TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 

Nu har samhället väntat tillräckligt
Det är mer än hög tid att rädda skolan
Många vet allt som behöver göras
Politiker: Ta tag i skolan!
Men – så gör någonting!

 

Eleverna är förlorarna
Eleverna är de stora förlorarna
Eleverna – framtiden – måste hjälpas!
Ta nu verkligen krafttag!
Gör det som skall göras!
Hyckla inte!
Ta krafttag nu!

Här är inlägg, som visar de fortsatta problemen:
1. Några tankar och funderingar.
Det här är några av de tankar med frågor man kan ha om skolan - inte minst mot bakgrund av de artiklar och inlägg, som finns i frågan.

*  Kan vi ha valfrihet utan att det sker segregation?
*  Hur kommer det sig, att även många partivänner anser, att friheten att välja skola är så viktig, att man bortser från de problem som uppkommer?
*  Vad menas med skrivningen i partiprogrammet om att vi skall ha ”en gemensam, sammanhållen
skola för alla elever”?
*  Är det viktigt att förbättra, förstärka och anpassa lärarutbildningen till dagens skola?
*  Bör lärarlönerna förbättras för att kunna rekrytera bra lärare?
*  Bör kunskap om olika neuropsykiatriska svårigheter hos barn ingå i lärarutbildningen, i lärares vidareutbildning och i kompetensutbildningen av tjänstgörande rektorer?
*  Bör kunskap om olika typer av funktionshinder/psykosociala svårigheter ingå i lärarutbildningen, i lärares vidareutbildning och kompetensutbildningen av tjänstgörande rektorer?
*  Bör elevvårdspersonal dagligen finnas tillgänglig på skolan?
*  Bör rektor leda arbetet med ordningsproblem t.ex. klotter, skadegörelse?
(besök i klasser, eleverna samlas och informeras i samlingssal, föräldrarådet inkallas, elevrådet inkallas)
*  Är det viktigt, att rektor är pedagogisk ledare?
*  Kan rektor vara pedagogisk ledare för de årskurser (det stadium), där rektor saknar utbildning?
*  Är det pedagogiska ledarskapet hos rektor viktigare än det administrativa?
Här är länken till blogg-inlägget:
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=20640  
------
2. Finns det grundproblem med skolan?
Vad svarar vi på några grundläggande frågor om skolan?
* Har vi idag en gemensam sammanhållen skola för alla elever?
* Är utbildningen idag likvärdig?
* Hur skapar man tolerans, empati och inlevelse mellan människor i en uppdelad skola, när man vet, att denna utveckling bäst sker i en tidig, bestående och ömsesidig kommunikation mellan människor?
* Har vi en skola, där vi i jämlik och solidarisk samverkan med andra söka de lösningar som gagnar det gemensamma bästa?
* Hur motverkar man uppkomsten av ett selekterande, segregerande, ojämlikt och socialt verkande sorteringssystem, när man tillåter fristående skolor?
* Hur kan arbetarrörelsen formulera riktlinjer, som uttalar, att ”fristående skolor kan fungera som ett komplement till den kommunala skolan”?
* Vill vi ha en skola som skapar vår framtida trygghet genom beslut av demokratiskt valda organ eller vill vi ha en skola, som är skapad av vinstdrivande aktiebolag, entreprenörer eller andra intressenter?
* Skall plånbokens tjocklek avgöra möjligheten att gå i skola så som det här exemplet visar?
http://www.svd.se/artikel_760865  
Länken till blogg-inlägget:
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=20659  
-------
3. En skola för alla eller en skola för de utvalda?
Vi har nu tre fristående skolor i Luleå kommun:
* NTI-gymnasiet i Luleå (NTI), gymnasieskola
* Nya Läroverket, grundskola 400 elever.
* Norrskenets fristående skola, grundskola 400 elever
För grundskolans del gäller, att antalet elever under de närmaste åren kommer att minska med ungefär 1000 elever. De fristående grundskolorna tar drygt 900 elever. Det innebär, att antalet elever i den kommunala skolan under de närmaste åren kommer att minska med nära 2000 elever.
- Hur har det nu blivit genom tillkomsten av fristående och privata skolor?
Vad är på väg att ske?
- Plånbokens tjocklek avgör ofta möjligheten, då man bland annat måste betala för transporten till skolan;
- Gemenskapen i exempelvis ett bostadsområde försvinner, då områdets naturliga skola inte är
gemensam;
- Föräldrar i ett bostadsområde har inte längre en gemensam skola för sina barn att samtala om;
- Segregationen blir tydlig;
- Invandrade elever kan inte välja skola;
- Vi får fristående eller privata skolor, där var och en främst bryr sig om sig själv?
Vissa föräldrar kan välja skola för sina barn – andra föräldrar (eller föräldern) kanske inte förmår att välja.
I dagens tidning kan vi läsa att en friskolerektor kritiserar Luleå kommun. Och det är klart att sådan kritik uttalas från friskoleledning, då kommunen inte är beredd att överföra ytterligare skattemedel till friskolegymnasiet, som skulle utöka sitt program. ”Ska Luleå vara en öppen kommun borde man låta oss växa”, heter det från friskolerektorn.
Vidare säger han:
- Det är ett svaghetstecken att det inte blir några fler friskolor i kommunen.
- Det är tråkigt för unga att inte få alternativ till den kommunala skolan.
Jag säger:
- Det är bra, att kommunen värnar om likvärdig skola för alla elever, där inte plånbokens tjocklek avgör möjligheterna till utbildning;
- Det är bra, att kommunen söker minska segregeringen, som skapats genom friskolorna;
- Det är bra, att kommunen värnar om gemenskapen i bostadsområdena;
- Det är bra, att kommunen värnar om en bra gemensam, sammanhållen skola för alla elever;
- Det är bra, att kommunen använder skattebetalarnas pengar på bästa sätt och inte för över pengarna till friskoleägarnas kassor;
- Det är bra, att kommunen inte betalar friskolornas skapade underskott utöver utbetald elevpeng;
- Det är bra, att kommunen söker förhindra splittringen av gymnasiebyn.
Frågan är:
Skall vi släppa fram ett skolsystem som så uppenbart återför utbildningen till det som gällde för mer än 50 år sedan?
Länken till blogg-inlägget:
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=20813  
------
4. Några frågor om SKOLAN
Mina frågor till partiledningen och alla partivänner är:
- Accepterar du, att partiet ansluter sig till folkpartiledaren och majoren Jan Björklunds införande av 6-gradiga betyg fr.o.m. år 1 i grundskolan?
- Skall partiet godkänna folkpartiets "militära skolpolitik" med major Björklund i spetsen?
- Tycker du, att det är bra att gradera (betygsätta) de elever, som har det svårt i skolan?
- Vill du ha en skola, som värnar och hjälper de elever, som har svårigheter i skolan (och samhället)?
- Vill du ha en betygsfri skola i stället för nuvarande betygsättning fr.o.m. vårterminen år 8?
- Hur förverkligar vi en gemensam, sammanhållen skola för alla elever?
- Är det bra att privatpersoner eller bolag driver en skola med elever från den kommunala skolan?
- Följer utvecklingen och partiets inriktning vårt partiprogram och våra politiska riktlinjer?
- Hur är utvecklingen i fråga om segregation, jämlikhet och social uppdel-ning?
- Bör vi socialdemokrater forma vår skolpolitik, eftersom vi har fler än 40 % av valmanskåren bakom oss
eller skall vi utgå från folkpartiets (höger-partiets) förslag, eftersom de har något fler än 5 % av väljarna?
- Är arbetarrörelsen på väg att träffa överenskommelser med Höger-regeringen, där partiets grundläggande skolpolitik överges?
Länken till blogg-inlägget:
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=21403  
-----
5. Polis och batonger i skolan?
I HÖGER-regeringens Skol-Sverige är det eleven, som är problemet.

I den skola som skall utbilda och fostra eleven att bli en bra och duglig samhällsmedborgare, utgör eleven det moment som inte får finnas utan som skall förvisas, enligt folkpartisten och majoren Björklund.
USCH och FY!  VILKEN  MÄNNISKOSYN !
Elever flyttas med tvång i sin grundutbildning som samhällsmedborgare i ett land, som vill skapa en gemensam sammanhållen skola för alla elever.
Det här är äkta högerpolitik:
De elever som inte passar skall förpassas!
Skolministern/segregeringsförkämpen/klass-skoleföreträdaren, majoren och batong-förespråkaren Björklund menar, att elever, som genom sitt beteende hotar och skrämmer andra elever så att det påverkar skolarbetet, ska kunna tvångsförflyttas. Det vill skolministern lagfästa.
Men frågorna är ju helt uppenbara:
- Hur kan man skapa förståelse i samhället för andra människor genom att man i en verksamhet, som just syftar till att skapa insikt, medkänsla och samhörighet med andra, väljer vägen att segregera, dela upp och skilja ut människor?
- Skapar man ett förstående och sammanhängande samhälle med en sådan grundutbildning?
Definitivt inte!
Jag säger det av lång erfarenhet inom skolans område!
Jag har under lång tid särskilt arbetat för att hjälpa och stödja elever med mycket särskilda svårigheter!
De tillgängliga åtgärderna är tillräckliga, men det gäller förstås att skapa förtroende i sitt arbete genom kunskap och tydlighet samt ett konsekvent handlande och tillsammans med alla som berörs av svårigheterna - eleven, förälder/målsman, andra förvaltningar, barnpsykiatrin, polisen m.fl.
Och detta gäller alla i skolans verksamheter, men självklart vilar huvudansvaret för detta viktiga arbete på rektor.
Länken till blogg-inlägget:
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=21422  
-----
6. Socialdemokrati och valfrihet
Vill du ha valfrihet till detta pris?
En vetenskaplig undersökning visar:
att
valfrihetsreformen har förstärkt den etniska, socioekonomiska och pre-stationsmässiga segregationen;
att sju av tio föräldrar anser, att valfriheten leder till att vissa skolor lockar till sig elever medan andra skolor förlorar;
att kvalitetsskillnaderna mellan skolorna ökar;
att vid val av skola undviks sådana som har hög andel elever med utländsk bakgrund;
att hälften av undersökta kommuner har fått ökade kostnader för skolan;
att en del skolor tenderar att utvecklas till elit-skolor medan andra kan tvingas lägga ned.
att valfriheten i första hand är en fråga för välutbildade föräldrar i stor-städer, förortskommuner och större städer;
att i fråga om information och val finns stora skillnader mellan föräldrar beroende på utbildningsbakgrund och geografiska faktorer.
Resultatet har blivit:
* Etnisk, socioekonomisk och prestationsmässig segregation i skolan ger segregering i samhället.
* Våld i skolan ger våld i samhället.
* Elever som inte blir sedda i skolan, skapar sin status i gänget.
* Elitskolor gör att andra skolor tvingas lägga ned.
* Kvalitetsskillnader mellan skolor ger kvalitets-skillnader i boendet.
* Valfrihet är i första hand en fråga för välutbildade föräldrar.

Nej, låt oss nu tydligt hjälpas åt att utveckla skolan enligt vår socialdemokratiska ideologi!
Eller är jag ensam i partiet i min allvarliga kritik av partiets skolideologi?
Länken till blogg-inlägget:
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=21440  
-----
7. Rektorns arbete och arbetsvillkor
Rektorns arbete sker i en miljö, präglad av omvärldsförväntningar. Man måste betrakta den teoretiska grunden ur ett legalitets- och ett legitimitets-perspektiv.
Rektorns arbete sker i en skolkultur, som avspeglas på en mängd olika områden och på en mängd olika sätt.
För att förstå vad som kännetecknar en skolledarroll, måste man förstå de omvärldsförväntningar som riktas mot skolledaren. Man måste betrakta den teoretiska grunden ur ett legalitets-/legitimitetsperspektiv.
Legalitetsstyrningen utövas av staten. Här kan man tala om formell styrning och styrning av skolan.
Legitimitetsstyrningen utgörs av de förväntningar som lärare, övrig personal, elever, föräldrar, arbetsmarknadens parter m.fl. har på skolledaren.
Här kan man tala om informell styrning och styrning i skolan.
En skolkultur utgörs inte av ett formellt ”medvetet” nedskrivet regelsystem utan består snarare av osynliga regler och vanor, som i skolan styr, begränsar och reglerar skolpersonalens och elevernas arbetsförhållanden. Skolkulturen avspeglas i olika riter, signaler, symboler, talesätt m.m., som förekommer i den enskilda skolan. Kulturen präglas av människorna i organisationen, av den fysiska arbetsmiljön, av arbetsorganisationen etc.
Skolkulturen kännetecknas av
- den rådande andan och atmosfären,
- oskrivna normer för hur beteenden bestraffas och belönas,
- den kåranda eller ”ethos” som existerar inom olika yrkesgrupper.
Skolledarens utrymme för egna och självständiga handlingar inskränker sig i huvudsak till det arbete som inte direkt har med det omedelbara skolarbetet/undervisningen att göra.
Skolledarens formella uppdrag enligt skolförfattningar och sedda ur ett (legalitetsperspektiv) är att
- solidarisera sig med läroplanens mål, hävda dem i vardagsarbetet och ansvara för deras förverkligande i skolans undervisning och i skolans övriga verksamhet;
- påverka lärare och övrig skolpersonal att omfatta målen, identifiera behov av målinriktad verksamhetsutveckling samt stödja målinriktat utvecklingsarbete;
- administrera den målinriktade verksamheten.
Jag refererar med ovanstående artikel till den mycket ingående forskning, som bedrivits av professor Gunnar Berg vid Uppsala Universitet.
Länken till blogg-inlägget:
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=21525  
-----
8. Vem bör vara rektor och vem blir det?
Att vara rektor är ett komplext uppdrag.
I det pedagogiska utvecklingsarbetet kräver den komplexa situationen ett pedagogiskt ledarskap, samtidigt som den tycks omöjliggöra det.
Om arbetet som rektor heter det:
”Som rektor får den anställas som, genom utbildning och erfarenhet, förvärvat pedagogisk insikt.”
Det är rekryterarna som ska göra den bedömningen.
Frågan är: ”Har de redan tillsatta rektorerna pedagogisk insikt?"
För att kunna bedöma de sökandes förmåga att initiera pedagogiska utvecklingsprocesser bör man själv vara medveten om innebörden i ett pedagogiskt ledarskap.
En minimal innebörd av pedagogisk insikt torde vara kunskaper om inlärningsteori, förmåga att se samband mellan teorier och undervisningssituationer och mellan pedagogiska metoder och de lärandes utveckling. Vidare gäller det, att kunna initiera, inspirera och uppmuntra sina medarbetare till en pedagogisk dialog och utöva ett kommunikativt ledarskap. Den som har denna insikt bör kunna bli rektor.
Om rektor utfört sitt uppdrag väl, kan det sedan leda vidare i karriären. Det finns beskrivet i en avhandling, kallad ”Rektorers normer i ledarskap för skolutveckling”.
Men för att kunna utöva ett pedagogiskt ledarskap krävs legitimitet bland personalen. Erfarenheter visar, att det är svårt att bli chef för sina före detta kollegor. Man får legalitet men inte legitimitet.
Rektorsämbetet hör utan tvivel till de svåraste ämbeten man kan inneha.
Rektorsrollen är ju mångfacetterad.
Rektor är främst en pedagogisk ledare.
Rektor måste därför ha pedagogisk utbildning.
Det är ett måste.
I det pedagogiska ledningsansvaret ingår först och främst att hävda läroplanernas mål och riktlinjer och se till att de förverkligas.
Men rektorn är också administratör, ekonom, personalhandläggare, deltagare i fysisk planering, coach till både personal och elever, konfliktlösare – och rättstillämpare.
Rektor skall i avsevärd utsträckning ägna sig åt myndighetsutövning.
En ny grupp personer, som kommit in i skolan på senare år, är militärer. De har en speciell utbildningsbakgrund. De passar inte utan vidare in i den miljö, som skapas av skolans personal och elever. När det är mest militärer som söker rektorstjänster, så är det alarmerande.
Länk till bloggen:
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=21527  



2015-05-27, 18:00  Permalink  0 kommentarer
Andra bloggar om:  



Det är mer än hög tid att agera
Ingen central politiker gör något
Hur länge får allt fortgå?
Varför gör man ingenting kraftfullt?
Varför vågar man inte?
Politikerna vill ej se problemen
Politikerna vågar ej ta tag

 

Och samhället lider
Eleverna är de stora förlorarna
Vår framtid är skadad

Jag har under åtta års tid skrivit om skolan här på bloggen.


En sammanställning av de tidigare inläggen påbörjas här:
1. Inriktningsprogrammet om den framtida skolan anpassar sig till folkpartiets skolpolitik.
Jag är besviken.
Jag är mycket orolig för barn och familjer som har det svårt.
SKIKTNINGEN AV SAMHÄLLET FORTSÄTTER.
Är det folkpartiet som är ”rättesnöret”?
Partiet tycks ha glömt sina ideologiska rötter i fråga om skolan!

Med det inriktningsprogram om den framtida skolan som nu skapats, anpassar sig socialdemokratin till folkpartiets skolpolitik.
Förtroenderådets beslut om att gå med på betyg i sexan och sjuan mot att förhindra skriftliga omdömen i lägre åldrar är ju definitivt tydlig folkpartipolitik. Det är inte en socialdemokratisk politik med arbetarrörelsens skola som grund. Det är inte en skola, som är gemensam för arbetarrörelsens båda grenar, nämligen socialdemokratin och fackföreningsrörelsen. Skall dessutom en uppgörelse om vår viktiga välfärdsfråga, nämligen SKOLAN, ske med utgångspunkt i folkpartiets (högerpolitikens) reformering av skolan, då är utvecklingen av den socialdemokratiska skolpolitiken mycket, mycket tragisk! Riktmärket för en bred uppgörelse skall inte vara ett parti, som har ungefär 7 % av väljare bakom sig. Nej, riktmärket är ett parti, som snart har hälften av valmanskåren bakom sig! De ledande inom det socialdemokratiska partiet borde åtminstone noggrannare läsa vad LO skrivit i sin skrift ”Den gemensamma skolan”!
----
Här är länken till blogg-inlägget:
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg_archive=20356 


2. Svensk friskola – en miljardindustri
Skattepengarna fyller friskoleägarnas fickor
Vad tycker det socialdemokratiska partiet om nedanstående dagsaktuella rader?
- Friskolebranschen i Sverige har vuxit till en miljardindustri. Sex av de största aktörerna tjänade tillsammans över 150 miljoner kronor förra året.
- Bure äger ett av de största friskoleföretagen, Anew Learning, som omsätter 1 miljard kronor årligen. Anew Learning har under året köpt flera skolor och Mikael Nachemson räknar med att de ska fortsätta växa.
- Eftersom elevernas hemkommuner betalar för utbildningen med skattepengar, så hamnar skolornas överskott i ägarnas fickor.
- När de sex största företagen tillsammans gör en vinst på 150 miljoner kronor är det inte längre hållbart att beskriva friskolor som en förlustbransch.
- Fristående skolor finns i 204 av landets 290 kommuner.
- Privatägda skolor har växt upp som svampar ur jorden sedan de kommunala bidragen till friskolor infördes 1992. Antalet elever ökar varje år och 15 procent av gymnasieungdomarna går nu i en friskola.
- Det blir också vanligare att skolorna drivs av stora koncerner. Över hälften av friskolorna ägs av aktiebolag.
- Walthers gymnasium AB har inte velat lägga pengar på att anställa behöriga lärare.
- 2006 tillsatte den dåvarande s-regeringen en utredning om att stoppa ägarna från att plocka ut pengar ur sina skolor. Skolorna skulle tvingas att plöja ner all eventuell vinst i verksamheten. Frågan om vinster är djupt ideologisk och förslaget utlöste ett ramaskri från de borgerliga partierna och miljöpartiet. De betonade att det är få friskolor som går med vinst.
- Efter 15 år med friskolorna är den politiska debatten om dem fortfarande brännhet.
Högerregeringen med Jan Björklund i spetsen för skolfrågorna har ju ingen kritik att rikta mot friskolesystemet. Det är okej att skolorna går med vinst.
I budgetpropositionen heter det: Hur skolorna använder sina överskott är inte något som närmare behöver regleras.
Är denna utveckling i enlighet med partiprogrammet?
Om inte - vad är partiet berett att göra?
----
Här är länken till blogg-inlägget:
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=20442 


3. Socialdemokratins skolideologi
Vart tog socialdemokratins skolideologi vägen?
Jag säger ännu en gång:
Det är bedrövligt!
Det är oroväckande!
Jag är besviken!
Partiet måste vakna!
Partiet tycks i många stycken ha samma syn på många frågor om skolan som folkpartiet har – i varje fall hör jag inga fasta steg, som visar på arbetar-rörelsens väg i frågan om skolan!

LO har visat vägen – Följ den !
A och O är den fackligt-politiska samverkan, samarbetet. Fackligt politiskt samarbete är en del av den svenska modellen.
Partiet centralt bör återta rollen som det parti, som går i spetsen för ett gemensamt, jämlikt och sammanhållet skolsamhälle!
Jag hoppas och förväntar mig krafttag!
Skiktningen av samhället fortsätter!
Skolan, som skulle bli en spjutspets framåt, har blivit en spjutspets bakåt.

En vetenskaplig undersökning visar:
att valfrihetsreformen har förstärkt den etniska, socioekonomiska och prestationsmässiga segregationen;
att sju av tio föräldrar anser, att valfriheten leder till att vissa skolor lockar till sig elever medan andra skolor förlorar;
att kvalitetsskillnaderna mellan skolorna ökar;
att vid val av skola undviks sådana som har hög andel elever med utländsk bakgrund;
att hälften av undersökta kommuner har fått ökade kostnader för skolan;
att en del skolor tenderar att utvecklas till elit-skolor medan andra kan tvingas lägga ned.
att valfriheten i första hand är en fråga för välutbildade föräldrar i storstäder, förortskommuner och större städer;
att i fråga om information och val finns stora skillnader mellan föräldrar beroende på utbildningsbakgrund och geografiska faktorer.
----
Här är länken till blogg-inlägget:
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=20458 


4. Hur blir framtidens skola?
Med det inriktningsprogram, som presenterats mot bakgrund av råslagsgruppens förslag om Framtidens skola, finns det all anledning för alla partivänner att fundera över och ta ställning till några punkter i förslaget.
Det framlagda förslaget innebär:
* Skolan ger inte alla samma chans;
* Skolan gynnar ”den starke” – ser till ”eliten”;
* Skolan blir uppdelad i A- och B-lag i olika skolenheter
– skolan blir i ännu mindre grad ”gemensam och sammanhållen för alla elever”;
* De privata eller säg ”De fristående skolorna” permanentas och ”slår ut” den kommunala skolan - med
stöd av skattebetalarnas pengar;
* Människor fostras till att se allt till sin egen fördel –
- att inte bry sig om andra;
* Segregationen permanentas – med ”prat” söker man undanflykter;
* Egoismen breder ut sig i samhället och får sin grund av utbildningen;
* Människor som inte fått betyda något, fått ”komma fram” eller blivit sedda skapar sig utrymme – ”slår sig
fram” och skapar ”ett hårt samhälle”.
        Presenterad plattform för skolan kallas ”Kunskap för en ny tid”
                                     Men det är ingen ny skola.
Det blir en skola med en tydlig återgång till den segregerade, orättvisa, ojämlika och socialt uppdelade skola vi upplevde på 1930-, 1940 och 1950-talet.
Detta är ”en mörk bild”, säger du.
Ja, men verkligheten kan troligen bli ännu värre!
----
Här är länken:
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=20463 


5. Socialdemokratin och ”en gemensam, sammanhållen skola
                     Den svenska arbetarrörelsen har formerats
                                 som två grenar på samma träd.
Det är den fackliga och den politiska grenen, där samverkan är självklar.
Det politiska arbetet handlade i början om att erövra de medborgerliga rättigheter, som skulle ge arbetarna möjlighet att påverka samhället de levde i. Nu handlar det om att bevara och vidareutveckla denna medborgarrätt och den demokratiska handlingskraften.
Mot bakgrund av detta är det viktigt, att arbetarrörelsen genom partiet tar till sig vad LO anser om skolan.
                                     Jag anser, att det förslag,
                     som presenterats av partiets rådslagsgrupp
                            i plattformen ”Kunskap för en ny tid”
                                           inte lever upp till
             vad arbetarrörelsen kräver i fråga om samverkan med LO.

LO har i en skrift, kallad ”Den gemensamma skolan”, utvecklat sin policy för den svenska skolan.
Utgångspunkten för LO har varit
att skolundervisningen ska erbjudas alla barn på lika villkor utan att social status eller ekonomi är avgörande,
att skolor inte skall drivas i ekonomiskt vinstsyfte, att ”fri” i frågan om fristående skolor är positivt värdeladdat och ställs i motsats till kommunala skolor,
att fristående skolor blir ”fria” zoner för välbeställda och välutbildade grupper, vilket därmed leder till en segregation,
att ”fristående” är synonymt med att skolan står fri från det samhällsansvar som den kommunala skolan har.
----
Här är länken:
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=20481 


6. Socialdemokratins grundbegrepp
Socialdemokratin har grundbegrepp, som jag sällan hör i den allmänna diskussionen och debatten inom partiet.
Några av orden och begreppen som präglar partiprogrammet är
• ideologi
• arbetarrörelsen
• demokratisk socialism
• frihet, jämlikhet och solidaritet
• folkhemmet
• folkrörelse, folkrörelsearbetet
• klassklyftor
• klassorättvisor
• antikapitalistiskt parti
• privatkapitalism


Några frågor:
* Varför är det så ytterst sällan som dessa ord används?
Jag får en känsla av att ledande företrädare inom partiet tycker, att det närapå är opassande, obekvämt att använda orden.
Är det så?
* Varför går inte det socialdemokratiska partiets ledning in med sin ideologiskt-politiska syn, när t.ex. Högern dristar sig till att kalla sig ett arbetarparti?
* Varför för inte partiet en klargörande diskussion om begreppet VALFRIHET och dess konsekvenser – inte minst på skolans område?
* Hur kommer det sig att skolan blir mer och mer klassuppdelad, segregerad och fördelad enligt marknaden och dess behov?
Varför sätter inte partiet ned foten och säger
NEJ TILL FRISTÅENDE SKOLOR?
----
Här länken:
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=20492


7. Valfriheten har förstärkt segregationen
Jag säger det ännu en gång:
Det är tragiskt att arbetarrörelsen "luras in" i tron,
att valfriheten går att länka in i den ideologiska samhällssynen och att den innebär en förbättring för "de små" i samhället.
Nej, det är ju inte så !
Det har tydligt visats:
Valfriheten har förstärkt segregationen,
säger Skolverket
Ledande borgerliga politiker har länge drömt om en bra skola med hjälp av marknaden – vilket har inneburit en segregerande och ojämlikhetsskapande strävan.
Offentliga resurser förs på detta sätt över till privata bolag, företag eller entreprenörer, som kan välja elever. Fel elever får nej.
----
Här är länken:
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=20500  


8. Bra socialdemokratisk skolpolitik?
*  Vad anser du som socialdemokrat?
*  Är det bra med fristående skolor?
*  Passar följande rubriker och texter bra för en socialdemokratisk skolpolitik?
Friskolor nekar handikappade
Många fristående skolor vägrar ta emot handikappade elever med motiveringen att det är för dyrt att handikappanpassa skolorna. Och trots att många friskolor gör miljonvinster vill utbildningsministern att skolorna även i fortsättningen ska kunna neka handikappade elever.
Stora vinster
De fristående skolorna motiverar ofta sitt nej med att handikappanpassning blir för dyr och att extrabidragen från kommunen inte täcker alla kostnader. Men faktum är att friskolornas vinter ökat rejält de senaste åren. De 30 friskoleföretag, som gick bäst det förra året, gjorde i snitt en vinst på nästan 10 miljoner.
Svårt få tag i försvunna friskolebetyg
Har man gått på en fristående skola och råkat tappa bort sitt betyg kan det blir svårt att få tag i en kopia, då friskolor inte är tvungna att arkivera betygen.
Tittarstorm efter granskning av fristående skolor
Många har reagerat på granskningen av friskolekoncernen John Bauer. En del tycker att skolan svartmålas och rapporteringen är ensidig, medan andra är starkt kritiska till konceptet med mycket självständigt arbete. Man menar, att det bara är ett sätt att spara pengar på att minska antalet lärare.
Hälften saknar lärarutbildning
Många diskuterar även skillnaderna mellan fristående skolor och kommunala skolor. ”Förra läsåret saknade var fjärde gymnasielärare lärarutbildning, och andelen har vuxit under de senaste åren. Det är stor skillnad i kommunala och fristående skolor. I fristående gymnasieskolor saknade 49 procent av lärarna lärarutbildning mot 22 procent i kommunala gymnasieskolor.” enligt Skolverkets senaste rapport.
Är fristående skolor mer kostnadseffektiva?
John Bauer-koncernen har lyckats tjäna så mycket som 120 miljoner på skolorna. ”Någonting är fel då en friskola tappar hälften av sina kunder på ett program i åk 1 och ändå lyckas göra en vinst på 12 miljoner,” heter det i en tidning.
----
Här är länken:
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=20506  






Låt det inte upprepas!
Det är fasansfulla minnen
Det går knappast att förstå
Det är fruktansvärt att människan kan uppträda så
Det är 70 år sedan Tyskland och nazisterna kapitulerade
Vi som upplevde alla krigsåren minns med fasa vad som hände
Vi upplevde Hitlers och nazisternas terrorvälde
Vi upplevde händelserna i Auschwitz och Belsen
Vi upplevde utrotningen av miljontals människor

 

Men förskräckligt nog återkommer känslan idag
Vi känner stor oro och är besvikna
Har inte människor lärt sig?
Varför har man inte tagit stor lärdom?
Måste det ske igen?
Det finns idag nazister i vårt land
Det finns ett politiskt parti bildat av nazister
Det är otroligt
Men tyvärr är det sant

Här nedan är några få av många artiklar bland annat om Hitler, nazismen, förintelsen, Auschwitz, Birkenau, Bergen-Belsen, utrotning, SD.
#############################################
Så firade Stockholm freden
PLUS. När den tyska kapitulationen meddelades i radio den 7 maj 1945 utbröt en spontan fest på Stockholms gator. Aftonbladet har grävt i arkiven och kan visa bilderna från det vilda firandet.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20752822.ab?teaser=true  
----------

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20752822.ab
AB, 2015-05-07
När den tyska kapitulationen meddelades i radio den 7 maj 1945 utbröt en spontan fest på Stockholms gator.
Aftonbladet har grävt i arkiven och kan visa bilderna från det vilda firandet.
En av dem som deltog i firandet var författaren Astrid Lindgren. I sin dagbok skrev hon:
"Just nu spelar dom Stjärnbaneret på radion. Jag har druckit sherry med Linnea och med Lars och är något yr. Det är vår och solen skiner denna signade dag och kriget är slut. Jag skulle inte vilja vara tysk. Tänk, kriget är slut, Hitler är död (nu jublas det och hurras i radion; Stockholm är komplett från vettet)."
Det här är bilderna från en fest större än något Stockholm dittills hade upplevt.
Andra världskriget
http://www.aftonbladet.se/tagg/d9d0a511-15fc-42fe-9e80-8760d84e9c48/4321f3e679/  
##############################################
69 bilder som visar varför vi inte får glömma Förintelsen
http://nyheter24.se/nyheter/utrikes/760989-69-bilder-som-visar-varfor-vi-inte-for-glomma-forintelsen  
Nyheter 24, måndag 27/1 2014
För 69 år sedan befriades fångarna i koncentrationslägret Auschwitz. Här är lika många bilder som visar varför vi aldrig får glömma.
Judar, romer, homosexuella, handikappade, polacker och politiskt eller religiöst oliktänkande dödades systematiskt av nazisterna under Förintelsen. Nästan elva miljoner människor, varav sex miljoner judar, mördades.
Andra världskriget pågick mellan 1939 och 1945 med nazistledaren Adolf Hitler i spetsen.
Den 27 januari är det internationella minnesdagen för Förintelsens offer. En dag som påminner oss om att vi aldrig någonsin får glömma det som hände för 69 år sedan.
----
Viktiga datum
30 januari 1933 - Hitler utnämns till rikskansler.
Mars 1933 - Första koncentrationslägret, Dachau i Tyskland.
9-10 november 1938 - Kristallnatten. 267 synagogor bränns ned och runt 400 judar dödas eller tvingas begå självmord.
30 april 1945 - Hitler och hans fru Eva Braun tar livet av sig
#############################################
2 sep 2014 Nyheter Feature

Krigets tio värsta nazister
http://www.aftonbladet.se/nyheter/feature/article19460819.ab?teaser=true  

PLUS. Den 1 september 1939 gav Adolf Hitler den slutgiltiga ordern och anfallet mot Polen kastade världen in ett kompakt, ondskefullt mörker. 75 år efter krigsutbrottet finns såren fortfarande kvar. 60 miljoner människor dog, sex miljoner judar massavrättades, homosexuella och utvecklingsstörda förföljdes och mördades i mänsklighetens grymmaste krig någonsin. Vid sidan om Hitler fanns människor som gett ondskan ett ansikte. I dag berättar Aftonbladet om krigets tio värsta nazister. 
#############################################
Här är SD:s mörka bakgrund i nazism
http://www.expressen.se/nyheter/dokument/har-ar-sds-morka-bakgrund-i-nazism/  
Expressen, 07 sep 2014
Gösta Bergquist demonstrerade tillsammans med nazister i Trollhättan 1996 till minne av Rudolf Hess, en av Hitlers närmaste män.
Året därpå valdes Bergquist till kassör i Sverigedemokraterna Malmö.
Expressen publicerade i fredags bilderna på Catharina Strandqvist, toppnamn för Sverigedemokraterna i Halland, iförd hakkorsbindel.
Hon avgick samma dag.
På marsch i nazistuniform: Jan Bengtsson och hans dåvarande fru Tina Hallgren Bengtsson på ett möte med Nationalsocialistisk front (NSF) i Skåne i mitten av 90-talet.
Så sent som 2013 satt Jan Bengtsson i styrelsen för Sverigedemokraterna i Höör.
#############################################
Här bildar nazisterna partiet SD – i Malmö
http://www.expressen.se/kvallsposten/har-bildar-nazisterna-partiet-sd--i-malmo/  
Expressen, Kvällsposten, 2014-09-14
Innanför portarna till S:t Gertrud höll Sverigedemokraterna sitt första möte i Malmö 1988. Målet var, precis som i dag, att hejda invandringen.
   Gösta Bergquist demonstrerade tillsammans med nazister i Trollhättan 1996 till minne av Rudolf Hess, en av Hitlers närmaste män. Året därpå valdes Bergquist till kassör i Sverigedemokraterna Malmö
   Mikael Jansson, partiledare 1995-2005, hade utåt sett förbjudit fornnordiska runor och försökte distansera sig från nazismen. Ändå kunde en affisch med odalrunan - symbol klassad som hets mot folkgrupp - pryda väggen i partilokalen. Affischen är på finska och är undertecknad av Finska folkorganisationen, en nazistgrupp som var aktiv under 30-talet.
   1988 bildades Sverigedemokraterna. Leif Zeilon, en av grundarna, hade tidigare haft kontakt med Nordiska rikspartiet. En annan ledarfigur var Sven Davidsson med ett förflutet i fascistorganisatio-nen Nysvenska rörelsen.
   Kvällsposten publicerade den 5 september bilderna på Catharina Strandqvist, toppnamn för Sverigedemokraterna i Halland, iförd hakkorsbindel. Hon avgick samma dag.
   Sverigedemokraterna är i dag det tredje största partiet i Sveriges riksdag.
Det handlar om ett främlingsfientligt parti med rötter djupt bland skånska nazister. Där är den skånska historien tydlig, enligt flera experter i Kvällspostens granskning.
Det var i Malmö 1939 som nazister från hela Sverige gick på gatorna under parollen "Hejda jude-invasionen", vid årsmötet på Hippodromen.
Det var i Malmö, bara några kvarter därifrån, som en liten grupp sverigedemokrater 1988 samlades för att bilda partiets första lokalavdelning.
Målet på mötet 1988 var - precis som i dag - att hejda invandringen.
Sverigedemokraterna hävdar att man sedan länge frigjort sig från sitt komprometterande arv, men Kvällspostens granskning i dag visar att kritiker och experter är långt ifrån övertygade om detta.
Partiet föddes den 6 februari 1988. Då bildades Sverigedemokraterna i en lägenhet i Stockholm. Bland grundarna fanns personer från den ofta våldsamma organisationen Bevara Sverige svenskt (BSS) - med rötter i nazistiska och fascistiska rörelser.
I styrelsen satt tidigare skinnskallar och veteraner från grupper som nazistiska Nordiska rikspartiet och fascistiska Nysvenska rörelsen, organisationer som fört en undanskymd tillvaro så länge Hitlers och Mussolinis illdåd var i färskt minne.
#############################################
Nazismens rötter starka i de skånska SD-fästena
http://www.etc.se/inrikes/nazismens-rotter-starka-i-de-skanska-sd-fastena  
ETC, 2014-11-04 
Sverigedemokraterna fortsätter att växa i Skåne på samma orter där nazismen varit stark sedan 1930-talet. Under andra världskriget planerade fascister i Sjöbo att bygga koncentrationsläger för svenska judar. Skåningar tog värvning i tyska SS och 40 år senare bildade de SD:s första lokalavdelning i Malmö.
   Författaren Bosse Schöns unika dokument blottlägger Skånes 90-åriga bruna historia och SD:s nazistiska arv.
Vi svenskar blir allt mer toleranta, men skåningar är ett undantag. En färsk enkätundersökning från Forum för levande historia visar att elever i årskurs nio och gymnasiet blir alltmer positiva till andra människor, oavsett bakgrund. Men det gäller inte för Skåne. Där är, förutom i Malmö, ungdomar mer negativa till invandring än övriga Sverige.
   – Historiskt har Skåne haft en högre andel invandrarfientlighet än resten av landet, och det finns en koppling mellan ungdomars attityder och den omgivning de lever i. När deras föräldrar och personer de möter på gatan är invandrarskeptiska blir de påverkade, säger Pieter Bevelander till Sydsvenskan, en av rapportförfattarna och forskare på Malmö högskola.
Kan det vara så att negativa inställningar till invandrare och utlandsfödda går i arv, i generationer?
   Sverigedemokraternas framgångar i Skåne förvånar inte den som kan den svenska nazismens 90-åriga historia. I landskapet har populistiska och högerextrema rörelser haft god jordmån ända sedan 1930-talet. I 19 av 33 skånska kommuner fick Sverigedemokraterna mer än 20 procent av riksdagsrösterna. I Sjöbo fick SD 29,9 procent av rösterna och i Hörby 27,3 procent. Det finns ett tydligt mönster. SD går framåt i kommuner som traditionellt varit starka fästen för rasistiska partier, hela vägen tillbaka till den svenska nazismen. Skåne har historiskt sett haft en bred flora av lokala främlingsfientliga partier och många frågar sig varför. Det finns inget entydigt och enkelt svar. En del av svaret finns att finna i landskapets historia.
---
Svensk nazism fyller 90 år
I år ”fyller” den svenska kopian av Hitlernazismen 90 år. När Adolf Hitler utses till rikskansler den 30 januari 1933 vädrar nazisterna i Skåne morgonluft. Den 15 april 1933 skriver den tyska nazisttidningen Vår kamp: ”Frihetskampen pågår för fullt i Sveriges sydligaste landskap. Skåne är inkörsporten från vårt nationalsocialistiska broderland i söder till vårt land. Intresset för vår rörelse är enorm, Skånes befolkning är på marsch in under hakkorsfanan.”
1934 splittras Sveriges första nazistparti. Ledaren Birger Furugård och partiets vice ordförande, Sven Olov Lindholm, kommer inte överens om partiets inriktning. Lindholm bildar ett nytt parti med hakkorset som symbol och tar sig så småningom namnet Svensk socialistisk samling, SSS. Under hela 1933 turnerar de konkurrerande nazistledarna flitigt på den skånska landsbygden där de möts av en jublande publik. Båda lovar att krossa demokratin, stoppa det påstådda ”judiska inflytandet över banker och ekonomi”. I Skåne, liksom övriga landet, härjar den ekonomiska krisen bland bönderna vilket skapar en social oro. Nazisterna lovar att bönderna ska få bättre betalt för sina produkter. I maj 1933 kommer de styrande Socialdemokraterna och Bondeförbundet (nuvarande Centerpartiet) överens om en krisbudget som tidningarna snabbt döpte till ”kohandel” (köpslående). Bondeförbundet fick nämligen igenom ett krav på högre smörpriser.
– Vi har brutit nationalsocialisternas frammarsch på den skånska landsbygden, sa den självsäkre utrikesministern Rickard Sandler (S).
---
SKÅNES BRUNA HISTORIA:
1933: Nazister väljs in Skanörs fullmäktige. Samma år turnerar de konkurrerande nazistledarna Furugård och Lindholm runt på skånska landsbygden. Nazister tar 18 mandat i olika skånska fullmäktigeförsamlingar.
1938: Nationalsocialistiska arbetarpartiet, NSAP, håller stormöte i Malmö eftersom partiet gått framåt i Skåne.
1945: I maj står Gösta Bergqvist och säljer partitidningen ”Den svenske folksocialisten” på Stureplan i Stockholm iförd nazist-uniform. 43 år senare är han medgrundare till SD:s lokalavdelning i Malmö (21 februari 1988).
1955: Fascisten Göran Assar Oredsson från Kristianstad besöker ett hemligt SS-möte i Köpenhamn. Senare samma år arrangerar han det första offentliga nazistmötet i Sverige efter kriget, på S:t Knuts torg i Malmö. Talar gör en av Hitlers f.d. danska nazistsoldater.
1956: Oredsson grundar Nordiska rikspartiet, NRP, som blåser liv i den svenska nazismen som legat och pyrt.
1988: 21 februari grundar nazisten Gösta Bergqvist SD:s lokalavdelning i Malmö tillsammans med SS-veteranen Gustav Ekström och aktivister från kamporganisationen Bevara Sverige svenskt, BSS. Mötet bevakas av Säpo.
1991: Sven-Olle Olsson grundar det rasistiska Sjöbopartiet.
1993: Sverigedemokrater, nazister och skinheads genomför ett fackeltåg i Lund, till Karl XII:s minne, det urartar i kravaller.
1994: I augusti arrangerar Sverigedemokraterna en demonstration på S:t Knuts torg i Malmö. Skinheads i svarta bomberjackor gör Hitlerhälsningar, minst en bär full nazistuniform med axelrem. De skriker ”Sieg heil” och ”Ut med packet”, enligt tidningen Sydsvenskan som är på plats. Samma år blir Sjöbopartisten Sven-Olle Olsson kommunstyrelsens ordförande i Sjöbo, en post han behåller till 1998.
1995: En ung Jimmie Åkesson går med i SD i Sölvesborg.
1996: Sverigedemokraten Tina Hallgren Bengtsson talar på ett möte i skånska Höör iklädd naziuniform med koppel och ridstövlar framför en flagga med hakkors. Lyssnar gör 50-tal nazister och partivänner samt maken Jan Bengtsson, även han i nazistuniform och armbindel med hakkors. Böcker om Förintelsen bränns på bokbål.
1997: Säpo rapporterar att det finns fler nazister i Skåne och Blekinge än i resten av Sverige.
Källor:
• Quislingcentralen – nazismen i Skåne på 30- och 40-talet (1994), Joakim Berglund
• Nazismen i Sverige – 1924– 1979 (2004), Heléne Lööw
• Nynazismen (1966) – Armas Sastamoinen
• Hitlers svenska förtrupper (1947), Armas Sastamoinen
Relaterade artiklar
Nazisterna som skapade Sverigedemokraterna

http://www.etc.se/inrikes/nazisterna-som-skapade-sverigedemokraterna  
Vera Oredsson: "Jag är nationalsocialist in i graven"
http://www.etc.se/inrikes/vera-oredsson-jag-ar-nationalsocialist-i-graven  
################################################
Nazism i Sverige
http://sv.wikipedia.org/wiki/Nazism_i_Sverige  
Wikipedia, 2014-12-13
################################################
Söders uttalande bland de tio värsta under 2014
http://www.dn.se/nyheter/sverige/soders-uttalande-bland-de-tio-varsta-under-2014/  
DN, Publicerad 2015-01-06 20:10
Sverigedemokraten Björn Söders uttalande om judar listas som en av de tio värsta antisemitiska händelserna i världen under 2014 av Simon Wiesenthal Center.
Simon Wiesenthal-centrumet, som har sitt huvudkontor i Los Angeles, är en världsomspännande människorättsorganisation som konfronterar antisemitism, hat och terrorism mot judar.

På tisdagen publicerade man en lista över de tio värsta händelserna under 2014. 
http://www.wiesenthal.com/atf/cf/%7B54d385e6-f1b9-4e9f-8e94-890c3e6dd277%7D/TOP-TEN_2014_FINAL-12-31.PDF  






Skolan idag är inte sammanhållen
Skolan är socialt uppdelad
Skolan är etniskt uppdelad
Skolan är segregerad

 

Klassamhället har återskapats
Skolan ger inte alla samma möjligheter
Skolan är ojämlik
Skolan är orättvis

Skolan är inte jämställd
Skolan är uppdelad i privata skolor, fristående skolor och offentliga skolor
De rika i samhället har fördelar framför de fattiga
Skolan har inte en gemensam kunskapsbas
Lärarkåren är uppdelad
Skolledningarna i bostadsområden är uppdelade
Vissa skolor har avgifter, som endast rika kan betala

 

Skolan har blivit en industriverksamhet
Företag skall äga skolorna och utbildningen
Det handlar i första hand om att tjäna pengar
Det primära är inte frågan om utbildningen
Det handlar företagsverksamhet och vinst
De rika i samhället ”skor sig”

Och av många frågor finns:
- När ”vaknar” samhället?
- Varför gör man inte någonting?
- Varför vågar man inte angripa allt som är fel
Politik kan ju förändra - om man vill

 

Det är ju mer än bevisat
Det finns ju tydliga bevis
Bevisen är ju sakliga och mer än tydliga
Det är väl inget att ta miste på
Allt är ju klarlagt
Den svenska skolan är ju sämst i Europa
Har man fastnat i den falska tron, att allt är bra som det är?
Vill man inte erkänna verkligheten?
Man är invaggad, inlåst, ”insnöad” i vissa ord:
valfrihet, den enskildes frihet, du måste få bestämma m.fl., m.fl.

En huvudfråga kan vara:
Finns det ett enda skäl som är så viktigt, att vi skall behålla den uppdelning av skolsamhället som
införts med det fristående och uppdelande skolsystemet?

 

Vi vet ju vad som hänt:
Redan år 1985 påbörjades den katastrofala förändringen av skolan
Högerpartiet Moderaterna inledde förstörelsen av skolan med sina regeringsbeslut
Det ödesdigra beslutet om ”Valfrihet och fristående skolor” togs sedan år 1992 av Bildt-regeringen
med Carl Bildt och Beatrice Ask.

Och utvecklingen har fortsatt
Och den ser ut att fortsätta
Är det verkligen inte hög tid att göra det som skall göras?
De stora förlorarna är elever ”med små omständigheter och förutsättningar”

 

Det finns genom åren mängder av utredningar, artiklar, redogörelser, berättelser och skrivningar om skolan och dess utveckling.

Besluten har i de flesta fall varit avgörande för den skadliga utvecklingen
Besluten har varit förgörande för en bra skola
Tidigt uppställda mål och inriktningar har helt övergivits
Man kan säga, att skolan har blivit en ekonomisk företagsverksamhet
Det gäller ytterst att tjäna pengar - även om ingen säger det rent ut
Fristående skolor eller privata skolor går i konkurs
De stora förlorarna är eleverna

 

I ett tidsperspektiv på några årtionden ser vi en successivt och stadigt försämrad skola.
Besluten har varit helt skadliga för den skola man talat om
Det borde vara dags att ”vakna”
Det är verkligen ”mer än hög tid” att ta tag i skol-frågan på allvar!

Här nedan är en liten del av de många, många artiklar som finns om skolan
Är det verkligen inte hög tid att göra något kraftfullt!
Gör det som måste göras:
Systemet med fristående skolor måste helt tas bort!

 

Vi börjar med att återge en artikel från år 1985 och en granskning från år 2008:
Privatisering av skolan
Lärartidningen/Svensk skoltidning 5/1985
Moderaterna är det enda politiska parti som energiskt driver kravet på privatisering av skolväsendet, dvs att privata eller s. k. fristående skolor ska inrättas på bekostnad av de offentliga.
Detta framgår av de skolmotioner, som just lagts fram i riksdagen.
   Centerpartiet berör över huvud taget inte frågan om de fristående skolorna.
Folkpartiet tycker, att regeringen borde vara något mer generöst vid tillämpningen av de regler för statsbidrag åt fristående skolor, som riksdagen härom året beslutat - och som för övrigt tillstyrkts av Sveriges Lärarförbund.
   Men moderaterna vill avskaffa dessa regler, så att det blir fritt fram för alla slags fristående skolor. Dessa ska ha frikostigt stöd från stat och kommun. Inte desto mindre antas de fristående skolorna bli billigare för stat och kommun än de skolor, som bedrivs i offentlig regi.
   Ett av de nuvarande villkoren för en fristående skola ska få statsbidrag är, att den kan ge pedagogiska erfarenheter, som kan tillföras det allmänna skolväsendet. Detta villkor vill nu moderaterna ta bort. Avgörande, menar de, bör vara vad den enskilda eleven behöver och har nytta av. Och det bestämmer eleven själv eller rättare sagt elevens föräldrar. Dessa ska alltså fritt kunna välja mellan privat och offentlig skola.
   Det här förslaget, besläktat med liknande tankar i Thatchers England och Reagans USA under senare år, är en attack mot själva idén om en skola för alla, där elever ur skilda sociala, religiösa och språkliga grupper möts och utvecklar en social gemenskap och en gemensam kunskapsbas. Den enhetlighet som utmärker det svenska skolsystemet i dag ska säkerställa jämlikhet och rättvisa i utbildningen och nationell sammanhållning.
   Det är den här målsättningen som äventyras i moderaternas förslag. Dörren öppnas för en social och begåvningsmässig uppdelning av eleverna på olika skolor. Elitskolor kan startas för de välsituerades barn, kanske med saftiga terminsavgifter som komplement till bidragen från stat och kommun. Elevunderlaget för de allmänna skolor som finns kvar minskar och försämras. Lärarkåren delas upp i kategorier, kanske med olika villkor, alltefter den skolform man tjänstgör i. Ett nytt klassamhälle grundläggs, präglat av söndring.
   Privatiseringspolitik är ett internationellt fenomen. Det diskuterades ingående då de nordiska lärarförbundens samorganisation NLS, dit S L hör, för en tid sedan sammanträdde.
Diskussionen ledde fram till ett gemensamt uttalande, där N L S riktar "en stark varning mot privati-seringsåtgärder inom utbildningssektorn":
   Privatisering inom utbildningsområdet främjar det selektiva, polarisering i samhället, elitutbildning, en skola för de få på bekostnad av de många.
En offentlig skola bygger på uppmuntran och lika möjligheter och inte på urval.

   Utbildning är en investering som företas av samhället som helhet och som därför ska komma alla till godo.
   De svenska moderaternas skolmotion visar, att varningen från N L S tyvärr har sin aktualitet även här hemma.
---------
Fristående skolor bryter mot Skollagen
2008-10-23, 16:57
”Så gjorde vi”
kallas Skolministeriet & Skolfronts granskning av friskolors bemötande och närvaro av elever med funktionshinder.
Man skriver, att man
”ville titta närmare på hur landets friskolor ställer sig till att ta emot elever med funktionshinder, eftersom man från flera håll fått höra, att det är vanligt att dessa elever nekas komma in.”

Man ville också ta reda på
”hur många elever med funktionshinder, som faktiskt går i friskolor, dels för se hur många som lyckats bli antagna, dels för att Skolverket medvetet valt att inte föra statistik över elever med funktionshinder.”
   Man valde slumpvis ut 80 fristående skolor på grundskolenivå i samtliga Sveriges län.
   Man baserade samtalen på två elever med funktionshinder – 11-årige Erik som har diagnosen ADHD och Frida som har en CP-skada och är rullstolsburen.
I programmen visar det sig, att
var tionde fristående skola säger nej till dessa elever,
dvs. 8 av 80 friskolor svarar nej på frågan, om det var någon idé att söka till deras skola.

Vidare visar det sig, att
i mer än 40 procent av samtalen fanns en klart negativ inställning. I den siffran inkluderas även de samtal som inte resulterade i ett direkt nej utan som slutade med svar som ”Söka kan man ju alltid göra, men … ”.

Här är länken till webbplatsen för Skolministeriet & Skolfronts granskning:
http://www.ur.se/upload/Pedagogwebben/program/pedagoger/skol-front/host_08/pgm5/Sa+gjorde+vi.pdf
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
Här nedan finns några artiklar från Höger-regeringens tid som belyser problemen:

Privatiseringen av skolan misslyckad
http://debatt.svt.se/2011/12/11/privatiseringen-av-skolan-misslyckad/  
Debatt, Skolan, Publicerad 11 december, 2011
---

Alliansens skolpolitik sämst i Europa
http://op.se/opinion/insandare/1.5076268-alliansens-skolpolitik-samst-i-europa 

ÖstersundsPosten, Publicerad 10 september 2012 (+ ARTIKEL)
---

Internationella forskare varnar för faror med svenskt skolsystem
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5478733  
Sverige Radio, Vetenskap och miljö, Publicerat: 2013-03-20
---

Här finns hela programmet i Vetandets Värld om Sveriges extrema skolmarknad
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/168010?programid=412  
20 mars 2013
---

Sveriges extrema skolmarknad oroar forskare
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/168010?programid=412  
SR Vetandets Värld, 20 mars 2013
===========================================
Följande artiklar anger problemen:


• DET FRIA SKOLVALET ÖKAR KLYFTOR MELLAN SKOLOR
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:684094/FULLTEXT01.pdf  
Den svenska skolans nya geografi; Resultatdialog år 2013
Det är många, många frågor som är viktiga att arbeta med för att förändra skolan.
Men om en fråga skall lyftas fram, så får det bli frågan om SEGREGERING.
* Återskapa den gemensamma, rättvisa, jämlika och socialt sammanhållna skolan för alla elever!
* Många talar och skriver detta om skolan, men alltför få personer står upp för ett förverkligande
* Avskaffa allt som motverkar detta mål
* Ta bort uppdelningen av skolsamhället
* Ta bort skattebetalda fristående skolor
* Denna skolform motarbetar tydligt ett sammanhållet skolsystem
* Fristående skolor medverkar till segregation, både etniskt och socialt
* Segregation är en uppdelning av skolsamhället

Man talar om alla nackdelar med segregationen i form av rasåtskillnad, rasdiskriminering, åtskillnad och särskiljande av människor.
- Segregering hotar kunskap, klasstorlek och lärartäthet
- Fristående skolor har förstärkt segregationen.
- OECD: Fria skolvalet ökar segregationen
- Hyckleriet om ”En skola för alla barn”
- Skattepengar blir vinster till aktieägare av fristående skolor -
vinster för utdelning till redan rika

 

Det socialdemokratiska partiet framhåller, att
- att det fria skolvalet förstärker segregationen och ökar klyftan mellan resursstarka och resurssvaga elever och
- att sammanhållna skolor, där barn från olika miljöer och med olika bakgrund möts i gemensamt arbete, är ett viktigt verktyg för ett jämlikt samhälle.

Mot ovan angivna bakgrund är det därför förskräckligt, att det socialdemokratiska partiet säger,
- att möjligheten att kunna välja skola är värdefull,
- att de fristående skolorna har en naturlig plats i utbildningsutbudet och
- att fristående skolor bidrar till ökad mångfald inom skolväsendet.

* Förekommande fristående skolor skall vara helt öppna för olika insyn
* Experimentet med särskilda skolor, s.k. fristående skolor, måste på sikt upphöra
* Fristående skolor innebär mängder av förhållanden av skadlig natur för skolverksamheten
* Under senare tid har det framkommit många svåra problem – inte minst i frågan om utbildningen av
elever med utländsk bakgrund
* Mottagandet av utlandsfödda elever är mycket olika mellan kommunerna
* Kommuner stöder utlandsfödda elever på olika sätt
* Staten bör gå in för att se till att kommunenerna behandlar skolfrågor på så lika sätt som möjligt
* Skolans utbildning och resultat skall inte vara beroende av i vilken kommun utbildningen skett.
------
Kraftig försämring i PISA
http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella-studier/pisa/kraftig-forsamring-i-pisa-1.167616  
Skolverket, 2014-04-01
Svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap fortsätter att försämras. Det visar resultaten från PISA 2012. Utmärkande är framförallt att resultaten försämrats ytterligare i samtliga tre kunskapsområden mellan 2009 och 2012. För första gången presterar svenska elever under OECD-genomsnittet i såväl matematik som läsförståelse och naturvetenskap.
------
Valfrihet skapar klyftor
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2015/04/02/valfrihet-skapar-klyftor  
Lärarnas Tidning, 2015-04-02
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik; Göteborgs universitet
Vissa grupper missgynnas mer systematiskt i den svenska skolan jämfört med övriga Norden. Det anser fem forskare.
   Marknadisering och differentiering i utbildning — det var temat för den kongress som Nordisk förening för pedagogisk forskning anordnade i Göteborg i mars. Kongressen samlade forskare inom utbildning och pedagogik inte bara från Norden utan också från andra länder.
Det som händer här är intressant för många — i vår gemensamma nordiska historia som välfärdsstater har ju utbildningen haft en central roll för byggandet av ett jämlikt samhälle. Detta är frågor som under lång tid varit aktuella för pedagogisk forskning eftersom de berör viktiga aspekter av hur utbildningsväsendet fungerar och dess konsekvenser för skola och samhälle.
   Flera internationella föreläsare behandlade temat ur olika perspektiv. Lisbeth Lundahl, professor i pedagogik i Umeå, avslutade kongressen med att sammanfatta 20 års forskning. Hon frågade sig om den nordiska välfärdsstatsmodellen, som tidigare lyfts fram i internationella studier, fortfarande finns kvar. Hennes slutsats blev att så inte var fallet.
   Segregationen i skolan har ökat och vissa grupper missgynnas mer systematiskt i Sverige än i andra nordiska länder. Flera andra presentationer visade på samma sak.
Det är inte den pedagogiska forskningens uppgift att bedriva politik eller att dra slutsatser för politiker av olika slag. Uppgiften är i stället att exempelvis undersöka skeenden inom skolväsendet och vilken betydelse dessa har.
   I dag sker en globalisering av utbildningsfrågorna genom internationella jämförelser av skolresultat och att transnationella aktörer träder in på utbildningspolitiska arenor och styr såväl utbildningspolitiska diskussioner som bedömningar av skolväsendets kvalitet.
   Den övergripande bilden är att marknadisering av skolväsendet och införande av sätt att styra skolan i form av New Public Management inte slagit särskilt väl ut.
Den omvandling som skolan har genomgått under de senaste decennierna innebär att en sekellång strävan att motverka segregering och sociala klyftor är bruten.
   Från att politiken sett skolan som en aktiv förändringskraft för det demokratiska samhället har utbildning allt mer kommit att underordnas ekonomiska imperativ; tillväxt för nationen och anställningsbarhet för individen.
Brett förankrade idéer om att skolan ska bidra till jämlikhet och jämställdhet har i stor utsträckning ersatts av föreställningar om konkurrenskraft och valfrihetens välgörande verkan. Sammantaget är detta ett tankegods som politiker från såväl socialdemokratin som borgerligheten hämtat från de ekonomiska vetenskaperna med nyliberala förgrundsgestalter som Gary Becker och Milton Friedman.
   De senaste åren har en lång rad studier visat att marknadiseringen av skolan inte bara förändrat förutsättningarna för social rörlighet för olika grupper, utan också att själva genomförandet av utbildning ställts inför helt nya svårigheter och problem.
--------
Viktigt att vara vaksam
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2015/04/22/viktigt-vara-vaksam  
Lärarnas tidning, 2015-04-22
Lärarförbundet har cirka 120 medlemmar på de berörda skolorna och förskolorna.
— Vi vet inte vart detta kommer att leda. Verksamheten kan drivas vidare, andra bolag eller kommuner kan ta över, en företagsrekonstruktion kan efterföljas av en konkurs, säger Carolina Öhrn, förbundsjurist.
--------
Glädjekalkyl vid köp av JB
http://www.lararnasnyheter.se/LT_15_07_s11_Gladjekalkyl_vid_kop.html  
Lärarnas tidning, 2015-04-22
När JB Education gick i konkurs i juni 2013 togs 24 av skolorna över av andra koncerner. Karl-Oskar Utbildning bildade dotterföretaget Gymnasieskolor i Syd som köpte fyra.
Lärarnas tidning har läst bolagets tillståndsansökningar och en ekonomisk analys som revisionsbyrån Ernst & Young gjorde åt Skolinspektionen sommaren 2013. Vi har jämfört detta med det ekonomiska läget i slutet av februari 2015 (som finns i rekonstruktionsansökan till Växjö tingsrätt).
   Jämförelsen visar, att gymnasieskolorna i dag har 60 procent av det elevantal man räknade med i ansökan och att de vinster man budgeterade för snabbt blev till minussiffror. Förra året gick Gymnasieskolor i Syd 7,1 procent back och de två första månaderna i år var förlusten 13,1 procent.
När Ernst & Young analyserade gymnasiernas långsiktiga livskraft poängterade man att Karl-Oskar Utbildning gått med underskott sedan starten 2009 men att ägarna täckt förlusterna med egna pengar. Revisionsbolaget kunde inte bedöma om budgetar och elevprognoser var rimliga och bollade tillbaka frågan till Skolinspektionen. Som gav tillstånd.
----
Friskolekris hotar 500 jobb
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2015/04/22/friskolekris-hotar-500-jobb  
Lärarnas tidning, 2015-04-22 12:52
500 jobb hotas när ännu en skolkoncern närmar sig konkurs. För lärarna på skolor i Karl-Oskar-gruppen är framtiden oviss.
Tre bolag hos Karl-Oskar
De tre bolag som nu är föremål för rekonstruktion är:
• Karl-Oskar Utbildning AB med tio grundskolor och tre förskolor i Eslöv, Falkenberg, Falköping, Hässleholm, Kalmar, Karlshamn, Ljungby, Ronneby, Växjö och Älmhult.
• Gymnasieskolor i Syd AB med Smålandsgymnasiet i Växjö och Östersjögymnasiet i Karlshamn, Kalmar och Ystad.
• Karl-Oskar Service AB med tre skolrestauranger.
• 2 300 barn och elever och drygt 500 anställda berörs.
-----
Ökad segregation mellan skolor
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2015/04/23/okad-segregation-mellan-skolor  
Lärarnas tidning, 2015-04-23
Skillnaderna mellan de bästa och de sämsta skolorna vad gäller betygsresultat fortsätter att öka, visar en ny undersökning. I de flesta fall halkar de svagaste skolorna efter samtidigt som de starkaste förbättrar sig eller ligger kvar på samma nivå.
   Skillnaden mellan den bästa och den sämsta skolan ökar på de flesta orter. Det visar en granskning av gymnasiebehörigheten i de 202 kommuner som har statistik för minst två skolor, gjord av Dagens Samhälle. I 109 kommuner ökade skillnaden mellan 2011 och 2014.
I de flesta fall halkar de svagaste skolorna efter samtidigt som de starkaste skolorna förbättrar sig eller ligger kvar på full behörighet, skriver tidningen.
   I flera kommuner beror skillnaden på att vissa skolor har hög andel nyanlända flyktingar. En annan orsak är den ökande boendesegregationen, enligt Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).
– Det är de starka eleverna som väljer friskolor. Särskilt om de bor i ett område där de flesta har svaga förutsättningar. Om de bor i ett område med andra starka elever är det större sannolikhet att de går i den närmaste kommunala skolan, säger Helena Holmlund, skolforskare på IFAU, till Dagens Samhälle.
-----
Vi städar upp efter borgerligt skolexperiment
http://www.regeringen.se/sb/d/19877/a/258516  
Eskilstuna Kuriren, Debattartikel 30 april 2015
För att återta Sveriges position som en ledande kunskapsnation behövs gemensamma investeringar i mindre klasser, skickliga lärare och fler utbildningsplatser.
"Och den ljusnande framtid är vår." Det kommer tusentals unga sjunga de kommande månaderna. Det är en textrad som påminner om Socialdemokraternas första majparoll "Kunskap, frihet, framtid".
Utbildning rustar oss för livet, förbereder oss för arbetsmarknaden och är dessutom ett viktigt verktyg för jämlikhet och likvärdiga möjligheter.
Därför har skolan alltid varit en grundsten i samhällsbygget. Men många av de unga som sjunger om den ljusnande framtiden känner att orden ekar ihåligt. Svensk skola håller inte måttet. Våra barn och unga får inte chansen att lära sig tillräckligt.
   Den senaste PISA-undersökningen visade bland annat, att svenska 15-åringar för första gången presterade under OECD-genomsnittet i såväl matematik som läsförståelse och naturvetenskap. Så ska det inte vara. Unga människor ska få känna glädjen i att ha klarat av ett svårt prov och få känna stoltheten över att hålla ett fullständigt slutbetyg i handen, när skolklockorna ringer ut för sommaren. Regeringen tar nu krafttag för att städa upp efter det borgerliga experimentet och få svensk skola på fötter igen.
   Regeringen investerar i fler anställda lärare i lågstadiet. För att höja utbildningskvaliteten och ge lärare i lågstadiet mer tid för varje elev, får skolans huvudmän, kommuner och fristående skolor nu möjlighet att ta del av ett statsbidrag för att kunna anställa fler lärare. Det innebär, att speciallärare eller annan personal kan anställas, så att lärare får mer tid för sitt arbete och så att klasserna kan bli mindre. I år avsätts två miljarder kronor för detta ändamål.
Regeringen sjösätter en nationell samling för läraryrket. En av de viktigaste delarna i denna nationella samling är att skapa en bättre löneutveckling för lärare. Och för att löneutvecklingen ska göra skillnad i klassrummen, vill vi också koppla den till karriärmöjligheter och kompetens. För detta avsätter regeringen 3 miljarder kronor årligen från 2016. Lärare ska känna sig värdesatta av samhället, och de ska också kunna utvecklas och ha karriärmöjligheter inom läraryrket.






Med tanke på människors reaktioner undrar man verkligen
- Förstår man vad som skett?
- Förstår man vad Reinfeldt-regeringen ställt till med?
- Förstår man alla de försämringar som skett?
- Förstår man varför det det svåra läget fortsätter?
- Finns det en enda förbättring som skett under Reinfeldts tid?

 

Det uppkomna läget måste förändras/förbättras!
Det får inte fortsätta att vara så här!
Det får inte vara så här dåligt!
Det får inte vara dåligt!

Och förändringar eller förbättringar kräver insatser.
Förändringar och förbättringar kostar pengar
Det måste ske många förbättringar inte minst på välfärdens områden!
Det krävs insatser för att lösa de skapade problemen!
Det kostar pengar att lösa grundläggande problem!
Det kostar att förbättra/förändra den raserade välfärden!
Då det inte finns kvar några pengar, måste det åtgärdas!
Det behövs skatteförändringar!
Det behövs skattehöjningar för att skapa en välfärdsgrund!
Det behövs skattehöjningar för förbättra välfärden!

 

Det blir reaktioner, så snart åtstramningar sker eller skall vidtas
Det blir reaktioner då skatten förändras
Skatteuttag höjs på de mindre viktiga områdena och sänks på de viktiga områdena
Och då reagerar folk på förändringarna
Inte sällan är det de som redan har som reagerar mest

Därför:
Vad har Höger-regeringen egentligen åstadkommit?
Kan du peka på någon förbättring?
Det handlar om åtta år
Fem omgångar med skattesänkningar!
Har någon viktig investering gjorts?
Vilken i så fall?

 

Verkligheten är ju,
- att det mesta har försämrats!
- att välfärden helt urholkats!
- att skolan är i ett katastrofalt läge!
- att viktiga samhällsfunktioner är i krisläge!

Vi ser på skolan:
Skolan har fått en svår försämring
Skolan har under Major Björklunds tid blivit bland de sämsta i Europa
Skolan har i huvudsak raserats
Allt i skolan har blivit sämre

 

Och detta förstår man
- därför att Major Björklund har ingen kunskap om skolan
- därför att Majoren har helt underminerat skolan
- därför att de förändringar Majoren genomfört är helt förkastliga

Skolan måste närapå återuppbyggas från grunden!
Det behövs förändringar och förbättringar inom många områden
Det handlar bl.a. om
lärarna:
- Lärararbetet måste helt förändras – allt pappersarbete måste tas bort
- Lärarlönen måste tydligt förbättras
- Införandet av lärarlegitimation är helt felaktigt!
rektor:
Rektors arbete måste förändras/förbättras
Rektors yrkesroll måste tydligt lyftas fram
Pappersarbete läggs på kanslisten

 

Och välfärden som helhet:
Välfärden har helt urholkats
Välfärden har i många avseenden förstörts
Det mesta i samhället har blivit sämre

Därför:
Det behövs förändringar och insatser
- inom vården
- inom omsorgen
- inte minst sjukvården

 

Inom samhället i övrigt behövs det insatser på alla områden
- inom kommunikationsområdet
- inom miljö- och klimatområdet
- inom kulturområdet
- inom näringslivet
- inom polisväsendet
- inom rättsväsendet
- inom försvaret

Och det kostar att åtgärda:
- Men då reagerar folk
- Inga skattehöjningar, säger man
- Den som försöker att förbättra och kosta på är dålig och gör fel
- Och om man minskar på en sak för att åtgärda en annan, så är det också fel

 

Men förändringar inom välfärden kostar!
Det måste få kosta!
Det skall kosta för att bli bra!
Det mesta måste bli bättre!

Vad som har gällt under Reinfeldts och Höger-regeringens tid är
- inga skattehöjningar
- enbart skattesänkningar
- inga insatser som kostar
- inga insatser inom den kostandskrävande välfärden

 

De fem jobbskatteavdragen har varit Reinfeldt-regeringens centrala åtgärder:
- Eventuella förändringar, förbättringar, förnyanden har skett på privat väg
- Staten och kommunerna skall inte i första hand vara ansvariga

Och hur är det idag?

Privatiseringarna av offentlig sektor har fördjupats.
Det gäller
- privatiseringen av skolan
- privatiseringen av sjukvården
- privatiseringen av barnomsorgen
- privatiseringen av äldreomsorgen
Men också:
- apoteken
- vattenfall
- tågtrafiken

 

Politiskt har Moderaterna sagt
Nej till höjd A-kassa (år 2006)
Nej till höjd sjukersättning (år 2006)

Det Reinfeldt och hans regering ställt till med under sina åtta år
- det kommer att kosta att reparera!

För att något belysa och bevisa vad som hänt under Höger-regeringens åtta år kan vi studera följande artiklar, som är några få av många som visar på samhällets – inte minst välfärdens – katastrofala läge:

1. Skall plånbokens tjocklek avgöra möjligheten att gå i skola
så som det här exemplet visar?
http://www.svd.se/nyheter/stockholm/frivilliga-bidrag-kan-strida-mot-lagen_760865.svd  
Vad svarar vi på några grundläggande frågor om skolan?
* Har vi idag en gemensam sammanhållen skola för alla elever?
* Är utbildningen idag likvärdig?
* Hur skapar man tolerans, empati och inlevelse mellan människor i en uppdelad skola, när man
vet, att denna utveckling bäst sker i en tidig, bestående och ömsesidig kommunikation mellan
människor?
* Har vi en skola, där vi i jämlik och solidarisk samverkan med andra söka de lösningar som gagnar
det gemensamma bästa?
* Hur motverkar man uppkomsten av ett selekterande, segregerande, ojämlikt och socialt verkande
sorteringssystem, när man tillåter fristående skolor?
* Vill vi ha en skola som skapar vår framtida trygghet genom beslut av demokratiskt valda organ
eller vill vi ha en skola, som är skapad av vinstdrivande aktiebolag, entreprenörer eller andra
intressenter?
-----
2. Världens bästa skitskola – UR Play
http://webb-tv.nu/varldens-basta-skitskola-ur-play/  
-----
Och i fråga om skolan glöm inte:
3. Fria skolvalet en motor i segregationen.
http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2013/09/17/fria-skolvalet-motor-segregationen  
Tvärtemot vad som hävdas från politiskt håll är det inte boendesegregationen som ligger bakom de ökande klyftorna mellan skolor. Det är det fria skolvalet, hävdar forskaren Bo Malmberg.
-----
Och notera att:
4. Låt rektorerna vara rektorer.
http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2013/04/29/lat-rektorerna-vara-rektorer  
"Avlasta rektorerna så de kan fokusera på det pedagogiska ledarskapet och leda sin verksamhet mot en ökad och positiv utveckling", anser Björn Svensson.
-----
5. Mer kontroll löser inte problemen.
http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2014/02/27/mer-kontroll-loser-inte-problemen  
Dagens problem kan inte lösas med ett recept från 1950-talet. Lärare ställs inför en närmast olöslig konflikt när den politiska styrningen strider mot den vetenskapliga grund som verksamheten ska vila på, skriver Hans-Åke Scherp. -----
6. Läs därför ännu en gång med eftertanke här.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2151&artikel=4032187  
Det blev ju för övrigt så, att Annicas svåra öde är Reinfeldts mardröm.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article12500742.ab  
Bloggen om svårt sjuka Annica, 55, piskade upp en folkstorm mot alliansen.
------
7. Cancersjuka tvingas till arbetslöshet och misär.
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article12500630.ab  
Sjukförsäkringens och a-kassans regler – som ska vara ett stöd och hjälp att komma igen för den som är sjuk och arbetslös – kan få just de följderna.
Läkare: Dödssjuka tar SMS-lån för att ha råd med medicin.
Det är otroligt men sant!
------
8. Alliansens sjuka offer.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article12463313.ab  
Förlamade Linda, 31, tvingades söka jobb – trots att hon skulle läggas in på sjukhus
------
9. Så här är det:
Avdragsjackpott – så mycket tjänar Reinfeldt och Bildt på sin egen politik
http://www.etc.se/val-2014/avdragsjackpott-sa-mycket-tjanar-reinfeldt-och-bildt-pa-sin-egen-politik  
------
10. Här vägrar Reinfeldt svara på SVT:s fråga
http://www.svt.se/nyheter/val2014/har-vagrar-reinfeldt-svara-pa-svt-s-fraga
Fredrik Reinfeldt fick problem, när han pressades om arbetslösheten i SVT:s Utfrågningen.
– Du vägrar ta ordet arbetslöshet i din mun, verkar det som, sade SVT:s Anna Hedenmo, när Reinfeldt gång på gång duckat samma fråga.
2006 låg arbetslösheten på drygt sex procent. Då talade Fredrik Reinfeldt om ”massarbetslöshet”. I kvällens utfrågning i SVT fick han frågan om vad han kallar dagens arbetslöshet på drygt åtta procent.
Men då ville Reinfeldt inte svara.
-------
11. Anders Björk sågar Fredrik Reinfeldt
http://www.expressen.se/nyheter/val2014/anders-bjork-sagar-fredrik-reinfeldt/  
Anders Björk säger att regeringen utstrålar trötthet.
Den tidigare moderate försvarsministern Anders Björck sågar nu Fredrik Reinfeldt.
Han tycker, att regeringen Reinfeldt utstrålar trötthet och ägnar sig åt att fräscha upp gamla förslag.
"Det går inte att vinna ett val utan visioner, det är som att köra bil utan bränsle", skriver Björck på SVT Opinion
-------
12. Reinfeldt i ordstrid med KI om skattehöjningar
http://www.svt.se/nyheter/val2014/reinfeldt-avvisar-ki-forslag-om-skattehojningar  
Statsminister Fredrik Reinfeldt ställer sig helt avvisande till tanken på skattehöjningar kring 100 mil-jarder, som Konjunkturinstitutet fört fram. Men KI står på sig.
Institutet har lagt fram beräkningar, presenterade i SVT:s Agenda
http://www.svt.se/agenda/ki-markligt-skylla-svaga-finanser-pa-flyktingarna  
i söndags, som pekar på att skattehöjningar i storleksordningen 100 miljarder krävs för att klara väl-färden. Men Reinfeldt säger nej.
------
13. Åtta år med Reinfeldt gjorde oss fattigare
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/ingvarpersson/article20435468.ab Ledakrönika
-------
Låt oss avsluta med att titta på detta:
Fristående skolor bryter mot Skollagen!
”Så gjorde vi”
kallas Skolministeriet & Skolfronts granskning av friskolors bemötande och närvaro av elever med funktionshinder.
14. Här är länken till webbplatsen för Skolministeriet & Skolfronts granskning:
http://www.ur.se/upload/Pedagogwebben/program/pedagoger/skolfront/host_08/pgm5/Sa+gjorde+vi.pdf Man skriver, att man
”ville titta närmare på hur landets friskolor ställer sig till att ta emot elever med funktionshinder, eftersom man från flera håll fått höra, att det är vanligt att dessa elever nekas komma in.”
Man ville också ta reda på
”hur många elever med funktionshinder, som faktiskt går i friskolor, dels för se hur många som lyckats bli antagna, dels för att Skolverket medvetet valt att inte föra statistik över elever med funktionshinder.”
Man valde slumpvis ut 80 fristående skolor på grundskolenivå i samtliga Sveriges län.
Man baserade samtalen på två elever med funktionshinder – 11-årige Erik som har diagnosen ADHD och Frida, som har en CP-skada och är rullstolsburen.
I programmen visar det sig, att var tionde fristående skola säger nej till dessa elever, dvs. 8 av 80 friskolor svarar nej på frågan, om det var någon idé att söka till deras skola.
Vidare visar det sig, att
i mer än 40 procent av samtalen fanns en klart negativ inställning. I den siffran inkluderas även de samtal som inte resulterade i ett direkt nej utan som slutade med svar som ”Söka kan man ju alltid göra, men … ”.






Är vi verkligen på den fasansfulla vägen?
Är det den framtiden vi skall möta?
Är vi på väg till det samhälle, som också tidigare skapade djupt mänskligt hat och fruktan?
Vi är många som upplevt skräckens och fasornas samhälle!
Vi upplevde fasorna under krigsåren i början av 1940-talet!
Vi upplevde skräcken!
Vi var rädda!
Vi var alltid mycket rädda!

 

Upplevde inte människor den fruktansvärda tillvaron?
Vet människor inte om den fasansfulla utvecklingen?
Är det många som inte upplevt dessa fasor och denna skräck?
Varför förs samhället åter in i detta?
Varför har det blivit så här?
Är det okunnighet?
Är det nonchalans?
Sker det medvetet?
Vad är målet?

Jag säger:
Det är fasansfullt – men tyvärr sant!
Det är förskräckligt!
Det är skrämmande!

Jag kan inte undgå att känna stor besvikelse, ångest, frustration och fasa inför den utveckling, som verkar att inte bara vara på gång utan som fruktansvärt nog växer i vårt land.
Jag kan inte undgå att återfå känslorna jag hade för 75 år sedan.
Det är känslor, som uppkom i samband med det ohyggliga som hände under Andra Världskriget.
Det är fasansfulla och ohyggliga känslor.
Det går egentligen inte att med ord beskriva.
Det hör nazisttiden till.
Det hör Hitler-tiden till.

 

Dessa känslor återkommer fasansfullt nog i vårt land!
Dessa känslor börjar allt mer förstärkas i vårt eljest fredliga land!
Skall vi verkligen få återuppleva ”Hitler-tiden” ännu en gång?


Här är några artiklar, som lyfter fram det fasansfulla!

* Nazisterna som skapade Sverigedemokraterna
http://www.etc.se/inrikes/nazisterna-som-skapade-sverigedemokraterna  
ETC, Inrikes, 2014-02-04

 

* ”Vi tar avstånd från nazismen”
http://www.etc.se/inrikes/vi-tar-avstand-fran-nazismen  
ETC, 2014-02-06

 

* Rasismen som lockade Jimmie Åkesson till SD
http://www.etc.se/inrikes/rasismen-som-lockade-jimmie-akesson-till-sd  
ETC, 2014-02-27

 

* AFTONBLADET KARTLÄGGER: Här är SD:s alla skandaler        
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18600494.ab
AB, Plus, 2014-03-24

 

* Sverigedemokrat: Islam lika illa som nazism
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5834058  
SR, 10 april 2014
Sverigedemokraten Bertil Malmberg, fullmäktigeledamot för SD i Trosa, jämför islam med nazismen.

 

* SD-topp bär nazistsymbol
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=128&artikel=5956388  
SR, 5 september 2014
Bilden visar hur när hon bär ett hakkors på armen på en fest. Sverigedemokraternas toppnamn i Halmstad Catharina Strandqvist vill inte kommentera bilderna som Stiftelsen Expo publicerar i dag.

* Här är SD:s mörka bakgrund i nazism
http://www.expressen.se/nyheter/dokument/har-ar-sds-morka-bakgrund-i-nazism/  
Expressen, 07 sep 2014

 

* Många SD-kandidater gillar rasistsidor
http://www.dn.se/valet-2014/manga-sd-kandidater-gillar-rasistsidor/  
DN, 2014-09-07

* Här bildar nazisterna partiet SD – i Malmö
http://www.expressen.se/kvallsposten/har-bildar-nazisterna-partiet-sd--i-malmo/  
Expressen, Kvällsposten, 2014-09-14

 

* Nazismen och yttrandefriheten
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/427789?programid=793  
SR, 14 september 2014
Sverige 2014: Ett nazistiskt parti tillåts finnas, tillåts demonstrera och tillåts ställa upp i valen till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige. Är det rätt? Filosofiska rummet gästas idag av juristen och världens förste diskrimineringsombudsman Peter Nobel, journalisten och författaren Anna-Lena Lodenius och filosofen Magnus Jiborn.

 

* Nazismens rötter starka i de skånska SD-fästena
http://www.etc.se/inrikes/nazismens-rotter-starka-i-de-skanska-sd-fastena  
ETC, 2014-11-04

 

* Vera Oredsson: "Jag är nationalsocialist in i graven"
http://www.etc.se/inrikes/vera-oredsson-jag-ar-nationalsocialist-i-graven  
ETC, 2014-11-04

 

* SD knyter an till nazismen
http://na.se/asikt/ledare/1.2719435-sd-knyter-an-till-nazismen  
NA, 17 nov 2014
Två riksdagsledamöter från Sverigedemokraterna vill vidta särskilda åtgärder mot ”svenskfientlighet
Det är Paula Bieler och David Lång, som anser att en särskild utredning ska kartlägga ”svenskfientlighetens utbredning”.
De vill, att statligt stöd till antirasistiska organisationer enbart ska gå till organisationer, som också åtar sig att bekämpa ”svenskfientlighet”. Skolorna ska också undervisa och motverka ”svenskfientlighet”. Sedan radar motionen upp en rad exempel, som mest handlar om sådant som redan täcks av annan lagstiftning. Svenska tjejer kan råka ut för att bli kallade ”svennehora” med mera.

 

* Nazism i Sverige
http://sv.wikipedia.org/wiki/Nazism_i_Sverige  
Wikipedia, 2014-12-13

 

* "SD spred rasistiska lögner i SVT"
http://www.etc.se/ledare/sd-spred-rasistiska-logner-i-svt  
ETC, Analys; 2014-12-05

 

* ”SD visar upp en falsk och vidrig människosyn”
http://www.dn.se/val/nyval-2015/sd-visar-upp-en-falsk-och-vidrig-manniskosyn/  
DN, 2014-12-14

* Den leende nationalismen
http://www.dn.se/val/nyval-2015/den-leende-nationalismen/  
DN, 2014-12-14

 

*  SD:s tankar om  judar skrämmer                                                  
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/anderslindberg/article20021300.ab     -  -  -  -  -  -                  AB, 2014-12-15

* Nazismen i Sverige under andra världskriget
http://www.ur.se/Produkter/101662-Ramp-om-historia-Nazismen-i-Sverige-under-andra-varldskriget#Mer-om-programmet  
Produktionsår: 2005; Längd: 28:08;

Tillgängligt till: 26 augusti 2015

 

* Här samlas nazisterna söder om Stockholm
http://www.expressen.se/nyheter/har-samlas-nazisterna-soder-om-stockholm/  
Expressen, 01 feb 2015

 

* De leder den svenska naziströrelsen
http://www.expressen.se/nyheter/de-leder-den-svenska-nazistrorelsen-1/
Expressen, 09 feb 2015

 

* Misstänks ha planerat att stena invandrare
http://www.expressen.se/nyheter/misstanks-ha-planerat-att-stena-invandrare/  
Expressen, 12 feb 2015

* De är de svenska nazistkvinnorna
http://www.expressen.se/nyheter/de-ar-de-svenska-nazistkvinnorna/  
Expressen, 13 feb 2015

 

* De tre nazisterna sitter fortfarande anhållna
http://www.expressen.se/nyheter/de-tre-nazisterna-sitter-fortfarande-anhallna/  
Expressen, 14 feb 2015



2015-03-18, 17:52  Permalink  12 kommentarer
Andra bloggar om:  



Åtta år med borgar-regeringen
Vad uträttade Reinfeldts regering?
Vad uträttade den?
Vad hände i samhället?

 

Ja:
Skattesänkningar
Man tyckte att det var bra
Människor ”applåderade”
Människor valde därmed nedrustningsvägen

Man valde vägen för ”ingen kostnad”
Man valde aldrig några skatteinsatser
Man valde inga nya skatteuttag
Man valde ”inga skattehöjningar”

 

Det blev så, att ”eftertankens kranka blekhet” saknades, ty
- inom vården blev det ingen åtgärd, ingen insats
- inom omsorgen blev det ingen insats, ingen satsning
- inom skolan gjorde man ingenting

Kort sagt:
- det hände ingenting utvecklande
- det uträttades ingenting utvecklande

 

Hur är det idag?
Alla ropar efter insatser
Det behövs inom vården – inte minst sjukvården
Det behövs inom omsorgen
Det behövs inte minst inom skolan

Och inom samhället i övrigt behövs det insatser på alla områden
- inom kommunikationsområdet
- inom miljö- och klimatområdet
- inom kulturområdet
- inom näringslivet
- inom polisväsendet
- inom rättsväsendet
- inom försvaret

 

Privatiseringarna av offentlig sektor har fördjupats
Det gäller
- privatiseringen av sjukvården
- privatiseringen av barnomsorgen
- privatiseringen av äldreomsorgen
- privatiseringen av skolan
Men också:
- apoteken
- vattenfall
- tågtrafiken

Och jag skrev i ett blogg-inlägg:
Fristående skolor är en miljardindustri
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=32640  
Skattepengarna fyller friskoleägarnas fickor
Friskolebranschen i Sverige har vuxit till en miljardindustri.
Vi har ett tydligt klass-samhälle
Vi har ett segregerat samhälle
Vi har ett socialt uppdelat samhälle
###############################################
I ett av mina senare blogg-inlägg heter det:
HAR NÅGOT BLIVIT BÄTTRE under Reinfeldts tid?
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=59026  
###############################################
Nej! Det är sämre nu!
* Välfärden i form av vård och omsorg har kraftigt försämrats, vilket innebär att
- människor med små inkomster har fått en mycket svårare situation än tidigare;
- barn i fattiga familjer har blivit fler och fått ökade svårigheter.
En berättigad fråga är:
Hur långt kan man acceptera fattigdom i ett demokratiskt land?
* Fördelning av resurser har medfört att rika blivit rikare, medan de fattiga blivit fattigare.
Vi har ett typiskt klass-samhälle!
Läs Min blogg ”Sänkt skatt viktigare än svårt sjuka!”
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=48013  
* Höger-regeringens omänskliga tid borde ta slut!
Läs Min blogg ”Omänskligt
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=48259  
* Svårt sjuka, handikappade har fått det omänskligt svårt.
Det har uppkommit en misstro mot sjuka och handikappade människor och människor med psykiska
problem.
”Sluta straffa våra patienter! Det uttalade 108 läkare som gjorde uppror och yrkade på ett stopp av utförsäkringarna.
Min blogg ”Nu måste alla reagera!”
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=49475  

SAMMANFATTNINGSVIS: 
Välfärden har kollapsat under Högerregeringens tid

Med anledning av terroristhändelserna i Norge:
* Vårt land saknade en ledare
* Statsledningen har enormt stor betydelse --> Artikulerar nationens känslor
* Ledarskap i kristider är viktigt
* Behov av en stark ledare som i svåra lägen hjälper människor
* Viktigt för nationens ledare att visa empati och värme
* Enligt kritikerna var vår ledare passiv och osynlig
* Norge-händelserna innebar timmar av ofattbar skräck
* Högern var tyst under Norge-krisen
* Höger-media försökte att lägga sordin

* Statssekreterare Schlingmann med ansvar för kommunikationen intervjuades:
Studio1 i P1, Ledarskap i kristider
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=4621765  
* Han var förvånad över den diskussion som förekommit

Konstateranden för Högerregeringens tid:
* Jobbskatteavdraget medförde inga flera jobb
* Katastrofal statistik talar sitt tydliga språk.
Sverige har misslyckades med att ta tillvara invandrares resurser.
Läs DN Debatt, http://www.dn.se/debatt/vi-har-inte-rad-att-inte-hitta-jobb-till-nya-svenskar  

* Nya moderaterna --> Nygamla moderaterna --> Återinför klass-samhället

Vad har egentligen blivit bättre under de senaste åren?
###############################################
Den borgerliga regeringens misslyckande
Den borgerliga regeringen söker glänsa.
Den borgerliga regeringen använder ofta orden välfärd och folkhem.
I en riksdagsdebatt stod Reinfeldt och berömde sig för att 9 av 10 människor har jobb.
Men detta är ett språk som försöker dölja en fruktansvärd social utveckling.

För hur är då verkligheten?
- En kvarts miljon barn lever i fattiga familjer.
- Enligt Rädda Barnens statistik har andelen barn, som lever i fattiga familjer ökat med 50 procent under
de senaste tre åren.
- Hela 12 procent av barnen beräknas nu leva i fattiga familjer, enligt Rädda Barnen.
- En halv miljon svenskar beräknas stå utanför arbetsmarknaden nästa år.
- Arbetslösa och långtidssjukskrivna har fått dra åt svångremmen.
- Vissa, som redan har fina jobb och goda inkomster, har fått det bättre under regeringen Reinfeldt.
- Men samtidigt har stora grupper fått det sämre.
Ja, det ser du här!
http://www.nsd.se/opinion/folkhem-eller-klassamhalle-4982622.aspx  
Det är ett fruktansvärt misslyckade att en kvarts miljon barn lever i fattiga familjer.
"En kvarts miljon barn är fattiga fast Sverige aldrig varit rikare." Det skriver Tapio Salonen, professor i socialt arbete, i boken "Spaning efter socialpolitiken - om en debatt som försvann".
Boken har givits ut fackförbundet SSR som organiserar många anställda inom socialtjänsten.
################################################

Man måste med all rätt fråga:
Hur kunde det bli så här?
Skall ett sådant samhälle få råda?
Eller?
Bör man inte åtgärda det omänskliga och felaktiga i samhället?
Det omänskliga:
1. Att det förutom den omänskliga Höger-regeringen också finns människor i vårt samhälle, som anser att den svårt kroniskt sjuka 55-åriga Annica Holmquist med förvärvat funktionshinder skall tvingas att söka arbete, det är förskräckligt och cyniskt!
Hon kräks ofta av sina smärtor och kommer enligt läkaren aldrig kunna arbeta igen.
Men Försäkringskassan ville att hon sökte jobb och socialtjänsten att hon sålde lägenheten.
– Jag orkar inte fortsätta leva, sade Annica.
Läs därför ännu en gång med eftertanke här.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2151&artikel=4032187

Det blev ju för övrigt så, att

Annicas svåra öde är Reinfeldts mardröm.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article12500742.ab  
Bloggen om svårt sjuka Annica, 55, piskade upp en folkstorm mot alliansen.
2. Cancersjuka tvingas till arbetslöshet och misär.
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article12500630.ab

 Sjukförsäkringens och a-kassans regler – som ska vara ett stöd och hjälp att komma igen för den som är sjuk och arbetslös – kan få just de följderna.
Läkare: Dödssjuka tar SMS-lån för att ha råd med medicin.
Det är otroligt men sant!
3. Alliansens sjuka offer.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article12463313.ab
Förlamade Linda, 31, tvingades söka jobb – trots att hon skulle läggas in på sjukhus
- Borde det inte vara mer än nog?
- Höger-regeringen bryde sig uppenbart inte om människor i nöd !
- Sjuka och handikappade människor var skojare och bedragare. De skall arbeta.
- Du behöver väl inte övertygas mer ?
- Det var ett avskyvärt handlande av en s.k. omänsklig regering !
4. Jag har i mitt blogginlägg skrivit om det omänskliga och skandalösa.
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=46538

############################################## ###### 

Sedan skolan:
- Skolan - en ideologisk snackverkstad.
- Enligt Skolverket lämnar runt 30 000 elever varje år sin gymnasieutbildning utan att ha klarat studierna.
- Segregeringen av skolorna har ökat.
- Duktiga elever flyttar från skolor i socialt utsatta områden till skolor, ofta friskolor, där de tror att de har
större chans att nå sina högt ställda mål.
- Kvar blir ofta de som av olika skäl inte har möjligheten att ta steget bort
- Betygsinflation i både kommunala skolor och friskolar
- De stora förlorarna är eleverna i allmänhet - i synnerhet elever från kunskapsmässigt svaga hem.
- Trots att Skolverket för snart 10 år sedan gav ut allmänna råd om särskolemottagande och trots att
många kommuner har rutiner och kompetens att fatta väl grundade beslut visar inspektionens rapport
på uppseendeväckande brister.
- Ofullständiga och slarviga utredningar (enl. Skolverket)
- Sverige är snart ensamt om att ha särskola som en egen skolform. (enl. Skolverket)
- I många andra länder har man en gemensam skolform för alla barn och försöker anpassa undervisning-
en efter elevernas behov och förutsättningar. Det visar på att det inte är eleverna som har behov av sor-
teringen utan det svenska systemet som kräver det. (enl. Skolverket)
- Diagnosen utvecklingsstörning mycket svår att fastställa, särskilt när det gäller lindrig utvecklingsstör-
ning och/eller barn med utländsk bakgrund. (enl. Skolverket)
- Att organisera en skola för alla har visat sig vara nog så komplicerat. I praktiken tillämpar vi inkludering
av några, integrering av andra och segregering av vissa.
Hur vi avgränsar grupperna påverkar vår syn
på identitet och tillhörighet.
- Att tillhöra gemenskaper – skapade utifrån kriterier som biologiska band, institutionellt medlemskap,
geografiska ytor, politiska ideologier – utgör en väsentlig del av det som gör människan till just män-
niska. Men när vi tittar närmare på vilka som ingår i en gemenskap ser vi att det finns en stor heteroge-
nitet, även i gemenskaper som formas utifrån bara ett kriterium. Alltså, variationen i de allra flesta ge-
menskaper kan vara oändlig – det är kanske vår egen kreativa (o)förmåga som begränsar eller tillåter
oss att (o)synliggöra denna variation.
- Har vi idag en gemensam sammanhållen skola för alla elever?
- Är utbildningen idag likvärdig?
- Hur skapar man tolerans, empati och inlevelse mellan människor i en uppdelad skola, när man vet, att
denna utveckling bäst sker i en tidig, bestående och ömsesidig kommunikation mellan människor?
- Har vi en skola, där vi i jämlik och solidarisk samverkan med andra söka de lösningar som gagnar det
gemensamma bästa?

- Hur motverkar man uppkomsten av ett selekterande, segregerande, ojämlikt och socialt verkande sorte-
ringssystem,
när man tillåter fristående skolor?
- Hur kan arbetarrörelsen formulera riktlinjer, som uttalar, att ”fristående skolor kan fungera som ett kom-
plement till den kommunala skolan”?
- Vill vi ha en skola som skapar vår framtida trygghet genom beslut av demokratiskt valda organ eller vill
vi ha en skola, som är skapad av vinstdrivande aktiebolag, entreprenörer eller andra intressenter?
- Skall plånbokens tjocklek avgöra möjligheten att gå i skola
så som det här exemplet visar?
http://www.svd.se/nyheter/stockholm/frivilliga-bidrag-kan-strida-mot-lagen_760865.svd  
- Förr var principen en enhetsskola där villkoren för alla barn skulle vara lika och alla ha samma chans.
Men sedan 1990-talet har skolans likvärdighetsuppdrag blivit alltmer uppluckrat. Skolan blir helt enkelt allt mindre en skola för alla och alltmer en skola för dem som har föräldrar med resurser. Det är nu dags att dra i nödbromsen och utan ideologiska skygglappar fundera över hur vi skapar en skola som är bra för alla barn, skriver Per Kornhall.
- Fristående skolor bryter mot skollagen.
- Hur landets friskolor tar emot elever med funktionshinder, eftersom man fått höra, att det är vanligt att
dessa elever nekas komma in.
- Hur många elever med funktionshinder, som går i friskolor.
- Mer än 40 procent av friskolorna hade en klart negativ inställning.
(Skolministeriet & Skolfronts granskning)
http://www.ur.se/upload/Pedagogwebben/program/pedagoger/skolfront/host_08/pgm5/Sa+gjorde+vi.pdf  






Samhället är tydligt uppdelat
Samhället är tydligt segregerat
Människors boende är segregerat
Skolan är segregerad

 

Många talar om segregering
Många har åsikter om segregering
Många vill åtgärda segregeringen
Många vill att man gör någonting mot segregeringen

Alla tycks medvetna
Alla ser problemen
Alla inser konsekvenserna
Alla förstår utvecklingen

 

Politiker uttalar sig om segregering
Politiker talar om problemen med segregering
Politiker talar om åtgärder mot segregering
Politiker vill hindra segregering

 

MEN
Ingenting händer
Ingen gör någonting påtagligt
Ingen vidtar konstruktiva åtgärder
Ingen föreslår kraftfulla åtgärder

 

DÄRFÖR:
Hur länge dröjer det, innan kraftfulla politiska beslut vidtas?
Hur länge dröjer det, innan verkningsfulla politiska beslut vidtas?
Hur länge skall segregeringen fortsätta?

 

Vad det handlar om är synonymerna
segregation
särskiljande
särbehandling
selekterande
(ras)åtskillnad
(ras)diskriminering
orättvis behandling
nedsättande behandling
orättvisa
intolerans
kränkning
inskränkning av rättigheter
(rasism)

Segregation eller segregering av verbet segregera (av latinets segregare) definieras i Nationalencyklopedin som det rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper.

Segregationen kan baseras på flera olika och samverkande diskrimineringsgrunder.

 

Diskriminering definieras av Nationalencyklopedin som att behandla vissa människor sämre än andra men är alltid mer eller mindre synligt hierarkiskt ordnade.

Hur är samhället idag?
Hur är det i fråga om boendet?
Hur är det i skolan?

 

ALLTSÅ:
Vad gäller i fråga om segregering?
Titta och läs artiklar om några av de områden där segregeringen är tydlig!
Fundera på om ett sådant samhälle är det rätta!
Här nedan är några få av många, många beskrivningar.

Fristående skolor segregerar barn.
Det är otroligt men sant!
Även i dagens s.k.välfärdssamhälle finns det skolor, som medvetet segregerar barn - inte minst beroende på barnens handikapp.
Det handlar förstås om FRISTÅENDE SKOLOR SOM SEGREGERAR.
Och vad värre är:
Det finns personer i vårt land som anser att detta är rätt!
Avskyvärt förhållningssätt är det minsta man kan säga om detta!

Titta på den här länken till inläggen på Utbildningsradion:
http://www.ur.se/pedagog/diskussionsforum/Diskutera-pa-Pedagogwebben/Skolor-som-sager-nej/
# # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # #

OECD: Fria skolvalet ökar segregationen
http://www.lararnasnyheter.se/l-rarnas-tidning/2012/02/13/oecd-fria-skolvalet-kar-segregationen
Lärarnas Tidning, 2012-02-13
Data tyder på att det fria skolvalet i Sverige leder till en ökad segregation mellan skolorna.
Det skriver OECD i en ny rapport om likvärdighet och kvalitet i utbildningen.
Sverige bör satsa på olika motåtgärder mot segregationen som bland annat bättre information till föräldrar inför valet av skola, fortsätter OECD. Dessutom måste man se till att följa upp vad de nya yrkesprogrammen som inte ger högskolebehörighet för med sig. Det gäller att det inte uppstår återvänds-gränder och att elever utestängs från möjligheter till fortsatt utbildning.
# # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # #  #
Priviligierad elev väljer likasinnad
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2012/06/04/priviligierad-elev-valjer-likasinnad
Lärarnas Tidning, 2012-06-04
Det fria skolvalet används av privilegierade för att undvika kontakt med underpriviligierade. Det hävdas i en ny studie inom ramen för projektet »Den svenska skolans nya geografi« vid Stockholms universitet.
Forskarna Bo Malmberg, Eva Andersson och John Östh analyserar i studien hur långt högstadieelever som bor på samma ställe pendlar för att komma till skolan.
Elever som tillhör synliga minoriteter och har ensamstående, lågutbildade och socialbidragsberoende föräldrar går i större utsträckning i skolan närmast hemmet. Elever med högutbildade, självförsörjande, svenskfödda och sammanboende föräldrar åker längst.
Den senare gruppen är mer benägen att välja skola någon annanstans ju fler de underpriviligierade verkar bli i närskolan.
# # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # #  
Forskare: Segregerade skolor går oftast att undvika
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2012/08/24/forskare-segregerade-skolor-gar-oftast-undvika
Lärarnas Tidning, 2012-08-24
Svenska skolor blir allt mer segregerade. Men i de flesta kommuner går det att få till högstadieskolor med en balanserad elevsammansättning. Den slutsatsen drar Bo Malmberg, professor i kulturgeografi, i en vetenskaplig studie.
I den skolpolitiska debatten hävdas ofta från det fria skolvalets försvarare, att det är boendesegregationen, som är huvudorsaken till att skolorna blir allt mer segregerade. Detta är enligt Bo Malmberg fel.
– Boendesegregationen har inte ökat under 2000-talet.
Det är det fria skolvalet, som ligger bakom att skolorna blir alltmer segregerade.
Han har använt nya statistiska och kulturgeografiska metoder för att undersöka vad som händer med elevsammansättningen om man tillämpar närhetsprincipen, det vill säga att elever ska gå i den närmaste skolan, och räknar med ett upptagningsområde på 400 elever.
Varför är boendesegregationen mer utbredd i storstäder?
– I små städer kan det vara nära mellan högstatus och lågstatusområden. I större städer kan det vara hela stadsdelar som får en lågstatusstämpel.
Kan boendesegregationen vara olika omfattande i likartade kommuner?
– Ja, det kan den. Men vi vet inte så mycket om varför vissa kommuner utvecklar mer segregerade bostadsområden än andra likartade kommuner. Man måste titta på den lokala historien för att förstå varför.
Måste det fria skolvalet tas bort för att segregeringen ska stoppas?
– Jag föreslår så kallade skolgallerior. Man kan i samma skolhus lägga skolor med olika utförare. Då kan man behålla skolvalet men i viss utsträckning få till en mera balanserad elevsammansättning.
# # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # #  
Inkludering och segregering i dagens skola?
http://www.magelungen.com/om-magelungen/nyheter--press/debattinlaegg/integrering-och-segregering-i-dagens-skola
Stockholm, Magelungen, Förändring tillsammans, 2013-05-06
Skolnätverket för barn med särskilda behov bjuder in till en föreläsning runt frågan om inkludering kontra segregering i våra skolor.
Behövs resursskolorna i dagens skolsamhälle?
Är resursskolorna en segregerande insats för barn i behov av särskilt stöd?
Borde de reguljära skolorna kunna ta hand om alla elever?
Är det värt att satsa på elever med behov av särskilt stöd i kommunens budget?


Bakgrund
Antalet elever i behov av särskilt stöd ökar inom den svenska skolan. Vad detta beror på är inte helt tydligt och klarlagt. Samtidigt går en trend över Sverige, att alla elever i skolan skall till varje pris inkluderas i den reguljära undervisningen, att det inte skall skapas speciella grupper för elever med särskilda behov. 
  Skälvklart är det en bra tanke utifrån att ingen elev ska exkluderas från skolan. Det är också en självklar politisk ide´, som alla partier delar och som är mycket svårt att ifrågasätta. Det blir också utifrån detta mycket svårt att problematisera kring inkludering, även om vi givetvis vill, att alla barn skall inkluderas i skolan. Trots detta, vill jag påstå, att alla som arbetar i skolan vet, att detta är en dröm bortom möjligheternas gräns - alla elever kan inte klara en vanlig skolmiljö. 
   Det kommer alltid att finnas elever på våra skolor som av olika anledningar inte fungerar i de skolmiljöer som erbjuds idag. Vi har i Sverige idag ett kraftigt ökande antal elever, som har fått olika neuropsykiatriska diagnoser som exempelvis ADHD eller Asperger. Många av dessa elever kan med extra stöd gå i en vanlig skola, men vi vet också, att ett antal av dem inte kommer att klara av det. Sammanhangen blir helt enkelt för stora och för ostrukturerade och upplevs därför som stökiga, röriga och oroliga för denna grupp av elever.
   Priset för den goda inkluderingstanken blir mycket hög för dessa elever. Skolan där eleven går riskerar även att få problem med en ökad oro på skolan, då en del av dessa elever i sin frustration över att de inte klarar sammanhangen kan ställa till stora disciplinära problem på skolan. En del av dessa elever väljer kanske att stanna hemma och helt enkelt inte gå till skolan alls. Ett problem som skolan många gånger står maktlös inför. Vi vet inte hur många elever i Stockholm detta handlar om, men uppskattningar tyder på att det rör sig om minst tre hundra barn och unga. Alarmerande signaler kommer från alla håll i landet om att denna grupp av skolfrånvarande elever ökar.
   Vi vet också, att flera av de här eleverna utsätts för mobbing av sina kamrater i skolan. Flera av de elever som har börjat hos oss kan berätta sin historia, om hur de under många år varit utsatta för mycket grova kränkningar av klasskamrater och andra på skolan.Vi får dagligen samtal från förtvivlade och engagerade föräldrar till barn och ungdomar, som far illa och som inte har någon fungerande skolgång. Det är en katastrof, framför allt för eleven, men också för familjen. Det är de enskilda individerna, som får betala priset för den förment vällovliga tanken om inkludering till varje pris.
   Vi kan berätta hur elever som går i våra skolor för första gången känner, att de har en fungerande skolgång där de tillhör ett sammanhang och kan se framåt på sina studier med förhoppningar och förväntningar. All forskning talar för, att en fungerande skolgång är den viktigaste framgångsfaktorn för att barn och ungdomar skall få ett fungerande vuxenliv. I ett vidare samhällsperspektiv så är varje barn som klarar sin skolgång också ett barn, som i framtiden har stora möjligheter att bli en samhällsmedborgare, som kan bidra till samhället i stort.
   Det finns kommuner som Malmö, Norrköping, Trelleborg och Umeå som nu skapar sociala investeringsfonder, så att man kan fortsätta satsa på förebyggande arbete oavsett budgetläge. Beslutet att i Stockholm, utifrån ett kortsiktigt besparingsbehov, i ett svep sänka resurserna till barn i behov av särskilt stöd, går stick i stäv med sådana initiativ och visar, att Stockholms stad har en annan inriktning. Eller handlar det om att huvudstaden faktiskt ligger efter på detta område?
   Givetvis så vill vi, att alla elever skall inkluderas så långt det är möjligt, men inte till vilket pris som helst - för den enskilde och för samhället: Vi menar att för den kategori av elever som vi har beskrivit kan i många fall inkludering betyda exkludering med ett livslångt utanförskap som följd.
# # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # #  
Vem ska bort? Inkludering eller segregering?
http://specialpedagogen.wordpress.com/2013/06/18/vem-ska-bort-inkludering-eller-segregering/
Specialpedagogen, 18 juni 2013
Sommarlovet är här! Mina bloggposter kommer att bli färre eftersom jag kommer att ägna lovet åt att skriva på min bok. Mer information om det senare, gissa vad den kommer att handla om? Jag kan avslöja att det inte är en deckare…Men innan jag tar lite paus måste jag ta upp något som jag grunnat på under året och som oroar mig rejält. Det handlar om segregeringen i skolan.
   Det pratas mycket om segregering i svenska skolan. Oftast är det ekonomiska och sociala perspektiv som dryftas men för mig finns en segregering som det är alldeles för tyst om. Det handlar om uppdelningen i elever, som anses passa i skolan och elever som inte platsar av någon anledning. Sverige är ett av få länder som fortfarande har särskola för elever med intellektuell kapacitet som anses vara under det som behövs för den vanliga skolan.
Se artikel i DN.
”Sverige behöver ingen särskola”
http://www.dn.se/debatt/sverige-behover-ingen-sarskola/
I Sverige blir köerna till skolor och klasser med Asperger-profil eller särskilda grupper för elever med ADHD eller andra beteendesvårigheter/inlärningssvårigheter allt längre. Många pratar om friskolor men mest i generella termer. Faktum är att många friskolor växer upp som svampar ur jorden just för att det finns ett behov av att hitta något som kan fungera även för de barn och ungdomar som inte anses fungera i den vanliga skolan.
   För bara några veckor sedan förklarade en lärare för mig att en elev med grav dyslexi inte borde gå i den vanliga skolan. Jag fick på en annan skola höra att en elev med sociala svårigheter inte borde gå kvar eftersom elevhälsoteamet inte hade resurser nog för att kunna hjälpa till. Föräldrar till barn som vägrar att gå till skolan av olika anledningar anmäls till socialtjänsten, ofta utan att någon pedagogisk kartläggning har genomförts på skolan. Attityden är tydlig; det är barnet det är fel på, det är barnets svårigheter som orsakar problemen och man kan erbjuda mer eller mindre effektiva åtgärder för att vårda problemens symptom. Perspektivet är patologiskt och individcentrerat, sällan tittar man på situationen, gruppnivå eller organisationsnivå för att försöka förstå varför problemen uppstår och hur man kan råda bot på dem. Många jag talar med om inkludering värjer sig mot det med motiveringen att det skulle vara för jobbigt för eleven. I bästa fall är det eleven man värnar om men inte alltid.
# # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # #  
”Skolgallerior lösningen på skolans segregering”
http://www.dn.se/sthlm/skolgallerior-losningen-pa-skolans-segregering/
DN 2013-12-03
Här i Tensta skulle en av skolgalleriorna kunna placeras, enligt Bo Malmberg. Hans forskning visar, att det fria skolvalet leder till segregering, framför allt mellan ytter- och innerstad.
Det fria skolvalet leder till social segregering och urholkar områden. Det slår Bo Malmberg, professor i kulturgeografi, fast i en ny studie. Nu föreslår han att Stockholm bygger sig ur problemet – och placerar eleverna under ett och samma tak.
Det fria skolvalet leder till social segregering och urholkar områden. Det slår Bo Malmberg, professor i kulturgeografi, fast i en ny studie. Nu föreslår han att Stockholm bygger sig ur problemet – och placerar eleverna under ett och samma tak.
– Blås ut gallerior i Skärholmen, Tensta och Farsta och skapa skolenheter, säger han.
Franska skolan vägg i vägg med Waldorf, Kulturama och ett antal kommunala alternativ.
Låter det rimligt? Enligt Bo Malmbergs modell är det till och med logiskt.
Det fria skolvalet bidrar till en social segregering och uttömning av områden när eleverna lämnar hemorten för skolor med bättre anseende, menar han, men ser en lösning på problemet.
– Titta på en karta över Stockholm. I förorterna ligger områden med hög medelinkomst och hög utbildning alldeles intill orter där invånarna har det sämre socioekonomiskt ställt. De går i olika skolor, men skulle må bra av att mötas, säger han.
– Det finns flera centrum i Stockholm som geografiskt ligger nära ett antal bostadsområden. Skärholmen, Testa, Farsta och Vårby gård skulle till exempel fungera utmärkt som elevtorg där flera skolor, både fria och kommunala kunde etablera sig. Dessutom skulle det ge ytterstadens centrum en större dragningskraft, säger han.
    I sin forskning vid Stockholms universitet har Bo Malmberg undersökt vilka föräldrar som utnyttjar skolvalet. Resultaten visar skilda prioriteringar mellan olika föräldragrupper.
Högutbildade och svenskfödda utnyttjar skolvalet i större utsträckning än andra. Resultaten överensstämmer delvis med en undersökning av konsultbolaget Sweco, som slår fast att det i stället är familjer med utländsk bakgrund som är bäst på att utnyttja det fria skolvalet i Stockholm.
För andra föräldragrupper är skolan snarare någonting som barnet bara måste ta sig igenom, då är närheten central, säger han.
   Föräldragruppen som utnyttjar skolvalet tenderar även att välja bort skolor som har en hög andel synliga etniska minoriteter. En stor andel socialbidragstagare skrämmer också bort gruppen, enligt Bo Malmbergs rapport.
   En spridning av resultaten mellan olika skolor och områden går även att urskilja. Bo Malmberg ser ett tydligt samband mellan försämrade kunskaper och polariseringen av ambitiösa elever samlade i färre skolor.
– Att ösa in resurser i skolor med missgynnade elevgrupper löser inte problemet med segregation. Med blandande grupper kan man få bättre resultat till lägre kostnad. Det är en teoretisk idé, men värd att pröva, säger Bo Malmberg.
# # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # #  
Fristående skolor har förstärkt segregationen.
Även Skolverket har sagt det.
Jag säger det ännu en gång:
Det är tragiskt att arbetarrörelsen "luras in" i tron,
att valfriheten med fristående skolor går att länka in i den ideologiska samhällssynen och att den innebär en förbättring för "de små" i samhället.
Nej, det är ju inte så !
Ledande borgerliga politiker har länge drömt om en bra skola med hjälp av marknaden – vilket har inneburit en segregerande och ojämlikhetsskapande strävan.
Offentliga resurser förs på detta sätt över till privata bolag, företag eller entreprenörer, som kan välja elever. Fel elever får nej.
  I skollagen står det:
”Den fristående skolan står öppen för alla barn som enligt denna lag har rätt till utbildning inom motsvarande skolform i det offentliga skolväsendet, med undantag för sådana barn vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan.”
Det heter, att intagning till en fristående gymnasieskola bland annat skall ske på grundval av betyg.
   Därmed ökar ojämlikheten, när fristående skolor väljer bort de elever, som har svårigheter av olika slag.
Många krafter i skolans omvärld är oroande, inte minst den aningslösa åsikten att skolan måste marknadsinriktas.
   Fristående gymnasieskolor är en växande marknad.
Flera företag vill ta ett ännu större grepp om marknaden.
De företagen är Tultra Utbildnings AB, Nordens Tekniker Institut AB (NTI), Information & Kompetens i Sverige AB och Baggium AB. Riskkapitalbolag, börsbolag och andra spekulanter hoppas på snabb avkastning inom den omfattande skolsektorn.
Mobila gymnasiet, Mobile e-learning och Distansgymnasiet utnyttjar IT som affärsidé.
”Privata vinstintressen kan inte hindras”, säger bolagschefer. ”Vi inom friskolan tycker att vinst är bra,” skriver friskoleförbundets högsta ledning. Det är därför bra, att vi får höra, att elever i NTI-skolan kritiskt granskar verksamheten.
En marknad styrs av kvantitativa mål.
Skolan har kvalitativa mål.
   En viktig fråga är:
Kan skolan orienteras mot marknaden och näringslivet utan att göra avkall på likvärdighet?
Svaret är ett tydligt NEJ.
Skolverket kritiserar flera fristående gymnasieskolor med naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig utbildning, som inte följer programmålen.
Med beaktande av denna myndighets redovisning kan man tydligt säga, att
fristående skolor är för elitens barn – inte arbetarklassens barn.
Under de senaste åren har flera fristående grund- eller gymnasieskolor gått i konkurs.
Skollagen säger, att den kommunala skolan då är skyldig att ta över verksamheten, vilket ju medför ökade kostnader.






I den allmänna debatten heter det ”en skola för alla barn”
I alla uttalanden heter det ”en skola för alla barn”
Men hur är verkligheten?
Är det som man skriver och uttalar?

 

Nej, det är verkligen inte så
Det är långt ifrån detta förhållande
Det är långt ifrån uttalanden och målsättningar
Det är helt annorlunda

Vi har idag i stället en uppdelad, en segregerad skola
Varför talar man inte mera om verkligheten
Varför gömmer man sig bakom ”skygglappar”, när frågan om skolans problem är på tal?
Vågar man inte se verkligheten?

 

DÄRFÖR:
Vem vågar ta tag i frågan om skolan på allvar?

Vi måste tänka igenom betydelsen av följande förhållanden för vår grundskola Vi skall granska socialdemokratin och verkligheten

 

Jag har gjort detta en gång tidigare
Jag måste göra det nu igen

 

Det så här:

Socialdemokratins mål   Verkligheten
*En skola för alla ………...    *Denna skola finns inte; fristående skolor

                                          utestänger mängder av elever
                            .……..    *Olämpliga åtgärder mot en sju-åring i Majorens

                                          skolvärld 
                            ………     *Elever portas - i en skola för alla barn 
                            ………     *Avstängning skall gälla även på lågstadiet
                            ………     *Etniska klyftor i skolan
                            ………     *Fristående skolor utestänger mängder av elever,

                                          bl.a. de barn, som är handikappade, som har

                                          föräldrar med liten plånbok m.fl.
*Ett gemensamt och
solidariskt samhälle   …..    *Ett segregerat samhälle
*Ett klassfritt samhälle,
utan över- eller under-
ordning         ………………..    *Ett klassuppdelat samhälle med stora

                                          klassklyftor, även vad gäller skolan
*Skattepengar skall
fördelas rättvist     ……….    *Skattepengar blir vinster till aktieägare av

                                          fristående skolor, vinster för utdelning till redan

                                          rika 
                           ……….     *Konkurs med en halv miljon kronor, som mycket

                                          bättre hade behövts för att hjälpa barn med

                                           svårigheter
*En betygsfri skola   …..     *Gradering (betygsättning) av bl.a. de elever, som

                                          har det svårt i skolan? 
                               ……    *Betyg från årskurs 4 (men målet är betyg från

                                          årskurs 1)
*Arbetarrörelsens skol-
politik          ………………….    *Folkpartiets skola genom ”Major Björklunds   

                                          politik"

                                          
Det socialdemokratiska partiet framhåller, att
- att det fria skolvalet förstärker segregationen och ökar klyftan mellan

  resursstarka och resurssvaga elever och
- att sammanhållna skolor, där barn från olika miljöer och med olika bakgrund

  möts i gemensamt arbete, är ett viktigt verktyg för ett jämlikt samhälle.

 

Mot ovan angivna bakgrund är det därför förskräckligt, att det socialdemokratiska partiet säger,
- att möjligheten att kunna välja skola är värdefull,
- att de fristående skolorna har en naturlig plats i utbildningsutbudet och
- att fristående skolor bidrar till ökad mångfald inom skolväsendet.


Majoren presenterade under sina 8 år vid makten för skolan ju nästan dagligen förändringar/försämringar i skolan – inte minst för de barn, som har det svårt.
Någon kontakt med vårt parti förekom ju aldrig i dessa frågor.

Ledande företrädare för vårt parti säger, att ”breda lösningar” på skolans område är viktiga.


Man måste därför på största allvar fråga:
- Är det verkligen så, att folkpartiets skolpolitik skall vara vägledande?
- Har socialdemokratin övergett det tidigare målet angående bedömning av

  elevers resultat i grundskolan, dvs. en betygsfri skola?
- Skall vi nu införa betyg från årskurs 4 (även om det låtsas ske på försök)?
- Varför har socialdemokratin övergett målet om att skapa ”En skola för alla”?
- Varför överger socialdemokratin den grundläggande ideologin om skolan?
- Varför tar man inte tag i de stora, viktiga och allvarliga problemen i skolan?

 

Verkligheten är ju denna:
- Det råder en fasansfull diskriminering och kränkande behandling av barn!
- Det råder en tydlig, klar och avgörande segregering mellan skolor i

   samhället
- Det råder en förskräckligt skadlig segregering i skolan
- Betygsättning av elever med svårigheter har en mycket skadlig effekt på

   deras utbildning
- Var tionde fristående skola bryter mot lagen och säger blankt nej till att ta

   emot barn med funktionsnedsättningar.
- Fristående skolor bryter alltså medvetet mot svensk lag!
- Är inte detta upprörande i ett så kallat välfärdssamhälle, som skall omfatta

   alla människor i samhället!
- Skolan skall ju enligt lagen vara öppen för alla barn!






Skolan skall vara jämlik
Skolan skall vara öppen för alla elever
Skolan skall vara rättvis
Skolan skall vara gemensam för alla elever
Skolan skall vara sammanhållen
Skolan skall ge särskilt stöd till elever med svårigheter

 

Skolor har olika ekonomiska förutsättningar - men det skall inte vara så
Olika förutsättningar mellan skolor inom kommunen skall utjämnas
Uppdelning av elever inom kommunen skall aldrig ske

Förekommande fristående skolor skall vara helt öppna för olika insyn
Experimentet med särskilda skolor, s.k. fristående skolor, måste på sikt upphöra
Fristående skolor innebär mängder av förhållanden av skadlig natur för skolverksamheten

Under senare tid har det framkommit många svåra problem – inte minst i frågan om utbildningen av elever med utländsk bakgrund
Mottagandet av utlandsfödda elever är mycket olika mellan kommunerna
Kommuner stöder utlandsfödda elever på olika sätt
Staten bör gå in för att se till att kommunenerna behandlar skolfrågor på så lika sätt som möjligt
Skolans utbildning och resultat skall inte vara beroende av i vilken kommun utbildningen skett.

 

Här nedan är några artiklar av belysande karaktär om ovanstående skolfrågor:

Resultaten sjunker för elever födda utomlands
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2010/09/08/resultaten-sjunker-elever-fodda-utomlands  
Lärarnas Tidning, 2010-09-08 09:00
Gapet ökar mellan elever födda i Sverige och elever som invandrat efter sju års ålder. Mindre än hälften av de som är födda utanför EU når gymnasiebehörighet.
   Trots stora satsningar i kommuner, som tar emot många invandrare, försämras skolresultaten för de invandrade eleverna dramatiskt. Av de elever, som invandrat till Sverige efter skolstart från ett land utanför EU, är det bara 45,1 procent som når behörighet till gymnasiet. För tio år sedan var andelen 63,8 procent.
För de elever, som är födda i ett land inom EU, är siffran 66,9 procent, en sänkning från 77,4 procent.
För bägge grupperna är det långt till de närmare 91 procent av de inrikes födda eleverna, som når gymnasiebehörighet.
Statistiken är framtagen av SCB och gäller de 38 stadsdelar som har så kallade lokala utvecklingsavtal (LUA) med staten. 

— Ju senare du invandrar, desto svårare är det att hinna i kapp de elever som är födda i Sverige. Vi vet också att orsakerna ligger i föräldrarnas socioekonomiska bakgrund, vad de har för utbildning och kulturellt kapital, säger Nihad Bunar, docent i sociologi vid Stockholms universitet.
I vilken skola eleverna hamnar och hur de tas emot är också viktiga faktorer för resultatet. Har skolan många utlandsfödda elever eller låga betyg så påverkar det de nyanlända eleverna negativt.
— Men det är farligt att marginalisera problemet till att det bara handlar om vissa elever eller en specifik skola. Skolorna i en kommun måste ha en gemensam syn på alla elever och byta elever med varandra så att inte de nyanlända koncentreras till en skola, säger Nihad Bunar.
Men det grundläggande utanförskapet som eleverna upplever är svårt för skolorna att rå på. Det menar Ove Sernhede, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet:
— Skolan pratar för lite om deras värld. Eleverna måste få hjälp att diskutera den fattigdom, segregering och diskriminering som de upplever så att den blir begriplig för dem. Ta läroplanens solidariska värderingar som utgångspunkt. Gör allvar av värdegrunden, uppmanar han.
/Ulrika Sundström
---
Rosanna Dinamarca, Vänsterpartiet:
"Satsa mer på modersmålsundervisning och ge eleverna rätt till ämnesundervisning på sitt modersmål under den första tiden i Sverige. För att klara det vill vi höja statsbidraget och rikta insatserna. Det krävs också ökad lärartäthet och utbildning för lärare i svenska som andraspråk."
---
Ylva Johansson, Socialdemokraterna:
"Vi vill lagstifta om att resurser ska fördelas efter behov. Ett ökat statsbidrag till kommunerna ska riktas till ökad lärartäthet, mindre klasser och till ämnesundervisning på modersmålet. Vi är inte främmande för att öronmärka pengar. Alla elever ska erbjudas läxhjälp."
---
Mats Pertoft, Miljöpartiet:
"Det behövs fler lärare i klassrummet. Vi har ett riktmärke på 9 lärare per 100 elever. Ämnesundervisning på modersmålet är också viktigt den första tiden i Sverige. Modersmålet måste tas mer på allvar. Vi vill att det blir till ett meritämne, det är ju en språkkunskap de har."
---
Sofia Larsen, Centern:
"På kommunnivå kan man göra som här i Örebro där nyanlända slussas ut och fördelas på alla skolor i kommunen. De hamnar i mindre grupper, där de lär sig svenska snabbare och därmed kommer ut i de ordinarie klasserna snabbare. På nationell nivå gynnar de förändringar vi gör alla elever."
---
Gunilla Tjernberg, Kristdemokraterna:
"Eleverna måste få studiehandledning på sitt modersmål. Jag vill att Skolverket ser över hur det ska gå till. Vi måste också lära oss mer om vad som döljer sig bakom statistiken för att kunna rikta resurserna rätt. Vi vill också ge en bonus till skolor som höjer resultaten."
---
Tina Acketoft, Folkpartiet:
"De satsningar som vi genomför, alltifrån lärarutbildning till ny skollag är till för att just höja varje elevs resultat. Just de här eleverna behöver stöttning i språk, både i modersmålet och i svenska. Jag är kluven till ämnesundervisning på modersmålet, svenska är ändå viktigast."
---
Margareta Pålsson, Moderaterna:
"Skriftliga omdömen, tidigare betyg, nationella prov och lösa-skriva-satsningar gynnar alla barn. Språk är viktigt, gärna redan på förskolan. Vi vill också se modersmålslärarna i klassrummet. Och så vill vi ge bonus till skolor i utsatta områden som höjer sina resultat."
= = = =
Lokala avtal ska utvecklas
• Regeringen har avtal med 21 kommuner om att bedriva ett utvecklingsarbete i 38 stadsdelar med ett utbrett utanförskap.
• De lokala utvecklingsavtalen (LUA) är en central del i att motverka segregationen i dessa områden. Vilka insatser som görs i respektive stadsdel styrs av lokala behov.
• Polismyndigheterna, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska samarbeta lokalt.
• De lokala avtalen är en vidareutveckling av tidigare storstadssatsningar som tog sin början på 90-talet, exempelvis "Blommanpengarna".

Läs vidare:
www.regeringen.se  
Sök på "Lokala utvecklingsavtal"
# # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # #    Södertälje/Täby — Skilda världar
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2010/09/09/sodertaljetaby-skilda-varldar  
Lärarnas Tidning, 2010-09-09 13:57
Bild: Anders G Warne
Alla barn oavsett bakgrund ska ha samma möjligheter att nå målen. Så säger lagen. Men så ser inte skolans verklighet ut. Vi har besökt två skolor i Södertälje och Täby och mött två världar med helt olika villkor.
   Backen är brant upp till stadsdelen Fornhöjden i Södertälje. Här står 1970-talets höghus på rad intill den röda envåningsbyggnad som är Fornbackaskolan, en kommunal F-6-skola med integrerade särskoleklasser och klasser för rörelsehindrade.
Fornhöjden är ett av de många miljonprogramsområden i Sverige som byggdes för industriorternas arbetare. Nu har 95 procent av barnen i skolan utländsk bakgrund. Ett eller ett par barn i varje klass är helsvenska.
   Ett entusiastiskt vrål hörs över den i övrigt sommartomma skolgården. Ett gäng fritidsbarn rusar fram och tillbaka över gården. 35 av skolans cirka 125 fritids- och fritidsklubbsbarn är redan på plats. Men det dröjer ett par veckor tills skolan drar i gång på riktigt.
   Skolans enda utbildade fritidspedagog Anna Heikman tar emot och börjar berätta om hur hon under terminerna jobbar systematiskt med livskunskap på förmiddagarna, som hon sedan kan använda i konkreta situationer med barnen på eftermiddagarna.
— Jag jobbar mycket med dramaövningar och andra övningar som handlar om att lära känna sig själv och sina känslor och hur man kan hantera dem, säger hon.
Men i dag håller barnen på med en tiokamp som de själva utformat. Det handlar om att kunna springa och hoppa, sjunga och dansa och mycket annat. Den som sjunger fulast och dansar fulast vinner. Stämningen är vild och lustfylld. Den inrutade skoldagen har ännu inte satt sin prägel.
— Här på skolan gäller det att skapa ett personligt möte och en personlig relation med varje barn. Det är förutsättningen för att våra elever ska lyckas i skolan, säger rektor Susanne Bille-Andersson.

 

Vägen slingrar sig in i det lummiga bostadsområdet Skarpäng i Stockholmsförorten Täby. Här ligger villor med fruktträd i trädgårdarna intill den gula träbyggnad som är Milstensskolan, en fristående F—9-skola som tidigare var kommunal men nu drivs av Pysslingen AB.
   Skarpäng är ett ganska typiskt svenskt villaområde. Inte Täbys mest exklusiva, men invånarna kan räknas till de högutbildade och välbeställda. Ett eller kanske ett par barn i varje klass i Milstensskolan har utländsk bakgrund och då ofta med rötterna i västerlandet.
Det är höstterminens första skoldag och skolan myllrar av barn och vuxna. Men ännu har inte fritids dragit i gång sina mera organiserade aktiviteter. Fritidspedagog Kajsa Lorentzon berättar:
— Vi på fritids jobbar mycket med den sociala kompetensen och med olika kreativa inslag. När vi håller på med livskunskap använder vi ett program som heter Charlie med färdiga lektioner och där tar vi upp saker som händer och som behöver bearbetas.
   Och när första skoldagen är slut springer många barn ut från skolan och in i skogen intill och leker i kojorna som de byggt. Andra håller till på den välutrustade skolgården eller sitter och pratar med sina kompisar. Stämningen är glad och förväntansfull, trots att sommarens frihet nu definitivt är över.
— Här på skolan gäller det att hela tiden ligga steget före. Att vara väl förberedd och veta vad man gör som lärare, säger Ann-Louise Jender, 1—7-lärare.

På båda skolorna jobbar fritids nära och integrerat med lärarna i klassrummen. På Fornbackaskolan är den största utmaningen att arbeta med elevernas språk och kommunikation.
— Vi får mellan tio och femton nyanlända invandrarbarn varje år. Barn som kanske bara varit några veckor i Sverige innan de börjar skolan, säger Fornbackaskolans rektor Susanne Bille-Andersson.
Skolan har inga separata förberedelseklasser utan eleverna börjar direkt i den vanliga åldersadekvata klassen för att få höra och börja prata svenska så fort som möjligt. De nyanlända, som för det mesta börjar i lågstadiet, får också extra undervisning i svenska som andraspråk och specialundervisning om det behövs.
   Modersmålslärarna förbereder barnen före lektionen genom att på barnens modersmål gå igenom det som ska tas upp. Modersmålsläraren i arabiska har sin tjänst på skolan och undervisar i olika ämnen på arabiska.
— Det gäller att använda alla tillfällen till att träna språk och kommunikation. Vi sätter hela tiden ord på det vi gör med barnen. När vi är ute, när vi är inne, vad vi än gör, berättar fritidspedagogen Anna Heikman.
En del av barnen är traumatiserade av svåra upplevelser och lider av posttraumatisk stress. Det märks om inte annat i de ofta våldsamma krigslekarna och som kräver ett aktivt arbete med konfliktlösning på skolan.
   Och resultaten för barnen i stadsdelen Fornhöjden bara rasar. För tio år sedan klarade 64 procent av barnen boende i området gymnasiebehörighet. I dag klarar 50 procent detta. I hela Södertälje klarade 84 procent gymnasiebehörighet för tio år sedan. 2009 hade siffran sjunkit till 77 procent.

 

På Milstensskolan i Täby ligger fokus på baskunskaperna i undervisningen av de yngre barnen. Pedagogiken är rätt så traditionell, bedömer Helena Heuser, arbetslagsledare för 1—3 och ansvarig för fritids.
De få invandrarbarn som finns behöver mest få hjälp att förfina sin svenska så att de förstår ordlekar och liknande.
Våldsamma lekar förekommer knappast. I stället kan det handla om att lära en del barn att vara mindre självhävdande och jagcentrerade i samspelet med andra.
Föräldrarna vill ha ordning och reda, vill att det praktiska fungerar och vill ha ordentlig koll på barnens kunskapsutveckling, enligt Ann-Louise Jender.
— Här är det en utmaning att ha på fötterna i förhållande till föräldrarna. Här engagerar sig föräldrarna väldigt mycket och har synpunkter, positiva som negativa, på allt. Jag är glad att jag har så mycket erfarenhet som jag har och vet varför jag gör det jag gör, säger Helena Heuser.
   Och resultaten för eleverna i Täby som helhet bara förbättras. 2007 var 93 procent av eleverna behöriga till nationellt program i gymnasieskolan. Tre år senare var samma siffra 97 procent. Tio år tillbaka låg siffran på 92 procent.
I Södertälje tjänar invånarna i genomsnitt näst minst i Stockholms län. I Täby näst mest. I Södertälje går 42 procent av kommunens budget till skolan. I Täby 52 procent.
— Vårt största problem i Södertälje är många lågutbildade i kombination med en väldigt hög andel nyanlända invandrare med barn som kommer sent in i grundskolan, säger Thomas Johansson, ordförande (S) i utbildningsnämnden.
Täbys kommunalråd och ordförande i barn- och grundskolenämnden Sofia Paulsson (M) vill hellre tala om utmaningarna.
— Vi måste förbättra andelen med fullständiga betyg till gymnasieskolan och öka andelen behöriga lärare, som är för låg, säger hon.

Men kan utbildningen verkligen bli nationellt likvärdig när förutsättningarna är så olika? Kan kommunerna kompensera tillräckligt för sämre förutsättningar?
I Södertälje fördelas 40 procent av skolpengen utifrån hur de socio-ekonomiska bakgrundsfaktorerna, som utbildningsnivå och andel invandrare, ser ut i området där skolan ligger. Utbildningsnivå väger fem gånger så tungt som invandrarfaktorn.
Extra pengar till nyanlända invandrarelever utgår också under två år. Skolpengen kan variera mellan 45 000 kronor per elev och 55 000 beroende på område.
— Och ändå är resultaten bättre i de områden som får mindre pengar. Men skillnaderna skulle vara ännu större utan kompensationen till de svagare områdena, säger Thomas Johansson.
   I Täby följer skolpengen eleven och är lika stor oavsett i vilket område skolan ligger. För kommunala skolor är den 57 692 kronor för år 1—5, för att ta ett exempel. Skolorna ska klara enklare stödbehov inom ramen för skolpengen. Det finns också en central stödenhet för elever i behov av särskilt stöd. Det finns en särskild peng för svenska som andraspråk och ett pengsystem för barn med olika diagnoser planeras.
I Södertälje tycker Thomas Johansson att det är oacceptabelt med de stora skillnaderna i ekonomiska förutsättningar mellan kommuner.
— Skolan bör fortfarande vara kommunaliserad, men någon form av statligt ansvarstagande behövs för att göra skolan mer likvärdig. Kommuner med sämre förutsättningar bör få öronmärkta pengar.
Täbys Sofia Paulsson är emot en nationell skolpeng och förstatligande av skolan, men tror att Täbys skolpengsmodell skulle vara bra för Södertälje.
— De skulle vinna på att utgå från den enskilda elevens behov av stödresurser istället för att ge resurser till skolor utifrån hur den socioekonomiska situationen ser ut i området där skolan ligger. Det finns inget som säger att inte barn till högutbildade också kan ha behov av stöd.
/Elisabet Rudhe
---
Experternas råd till politikerna
Vad bör göras för att skolan ska bli mer likvärdig över landet?


Namn: Bo Malmberg.
Yrke: Professor i kulturgeografi.
Forskar på Det fria skolvalets betydelse.
”Det borde vara möjligt att i många kommuner åter införa fasta upptagningsområden. Sedan skulle man skapa valfrihet inom skolorna.
Till exempel kan flera pedagogiska profiler rymmas inom samma skola. Samtidigt får skolan elever med olika socioekonomisk bakgrund. Vi vet att kamrateffekterna har stor betydelse särskilt för elever som kommer från socioekonomiskt svagare hem.
Men det är inte rimligt att skattebetalarna ska betala för val av rätt sorts kamrater på det sätt som sker i dag.
För att rå på boendesegregationen i de mest utsatta områdena behöver flyktingmottagandet styras upp och alla kommuner ta ansvar. Nu styrs det i hög grad av var det finns tomma bostäder. Visst skulle Täby kunna hyra villor åt dessa. De måste inte hamna i miljonprogramområdena.”
---
Namn: Sten Svensson.
Yrke Utredare vid Lärarförbundet.
Utreder Den svenska skolans likvärdighet.
»Det behövs en riktad satsning med statliga pengar till de områden och skolor där eleverna allt mer halkar efter. Det finns i dag en tydlig trend att de svagaste grupperna får sämre och sämre resultat medan de starkare inte bara hänger med utan också får bättre resultat. Mer resurser måste gå till dem med störst behov.
De som halkar efter är de som har lågutbildade föräldrar eller har utländsk bakgrund. Men det räcker inte att ge mer pengar, lärarna måste också fortbildas i hur man på ett bra sätt arbetar med dessa grupper.
Gör vi inte det här kommer vi att driva ut dessa grupper i ett utanförskap med stora konsekvenser både för dem och för samhället.«
---
Namn: Kajsa Yang Hansen.
Yrke: Fil dr i pedagogik.
Forskar på Skillnader i skolors förutsättningar och resultat och jämför med hur det ser ut i olika länder.
»Man måste satsa mycket mer än vad man gör i dag i de mest utsatta områdena.
Man måste också höja lärarnas kompetens. Lärarkompetensen har betydelse för elevernas resultat och välbefinnande. Men det tar lång tid innan den effekten visar sig.
Det är viktigt att höja läraryrkets status och satsa på lärarutbildningen. Finland är ett gott exempel. Överhuvudtaget är detta en mycket svår och komplex fråga.
Jag tror inte att det är möjligt att gå tillbaka till ett mera centraliserat sätt att organisera skolan. Detta var inte tillräckligt effektivt. Kanske vissa aspekter som centraliserad skolfinansiering kan ändras tillbaka«.

Södertälje
• Styre: Knapp röd-grön majoritet
• Invånare: 85 960
• Andel med utländsk bakgrund: 42 %
• Lärartäthet i grundskolan: 7,2
• Andel behöriga lärare i grundskolan: 79 %
• Genomsnittligt meritvärde: 197,4
• Andel av budget som läggs på skolan: 42 %

Täby
• Styre Moderaterna i koalition med Kristdemokraterna
• Invånare: 62 936
• Andel med utländsk bakgrund: 17 %
• Lärartäthet i grundskolan: 7,3
• Andel behöriga lärare i grundskolan: 86 %
• Genomsnittligt meritvärde: 234,8
• Andel av budget som läggs på skolan: 52 %
• Källor: SCB, »Öppna jämförelser — Grundskolan 2010« (SKL), Skolverkets kommunblad
# # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # 

 

 

 






Se S-filmklipp med socialdemokrater
Laddar filmer...
VILL DU SE FLER S-KLIPP? BESÖK YOUTUBE.COM