälje tycker Thomas Johansson att det är oacceptabelt med de stora skillnaderna i ekonomiska förutsättningar mellan kommuner.
— Skolan bör fortfarande vara kommunaliserad, men någon form av statligt ansvarstagande behövs för att göra skolan mer likvärdig. Kommuner med sämre förutsättningar bör få öronmärkta pengar.
Täbys Sofia Paulsson är emot en nationell skolpeng och förstatligande av skolan, men tror att Täbys skolpengsmodell skulle vara bra för Södertälje.
— De skulle vinna på att utgå från den enskilda elevens behov av stödresurser istället för att ge resurser till skolor utifrån hur den socioekonomiska situationen ser ut i området där skolan ligger. Det finns inget som säger att inte barn till högutbildade också kan ha behov av stöd.
/Elisabet Rudhe
---
Experternas råd till politikerna
Vad bör göras för att skolan ska bli mer likvärdig över landet?


Namn: Bo Malmberg.
Yrke: Professor i kulturgeografi.
Forskar på Det fria skolvalets betydelse.
”Det borde vara möjligt att i många kommuner åter införa fasta upptagningsområden. Sedan skulle man skapa valfrihet inom skolorna.
Till exempel kan flera pedagogiska profiler rymmas inom samma skola. Samtidigt får skolan elever med olika socioekonomisk bakgrund. Vi vet att kamrateffekterna har stor betydelse särskilt för elever som kommer från socioekonomiskt svagare hem.
Men det är inte rimligt att skattebetalarna ska betala för val av rätt sorts kamrater på det sätt som sker i dag.
För att rå på boendesegregationen i de mest utsatta områdena behöver flyktingmottagandet styras upp och alla kommuner ta ansvar. Nu styrs det i hög grad av var det finns tomma bostäder. Visst skulle Täby kunna hyra villor åt dessa. De måste inte hamna i miljonprogramområdena.”
---
Namn: Sten Svensson.
Yrke Utredare vid Lärarförbundet.
Utreder Den svenska skolans likvärdighet.
»Det behövs en riktad satsning med statliga pengar till de områden och skolor där eleverna allt mer halkar efter. Det finns i dag en tydlig trend att de svagaste grupperna får sämre och sämre resultat medan de starkare inte bara hänger med utan också får bättre resultat. Mer resurser måste gå till dem med störst behov.
De som halkar efter är de som har lågutbildade föräldrar eller har utländsk bakgrund. Men det räcker inte att ge mer pengar, lärarna måste också fortbildas i hur man på ett bra sätt arbetar med dessa grupper.
Gör vi inte det här kommer vi att driva ut dessa grupper i ett utanförskap med stora konsekvenser både för dem och för samhället.«
---
Namn: Kajsa Yang Hansen.
Yrke: Fil dr i pedagogik.
Forskar på Skillnader i skolors förutsättningar och resultat och jämför med hur det ser ut i olika länder.
»Man måste satsa mycket mer än vad man gör i dag i de mest utsatta områdena.
Man måste också höja lärarnas kompetens. Lärarkompetensen har betydelse för elevernas resultat och välbefinnande. Men det tar lång tid innan den effekten visar sig.
Det är viktigt att höja läraryrkets status och satsa på lärarutbildningen. Finland är ett gott exempel. Överhuvudtaget är detta en mycket svår och komplex fråga.
Jag tror inte att det är möjligt att gå tillbaka till ett mera centraliserat sätt att organisera skolan. Detta var inte tillräckligt effektivt. Kanske vissa aspekter som centraliserad skolfinansiering kan ändras tillbaka«.

Södertälje
• Styre: Knapp röd-grön majoritet
• Invånare: 85 960
• Andel med utländsk bakgrund: 42 %
• Lärartäthet i grundskolan: 7,2
• Andel behöriga lärare i grundskolan: 79 %
• Genomsnittligt meritvärde: 197,4
• Andel av budget som läggs på skolan: 42 %

Täby
• Styre Moderaterna i koalition med Kristdemokraterna
• Invånare: 62 936
• Andel med utländsk bakgrund: 17 %
• Lärartäthet i grundskolan: 7,3
• Andel behöriga lärare i grundskolan: 86 %
• Genomsnittligt meritvärde: 234,8
• Andel av budget som läggs på skolan: 52 %
• Källor: SCB, »Öppna jämförelser — Grundskolan 2010« (SKL), Skolverkets kommunblad
# # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # 

 

 

 






Det är hög tid att göra förändringar!
Återskapa den gemensamma, rättvisa, jämlika och socialt sammanhållna skolan för alla elever!
Många talar och skriver detta om skolan, men alltför få personer står upp för ett förverkligande
Avskaffa allt som motverkar detta mål
Ta bort uppdelningen av skolsamhället
Ta bort skattebetalda fristående skolor
Denna skolform motarbetar tydligt ett sammanhållet skolsystem
Fristående skolor medverkar till segregation, både etniskt och socialt

Segregation är en uppdelning av skolsamhället
Man talar om alla nackdelar med segregationen i form av rasåtskillnad, rasdiskriminering, åtskillnad och särskiljande av människor.
Men man tar inte tag i huvudproblemet
Ofta gör man ingenting
Varför handlar människan på det sättet

 

DÄRFÖR: Ta tag i huvudfrågorna i fråga om uppdelningen av samhället, bl.a. segregationen!

Här nedan följer ett antal artiklar bl.a. om segregering, fritt skolval och fristående skolor.

 

Segregering hotar kunskap
http://www.sv.se/sv/Nyheter/Ledare/Segregering-hotar-kunskap/  
Per Gustafsson, Chefredaktör Impuls; Ledare i SVs tidning Impuls nr 8 2009
   Inom SVs (Studieförbundet Vuxenskolans) studiecirklar står deltagarna och den lilla gruppen i fokus. Utgångspunkten för SVs bildningssyn är, att möta deltagarna på individens egna villkor.
   Bildning är en process, som formar våra tankar och personligheter. Det räcker inte med överföring av information för att få kunskap. Informationen behöver värderas, integreras, förstås och mogna till insikt. I goda miljöer är lärandet en ständigt pågående process, där deltagarna har huvudinflytandet. En viktig poäng med studiecirkeln är mötet med människor med olika bakgrunder och erfarenheter, som därmed berikar varandra!
   Med denna bildningssyn som grund finns det stor anledning att också reflektera över utvecklingen av den svenska ungdomsskolan.
   Skolverket har konstaterat, att resultaten i grundskolan inte utvecklas i rätt riktning. Internationella studier visar, att svenska elevers resultat ligger på en genomsnittlig nivå eller över i förhållande till andra deltagande länder. Utvecklingstrenden är dock genomgående negativ, menar Skolverket.
Det mest intressanta är vilka sammanfattande bedömningar Skolverket nyligen gjorde för att det blivit så. I verkets lägesrapport 2009 (Nr 337) hänvisas till en stor mängd forskning, som pekar ut fyra viktiga faktorer, som tillsammans har påverkat elevernas skolresultat negativt:


1. ÖKAD SEGREGERING. I början av 1990-talet infördes det fria skolvalet med möjlighet att starta fristående skolor. Samtidigt har boendesegregationen ökat. Sammantaget har det lett till, att det blivit vanligare, att elever med likartad bakgrund samlas på samma skola. Resultatskillnaderna mellan skolor och elevgrupper har ökat. Föräldrarnas utbildningsnivå har fått större betydelse för resultatet. Den ökade segregeringen har varit negativ för kunskapsutvecklingen. Positiva kamrateffekter som är viktiga för i synnerhet lågpresterande elever förloras, och lärarnas förväntningar på elevers prestationer anpassas till elevernas tidigare prestationer.


2. DECENTRALISERING. Det svenska skolsystemet har förändrats från att vara ett av västvärldens mest centraliserade system till ett av de mest avreglerade systemen. En av avsikterna med decentraliseringen var att kommunerna skulle kunna fördela resurserna utifrån lokala behov. Men idag ser vi, att skolor ofta kompenseras blygsamt för socioekonomiska faktorer. Inte ens i de mest segregerade kommunerna tilldelas skolor alltid extraresurser för att förbättra möjligheterna för ökad måluppfyllelse.

 

3. SÄRLÖSNINGAR. Den tidigare grundprincipen om en integrerad grundskola har ersatts av alltmer särskiljande lösningar. Det har blivit vanligare med till exempel särskilda undervisningsgrupper för elever i behov av stöd. Elever delas också in i olika grupper efter kunskapsnivå. Forskning visar, att sådana lösningar generellt inte påverkar elevernas resultat i positiv riktning. Ofta uppstår stigmatiserande effekter, och elevens självbild och motivation påverkas negativt. I segregerade grupper påverkas elevernas resultat även av kamrateffekter och lärarnas lägre förväntningar.

4. INDIVIDUALISERING. I nya läroplaner och kursplaner har lärarna fått mer utrymme att forma undervisningen efter elevernas olika förutsättningar och behov. Men resultatet har blivit standardisering i form av mer arbete på egen hand och mindre lärarledd undervisning i helklass. Detta påverkar elevernas resultat negativt och gör också, att stödet hemifrån blir allt viktigare.
Rapporten kom nyligen.
Tyvärr förs ännu inte någon allmän debatt om just dessa slutsatser. Det är dags att bredda skoldebatten om även detta.
# # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # 
Flera orsaker bakom sämre resultat i grundskolan
http://www.lararnasnyheter.se/hogskolan/2010/05/07/flera-orsaker-bakom-samre-resultat-grundskolan  
Lärarnas Nyheter, från Högskolan, 2010-02-01
Lärarnas kompetens framhålls som en av de viktigaste faktorerna som avgör elevernas prestationer. Klasstorlek, lärartäthet och ökad segregering är andra viktiga faktorer.
   Svenska elever presterar sämre i skolan idag än för 20 år sedan. Orsaken är bland annat kommunaliseringen av skolan, en ökad segregering, det fria skolvalet och individualiseringen. Det visar en omfattande rapport från Skolverket, ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?”.
   Rapporten ska ligga till grund för de reformer, som väntar det svenska utbildningssystemet framöver, och innehåller bland annat en sammanställning av den senaste tidens forskning vad gäller olika faktorers inverkan på elevernas resultat.
   - En av många slutsatser är, att klasstorlek och lärartäthet har betydelse för elevers resultat, allra tydligast för elever i de tidiga åren och från hem där eleverna inte får stöd i sitt skolarbete. Men den allra viktigaste resursfaktorn i skolan är lärarnas kompetens, säger professor Jan-Eric Gustafsson i ett pressmeddelande. Han står tillsammans med sina forskarkollegor bakom flera kapitel i rapporten.
   När skolan kommunaliserades var en förhoppning, att kommunerna skulle kunna fördela resurserna bättre, eftersom de har en god kunskap om de lokala behoven, och att skolan därmed skulle bli mer likvärdig. De förhoppningarna har kommit på skam. Skolor i segregerade områden har till exempel inte tilldelats de extra resurser de är i behov av. I stället har segregeringen ökat, vilket det fria skolvalet varit en bidragande orsak till. Elever med liknande bakgrund har sökt sig till samma skolor.
   Individualiseringen har inneburit mindre lärarledd tid, och därmed ökat behovet av stöd hemifrån, vilket slår mot de svagaste grupperna.
/Lotta Holmström
# # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # #    Blir du chanslös, lille vän?
http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2010/02/26/blir-du-chanslos-lille-van  
Pedagogiska Magasinet, 2010-02-26 01:00
En socialliberal politik bör ha som grund att alla människors livschanser ska vara så stora som möjligt. Men den skolpolitik som Folkpartiet bedrivit gick närmast i en icke-liberal riktning. Den minskade i stället många människors livschanser och möjligheter.
   Folkpartiet placerar sig i en idétradition med rötter hos filosofer som John Locke, Jeremy Bentham och John Stuart Mill. Den liberalism som Folkpartiet står för kallas på engelska för ”Liberal Equality” eller – på svenska – socialliberalism.
   Vad socialliberalism innebär har flitigt debatterats, med det kanske viktigaste bidraget A Theory of Justice publicerat av filosofen John Rawls 1971. Andra nutida tänkare som går att placera in i traditionen är till exempel Nobelpristagaren Amartya Sen, rättsfilosoferna Ronald Dworkin och Bruce Ackerman samt filosofen Susan Moller Okin.
   Här kommer utgångspunkten att vara den Rawlska varianten, men när det gäller den fråga som är relevant här – det som Folkpartiet kallar för livschanser – är de andras tänkande likartat.
   John Rawls ställer i A Theory of Justice upp två principer för hur ett rättvist samhälle bör vara konstituerat. Den första principen kan enkelt beskrivas som de vanliga politiska friheterna eller det som på Folkpartispråk heter ”andlig frihet”. Den andra principen handlar om fördelningen av välfärd på ett rättvist sätt:
   ”Social and economic inequalities are to be arranged so that they are both:
     a) to the greatest benefit for the least advantaged, …, and
     b) attached to offices and positions open to all under conditions of fair equality of opportunity.”
I ett rättvist samhälle kan det finnas skillnader mellan människor men dessa måste gynna den som är sämst ställd och vara möjliga för alla att uppnå. Om man väljer mellan två samhällen, där det första innebär, att välfärden för den sämst ställde är bättre, och det andra att allas möjlighet att uppnå alla positioner är större, ska man välja det senare.
   Inget samhälle lär bli modellerat efter detta men för att mäta om en politik går i liberal riktning är det en fungerande måttstock. En socialliberal politik bör alltså ha som grund att människors livschanser – deras möjlighet att nå vilken position i samhället som helst – ska vara så stora som möjligt.
   I en mycket snäv, teoretisk tolkning går det att hävda, att alla positioner i ett samhälle som Sverige är öppna för alla, men i praktiken är det mycket som måste till. En av de viktigaste frågorna blir, hur man organiserar skolväsendet. Låt oss ta några sakfrågor och se om de förändrar allas livschanser.
   En fråga som Folkpartiet driver är en mer differentierad skola: man vill se mer av fristående skolor, mer av fritt skolval och mer av klasser med specialinriktningar. Detta driver partiet, eftersom det ökar den ”materiella friheten”.
   Men underlättar det samtidigt allas livschanser? Som vi såg, var det det som borde vara den styrande principen vid ett val mellan två olika system. Om segregation och minskade livschanser för vissa är resultatet, bör man betänka sig både en och två gånger.
   Det resultat vi ser är snarast minskade livschanser för vissa. Skolverket uttrycker det i en rapport som kom i höstas, Vad påverkar resultaten i svensk grundskola, på följande sätt:
   ”Skolverket identifierar en viss förskjutning i det svenska skolsystemet i riktning mot segregering. En rad studier visar, att skolornas elevsammansättning har blivit mer homogen, dvs elever med likartad bak-grund samlas på samma skola i högre utsträckning. Det har även blivit större resultatskillnader mellan olika skolor och mellan olika elevgrupper, framförallt utifrån social bakgrund. En slutsats är att föräldrarnas utbildningsnivå fått en större betydelse för elevernas resultat samt att val av skola betyder mer.”
   För den som är liberalt sinnad är det viktigt, att man får välja skola, men det får inte ske till vilket pris som helst. Om skolvalet leder till att de elever, som har sämst förutsättningar klarar sig sämre, kan en socialliberal bara välja en av två handlingsvägar: endera avskaffa skolvalet eller se till att de negativa effekterna minimeras.
   I den dagliga praktiken väljer Folkpartiet dock inte det sistnämnda. I det som borde vara partiets skolexempel, Stockholm (vars skolborgarråd är partistyrelseledamoten Lotta Edholm och där Jan Björklund tidigare haft samma roll), har man under de år Lotta Edholm varit vid makten, låtit det socioekonomiska tillägget vara konstant, samtidigt som elevpengen ökat med tio procent.
   I praktiken betyder det, att skolor i socioekonomiskt svaga områden har fått en minskad andel av skolresurserna. Om avsikten vore att maximera allas livschanser är det en politik, som går åt fel håll.
   Gymnasieskolan ska delas i en yrkesförberedande och en högskoleförberedande del. Den som läser på den yrkesförberedande delen får inte grundläggande behörighet till högskolan utan måste läsa extra

alternativt komplettera på KomVux.
   Här är det uppenbart, att en politik som syftar till att ge många goda möjligheter att nå alla positioner i samhället snarare borde gå i den andra riktningen. Jan Björklund förefaller helt enkelt att ha missförstått den grundläggande liberala tanken.
   När det gäller två av de yrkesförberedande programmen, barn och fritidsprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet, har man insett problemet, inte minst för att dessa är grundutbildning för många flickor från arbetarklassen, som sedan väljer att studera vidare till förskollärare eller sjuksköterskor.
   Därför avsåg man, enligt propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (2008/09:199), att ge Skolverket i uppdrag att överväga ”vilka behörighetsgivande kurser som bör erbjudas”. Gott så, men en bättre idé vore att låta alla gymnasiestuderande – eller åtminstone de som läser på dessa två program – få grundläggande behörighet från början.
   Men det var först, när förslaget kopplades till förändringarna i urvalsgrupper för dem som sökte till högskolan, som det klart framgick vilken kraftig försämring det var för den som läste på yrkesprogram och som därefter kunde tänka sig att studera vidare. Då kom de som sökte på betyg till högskolan att delas i två grupper: direktgruppen och kompletteringsgruppen.
   I direktgruppen hamnade den som var behörig från gymnasieskolan samt den som läst minst två tredjedelar av sin utbildning på komvux. Den som har läst mindre på komvux, oavsett om man hade kompletterat för att nå grundläggande eller särskild behörighet eller konkurrenskompletterat för att höja sitt betyg, hamnade i den andra.
   Platserna fördelade därefter efter gruppernas storlek, men kompletteringsgruppens platsantal minskade därefter med en tredjedel. Dessa gavs i stället till direktgruppen. Den som kom direkt från gymnasieskolan fick det lättare och den som kompletterade svårare.
   Eftersom regeringen samtidigt införde en gymnasieskola, där de flesta som hade läst på yrkesförberedande program inte blev behöriga till högskolan och därför måste komplettera så stängde man i praktiken dörren för dem som inte valt ”rätt” från början. Och de som i hög grad valde ”rätt” var de som hade föräldrar, som själva hade studerat på högskolan.
   Förslaget minskade de sämst ställdas möjlighet att nå alla positioner i samhället och borde också öka den sociala snedrekryteringen.
   Därtill infördes meritpoäng vid ansökan till högskolan. Detta innebar, att den som har läst rätt kurser i gymnasieskolan kunde tillgodoräkna sig maximalt 2,5 extra poäng.
   Poängen fick den som har läst vissa ämnen på en tillräckligt hög nivå. En sådan var till exempel moderna språk på minst steg 3, vilket förutsatter, att man har läst språket redan i grundskolan. För att få meritpoäng gällde det alltså att välja ”rätt” redan i grundskolan. Den som valt rätt som 11-åring fick en större chans att komma in på läkarutbildningen och andra populära elitutbildningar i framtiden.
   En erfarenhet från de internationella jämförande undersökningarna till exempel Pisa är, att tidigare val är mer påverkade av föräldrarnas bakgrund. Genom meritpoängen för man i ett tidigare skede in val som kommer att minska livschanserna för barn från icke-akademiska hem.
   Jag har här jämfört hur delar av den skolpolitik som Folkpartiet med utbildningsminister Jan Björklund i spetsen förhåller sig till socialliberalismen. Mycket talar för att partiet lägger för stor tonvikt vid ”materiell frihet”, på bekostnad av allas livschanser eller möjlighet att nå alla positioner i samhället.
   Ett samhälle där alla positioner i realiteten är öppna för alla är en utopi, men för att en politik ska kunna kallas för socialliberal bör den öka dessa möjligheter i stället för att minska dem.
   Den politik som Folkpartiet för i dag, åtminstone utifrån dessa exempel, går åt motsatt håll: den minskar mångas möjligheter att nå vissa positioner. Den klarar därmed inte det Rawlsianska kriterium som sattes upp på hur en liberal stat bör vara utformad.
   Men det är nog inget att förvånas över. Sverige saknar – tyvärr – ett parti som sätter liberalismen främst. Folkpartiet har i stället utvecklats till ett intresseparti för den utbildade medelklassen.
/Johan Ernestam; pedagogiska.magasinet@lararforbundet.se  
# # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # #   ”Ökad konkurrens gav ojämn kvalitet"
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2010/04/01/okad-konkurrens-gav-ojamn-kvalitet  
Lärarnas Tidning, 2010-04-01 16:01
Ligger det fria skolvalet bakom försämrade skolresultat? En stor kulturgeografisk studie ska svara på frågan. Bo Malmgren leder arbetet.
   Professorn i kulturgeografi huserar allra längst bort i den långa korridoren i Geovetenskapens hus vid Stockholms universitet. Jag kikar in genom glasdörren och gör bedömningen, att här råder kreativ oreda. Bo Malmberg kommer släntrande och förklarar varför just kulturgeografi är ett så bra ämne att ägna sig åt.
   - Man kan studera nästan vad man vill inom ramen för det. Och som min företrädare sa: Det behövs bara två akademiska ämnen - geografi som studerar det jordiska och teologi som studerar himlen.
   Han och hans två forskarkolleger Eva Andersson och John Östh har precis påbörjat ett stort forskningsprojekt om skolval och segregation, med pengar från Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté. Liksom flera andra forskare har Bo Malmberg upptäckt att all skolpolitik inte vilar på vetenskaplig grund.
   Nu ska han försöka ta fram vetenskapligt belagda fakta när det gäller vad som egentligen är på gång i det svenska fullskaleexperimentet med fritt skolval och fristående skolor.

 

Vad är det som håller på att hända?
— Det som händer nu är att skillnaderna mellan skolors resultat ökar alltmer, samtidigt som det genomsnittliga skolresultatet i landet sjunker. Skillnaderna är störst i regioner där det bor många med utländsk bakgrund. Det är detta som vi ska försöka finna förklaringar till.
I höstas kom Skolverket med en kunskapsöversikt som tog upp de ökade skillnaderna mellan skolor och de sjunkande resultaten.Vad nytt kommer din forskning att tillföra?
   - Det finns begränsat med svensk forskning som studerar segregation, etnicitet och skolresultat. Nu kan vi använda data på en detaljnivå som inte studerats tidigare. Det är uppgifter från Pisaundersökningarna och från den stora svenska databasen Place. Den innehåller avidentifierade uppgifter från 1990 och framåt om alla svenska elever, deras bostadsområden och skolresultat.
   Många hävdar att det är boendesegregationen som ligger bakom de ökande skillnaderna mellan skolors resultat. Håller du med?
   - Det räcker inte som förklaring. Mycket talar för att det är det fria skolvalet som ligger bakom. Vi har gjort ett experiment med hjälp av vår databas där uppgifter finns om elevers resultat, bostadsområde och vilken skola de faktiskt går i. Vi har i experimentet på papperet flyttat elever som bor i samma område till områdets skola. Då visar det sig att skillnaderna i resultat mellan dessa skolor är rätt så liten.
   - Det betyder att det inte är boendesegregationen som är huvudorsaken till de ökande skillnaderna mellan skolors resultat, som också visat sig under 2000-talet.


Vad kan det fria skolvalet föra med sig?
   - Elever med olika förutsättningar skiktas upp mellan olika skolor. Och det påverkar skolornas resultat. Det finns forskning från USA som visar att det finns en brytpunkt kring 50 procent. När andelen elever från socioekonomiskt mer utsatta grupper blir 50 procent eller mer i en skola så försämras resultaten för alla elever och mest för de svagaste eleverna.
   - Det stämmer också överens med resultaten från Pisa. Det är en hypotes som vi har med oss i vår forskning.


Men från friskolehåll brukar man föra fram att det fria skolvalet gör det möjligt att välja sig bort från en socioekonomiskt utsatt miljö. Stämmer inte det?
   - Möjligtvis kan det gälla för motiverade individer från vissa etniska grupper. Men knappast för elever från socialt utsatta hem. Vi har tittat på hur det ser ut i Uppsala. Där ligger de socioekonomiskt utsatta bostadsområdena utspridda i olika stadsdelar.
   - Men de som väljer en centralt belägen fristående skola kommer inte från de utsatta områdena, utan från medelklasshem i hela stan. Barnen till socialbidragstagarna går kvar i de skolor som ligger där de bor. Nu ska vi undersöka hur det ser ut i hela Sverige.


Vad vet man om drivkrafterna bakom de processer som förändrar elevsammansättningen i skolor?
   - Det finns forskning som visar hur skolor som från början har barn från till exempel två olika stora etniska grupper tillslut domineras av barn från den grupp som från början var i minoritet. De flesta i den dominerande gruppen accepterar minoriteten till att börja med. Men så börjar några från den gruppen flytta sina barn, vilket leder till att minoritetsgruppens andel ökar och så accelererar det.
   - Det här kallas "tipping point" teorin. Det finns inte så mycket svensk forskning kring detta. Men forskning från andra länder visar att det ofta fungerar så här och att etnicitet har stor betydelse i de här processerna. Vi ska göra en enkät om detta också.


Och lärarna då? Hur påverkas de av segregationen?
   - I ett etniskt homogent samhälle som till exempel det finländska kan det finnas en stark solidaritet också med underklassens barn. Det är hög status att undervisa dem. Men består underklassen alltmer av etniska minoriteter så kan den solidariteten suddas ut. Då blir det inte lika hög status att undervisa dem.
   - I Sverige är till exempel skillnaderna i resultat mellan skolor större i regioner där det finns mer av etniska minoriteter, än i andra regioner.

 

Vad tycker du om den i Sverige förda skolpolitiken?

   - Det fria skolvalet och de fristående skolorna skulle leda till förbättrade resultat genom ökad konkurrens, hävdade man när reformerna genomfördes. Men det har vi inte sett något av.
   - Skolvalsreformerna har inte lyckats leverera bättre resultat utan sämre, och dessutom större skillnader. Det borde ha ingått i diskussionen inför reformerna att de skulle kunna leda till ett skolsystem med ojämn kvalitet.

 

Har politikerna tappat greppet om utvecklingen?
   - Nej, det är absolut inte för sent att ta tag i problemen. Man måste återigen börja se på skolan som ett samhällsuppdrag och inte bara som en fråga om föräldrars valmöjligheter.
/Elisabet Rudhe; elisabet.rudhe@lararforbundet.se  
---
• Den etniska boendesegregationen är tydlig i Sverige. I 60 procent av bostadsområdena har nästan alla barn svensk bakgrund.
• I fyra procent av bostadsområdena har mer än hälften av barnen utländsk bakgrund.
• Bostadsområden där en majoritet av barnen har utländsk bakgrund finns framför allt i storstäderna, men också i en del mindre städer.
• Sverige tillhör de fem mest skolsegregerade länderna i EU. I Finland, vars skolsystem liknar det svenska före friskolereformen, är den sociala skolsegregationen lägst i EU.
---
Bo Malmberg
Aktuell med "Forskning om skolval och segregation"
Professor i kulturgeografi
Ålder 51 år
Bor i Uppsala
Familj: Fru och tre barn
Fritid: Mat, familj, vänner
Läser om Historisk och ekonomisk utveckling som rör hela världen.
Lyssnar gärna på Puccinis opera Bohème
Lagar gärna Fiskgryta av bouilla-baissetyp
Favoritpryl: Det är en högtidsstund när den amerikanska tidningen »New York Review of Books« dimper ner i brevlådan. "Där hittar jag emellanåt tankar som inte tänkts förut. De dyker så småningom upp i den svenska idédebatten."






Jag återkommer här med ett inlägg om ytterligare några förhållanden, som är viktiga.


Sammanfattningsvis:


Rektorn är viktig för skolan
Rektorns utbildning, kunskap, erfarenhet och engagemang är viktigt
Pappersarbete hör inte till rektorns arbete
Rektors pedagogiska ledarskap skall stärkas.
Rektor skall aktivt stödja, stimulera och inspirera lärarna
Det heter, att tjugo procent av ”rektorerna behöver ta ett större ansvar för ledning och samordning av den pedagogiska verksamheten.”
Administration bör i huvudsak skötas av kanslipersonal

 

Avsluta experimentet med skattefinansierade fristående skolor!
Skattefinansierade skolor som är
- segregerande
- socialt uppdelande
- stängda för insyn, inte minst ekonomiskt
skall inte tillåtas.

Valfrihet som delar upp och segregerar skolsamhället skall inte förekomma
Lärarutbildningen skall förbättras och framför allt fokuseras på de centrala delarna i lärarnas uppgift
Lönesättningen och lönenivåerna för lärarnas skall tydligt förändras och förbättras

 

Utbildningen för elever med olika slag av svårigheter skall förändras och förbättras
Barnkonventionen skall ligga till grund för alla beslut om skolan och eleverna
Lärarna pedagogiska kunskap och lärande måste förbättras
Lärarnas förklarar inte uppgifter tillräckligt väl
Läraryrkets status måste öka

Betygen fyller egentligen ingen uppgift för utbildningen – annat än att sortera eleverna
Elever som exempelvis saknar ordförråd och andra förutsättningar skall tvingas delta i betygsprov på sådant som de inte kunnat lära sig

 

Skolresultaten försämrades kraftigt under alliansregeringen och Major Björklunds ledning
Särskilt kunskaperna i matematik, läsförståelse och naturvetenskap försämrades
Kunskaperna försämrades tydligt mellan åren 2009 och 2012.
För första gången presterar svenska elever under OECD-genomsnittet i såväl matematik som läsförståelse och naturvetenskap.
I PISA 2000 och 2003 presterade svenska 15-åringar över OECD-genomsnittet i samtliga tre kunskapsområden
Svenska 15-åringars genomsnittliga resultat har försämrats mest jämfört med alla andra OECD-länder

Pojkar och lågpresterande elever tappar mest
I matematik är nedgången lika stor bland låg- och högpresterande elever.
I läsförståelse och naturvetenskap är det främst de lågpresterande eleverna som tappat mest.
PISA 2012 visar också, att pojkar har försämrat sina resultat i större utsträckning än flickor i såväl matematik som läsförståelse och naturvetenskap.
Likvärdighet försämrats i läsförståelse och naturvetenskap
Både starka och svaga elever har försämrat sina resultat kraftigt
Insatser för att hjälpa eleverna måste sättas in tidigt, dvs. i förskolan och på lågstadiet

 

Det finska skolsystemet utvecklats långsamt och med eftertanke.
I Sverige gäller, att kommunalisering, fritt skolval och en i vissa regioner explosionsartad friskoleexpansion och ett diffust målrelaterat betygssystem är exempel på reformer, som försämrat skolan på systemnivå.

Man har uttalat, att rikskapitaliserna ska bort från skolan
Trots detta öppnas flera nya skolor som ägs av just rikskapitalister
Nya friskolor öppnas ständigt

 

Skolans problem är alltså bl.a.
- Disciplinen i skolan måste tydligt förbättras
- Ojämlikt, dålig disciplin i klassrummen
- Lärare som drunknar i pappersexercis
- Modellen med skolval fungerar inte

Låt rektorerna vara rektorer
http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2013/04/29/lat-rektorerna-vara-rektorer  
Pedagogiska magasinet, 2013-04-29
"Avlasta rektorerna så de kan fokusera på det pedagogiska ledarskapet och leda sin verksamhet mot en ökad och positiv utveckling", anser Björn Svensson.
Debatten om lärarnas arbetsbelastning är högaktuell, och man diskuterar mängden av dokumentation som lärare är ålagda att genomföra. I linje med det bör man även se över rektorernas arbetsbelastning.
   Rektorernas primära uppdrag är att fungera som pedagogiska ledare för skolverksamheten och coacha lärarna till nya möjligheter i lärandesituationer. Att få feedback och respons på lärandemetoder främjar utvecklingen hos lärare och hjälper dem att utvecklas och hitta nya, framgångsrika vägar till lärande.
   I Lgr 11 talar man om den pedagogiska ledningen som en förutsättning för att skolan ska utvecklas kvalitativt. Rektorerna bör därför vara nära knutna till den verksamhet han eller hon leder för att på så vis ges möjlighet att driva skolan framåt i utvecklingen och stödja lärarna i deras dagliga arbete.
   I skollagen står att ”det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor” och att rektor ”ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas” och i Skolinspektionens kvalitetsgranskning ”Rektors ledarskap” skriver man, att ”rektorns pedagogiska ledarskap, kopplat till praktiken och det undervisningsnära, behöver stärkas. Rektorn behöver ge ett aktivt stöd, stimulans och inspiration till lärarnas eget lärande om vad som skapar framgångsrik undervisning.”
   Man nämner även, att tjugo procent av ”rektorerna behöver ta ett större ansvar för ledning och samordning av den pedagogiska verksamheten.” För att ges möjlighet att genomföra dessa åtaganden på ett effektivt sätt, bör man se över rektorers arbetsbelastning och öppna för möjligheter att lägga mer tid till att stärka lärare i deras lärande och stödja dem i pedagogiska situationer.
   Rektor bör även ges större utrymme i tjänsten att stödja lärare i att finna relevant forskning, som kan ligga till grund för framgångsrikt lärande. I skollagen står det tydligt att ”utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”. Här är det viktigt, att rektor ges möjlighet att vägleda lärare till att finna relevant forskning, som kan stötta dem i deras lärandesituation och kan fungera som ett bollplank, där lärare och rektor tillsammans arbetar fram en framgångsrik undervisningsmetodik.
   Under 2009 och 2010 genomförde Arbetsmiljöverket en granskning av rektorers arbetsbelastning i Västra Götaland och Halland, och flera kommuner fick anmärkningar för att arbetsbelastningen var allt för hård. Många rektorer arbetar 60 timmar i veckan i stället för de 40 som är den reglerade arbetstiden. Runt om i landet ställs höga krav på att skolorna ska höja meritvärdena och skapa en förbättrad lärandemiljö. Då krävs också, att rektorerna kan få vara de pedagogiska ledare, som de är menade att vara. Med det i åtanke finns det stor anledning att genomföra fler undersökningar i landet, och sedan avlasta rektorerna så de kan fokusera på det pedagogiska ledarskapet och leda sin verksamhet mot en ökad och positiv utveckling.
-----
Så kan skolan förbättras
http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2013/04/30/sa-kan-skolan-forbattras  
Pedagogiska magasinet, 2013-04-30 15:18
Många av landets skolor har fått förödande kritik av Skolinspektionen. De ansvariga har svårt att förklara, varför skolorna inte har blivit bättre, sedan de tidigare fått samma kritik. Det är inte konstigt. ”Skolan kan inte bli nämnvärt bättre genom någon Quick Fix på lokal nivå. De grundläggande problemen har skapats på central nivå. Att jaga syndabockar bland rektorer och lärare hjälper därför inte. För att få en radikal och varaktig förbättring av skolan krävs andra åtgärder”, menar Per Acke Orstadius.

 

Åtgärder som till exempel följande:
Begränsa valfriheten i skolan.
Det är välutbildade och välbeställda föräldrar, som kunnat utnyttja rätten att välja skola för sina barn. Denna rätt medför problem för de skolsvaga eleverna. Skolorna i problemtyngda områden förlorar resurser genom bortfall av skolpengar. De har inte råd att anställa den stödpersonal som behövs. De skolsvaga eleverna förlorar också den draghjälp som de kunnat få av elever med bättre förutsättningar att klara skolarbetet.

Låt lärarutbildningen bli en yrkesutbildning.
Bygg upp lärarutbildningen utifrån de problem och situationer som möter läraren i arbetet, inte utifrån krav från forskare som vill undervisa om sådant som de kan. Använd mer av yrkesverksamma lärare i lärarutbildningen. Lärare som helst fått en gedigen fortbildning i didaktik.


Låt alla lärare få samma lön.
Att få några tusenlappar mer i lön än vad kollegorna får bidrar bara marginellt till att öka lärarens ambition i jobbet. Men att få några tusenlappar mindre i lön än vad kollegorna får kan fördärva mycket av en lärares självkänsla och lust att ge järnet i jobbet. Det senare gäller särskilt, när läraren uppfattar lönesättningen som orättvis. Att sänka lönepåslagen för alla lärare på en skola med låga resultat är ett sanslöst kontraproduktivt förslag. Att ge forskare som återvänder till skolan 10 000 kr mer i månaden än vanliga lärare är också ett dåligt förslag. Kollegorna kan ha svårt att upptäcka den lärarskicklighet hos forskarna som sägs motivera deras höga löner.

 

Ta barnkonventionen på allvar.
Låt inga viktiga beslut fattas innan man undersökt konsekvenserna av dem för eleverna. Barnens bästa ska ligga till grund för alla beslut om skolan enligt Barnkonventionen. Så har sällan skett vid de skolbeslut som skolminister Björklund fattat.

Släpp fokuseringen på Pisa och Timms.
Skolan ska släppa friska elever ifrån sig som har användbara kunskaper, gott självförtroende och förmåga till kreativt skapande, kritiskt tänkande och samarbete. Detta är viktigare än att svenska elever får med sig mer av de lätt mätbara ämneskunskaperna än eleverna i andra länder. Släpper man den hårda fokuseringen på de mätbara kunskaperna, kan också undervisningen göras mera stimulerande för eleverna.

 

Slopa de graderade betygen.
Detta förslag kom från samtliga elva ledamöter i den arbetsgrupp som 1989 av regeringen gavs i uppdrag att undersöka betygens funktioner och betydelse. Betygen har inte någon annan funktion än att sortera eleverna. Det är inte rimligt att elever som saknar ordförråd och andra förutsättningar ska tvingas delta i betygsprov på sådant som de inte kunnat lära sig. Deras misslyckanden gör, att de tappar självförtroende och lust att lära. Det är inte rimligt, att så många elever i varje årskurs hindras att få den gymnasieutbild-ning de vill ha, för att de inte fått godkänt betyg i matematik. Det är heller inte rimligt, att mer än 50 000 elever i varje årskurs lider av stress och oro för att inte få tillräckligt bra betyg, att många elever blir sjuka av denna stress, skadar sig själva och till och med överväger att ta sina liv.

Låt högskolan ordna egna antagningsstrukturer.
Det krävs vissa kunskaper, vissa egenskaper och vissa erfarenheter för att en elev både ska kunna klara av utbildningen till ett yrke och sedan kunna utöva det på ett bra sätt. Men det är ju inte samma förutsättningar, som krävs för alla yrken. Det är därför inte rimligt att bedöma de sökandes förutsättningar bara genom att se på de skolbetyg de fått. Alla utbildningar är unika. Därför borde man göra som till exempel brandmanna- och skådespelarutbildningarna och utforma inträdeskraven efter vad de sökande behöver kunna. Eleverna skulle tidigt få veta vad som krävs av dem för att komma in på utbildningen. De skulle då kunna förbereda sig genom att välja rätt kurser. Denna förändring av antagningsrutinerna skulle också göra att betygens betydelse i skolorna avdramatiseras.

 

Dra ner på Skolinspektionen.
Det är viktigare att skapa kunskap än att mäta kunskap. De stora resurser som nu läggs på att kontrollera betyg och inspektera skolor skulle kunna användas till att ta fram nytt material och nya metoder för lärandet och nya rutiner för beslutsfattandet på alla nivåer inom skolan. Ju fler elever som påverkas av besluten, desto viktigare är det att beslutsfattarna vet, hur man fattar bra beslut. Detta gäller särskilt en skolminister, vars beslut påverkar skolarbetet för landets alla elever och lärare. En lärare måste fatta en rad beslut inför varje lektion. Därför bör hon från lärarutbildningen få med sig en inre kompass, som hjälper henne att snabbt kunna fatta bra beslut.
-------
Mer kontroll löser inte problemen
http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2014/02/27/mer-kontroll-loser-inte-problemen  
Pedagogiska magasinet, 2014-02-27
Dagens problem kan inte lösas med ett recept från 1950-talet. Lärare ställs inför en närmast olöslig konflikt när den politiska styrningen strider mot den vetenskapliga grund som verksamheten ska vila på, skriver Hans-Åke Scherp.   

   Av debatten att döma så förefaller Pisa-resultaten vara viktigare än skolans omfattande och komplexa uppdrag som det beskrivs i läroplan och skollag. Enligt dessa ska skolan främja alla barns utveckling och lärande, samt en livslång lust att lära. Den ska förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar, som det svenska samhället vilar på. ”Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.”
   Vidare ska skolorna kompensera för barnens olika förutsättningar och motverka kränkande behandling. All skolverksamhet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och skolorna ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete, som ska dokumenteras.
   Pisa-resultaten berör således bara en liten, om än viktig, del av den svenska skolans uppdrag. OECD hävdar 2002 i rapporten Education Policy Analysis, att kritiskt tänkande, samarbetsförmåga, självständighet och problemlösningsförmåga ska uppmärksammas mer i utbildningspolitisk planering för att främja ekonomisk tillväxt.
   Inte desto mindre är det oroande, att resultaten försämrats så kraftigt sedan alliansregeringen tillträdde. Om man skulle förvänta sig resultatförbättringar inom något område utifrån inriktningen på den politiska styrningen av skolan, så är det just inom Pisa-mätningarnas områden. Men i stället kan vi konstatera allt kraftigare resultatförsämringar.
Med tanke på den snabba samhällsutvecklingen behövs reformer i skolan. Men det går inte att möta framtidens utmaningar med reformer som präglas av 1950-talets idévärld.
-----
Kraftig försämring i PISA
http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella-studier/pisa/kraftig-forsamring-i-pisa-1.167616  
Skolverket, 2014-04-01
Svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap fortsätter att försämras. Det visar resultaten från PISA 2012. Utmärkande är framförallt att resultaten försämrats ytterligare i samtliga tre kunskapsområden mellan 2009 och 2012. För första gången presterar svenska elever under OECD-genomsnittet i såväl matematik som läsförståelse och naturvetenskap.
   I PISA 2012 är matematik huvudämne för andra gången, vilket har möjliggjort jämförelser av matematikens utveckling i skolan sedan 2003. Vidare har trendanalyser kunnat göras i alla tre ämnen då detta är den femte PISA-undersökningen. 
   I PISA 2000 och 2003 presterade svenska 15-åringar över OECD-genomsnittet i samtliga tre kunskapsområden. Sett över tid har svenska 15-åringars genomsnittliga resultat försämrats mest jämfört med alla andra OECD-länder. I PISA 2012 presterar 25 av 34 länder bättre än Sverige i matematik och i naturvetenskap och i läsförståelse presterar 19 länder bättre än Sverige.


Pojkar och lågpresterande elever tappar mest
I matematik är nedgången lika stor bland låg- och högpresterande elever. I läsförståelse och naturvetenskap är det däremot främst de lågpresterande eleverna som tappat mest.
PISA 2012 visar också att pojkar har försämrat sina resultat i större utsträckning än flickor i såväl matematik som läsförståelse och naturvetenskap.


Likvärdighet försämrats i läsförståelse och naturvetenskap
Ett av de viktigaste målen i den svenska skolan är att erbjuda en likvärdig utbildning till alla elever oavsett social bakgrund och ekonomiska möjligheter. När PISA mäter likvärdighet med matematik i fokus är likvärdigheten oförändrad jämfört med 2003. Resultatet blir dock ett annat med läsförståelse och naturvetenskap i fokus. Då visar PISA att likvärdigheten har försämrats i Sverige.

 

Digitala prov
I PISA 2012 har en del elever även gjort digitala prov i matematik och läsförståelse. Dessa test visar, att svenska elever är sämre än OECD-genomsnittet på den digitala provdelen i matematik, men relativt bättre jämfört med det pappersbaserade provet. I digitala matematikprovet presterar pojkar bättre än flickor.


Prov i digital problemlösning
Sveriges resultat i digital problemlösning i PISA 2012 är lägre än OECD-genomsnittet och ligger i linje med de resultat i matematik, läsförståelse och naturvetenskap som redan presenterats från PISA 2012. Det svenska resultatet i problemlösning är lågt även i ett nordiskt perspektiv. Endast Danmark har resultat på samma nivå som Sverige, medan elever i Finland, Norge och även Estland presterar bättre. Det är första gången problemlösning prövas på detta sätt i PISA så det går inte att säga något om eleverna blivit bättre eller sämre jämfört med tidigare år.

 

65 länder deltar i PISA 2012
Från Sverige har knappt 4 700 15-åringar fördelade på 209 skolor besvarat frågorna. Av dessa har cirka
2 500 också gjort ett digitalt prov. Utöver proven besvarade eleverna en enkät med bland annat frågor om sin bakgrund, sitt lärande samt engagemang och motivation. Dessutom har skolornas rektorer fått besvara frågor om t.ex. lärandemiljö, lärarnas kompetens och engagemang samt elevernas inställning och be-teende. Undersökningen genomfördes mars 2012. -----
"Systemfel bakom dåliga Pisaresultat"
http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2014/05/08/systemfel-bakom-daliga-pisaresultat  
Pedagogiska magasinet, 2014-05-08
Svenska skolan präglas av otydlighet och prioriteringar som har väldigt lite med kunskapsutveckling att göra. Ofta tvingas den vara mer inriktad på att jaga kunder, än på vad eleverna faktiskt lär sig. Ur det perspektivet är Pisaresultatet ingen chock, skriver Anders Blomdahl.
   Bottenresultaten i 2012 års Pisa-undersökning har träffat Skol- och Medie-Sverige hårt i magen. Den omfattande resultatundersökningen underkänner ännu tydligare än förut det svenska skolsystemet, både om man jämför med tidigare årskullars resultat och med andra länders elevers prestationer. Alla ställer sig nu frågan: Hur kunde det bli så här? Skolverket sammanfattar i senaste Pisarapporten, att orsakerna till de svenska resultatens försämring både kan hittas inom skolan och i andra samhällsförändringar, men man avslutar med att orsakerna i första hand bör sökas på systemnivå. Problem på systemnivå är jobbiga. Många kockar har händer i grytan och ännu fler har bidragit med ingredienser. Dessutom har kanske själva receptet visat sig ha brister i grunden – maträtten blir inte så god som man tänkt sig från början.
   Svensk skola har under de senaste decennierna varit föremål för en veritabel reformhysteri. Svenska skolresultat låg i topp fram till början av det nya seklet och här har vi en förklaring till den svenska reformhysterin. Resultaten var ju så bra, så därför tog man dem för alltid givna. Förändringar gjordes av andra anledningar än att förbättra elevers kunskapsresultat. Här har vi ett svenskt kärnproblem.
   I grannlandet Finland, vars skolsystem resultatmässigt fungerar betydligt bättre än det svenska, är inställningen motsatt. Den finske skolforskaren Pasi Sahlberg brukar hävda, att en av framgångsfaktorerna är att det finska skolsystemet utvecklats långsamt och med eftertanke. Något man knappast kan säga om läget i Sverige. Kommunalisering, fritt skolval med en i vissa regioner explosionsartad friskoleexpansion och ett diffust målrelaterat betygssystem är exempel på reformer som förändrat skolan på systemnivå.
   De målrelaterade styrdokumenten har varit och är fortfarande alldeles för öppna för tolkningar av lärare och ekonomiskt ansvariga huvudmän. Skolverksdokumenten väljer exempelvis att formulera att eleven i huvudsak ska utveckla en förmåga med viss anpassning. Tolkningssvårigheterna gör förstås att kunskapsmålen är svåra att utvärdera ur ett resultatperspektiv. Skalan inte bara glider, den flyter också.
   Följderna blir bristande likvärdighet och grundläggande prioriterings- och resurstilldelningsproblem i skolsystemet. Vid sidan av ett diffust målstyrningssystem har en uppsjö av direktiv, påbud och olika pedagogiska idéer, utan tillräcklig vetenskaplig förankring, spridits till skolledare och lärare via Skolverket, kommunala makthavare, lärarutbildare och en framväxande fortbildningsindustri, vilket förändrat klassrummens verksamhet. Förändringar har skett – men vilka förbättringar har åstadkommits? Inga, enligt senaste Pisarapporten.
------
Riskkapitalister fortsätter öppna skolor
http://www.svt.se/nyheter/sverige/riskkapitalister-fortsatter-oppna-skolor
SVT, 2014-09-08
Trots att både Alliansen och de röd-gröna flera gånger sagt att rikskapitaliserna ska bort från skolan öppnas flera nya skolor som ägs av just rikskapitalister. Bara under hösten öppnas en handfull nya friskolor i landet.
   Internationella Engelska Skolans grundare Barbara Bergström var den som klippte bandet, när den nya skolan i Tyresö invigdes. Den är en av tre skolor som koncernen öppnar höstterminen 2014, och dessutom utökar man verksamheten vid flera av de gamla skolorna.
– Vi har ungefär 2.000 fler elever nu än förra hösten, säger Barbara Bergström till SVT.
Men Engelska Skolan ägs sedan förra året av ett riskkapitalbolag, amerikanska TA Associates. Precis det slags ägare som både allianspartier och rödgröna vill förbjuda.
Ändå expanderar alltså skolkedjan. Även för nästa läsår planerar man att öppna flera nya skolor.

Riskkapitalister öppnar fler skolor
Detsamma gäller Sveriges största friskolekoncern, Academedia, som ägs av det Wallenbergkontrollerade riskkapitalbolaget EQT. Academedia öppnar tre nya gymnasieskolor i år: ProCivitas i Lund och LBS Kreativa Gymnasiet i Göteborg och Stockholm. Nästa år planerar man att öppna fyra grundskolor: Två i Pysslingenkedjan och två i Vittrakedjan.
Barbara Bergström, som tjänade hisnande 691 miljoner kronor, när hon sålde sina aktier till riskkapitalbolaget, konstaterar att 77.000 elever står i kö till koncernens skolor.
– Det är inte pengar, pengar, pengar, om det är det du tror, säger hon.
– Det är kvalitet, kvalitet, kvalitet.
-----
OECD: Det här är problemet med svenska skolan
http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article3868692.ece
TT, 2 december 2014
Ojämlikt, dålig disciplin i klassrummen, lärare som drunknar i pappersexercis och skolval som inte fungerar. OECD:s experter pekar på en rad problem i den svenska skolan efter en granskning.
   Efter de dystra svenska Pisaresultaten i december i fjol bad den dåvarande regeringen om hjälp utifrån. Under året har därför en grupp utländska forskare och experter sökt svar på varför svenska elevers resultat i matte, läsning och naturkunskap bara dalar. I dag berättade gruppen om en del av sina resultat.
– Högpresterande skolsystem kombinerar hög kvalitet med hög jämlikhet. Sverige är inte där men borde vara det, säger analytikern Beatriz Pont i sin presentation.
Både starka och svaga elever har försämrat sina resultat kraftigt på senare år. Jämfört med andra länder säger många svenska elever, att lärarna inte förklarar uppgifter tillräckligt väl.
– Det är något som inte fungerar i klassrummen, säger Pont.
Hon lyfter också fram den bristande disciplinen i skolan.
– Många elever kommer för sent eller inte ens dyker upp, frånvaron är på samma nivå som i Portugal, Bulgarien och Lettland, men vi är i Sverige. Detta kan vändas.
   Pont lyfte också fram ett annat känt problem, att lärare anser sig ha för mycket pappersarbete och för lite tid till att förbereda undervisningen.
Skolvalet fungerar inte väl, anser Pont. Det måste finnas mekanismer som utjämnar kvaliteten mellan skolorna.
   Pont lyfter fram tre centrala områden för förbättring. För det första måste kvalitet och jämlikhet gå hand i hand, i alla skolor och i alla kommuner, och det måste skötas systematiskt.
– Det får inte fungera hipp som happ, sade Pont.
Läraryrkets status måste öka och rektorer måste ha fokus på att deras anställda ska utvecklas.
OECD förordar också en nationell plan och en kultur, där förbättrade resultat står i fokus. Bland annat måste det stå klart, vem som ansvarar för resultaten.
I linje med OECD:s rekommendationer måste insatser sättas in tidigt - i förskolan och på lågstadiet - för att hjälpa elever, sade de ansvariga statsråden Gustaf Fridolin och Aida Hadzialic efteråt. Därför måste fler lärare rekryteras dit.
– Då kan man gripa in tidigt när det behövs, sade Fridolin.
Det ska också införas en "läsa, skriva, räkna-garanti".
Regeringen välkomnar också rekommendationen om en långsiktig utvecklingsstrategi, en nationell samling, för läraryrket. Lönerna ska höjas och det ska bli en tydligare koppling mellan lön och utveckling inom yrket.
Regeringen tillsätter nästa år en skolkommission, med forskare, lärare och företrädare för arbetslivet, rapporterar Ekot i Sveriges Radio. Den ska lyssna på expertråd från OECD och föreslå hur skolan ska förbättras.






Skolan befinner sig i ett mycket dåligt läge
Skolan har successivt undergrävts under de senaste gångna åtta åren
Den om skolfrågor okunnige Björklund har styrt
Det senaste utspelet om betyg från årskurs 4 är katastrofalt
All forskning, alla genomförda studier, all saklig kunskap är eniga:
- tidiga betyg är dåligt för elever och utbildning, inte minst för elever med problem
Den svenska skolan är numera bland de sämsta i hela Europa


DÄRFÖR:
Verka nu för en bra skola!
Verka för att den svenska skolan blir den bästa i Europa!

Det finns många förhållanden att förändra och förbättra

Framför allt:
Skapa nu genast en bra svensk skolpolitik!


Vad som behöver förändras, förbättras är bland många förhållanden bl.a.:
* En skattefinansierad skola skall vara öppen för alla elever
* Privata skolor skall följa gällande skollag och skolförordning
* Ta tag i problemen med parallellskolesystemet:
- Vi skall inte ha ett skolsystem, som segregerar elever
- Vi skall inte ha ett skolsystem, som gynnar vissa elever
- Vi skall inte ha ett skolsystem som delar upp samhället


- Vi skall ha ett skolsystem, som är öppet för insyn
- Vi skall inte ha skolor som är stängda för insyn
- Vi skall inte ha skolor som drivs av vinstintresse


- Skolor som drivs med skattepengar skall vara helt öppna mot samhället
- Skolor skall alltid följa skollag och ha utbildning enligt gällande skolförordning


* Lärarna skall ha kompetens för sin undervisning
* Lärarna skall inte syssla med onödig dokumentation
* Lärarlönen skall följa motsvarande löneutveckling i samhället

* Låt rektorerna vara rektorer
* Rektors utbildning skall stärkas
* Rektors ansvar måste tydliggöras och förstärkas
* Minska skolbyråkratin!
* Tiden skall inte ägnas åt onödiga papper och onödig dokumentation

* Skolan är till för alla elever
* Elever skall inte gå i skolan efter ”en plånboks tjocklek”
* Elever med svårigheter som ADHD, autism, dyslexi, läs- och skrivsvårigheter
och annat skall få den hjälp de behöver
* Elever med svårigheter skall få den hjälp de behöver
* Värdegrundsarbetet måste bli tydligare i skolan


Här nedan är några av många, många artiklar, som handlar om skolan och dess problem.
Det finns förstås många förhållanden som måste förändras och förbättras.

Jag har följt skolans utveckling allt sedan min egen skoltid, under min yrkesverksamma tid om drygt 40 år och under mina 20 år som politiker med skolan i fokus.
Jag är djupt oroad över den kraftiga försämring på många områden som idag råder i skolan!
Jag är starkt bekymrad över att centrala politiker inte kraftfullt tar tag i de många och tydliga problemen.


Jag har tidigare skrivit huvuddelen av mina blogg-inlägg om skolan.
Jag fortsätter med ytterligare några inlägg om skolan.
Jag återkommer i kommande inlägg till ytterligare förhållanden.


Vi börjar med betygsättningen.
Huvuddelen av artiklar och inlägg i nedanstående material handlar om Major Björklunds förslag om införande av betyg från fjärde klass.
Övriga partier anser inte det utan anser att nuvarande system med betyg från sjätte klass först skall utvärderas.


Jag anser, att betyg skall återföras till den årskurs som tidigare gällde, nämöligen betyg först fr.o.m. vårterminen i årskurs 8.
Min långa erfarenhet från skolan och min yrkeserfarenhet från skolan om 40 år säger, att betyg skall införas så sent som möjligt i grundskolan.
Betyg från vårterminen i årskurs 8 fyller väl sin uppgift för elevernas utbildning!


Här är en del tidningsartiklar om betygen i skolan:


Här hettar det till om tidiga betyg

http://www.svt.se/nyheter/sverige/lofven-fler-jobb-och-fraschare-bostader  
SVT, 14 januari 2015
I duellen mellan Anna Kinberg Batra (M) och statsminister Stefan Löfven (S) hettade det till mest, när det var dags att diskutera betygen. Stefan Löfven ville inte säga, om regeringen skulle genomföra betyg i års-kurs fyra, även om riksdagen beslutar om det.
– Vi har ju ändå en vald riksdag i det här landet som fattar beslut som man måste förutsätta att statsministern också följer och lever upp till.
I skolpolitiken talar både regeringen och Alliansen om, att det är viktigt med politiskt samförstånd, men de senaste dagarna har frågan om betyg från årskurs fyra seglat upp som en stridsfråga. Regeringen är emot, medan Alliansen driver frågan och skulle kunna få genom förändringen med stöd av Sverigedemokraterna.
Moderatledaren Anna Kinberg Batra jämförde med andra länder.
– De länder som har bättre skolresultat än vad vi har, de har det gemensamt, att de mäter tidigare än vad vi gör, hur det går i skolan, sade hon.
På det sättet kan man sätta in stöd tidigt för dem som behöver det, menade hon.
– Då klarar man skolan på ett bättre sätt.


Stöd i lågstadiet
Statsminister Stefan Löfven (S) avvisade tanken på att införa betyg så tidigt som i fyran.
– Vi har precis infört betyg i årskurs sex och det är inte utvärderat än på ett riktigt sätt, sade han.
Enligt Löfven är tidiga betyg inte det viktiga för att skolan ska lyckas, utan att eleverna får hjälp.
– Det viktiga är vad man gör för insatser under terminen. Den gemensamma nämnaren för de länder som lyckas är tidiga insatser, sade han.
I Sverige får man i dag hjälp i åttan och nian. Det är i ettan man ska få den, menade Stefan Löfven.
Anna Kinberg Batra kontrade med att man i Alliansens budget, som röstades genom i december, satsar dubbelt så mycket som regeringen på lärartäthet och hjälp i lågstadiet.
– Så att man tidigt kan sätta in extra stöd tilll de barn som behöver det, sade hon.
------
Björklund håller fast vid tidigare betyg
http://www.svt.se/nyheter/sverige/bjorklund-vi-behover-lara-oss-av-varlden  
SVT, 16 januari 2015
Det finns inga hållbara argument för betyg i årskurs fyra, skriver i dag forskare på DN Debatt. Men förre utbildningsministern Jan Björklund (FP) håller inte med. ”Svensk forskning spretar åt olika håll, men vi behöver också lära oss av resten av världen”, säger han till SVT Nyheter.
Både Allianspartierna och Sverigedemokraterna stödjer betyg i årskurs fyra. Men forskare från Kungliga vetenskapsakademiens arbetsgrupp för framtidens skola på skriver i dag
på DN Debatt
http://www.dn.se/debatt/inga-hallbara-argument-for-betyg-redan-i-fjarde-klass/  
att det vore direkt olämpligt att införa tidigare betyg ”utan systematisk kunskap om att detta har positiva effekter”.
Förre utbildningsministern Jan Björklund (FP) säger, att det finns olika uppfattningar i forskarkåren.
– Olika forskare kommer fram till olika slutsatser, och nästan alla är lika tvärsäkra på just sina slutsatser.
-------
Tidiga betyg underkänns av forskare
http://www.svt.se/nyheter/sverige/tidiga-betyg-underkanns-av-forskare  
SVT, 16 januari 2015
Det finns inga hållbara argument för att införa betyg från årskurs fyra, och den utredning som ligger till grund för förslaget är bristfällig, hävdar Kungliga Vetenskapsakademiens arbetsgrupp för framtidens skola i en artikel på DN Debatt.
En av alliansregeringens sista åtgärder var, att ge professor Martin Ingvar i uppdrag att utarbeta ett förslag om att betyg ska kunna införas från och med årskurs 4 i grundskolan.
En viktig del av uppdraget var att redovisa de forskningsbaserade argumenten för tidiga betyg.


”Vore olämpligt”
Nu skriver Kungliga Vetenskapsakademiens arbetsgrupp ”Framtidens skola” på DN Debatt, att utredningen inte redovisar hållbara argument för tidiga betyg :
”Att införa tidigare betyg utan systematisk kunskap om att detta har positiva effekter vore direkt olämpligt”, skriver gruppen på tidningens debattsida.
– Nu har vi ytterligare en stark röst, som ansluter sig till motståndet till tidiga betyg, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand till SVT Nyheter.
------
” Inga hållbara argument för betyg redan i fjärde klass”
http://www.dn.se/debatt/inga-hallbara-argument-for-betyg-redan-i-fjarde-klass/  
DN Debatt, 2015-01-16
Utredningen bakom förslaget om betyg i fjärde klass är bristfällig. Det vetenskapliga stödet för tidiga betyg är mycket svagt. Skolans reformarbete bör i stället inriktas mot att stärka lärares kompetens, skriver Kungliga Vetenskapsakademiens arbetsgrupp ”Framtidens skola”.
Brister i utredningen.
Resultaten redovisas i Utbildningsdepartementets promemoria.
En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet (U2014/4873/S). Vi menar dock, att utredningen inte redovisar hållbara argument för tidiga betyg och att ett beslut om betyg från årskurs 4 inte skulle vila på vetenskaplig grund. Det vore dessutom ett beslut som ytterligare skulle belasta lärarkåren.
-----
”Det finns hållbara argument mot tidiga betyg”
http://www.dn.se/debatt/repliker/det-finns-hallbara-argument-mot-tidiga-betyg/  
DN Debatt, 2015-01-23
I en replik på vårt inlägg ”Inga hållbara argument för betyg redan i fjärde klass” instämmer Martin Ingvar i vår slutsats, att det inte finns några hållbara vetenskapliga argument för tidiga betyg. Till skillnad från Ingvar menar dock vi, att det finns hållbara vetenskapliga argument mot tidiga betyg, skriver Kungl. Vetenskapsakademiens arbetsgrupp ”Framtidens skola”.
   Flera studier visar till exempel samstämmigt, att långsiktiga effekter av betyg på elevernas prestationer i genomsnitt är små. Ingvar argumenterar trots avsaknaden av vetenskaplig evidens för betyg i åk 4 med hänvisning till att de skall ses som en del av en förbättring av den samlade bedömningskulturen och att betygen ger information som bland annat kan användas för att styra resursfördelning mellan olika klassrum. Han argumenterar också för att det behövs bättre instrument för att kunna bedöma effekter av olika åtgärder för att förbättra skolan, och ser betygen som viktiga i detta sammanhang.
Ingvars tilltro till betygens informationsvärde är dock dåligt underbyggd. Det är ett väl etablerat faktum, att det målrelaterade betygssystem, som infördes i grundskolan år 1998, har medfört att betygen drabbats av såväl betydande likvärdighetsproblem med omotiverade skillnader i betyg mellan lärare och skolor som betygsinflation. Likvärdighetsproblemen har sin grund i att de kunskapskrav, som skall vara uppfyllda för de olika betygsstegen medger olika tolkningar. Detta tolkningsutrymme kan endast i begränsad utsträck-ning reduceras av att lärarna förses med olika bedömningsstöd. Inte heller ger det nationella provsystemet ett tillräckligt stöd för en likvärdig betygssättning.
   Ingvar konstaterar också, helt riktigt, att ett av de viktigaste argumenten mot betygssättning är att bristen på likvärdighet sänker tilltron till hela det pedagogiska sammanhanget. Han hävdar dock, att en högre grad av likvärdighet kan nås om bedömningsstöd och annat stödmaterial utformas på ett tillgängligt sätt, får nationell spridning och aktörerna får god utbildning i dess praktiska användning. Han understryker också de nationella provens roll vid bedömningen av elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Några argument för varför denna typ av åtgärder skulle lösa likvärdighetsproblemen vid betygssättning i årskurserna 4 och 5, när de inte gör det i övriga årskurser, förs dock inte fram. Inte heller finns det i utred-ningen några konkreta förslag om, hur åtgärderna skall utformas.
   Ingvar har inte heller i sin utredning i mer än begränsad utsträckning utnyttjat den information, som faktiskt finns tillgänglig om den svenska skolans resultatutveckling. Slutsatserna att den svenska skolans resultat ligger under det internationella medelvärdet baseras på PISA, som undersöker 15-åringars kunskaper och färdigheter. De undersökningar, till exempel TIMSS, som gjorts av elever i årskurs 4 visar dock, att de svenska eleverna i den internationella jämförelsen fortfarande har goda resultat i läsning, naturvetenskap och matematik. Visserligen visar undersökningarna på en nedgång i läsresultaten mellan 2001 och 2011, men då från en mycket hög nivå, och för matematik och naturvetenskap har resultaten varit stabila eller förbättrade i de senaste undersökningarna. Den svenska skolans problem ligger sålunda inte i första hand före årskurs 4. Att införa tidiga betyg för att lösa skolkrisen framstår även ur detta perspektiv som en oöverlagd åtgärd.
   Ingvar utrycker ”en viss förståelse” för skattebetalarnas leda vid att betala för en skola, som inte fungerar tillfredställande, och klandrar den pedagogiska forskningen, som inte levererat underlag till politiken som kunnat förhindra nedgången. I likhet med vad som framförs i Hans-Gunnar Liljenvalls replik på vår artikel tror vi snarare, att skolans problem är genererade av politiska missgrepp än av bristande forskning. Däremot är vi mycket tveksamma till argumentet, att Sverige borde införa tidigare betyg för att länder med goda skolresultat har tidiga betyg, vilket framförs av Liljenvall och ofta även från politiskt håll. Tidiga betyg finns såväl i länder med bättre som sämre resultat än Sverige. Dessa länder skiljer sig också från Sverige genom att till exempel inte ha fria skolluncher utan att dessa diskuteras som orsaken till de svenska skolresultatens kräftgång.
Kungl. Vetenskapsakademiens arbetsgrupp Framtidens skola:
Jan-Eric Gustafsson, professor i pedagogik, Göteborgs universitet,
Bengt Gustafsson, professor emeritus i teoretisk astrofysik, Uppsala universitet,
Sven-Olof Holmgren, professor emeritus i elementarpartikelfysik, Stockholms universitet,
Per Olof Hulth, professor emeritus i experimentell astropartikelfysik, Stockholms universitet,
Lena Kjellén, professor i medicinsk glykobiologi, Uppsala universitet,
Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi, Uppsala universitet, ordförande i akademiens arbetsgrupp Framtidens skola
Ulf Lindahl, professor emeritus i medicinsk och fysiologisk kemi, Uppsala universitet
Ola Helenius, biträdande föreståndare, Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs universitet.
Per Kornhall, oberoende expert i utbildningsfrågor,
Britt Lindahl, universitetslektor i ämnesdidaktik, Högskolan Kristianstad
Pernilla Nilsson, professor i naturvetenskapernas didaktik, Högskolan i Halmstad
De sju första medlemmarna i listan ovan är ledamöter av Kungl. Vetenskapsakademien.
-----
Lärarförbundet: Det är fruktansvärt nonchalant
http://www.svt.se/nyheter/sverige/lararforbundet-det-ar-fruktansvart-nonchalant  
SVT Nyheter, 2015-01-28
Lärarförbundet riktar stark kritik mot att folkpartiledaren Jan Björklund fortfarande vill införa betyg från fjärde klass. Detta trots att flera forskare, efter en genomgång, hävdar att det inte finns några bevis för att det förbättrar skolresultaten. – ”Det här är fruktansvärt nonchalant. Han avfärdar vetenskap och beprövad erfarenhet”, säger förbundsordföranden Johanna Jaara Åstrand till SVT.
Vid en presskonferens i dag, som egentligen handlade om Folkpartiets integrationspolitik, fick Jan Björklund frågor om
den sammanställning av forskning
http://www.svt.se/nyheter/sverige/forskare-vanta-med-tidigare-betyg-i-skolan  
kring betyg i lägre åldrar, som blev offentlig i dag. Flera forskare vid Vetenskapsrådet kommer till slutsatsen, att det inte finns något stöd för att tidiga betyg generellt ger bättre resultat i skolan.
Jan Björklund menar däremot, att de länder som placerat sig högt i PISA-undersökningarna har det gemensamt att de ger betyg tidigt. Dessutom
menar Björklund
http://www.svt.se/nyheter/sverige/bjorklund-viftar-bort-forskarrapport-om-betyg  
att det finns forskningsstudier som visar på positiva samband.


”Det här är inte klokt”
Att den före detta skolministern, trots massiv kritik från lärarfacken, skolmyndigheterna och regeringen ändå vill genomföra ytterligare en betygsreform upprör Lärarförbundets ordförande.
– Det här är inte klokt. Nu får det helt enkelt räcka. Björklund måste fokusera på politik och lämna forskningen åt forskarna, säger Johanna Jaara Åstrand.
----
Björklund viftar bort betygsrapport
http://www.svt.se/nyheter/sverige/bjorklund-viftar-bort-forskarrapport-om-betyg  
SVT, 28 januari 2015
De länder som varit framgångsrika i PISA-undersökningarna kan inte koppla sina goda resultat till betyg i låga åldrar. Det hävdar Vetenskapsrådet som gått igenom forskningen på området. – ”Det har de inga belägg för”, säger folkpartiledaren Jan Björklund i dag.
   Sedan 2012 får svenska elever betyg i årskurs sex. Men förra året föreslog den dåvarande regeringen, att betyg bör ges redan i årskurs fyra. Tidigare betyg har fått stark kritik från både lärarfacken, regeringen och forskare. Nu hävdar forskare på Vetenskapsrådet som gjort en kartläggning, att det inte finns något stöd inom forskningen för att tidiga betyg generellt ger bättre resultat i skolan. Men före detta utbildningsminister Jan Björklund håller inte med.
– Det finns forskningsstudier som visar negativa resultat och det finns forskningsstudier som visar positiva. Det finns dock ingen forskning som visar på när exakt man ska börja med betyg. Men det finns omfattande internationellt beprövad erfarenhet av betyg. De länder som liigger högt i PISA-undersökningarna börjar tidigt med bedömning, resultatfokus och betyg, säger Björklund.


Går emot forskarna
Enligt en av forskarna bakom Vetenskapsrådets studie, Christian Lundahl vid Örebros universitet, spelar ett lands betygssystem liten roll för hur landet presterar i Pisa-undersökningarna. Jan Björklund menar, att Lundahl har fel.
– Det har de inga belägg för. Det går inte att hävda, att betyg är enda förklaringen till goda resultat. Och det hävdar jag inte heller. Men resultatfokus är en förklaring till att dessa länder ligger högt, säger Björk-lund.
-------
Forskare: Vänta med betyg i skolan
http://www.svt.se/nyheter/sverige/forskare-vanta-med-tidigare-betyg-i-skolan  
SVT, 28 januari 2015
Det finns inget stöd inom forskningen för att tidiga betyg generellt ger bättre resultat i skolan. Det framgår av en kartläggning av betygsforskningen, gjord av Vetenskapsrådet. Däremot påverkas olika elevgrupper olika av betygen.
Sen 2012 får svenska elever betyg i årskurs sex. Men förra året föreslog den dåvarande regeringen, att betyg bör ges redan i årskurs fyra.
Förslaget har mötts av hård kritik från flera håll, bland annat från skolmyndigheter, lärarfacken och Kungliga vetenskapsakademien. Och nu ifrågasätts tidiga betyg även av Vetenskapsrådet, som inför starten av det nya Skolforskningsinstitutet gjort en omfattande kartläggning av aktuell betygsforskning. En av forskarna bakom studien är Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebros universitet.
– Vi har faktiskt inte hittat en enda forskningsstudie, som rekommenderar tidiga betyg i skolan, utan det man pratar om är tidig uppföljning av mer kvalitativt slag, att det ger positiva effekter, säger han.


”Betyg kan ha negativ effekt”
Enligt kartläggningen saknas det stöd för att tidiga betyg ger bättre resultat, till exempel på det internationella testet Pisa.
– Det vi ser, och vilket även OECD konstaterat, är att ett lands betygssystem spelar väldigt liten roll för ett Pisa-resultat. Vi har gjort egna analyser och ser inga samband mellan när man börjar sätta betyg och vilka resultat eleverna når på Pisa, säger Lundahl.
Däremot har betyg olika effekter för olika elevgrupper.
– Det spelar inte så stor roll om man får betyg när man är äldre eller lyckas bra i skolan, men för yngre elever och svagpresterande kan betygen ha en negativ effekt, säger han.

Vad drar ni för slutsatser av detta?
– Vi skulle rekommendera att man är väldigt försiktig med att sänka betygsåldern ytterligare. Vi vet inte exakt när den mest lämpade åldern är att införa betyg. Vi måste studera och se: Har det blivit önskvärda effekter av att man införde betygen i årskurs sex eller har det blivit negativa effekter av det? Och utifrån det ha en förutsättningslös diskussion om vad som är mest kloka nästa steg i frågan, säger Christian Lundahl.

Fakta om undersökningen:
Vetenskapsrådet har inför starten av det nya Skolforskningsinstitutet har tagit fram olika forskningsöversikter, där en handlar om betyg. Kartläggningen bygger på en genomgång av svensk och internationell forskning, och runt 6000 vetenskapliga sammanfattningar, 500 artiklar och 40 avhandlingar har ingått.
-------
”Man kan bli ledsen av dåliga betyg”
http://www.svt.se/nyheter/sverige/elever-betyg-bade-stressigt-och-motiverande  
SVT, 28 januari 2015
Betyg kan sätta fokus på skolarbetet och få elever att prestera bättre - men också öka stressen och göra eleverna ledsna. Det tycker elever och lärare på Margretelundsskolan i Österåker norr om Stockholm.
– Jag skulle inte tycka det var så jättebra att ha betyg. För man förstår inte allting och man kan bli ledsen om man får dåliga betyg.
Mathilda Axelsson går i fyran. Och hon är glad över att hon inte får betyg idag. Men Max Widlund, som också går i fyran, tror det skulle vara bra för honom att få betyg, även om det var dåligt.
– Jag skulle tänka på vad jag skulle bli bättre på och öva mera.


Om du fick ett bra betyg?
– Att jag kan slappna av lite men inte för mycket utan försöka hålla den linjen, säger han.


Betyg - ger fokus - men skapar stress
Deras lärare, Jessica Korell och Gunilla Sandgren är i stort positiva till betyg i årskurs sex. Sen de infördes för två år sen tycker de det blivit ett tydligare fokus på skolarbetet.
– Man har förstått allvaret att vi är här för att lära oss, säger Jessica Korell.
Men de tycker också att betyg kan ha negativa effekter, till exempel i form av stress. Och därför vill de inte att det införs för yngre elever.
– I sexan kan man hantera det. Man kan prata om det på ett annat sätt. Man är väldigt liten när man går i fyran, säger Jessica Korell och Gunilla Sandgren fyller i:
– Jag tror att det på sikt leder till stressade elever. Elever som är rädda för att göra fel. Elever som inte vågar prova sig fram utan alltid känner att de ska bli bedömda.






Det handlade främst om de grundläggande områdena vård, omsorg och skola. Därför!
Ta reda på fakta, analysera förhållandena och tänk efter!
På fullt allvar måste frågan ställas främst
- om vård och omsorg
- om skolan
- om de sjuka och handikappade
- om dem som är fattiga
- om dem som har det svårt
Hur var, hur blev och hur är ännu idag förhållandena?
Det blev ett totalt misslyckande under åtta år med Höger-styret!

 

Så egentligen:
Vad var bättre på Reinfeldts tid?
Är det inte så, att endast rika, välsituerade och friska personer har gynnats av de förändringar som Reinfeldt-regeringen genomförde.
De fem skattesänkningarna i form av jobbskatteavdrag för dem som arbetar har varit Höger-regeringens sätt att bli omtyckt, uppskattad och få väljare.

Men i huvudsak har allt blivit sämre.
I de flesta fall mycket sämre.
I alltför många fall katastrofalt mycket sämre.

 

Förresten:
Det är ju knappast troligt, att den för mänskligt lidande okänsliga Höger-regeringen såg alla sjuka, handikappade och hjälpbehövande, eftersom de betraktades som skojare, fifflare och lurendrejare.
Vi minns ju Annica med sjukdomen akromegali och en mängd cancersjuka, som bland annat tvingades att söka arbete och som förlorade all hjälp och stöd.
Du läste väl artikeln i Aftonbladet om
Annicas svåra öde är Reinfeldts mardröm

http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article12500742.ab   

 

Sådan var Högerns människosyn.
Fick vi inte fått nog av Högern?
Usch! Och FY!

För att se lite av bakgrunden kan det passa att göra några s.k. ”nedslag”:

 

* Alliansens valmanifest 2006 innehöll en mängd löften, utfästelser, glamour etc.
Så skulle Sverige förändras.
Förväntningarna var höga bland de som röstade blått.
Den 6 oktober 2006 presenterar Fredrik Reinfeldt regeringens mål.
Tio dagar senare lades den första budgeten.
Men det blev ju bara sämre och sämre.

Ni minns väl
DET SOVANDE FOLKET
http://sovandefolket.se  
Reinfeldt skrev ju i sin bok:
”Välfärdsstaten har misslyckats, människorna har passiviserats och politikerna tycks ha kapitulerat.
När människorna skall väckas behövs politikerna.
Inte de vi sett för mycket av.
Inte de som eftersträvar makt, vill detaljreglera och som aldrig lyssnar.
Vi behöver ledare som förmår att peka ut långsiktiga målsättningar och som har förmågan att rikta sig direkt till väljarna med obekväma sanningar.
Utan dessa ledare går demokratin under och folket somnar in.”

* Här nedan är några av de privatekonomiska områden,
som Reinfeldt och Co försämrade
(2006-09-19)
- Jobben
Sommaren 2005 träffades Fredrik Reinfeldt, Maud Olofsson, Göran Hägglund och Lars Leijonborg hemma hos KD-ledaren i Bankeryd.
Där lades grunden för den politik, som enligt alliansen skulle ge fler jobb till Sverige.
Men det blev inte fler jobb.
Idag är arbetslösheten större än då de tillträdde 2006.
Särskilt ungdomsarbetslösheten är rekordstor.


- Skolan (2006-02-20)
Major Björklund genomförde en mängd förändringar, reformer och åtgärder, som helt förstörde den svenska skolan på endast dessa hans åtta år vid styret av skolan.
Några av många försämringar var:
 . Betyg från årskurs sex.
 . Nationella prov redan på lågstadiet.
 . Hårdare tag mot bråkiga elever.
 . Rätt att sära på två elever.
 . Beslagta mobiltelefoner (hösten 2008).

 

- Förmögenhetsskatten
Slopades och gynnade välbeställda.
Tanken att pengarna skulle investeras, skapa tillväxt och nya jobb blev inte verklighet.

- Fastighetsskatten frystes för att senare helt avskaffas och ersättas av en kommunal avgift.

 

- Bilförsäkringen
Höjningen av trafikförsäkringspremien beräknades till 98 kronor per månad för personbil.

- A-kassan
Efter 200 dagar sänktes ersättningen från 80 till 70 procent.
Efter 300 dagar sänktes ersättningen till 65 procent.

 

- Ersättning vid sjukdom
Taket i sjukförsäkringen sänktes från 33.000 kronor till 24.800 kronor.
För den som inte hade kollektivförsäkring från fack eller arbetsgivare, som kunde lindra inkomstförlusten vid långvarig sjukdom, blev inkomstbortfallet kännbart.
I riskgruppen fanns de som saknade fast anställning.

- Familjepolitiken
I slutet av augusti lade alliansen fram sin gemensamma familjepolitik med barnomsorgspeng, jämställdhetsbonus och vårdnadsbidrag som huvudnummer.

 

- Pensionärernas bostadstillägg
Landets pensionärer fick inte någon höjning av bostadstillägget, vilket socialdemokraterna föreslog.
----
* Alliansen rivstartade med försäljningar (2006-09-19 )
Försäljningen av statens börsportfölj, värd 147 miljarder kronor, inleddes redan hösten 2006.
----
* Om man tittar på de skador som Höger-regeringen åstadkommit hittar man bl.a.
- Genomsnittlig arbetslöshet har ökat från 6,03 % till 8,23 %
- Statsbudgetens saldo har ökat från +45 miljarder kronor till -87 miljarder kronor
- Antalet sjukhusbäddar per tusen invånare har minskat från 5,6 bäddar till 2,7 bäddar
- Välfärdsranking för Sverige har försämrats från index 4 till index 11
- Antalet svårt sjuka utförsäkrade har ökat från 0 till 86.000
Källor till dess uppgifter är hämtade från Ekonomifakta, OECB, ESV, SCB, Euro Health consumer, SVT, AF, FK, Svenska Statens årsredovisningar 2006 och 2013.
----
Och i fråga om skolan glöm inte:

* Fria skolvalet en motor i segregationen.
http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2013/09/17/fria-skolvalet-motor-segregationen  
Pedagogiska magasinet, 2013-09-17 .
Tvärtemot vad som hävdas från politiskt håll är det inte boendesegregationen som ligger bakom de ökande klyftorna mellan skolor. Det är det fria skolvalet, hävdar forskaren Bo Malmberg.
----
Och notera att:
* Låt rektorerna vara rektorer.
http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2013/04/29/lat-rektorerna-vara-rektorer  
Pedagogiska magasinet, 2013-04-29
"Avlasta rektorerna så de kan fokusera på det pedagogiska ledarskapet och leda sin verksamhet mot en ökad och positiv utveckling", anser Björn Svensson.
----
* Mer kontroll löser inte problemen.
http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2014/02/27/mer-kontroll-loser-inte-problemen  
Pedagogiska magasinet, 2014-02-27
Dagens problem kan inte lösas med ett recept från 1950-talet. Lärare ställs inför en närmast olöslig konflikt när den politiska styrningen strider mot den vetenskapliga grund som verksamheten ska vila på, skriver Hans-Åke Scherp.






Det är mer än hög tid att förändra den svenska skolan
Det bör inte få fortsätta på nuvarande sätt
Alla stora, viktiga misstag i tidigare beslut om skolan är kända
De tydliga och nödvändiga åtgärderna är väl kända
Behovet av nya förändringar är klarlagt
Gör någonting påtagligt
Låt oss inte förlora flera skol-generationer!
Agera nu politiskt

 

Jag har allt sedan de olyckliga besluten om skolan
- kommunaliseringen 1991 och
- friskolereformen 1992
skrivit mängder av skrivelser, artiklar, debattinlägg, blogg-inlägg om konsekvenserna av dessa beslut.
Och jag har fått rätt i alla mina påpekanden, anmärkningar, argument, farhågor, förklaringar etc.
För att fortsätta belysningen av de dåliga skolresultaten finns nedanstående rapport från Skolverket.

 

Strukturella orsaker till sjunkande skolresultat
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/ledarskap-organisation/strukturella-faktorer/strukturella-orsaker-till-sjunkande-skolresultat-1.189964  
Skolverket, 2013-01-25


Segregering, decentralisering, differentiering och individualisering är fyra faktorer, som påverkat resultaten i svensk skola negativt sedan 1990, menar Skolverket i sin rapport.
I början av 1990-talet var det svenska skolsystemet ett av västvärldens mest jämlika.
Sedan dess har ett flertal nationella och internationella rapporter pekat på försämrade skolresultat, ökade betygsskillnader mellan olika elevgrupper så som social bakgrund, kön och etnicitet.
Hur kan vi förstå dessa förändringar?

Skolverket visar i sin rapport, att ökade resultatskillnader under 1990-talet sammanfaller med förändringar i skolsystemets struktur och ökade socioekonomiska skillnader.
Förändringarna kan kategoriseras i fyra strukturella kategorier; segregering, decentralisering, differentiering och individualisering.

 

Segregering
Som en följd av bland annat den ekonomiska krisen på 1990-talet ökade bostadssegregationen.
Elever med likartad social och utbildningsmässig bakgrund samlades på samma skolor.
Dessutom flyttade personer med så kallad etnisk svensk bakgrund ut ur vissa stadsområden.
Fattigdomen bland barn är idag mer koncentrerad till specifika bostadsområden än för två decennier sedan.
I vissa områden idag har vi en högre koncentration av barn med språksvårigheter och sociala och ekonomiska svårigheter.

Sedan friskolereformen 1992 har föräldrar i ökad utstreckning gjort aktiva val att flytta sina barn från skolor i socioekonomiskt utsatta områden till andra skolor med förhoppningen att skapa bättre förutsättningar för deras barns utveckling.
Forskarna är eniga om, att elevsammansättningen har blivit mer homogen utifrån socioekonomisk bakgrund. Därmed har den positiva kamrateffekten i de utsatta miljöerna minskat. En direkt konsekvens av segregeringen är, att resultatskillnaderna mellan skolor och elevgrupper har ökat.
I dag har föräldrars utbildningsnivå större betydelse för barns skolresultat än tidigare.

 

Decentraliseringen
För tjugo år sedan hade Sverige ett av västvärldens mest centraliserade skolsystem.
I och med kommunaliseringen 1991 och friskolereformen 1992 decentraliserades skolans huvudmannaskap och det svenska skolsystemet blev ett av de mest avreglerade.
Bidragen för kompenseringen för socioekonomiska faktorer har varit otillräckliga för att kompensera för effekterna av den ekonomiska krisen och den påföljande segregeringsökningen.
Granskningen av lärartätheten visar, att antalet lärare per hundra elever har minskat sedan 1990-talets början och nådde sin lägsta nivå 1997/1998 (7,5 lärare).
Sedan dess har lärartätheten ökat till 8,3 lärare per 100 elever 2007.
Andelen lärare med högskolepedagogisk utbildning har minskat under samma period.
Idag är skillnaderna mellan kommunerna när det gäller resurstilldelningen till skolor större än för tjugo år sedan.
Därtill är kompenseringen för de ökade behoven, som socioekonomiskt segregerade områden och kommuner har, otillräcklig.

 

Differentieringen
Den sammanhållna svenska grundskolan ska enligt den svenska skollagen organiseras integrerat, men det har under det senaste decenniet blivit allt vanligare med särlösningar.
Exempelvis har antalet elever i särskolor ökat liksom differentieringen efter kunskapsnivå.
Dessa lösningar är ofta stigmatiserande och påverkar elevernas motivation och självkänsla negativt.
Den ovan beskrivna geografiska och socioekonomiska segregeringen tillsammans med differentieringen har också påverkat lärarnas förväntningar negativt på vissa elevgrupper.

Individualiseringen
Individualiseringen inom den svenska skolan kan beskrivas som både individanpassning av undervisningen och som ett sätt att i ökad grad jobba självständigt med olika arbetsuppgifter.
Den sistnämnda individualiseringsprocessen beskrivs som en av de bidragande orsakerna till försämrade skolresultat.
Parallellt med kommunaslieringen påbörjades arbetet med införandet av nya styrdokument för samtliga skolformer, och den nya skolreformen trädde i kraft 1994.
I de nya styrdokumenten poängterades vikten av en ökad lärarautonomi, och en av följderna var förändrad lärarroll.
Den nya målstyrda skolan blev mindre regelstyrd, och det fanns färre direkta anvisningar om innehåll och undervisningsmetoder.
Detta gav ett större utrymme för lärarens egna tolkningar och undervisningsstrategier, och enligt planerna skulle undervisningen utformas utifrån elevernas egna behov, erfarenheter och förutsättningar.
Tanken var att en mer flexibel och varierad undervisning skulle höja kvalitén.
Dock har individualiseringen lett till en förskjutning av ansvaret från läraren till eleven.
Eleverna har fått ägna allt mer tid åt individuella arbetsformer, medan lärarna har fått ägna mer tid åt administration, information och instruktioner.
Det påpekas, att mindre tid har lagts åt att berätta och gå igenom läxor i helklass.
Forskarna menar, att eleverna och deras föräldrar har fått ta ett allt större ansvar för lärandet.
Att eleverna lämnades mer åt sig själv ses som en viktig förklaring till de ökade skillnaderna i skolresultaten mellan olika elevgrupper.
Således har föräldrarnas utbildning och kulturellt kapital fått en ökad betydelse för elevers skolresultat.

Referens
"Vad påverkar resultaten i svensk grundskola: kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer". Stockholm: Skolverket. ISBN 978-91-85545-67-4. (264 s.)

 

Vad påverkar resultaten i svensk grundskola
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2260  






Se S-filmklipp med socialdemokrater
Laddar filmer...
VILL DU SE FLER S-KLIPP? BESÖK YOUTUBE.COM