TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 

Det är mer än hög tid att förändra den svenska skolan
Det bör inte få fortsätta på nuvarande sätt
Alla stora, viktiga misstag i tidigare beslut om skolan är kända
De tydliga och nödvändiga åtgärderna är väl kända
Behovet av nya förändringar är klarlagt
Gör någonting påtagligt
Låt oss inte förlora flera skol-generationer!
Agera nu politiskt

 

Jag har allt sedan de olyckliga besluten om skolan
- kommunaliseringen 1991 och
- friskolereformen 1992
skrivit mängder av skrivelser, artiklar, debattinlägg, blogg-inlägg om konsekvenserna av dessa beslut.
Och jag har fått rätt i alla mina påpekanden, anmärkningar, argument, farhågor, förklaringar etc.
För att fortsätta belysningen av de dåliga skolresultaten finns nedanstående rapport från Skolverket.

 

Strukturella orsaker till sjunkande skolresultat
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/ledarskap-organisation/strukturella-faktorer/strukturella-orsaker-till-sjunkande-skolresultat-1.189964  
Skolverket, 2013-01-25


Segregering, decentralisering, differentiering och individualisering är fyra faktorer, som påverkat resultaten i svensk skola negativt sedan 1990, menar Skolverket i sin rapport.
I början av 1990-talet var det svenska skolsystemet ett av västvärldens mest jämlika.
Sedan dess har ett flertal nationella och internationella rapporter pekat på försämrade skolresultat, ökade betygsskillnader mellan olika elevgrupper så som social bakgrund, kön och etnicitet.
Hur kan vi förstå dessa förändringar?

Skolverket visar i sin rapport, att ökade resultatskillnader under 1990-talet sammanfaller med förändringar i skolsystemets struktur och ökade socioekonomiska skillnader.
Förändringarna kan kategoriseras i fyra strukturella kategorier; segregering, decentralisering, differentiering och individualisering.

 

Segregering
Som en följd av bland annat den ekonomiska krisen på 1990-talet ökade bostadssegregationen.
Elever med likartad social och utbildningsmässig bakgrund samlades på samma skolor.
Dessutom flyttade personer med så kallad etnisk svensk bakgrund ut ur vissa stadsområden.
Fattigdomen bland barn är idag mer koncentrerad till specifika bostadsområden än för två decennier sedan.
I vissa områden idag har vi en högre koncentration av barn med språksvårigheter och sociala och ekonomiska svårigheter.

Sedan friskolereformen 1992 har föräldrar i ökad utstreckning gjort aktiva val att flytta sina barn från skolor i socioekonomiskt utsatta områden till andra skolor med förhoppningen att skapa bättre förutsättningar för deras barns utveckling.
Forskarna är eniga om, att elevsammansättningen har blivit mer homogen utifrån socioekonomisk bakgrund. Därmed har den positiva kamrateffekten i de utsatta miljöerna minskat. En direkt konsekvens av segregeringen är, att resultatskillnaderna mellan skolor och elevgrupper har ökat.
I dag har föräldrars utbildningsnivå större betydelse för barns skolresultat än tidigare.

 

Decentraliseringen
För tjugo år sedan hade Sverige ett av västvärldens mest centraliserade skolsystem.
I och med kommunaliseringen 1991 och friskolereformen 1992 decentraliserades skolans huvudmannaskap och det svenska skolsystemet blev ett av de mest avreglerade.
Bidragen för kompenseringen för socioekonomiska faktorer har varit otillräckliga för att kompensera för effekterna av den ekonomiska krisen och den påföljande segregeringsökningen.
Granskningen av lärartätheten visar, att antalet lärare per hundra elever har minskat sedan 1990-talets början och nådde sin lägsta nivå 1997/1998 (7,5 lärare).
Sedan dess har lärartätheten ökat till 8,3 lärare per 100 elever 2007.
Andelen lärare med högskolepedagogisk utbildning har minskat under samma period.
Idag är skillnaderna mellan kommunerna när det gäller resurstilldelningen till skolor större än för tjugo år sedan.
Därtill är kompenseringen för de ökade behoven, som socioekonomiskt segregerade områden och kommuner har, otillräcklig.

 

Differentieringen
Den sammanhållna svenska grundskolan ska enligt den svenska skollagen organiseras integrerat, men det har under det senaste decenniet blivit allt vanligare med särlösningar.
Exempelvis har antalet elever i särskolor ökat liksom differentieringen efter kunskapsnivå.
Dessa lösningar är ofta stigmatiserande och påverkar elevernas motivation och självkänsla negativt.
Den ovan beskrivna geografiska och socioekonomiska segregeringen tillsammans med differentieringen har också påverkat lärarnas förväntningar negativt på vissa elevgrupper.

Individualiseringen
Individualiseringen inom den svenska skolan kan beskrivas som både individanpassning av undervisningen och som ett sätt att i ökad grad jobba självständigt med olika arbetsuppgifter.
Den sistnämnda individualiseringsprocessen beskrivs som en av de bidragande orsakerna till försämrade skolresultat.
Parallellt med kommunaslieringen påbörjades arbetet med införandet av nya styrdokument för samtliga skolformer, och den nya skolreformen trädde i kraft 1994.
I de nya styrdokumenten poängterades vikten av en ökad lärarautonomi, och en av följderna var förändrad lärarroll.
Den nya målstyrda skolan blev mindre regelstyrd, och det fanns färre direkta anvisningar om innehåll och undervisningsmetoder.
Detta gav ett större utrymme för lärarens egna tolkningar och undervisningsstrategier, och enligt planerna skulle undervisningen utformas utifrån elevernas egna behov, erfarenheter och förutsättningar.
Tanken var att en mer flexibel och varierad undervisning skulle höja kvalitén.
Dock har individualiseringen lett till en förskjutning av ansvaret från läraren till eleven.
Eleverna har fått ägna allt mer tid åt individuella arbetsformer, medan lärarna har fått ägna mer tid åt administration, information och instruktioner.
Det påpekas, att mindre tid har lagts åt att berätta och gå igenom läxor i helklass.
Forskarna menar, att eleverna och deras föräldrar har fått ta ett allt större ansvar för lärandet.
Att eleverna lämnades mer åt sig själv ses som en viktig förklaring till de ökade skillnaderna i skolresultaten mellan olika elevgrupper.
Således har föräldrarnas utbildning och kulturellt kapital fått en ökad betydelse för elevers skolresultat.

Referens
"Vad påverkar resultaten i svensk grundskola: kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer". Stockholm: Skolverket. ISBN 978-91-85545-67-4. (264 s.)

 

Vad påverkar resultaten i svensk grundskola
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2260  






Man talar tyst om förhållandena, fastän man tydligt ser problemen
Det är ju huvudsakligen allvarliga problem
Varför vågar/vill man som politiker inte ta ett resultatinriktat tag i det kända problemet?
Vad är anledningen till att man undviker att ta tag i den viktiga frågan?
Nu är det väl ändå ”Mer än hög tid att vidta åtgärder”?

 

Försämringen av resultaten i skolan och även många andra förhållanden har ju allt eftersom försämrats.
Vi har ju nu Europas sämsta skola
Vi har inte en gemensam skola
Vi har inte en jämlik skola
Vi har inte en rättvis skola
Vi har inte en socialt sammanhållen skola

Vi har en tydlig segregation i skolan (och bl.a. därför också i samhället)
Vi har fått en tydlig social uppdelning av samhället
Är det verkligen inte dags att politiskt göra det som måste göras?

 

Det finns ju mer än övertygande bevis för att resultatet av det fria skolvalet är huvudanledningen till de dåliga förhållandena i skolan.
Detta har blivit följden av beslutet om friskolereformen, som togs år 1992.

Jag har nära och engagerat följt skolfrågan ur olika vinklar allt sedan reformen 1992.
Jag har som aktiv politiker deltagit i olika frågor rörande skolan och dess problem.
Jag anser nu verkligen, att centrala politiker har ett särskilt ansvar i frågan om skolan.
Jag förstår att ”det tar emot” att agera på rätt sätt.
Men det måste göras!

Jag säger:
TA NU PÅ ALLVAR TAG I SKOLANS PROBLEM!


Som en inledning till kommande inlägg: 
Här nedan följer en artikel, som är resultat av ett samverkansprojekt mellan Stockholms och Uppsala universitet.

 

DET FRIA SKOLVALET ÖKAR KLYFTOR MELLAN SKOLOR
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:684094/FULLTEXT01.pdf  
2010-01-15

Den svenska skolans nya geografi
Bo Malmberg, projektledare, Stockholms universitet
Eva Andersson, Stockholms universitet
Zara Bergsten, Uppsala universitet
John Östh, Uppsala universitet

Nyckelord: Skolval, segregation, grannskapseffekter, boendesegregation

 

Mål:
Syftet med projektet är att analysera på vilket sätt de ändrade förutsättningarna för det svenska skolväsendet har bidragit till ökande skillnader mellan skolor.

Resultat i korthet:
* En viktig drivkraft till ökande resultatskillnader mellan skolor är att svenskfödda föräldrar och medelklassgrupper väljer bort skolor som domineras av synliga minoriteter
* Ökande resultatskillnader mellan skolor beror inte på ökande boendesegregation
* Skolval utnyttjas i första hand av priviligierade grupper medan underpriviligierade grupper undviks
* Föräldrars motiv för skolval påverkas mer av var de bor än av klasstillhörighet

 

Bakgrund
Under det senaste decenniet har den svenska skolan förändrats snabbt. Ett antal reformer har genomförts med syfte att ge ökad konkurrens och större inslag av marknadsstyrning. Skolpeng, fria skolval och privata aktörer är viktiga inslag i den nya politiken. Samtidigt har uppmärksamhet riktats mot försämrade resultat och ökande social och etnisk segregation.
Projektet ”Den svenska skolans nya geografi: rörlighet, attityder och resultat” har undersökt på vilket sätt de ändrade förutsättningarna för det svenska skolväsendet har bidragit till ökande skillnader mellan skolor. Den internationella PISA-studien visar nämligen, att svensk skola, som traditionellt hållit en jämn kvalitet, utvecklats i riktning mot större skillnader mellan olika skolor.
Att skillnaderna i skolresultat ökar är bekymmersamt ur rättvisesynpunkt.
En grundtanke i den svenska skolan är, att alla individer ska ges samma möjligheter att lyckas, målet om likvärdighet. Om vissa skolor är radikalt mycket sämre än andra gäller detta inte längre. Då kan en människas framtid komma att bestämmas av i vilken skola hon hamnar, inte av hennes personliga förutsättningar. Minst lika allvarligt är det dock, att ökande skillnader mellan skolor tycks leda till försämringar i de genomsnittliga resultaten.
Jämför man länder med små och stora kvalitetsskillnader i skolsystemen så finns det en tydlig trend att de med stora kvalitetsskillnader också når lägre sammanlagda skolresultat (OECD 2004). Detta stämmer med det mönster vi hittar i Sverige. I takt med att skillnaden mellan skolor ökat under 2000-talet så har de svenska resultaten i PISA försämrats. Försämringen följer nära det man skulle förvänta sig med hänsyn till de samband man hittar internationellt.

Genomförande
Projektet har genomfört fyra delstudier.
I den första studien
ställdes frågan om närvaron av synliga minoriteter kan driva på en utveckling mot ökad skolsegregation. Teorin för detta har utvecklats av nobelpristagaren Robert Schelling (Schelling 1978). Hans modell visar, att fritt val kan leda till total segregation, trots att de flesta individer mycket väl kan tänka sig att gå i skolan i tillsammans med andra etniska grupper. Enligt Schelling ökar segregationen stegvis över tiden i takt med att de som har minst tolerans mot en minoritetsgrupp väljer att byta skola. Detta byte ökar minoritetsandelen vilket leder till att ytterligare elever från majoritetsgruppen väljer att byta skola. För att testa om detta stämmer för Sverige har vi jämfört om kvalitetsskillnaden mellan skolor är större i regioner men en hög andel synliga minoriteter. Vi har använt PISA resultaten för olika svenska skolor för att mäta skillnader i skolprestationer och kompletterat med registerdata för att mäta regionala skillnader i andelen synliga minoriteter. (Andersson, Östhand Malmberg 2010).

 

Den andra studien har sökt ett svar på frågan om det är ökande boendesegregation som lett till ökande skillnader mellan skolor. Här har vi använt registerdatauppgifter om skola, betyg och bostad för grundskolans avgångselever för att beräkna hur spridningen i elevprestationer mellan skolor har förändrats under åren 2000, 2003 och 2006. Denna beräkning har gjorts dels för elever som dessa skolor faktiskt har haft, men också för de elever som skulle ha gått i dessa skolor om eleverna rekryterats på grundval av en närhetsprincip. Om det är ökande boendesegregation som ligger bakom ökande skillnader mellan skolor borde båda dessa beräkningar ge ungefär samma resultat. Är det istället skolval som ligger bakom ska ökningen vara mindre för de skolor som eleverna skulle ha haft om en närhetsprincip varit rådande (Östh, Andersson and Malmberg 2013).

I den tredje studien har vi fokuserat på skolpendlingsavstånd som ett mått på skolval. Tanken här är att om man jämför elever i samma bostadsområde, så måste de som valt bort den närmaste skolan resa längre för att komma till den skola de går i. Vi har sedan analyserat vilka individegenskaper som leder till större pendlingsavstånd men också hur bostadsområdets sammansättning påverkar hur långt olika grupper väljer att pendla föra komma till skolan.
Även denna studie bygger på registerdata för individer i grundskolans avgångsklasser (Andersson, Malmberg and Östh 2012).

 

Den fjärde studien bygger istället på en enkätstudie som våren 2012 genomförts i samarbete med SCB (Statistiska centralbyrån). Syftet med denna studie var att ge en fördjupad bild av hur den social och etniska sammansättningen i näraliggande bostadsområden påverkar föräldrars syn på skolval.
Enkäten riktades därför till föräldrar i områden som domineras av svenskfödda, i blandade områden och i områden med en hög andel utrikes födda. I urvalet ingick åtta olika kommuner av olika typer och med olika policys för skolval. Den slutliga undersökningspopulationen bestod av 3 749 grundskoleelever, födda mellan åren 1999 och 2001. Detta motsvarar en svarsfrekvens på 55 procent. Det bör dock noteras att respondenterna, barnen som ingår i undersökning, i högre grad har föräldrar med en högre utbildning, högre disponibel inkomst, högre sysselsättningsgrad och att få av dem uppbär socialbidrag, vilket innebär att de föräldrar som besvarat enkäten är resursstarka i jämförelse med den ursprungliga urvalspopulationen. Gapet mellan de svarande och bortfallet är som allra störst för de barn som är födda utanför Sverige. De icke svenskfödda eleverna är i ännu högre grad resursstarka än de svenskfödda barnen (Malmberg, Andersson and Bergsten 2013).

Resultat och diskussion
Den studie vi genomfört bekräftar, att de ökande klyftorna mellan svenska skolor kan påverkas av en segregationsprocess av den typ som Schelling beskrivit. De största klyftorna finns i de regioner där andelen synliga minoriteter är hög. Där andelen synliga minoriteter är låg är skillnaderna i skolprestation mellan skolor också mycket låg. Detta stöder tesen, att omflyttningen mellan skolor påverkas starkt av demografiska faktorer, och det innebär en risk för att skolvalssystem inte ger de positiva effekter som skolvalsförespråkarna har argumenterat för. Jämförelsen med skolor som försetts med elever enligt en tänkt närhetsprincip visar också tydligt, att det inte är ökande boendesegregation som ligger bakom ökande skillnader i betyg mellan skolor. För de elevgrupper som skapats genom att vi tillämpat en närhetsprincip ser vi de facto inga ökande skillnader i prestationer, medan spridning i resultat ökar kraftigt mellan de skolor som eleverna faktiskt går i. Idén att ökande boendesegregation ligger bakom de ökande klyftorna i det svenska skolsystemet sedan 2000 kan därför, som det ser ut, läggas i papperskorgen.
En mer detaljerad bild av hur skolvalet påverkar sammansättningen av elevgrupperna i den svenska skolan ges i skolpendlingsstudien. Den visar skolvalet i hög grad påverkas av elevernas sociala och etniska bakgrund.
Det är framförallt elever med högutbildade föräldrar, svensk etnisk bakgrund och god ekonomi som utnyttjar skolvalet genom att välja skolor som ligger längre bort. Barn från socialt utsatta familjer och från invandrarfamiljer väljer i större utsträckning närbelägna skolor. Bostadsområdets sammansättning spelat också en stor roll. I områden, där andelen synliga minoriteter är hög väljer många skolor, som ligger längre bort. Men detta gäller bara barn som själva inte tillhör en synlig minoritet. Dessa tenderar att välja näraliggande skolor även om de bor i områden med en hög andel synliga minoriteter. Samma mönster ser man i områden med många socialbidragstagare.
I dessa områden väljer många skolor, som ligger längre bort, men det gäller inte dem som själva är från familjer med socialbidrag.
Dessa tenderar att stanna i närskolan. Om bostadsområdet har en hög andel högutbildade är det färre som söker sig till skolor längre bort. Sammantaget ger alltså denna studie en klar bild av att skolvalet bidrar till en ökande social och etnisk segregation i den svenska skolan. Bilden av skolvalet som ett sätt att komma bort från de negativa effekterna av en omfattande boendesegregation finns det mycket litet stöd för i denna undersökning.
Skolvalet framstår istället i första hand som något som används av priviligierade grupper för att undvika kontakt med mindre priviligierade grupper. En annan av våra studier visar också att boendesegregationen i de flesta svenska kommuner är relativt begränsad (Östh, Malmberg, and Andersson 2013).
Enkätstudien visar, liksom tidigare studier (Skolverket, 2003), att majoriteten av de svarande föräldrarna, 64 procent, är positiva till skolvalsreformen.
Det är enbart 12 procent som uppger, att de i huvudsak är emot reformen, medan dubbelt så många (24 procent) av föräldrarna är tveksamma.
Det indikerar, att det finns ett starkt stöd för införandet av fria skolval bland svenska föräldrar. Studien visar dock samtidigt, att föräldrarnas syn på skolvalet är mycket mer komplex och ambivalent än vad som har antytts.
En majoritet (53 procent) av de föräldrar som säger, att de föredrar valfrihet framför ett system, där barnen tilldelas den närmaste kommunala skolan, är samtidigt kritiska till hur skolvalssystemet fungerar och de effekter som skolvalsreformen har gett. Många föräldrar säger att de har motstridiga känslor gentemot valfriheten i grundskolan.
Vad de tycker är bäst för deras egna barn är inte nödvändigtvis det som de anser är det bästa för samhället. I vissa fall är deras egna handlingar i direkt konflikt med deras egen politiska övertygelser och värderingar. Dessa motstridiga känslor är något som även har uppmärksammats inom den internationella skolforskningen. Oría et.al. (2007) menade att möjligheten att välja skola kan skapa etiska dilemman och motstridiga känslor för medelklassföräldrar. Det genom att valfriheten skapar en spänning mellan vad föräldrarna tycker är bäst för deras egna barns framtid och det samhällsansvar, som de känner att de har. På den öppna frågan om vad föräldrarna själva anser vara viktiga argument för och emot valfrihet i grundskolan, nämnde många av de tillfrågande föräldrar (23 procent) vilka är övervägande positiva till skolvalet, att valfriheten har eller kan ha negativa effekter för samhället, eftersom det kan intensifiera den etniska och socioekonomiska segregationen inom den svenska grundskolan och skapa vad föräldrarna kallar för ”A- och B-skolor”.
De menar även, att det nuvarande skolsystemet, där finansieringen/bidragen till skolorna är kopplad till antalet elever som går på skolan (skolpengen) har fått negativa effekter framför allt för de kommunala skolorna. Risken är, enligt föräldrarna, att kommunala skolor blir utarmade, eftersom de idag har mindre möjligheter att styra och planera sin verksamhet. Kallstenius (2010)
har i sin forskning av innerstadsskolor i Stockholm, visat på denna problematik, att skolvalet har skapar en osäkerhet både hos föräldrar och hos de som arbetar i de kommunala skolorna kring hur verksamheten kommer att se ut framöver, t.ex. kommande läsår. Kommunen är skyldig att bereda alla elever möjligheten att gå i en kommunal skola, samtidigt som antalet föräldrar och elever som väljer detta alternativ kan variera mycket från år till år.
Den andra huvudsakliga kritiken som de ovan nämnda gruppen av föräldrarna framför i enkätundersökningen riktar sig mot hur skolvalssystemet är utformat och hur den fungerar i praktiken. Många föräldrar (46 procent) uttrycker frustration över att reformens intentioner inte har realiserats i praktiken. Ett exempel är att de kriterier som skolorna har infört, för att avgöra vilka eleverna som får möjlighet att gå skolan, minskar en del gruppers möjligheter att fritt välja skola. En del av föräldrarna menar, att det i realiteten inte finns något val. Barn som bor i ”fel stadsdel” har mindre möjligheter att använda sig av det fria skolvalet, i och med att närhet ofta, trots reformen, fortfarande är ett av de viktigaste kriterierna för att barnet ska komma in på skolan.
Ett annat problem som föräldrarna nämner är att det är svårt att göra ett välgrundat val, eftersom det är svårt att hitta objektiv information, som kan ligga till grund för deras beslut. Dessutom känner föräldrarna en press att göra valet allt tidigare för att barnet ska kunna komma in på den skola som föräldrarna föredrar. Ett mindre andel föräldrar (9 procent) upplever att valet görs för tidigt och att det skapar stress och oro bland både barn och föräldrar att göra ”det rätta valet”. Internationell forskning har även visat på att föräldrar som ställs inför möjligheten att själva välja skola till sitt barn kan uppleva en stress (Raveaud & van Zanten, 2007). Valet av skola handlar inte enbart om att det finns möjligheter att välja bland olika skolor utan även om att visa att man är en engagerad förälder som tar ansvar för sitt barns utbildning.
En del av stressen som föräldrarna känner bottnar i en oro för att barnen ska förlora sina gamla vänner i processen, eftersom de riskerar att hamna på olika skolor, men även att de ska förlorar förankringen till sin närmiljö, till det egna bostadsområdet.
Ytterligare en kritik som föräldrarna framför är bristen på kontroll och reglering av de fristående skolorna. Föräldrarna anser exempelvis att fristående skolor inte bör kunna göra en vinst på sina elever, att skolorna satsar för mycket pengar på reklam i stället för att lägga alla tillgängliga resurser på barnens utbildning, att de lägger större fokus på skolans profil än på skolans
grundämnen samt att de ger sina elever bättre betyg än de förtjänar, vilket leder till ett uppblåst betygssystem och orättvisa skillnader i betyg mellan skolor. Förutom detta motsätter de sig också att fristående skolor har möjlighet att säga nej till elever med särskilda behov.
Även om dessa föräldrar är kritiska till det nya skolvalssystemet, anser de fortfarande att reformen har haft positiva effekter för enskilda individer.
Föräldrarna upplever, att de har större kontroll och möjlighet att påverka sina barns utbildning. Skolvalet ger exempelvis bättre möjligheter till att välja den bästa utbildningen och en utbildning som tar hänsyn till individuella behov och intressen. Uppstår det problem på den skola som barnet går på har det större möjligheter att byta skola. Vissa föräldrar betonar även att valfrihet inte enbart har varit bra för de resursstarka eleverna, utan att det även är något som svaga grupper kan dra nytta av. När skolorna måste konkurrera med varandra skapar det, menar de, bättre incitament för skolor att förbättra, vilket i sin tur genererar positiva effekter för alla barn.
Inte överraskande, delar inte de föräldrar som uppger att de i första hand är kritiska mot skolvalet denna positiva syn på skolvalsreformen. Deras huvudsakliga kritik är att valfriheten förstärker segregationen och skapar ett ojäm likt utbildningssystem, vilket har negativa effekter speciellt för barn från resurssvaga familjer. Den övriga kritiken som dessa föräldrar framför speglar på många sätt den kritik som den tidigare nämnda gruppen av föräldrar har gentemot skolvalet. En uppenbar skillnad mellan de två grupperna är dock, att de föräldrar som är negativa till skolvalsreformen inte är lika ambivalenta i sina uttalanden, som de som i huvudsak är positiva till fria skolval.
Studien visar vidare, att den viktigaste faktorn för valet av grundskola fortfarande utgörs av närheten till hemmet. På frågan om varför barnen går på den skolan som de gör, svarade majoriteten av föräldrarna (64 procent) att det är på grund av var skolan ligger, att den ligger nära hemmet. Detta är även ett skäl till att ett fåtal föräldrar har valt en fristående skola, närhet är dock ett ännu vanligare skäl till att föräldrar har valt en kommunal skola.
Andra vanliga orsaker till valet av skola är att skolan har ett gott rykte, både vad gäller utbildningen och att skola känns trygg och lugn, men också av sociala skäl, att barnet har syskon, släktingar eller vänner som går på samma skola. Förutom dessa skäl uppger 24 procent av föräldrarna, att den främsta orsaken till att barnet går på den aktuella skolan är, att det var den skola som de tilldelades av kommunen.
Ett viktigt resultat av enkätstudien är också, att de motiv som föräldrar anger för skolval påverkas starkt av var de bor. Föräldrar som bor i områden med en hög andel höginkomsttagare och en hög andel högutbildade anger sällan att barnen går i en anvisad skola. De betonar istället skolans rykte, skolans profil, vikten av goda lärare och elevprestationer. Det är inte viktigt att den ligger nära, man väljer gärna en friskola och kommunens rekommendation har spelat en liten roll för deras val. Man kan sammanfatta detta med att dessa föräldrar agerar på ett idealiskt sett utifrån hur skolvalsmodellen är tänkt att fungera. Det vårt resultat pekar på att denna syn på skolval
alltså är strakt förknippat med ett medelklassperspektiv.
Samtidigt visar vår analys, att en hög andel av synliga minoriteter och en hög andel social bidragstagare, inte i det egna bostadsområdet men i angränsande bostadsområden ger en liknande svarsbild som den man får i medelklassområden. Detta pekar på att föräldrars intresse för ett aktivt skolval förstärks i närbelägna skolor med ett elevunderlag som inkluderar barn från mindre privilegierade hushåll.
Sammanfattningsvis så pekar vår forskning på, att den svenska skolvalsreformen inte har gett de positiva resultat som dess förespråkare ställde i utsikt när den genomfördes. Den lanserades som en frihetsreform som genom ökad konkurrens skulle skapa världens bästa skola. Men det som skapats är en skola med ökande klyftor och med resultat, som enligt PISA, försämrats från år till år.






Här följer blogg-inlägg 2
Vid ställningstagande rörande fristående verksamhet i skolan måste man vara tydlig.
Det gäller privat, företagsägd eller bolagsägd verksamhet.
Det handlar oftast om vinstdrivande verksamhet utan allmän insyn.
Verksamheten bygger på valfrihetsbegreppet.
Verksamheten är skattefinansierad.


De politiska ansatserna att ta bort vinstdrivande verksamhet inom skolan förhindrar dock inte att verksamheten saknar den allmänna insyn, som i övrigt råder i vårt samhälle.
I övrigt är en viktig del av verksamheten i fristående skolor inte öppen på samma sätt som den allmänna skolan. Det gäller exempelvis betygsättningen, möjligheter för elever med funktionshinder, möjligheter för barn med viss familje- eller föräldrabakgrund m.m.

Mot denna bakgrund av bl.a. detta finns det all anledning att ifrågasätta lämpligheten av att tillåta
fristående skolverksamhet av annan form än den som samhället har total insyn i.
Det finns s.k.fristående skolverksamhet i kommunens regi som drivs av föräldrakooperativ, personalkooperativ, föreningar, bolag etc.

Här nedan finns ytterligare några av mina blogg-inlägg från år 2008 och 2009, som belyser problemen med fristående skolor.

Fristående skolor bryter mot Skollagen!
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=27213  
23 oktober 2008 16:57
”Så gjorde vi” kallas Skolministeriet & Skolfronts granskning av friskolors bemötande och närvaro av elever med funktionshinder.
Man skriver, att man
”ville titta närmare på hur landets friskolor ställer sig till att ta emot elever med funktionshinder, eftersom man från flera håll fått höra, att det är vanligt att dessa elever nekas komma in.”
Man ville också ta reda på
”hur många elever med funktionshinder, som faktiskt går i friskolor, dels för se hur många som lyckats bli antagna, dels för att Skolverket medvetet valt att inte föra statistik över elever med funktionshinder.”
Man valde slumpvis ut 80 fristående skolor på grundskolenivå i samtliga Sveriges län.
Man baserade samtalen på två elever med funktionshinder – 11-årige Erik som har diagnosen ADHD och Frida som har en CP-skada och är rullstolsburen.

I programmen visar det sig, att
var tionde fristående skola säger nej till dessa elever,
dvs. 8 av 80 friskolor svarar nej på frågan, om det var någon idé att söka till deras skola.


Vidare visar det sig, att
i mer än 40 procent av samtalen fanns en klart negativ inställning. I den siffran inkluderas även de samtal som inte resulterade i ett direkt nej utan som slutade med svar som ”Söka kan man ju alltid göra, men … ”.


Här är länken till webbplatsen för Skolministeriet & Skolfronts granskning:
http://www.ur.se/upload/Pedagogwebben/program/pedagoger/skolfront/host_08/pgm5/Sa+gjorde+vi.pdf
----
Det politiska hyckleriet om "En skola för alla" !
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=32371  
28 april 2009 18:10
Vi måste tänka igenom betydelsen av följande för vår grundskola:


Socialdemokratins mål      Verkligheten
*En skola för alla                  *Denna skola finns inte; fristående skolor  

                                             utestänger mängder av elever
                                           *Olämpliga åtgärder mot en sju-åring i             

                                             Majorens skolvärld 
                                           *Elever portas - i en skola för alla barn 
                                           *Avstängning skall gälla även på lågstadiet 
                                           *Etniska klyftor i skolan
                                           *Fristående skolor utestänger mängder av

                                             elever, bl.a. de barn, som har särskilda behov,

                                             som är handikappade, som har föräldrar med

                                             liten plånbok m.fl.
*Ett gemensamt och             *Ett segregerat samhälle
  solidariskt samhälle
*Ett klassfritt samhälle,         *Ett klassuppdelat samhälle med stora

  utan över- eller                    klassklyftor, även vad gäller skolan
  underordning 
*Skattepengar skall fördelas  *Skattepengar blir vinster till aktieägare  

  rättvist                                av fristående skolor, vinster för utdelning till
                                             redan rika 
                                           *Konkurs med en halv miljon kronor, som

                                             mycket bättre hade behövts för att hjälpa

                                             barn med svårigheter
*En betygsfri skola                *Gradering (betygsättning) av bl.a. de elever,

                                              som har det svårt i skolan? 
                                           *Betyg från årskurs 1
*Arbetarrörelsens skolpolitik  *Folkpartiets skola genom Major Björklunds

                                             politik

Är det inte mot ovan angivna bakgrund förskräckligt, att det socialdemokratiska partiet säger,
- att möjligheten att kunna välja skola är värdefull,
- att de fristående skolorna har en naturlig plats i utbildningsutbudet,
- att fristående skolor bidrar till ökad mångfald inom skolväsendet.
Majoren presenterar ju nästan dagligen förändringar/försämringar i skolan – inte minst för de barn, som har det svårt.
Någon kontakt med vårt parti förekommer ju aldrig i dessa frågor.

Ledande företrädare för vårt parti säger, att ”breda lösningar” på skolans område är viktiga.

 

Några frågor är:
- Är det verkligen så partiets ledande företrädare menar, att folkpartiets skolpolitik skall vägleda?
- Varför överger socialdemokratin målet om att skapa ”En skola för alla”?
- Är man därmed beredd att överge den grundläggande ideologin?

Verkligheten är ju denna:
Det råder en fasansfull diskriminering och kränkande behandling av barn!
Var tionde fristående skola bryter mot lagen och säger blankt nej till att ta emot barn med funktionsnedsättningar.
Fristående skolor bryter alltså medvetet mot svensk lag!
Är inte detta upprörande i ett så kallat välfärdssamhälle, som skall omfatta alla människor i samhället!
Skolan skall ju enligt lagen vara öppen för alla barn!
----
Vad innebär begreppet "En skola för alla"?
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=32373  
28 april 2009 18:23
För att få en bild av vad som menas med ”En skola för alla barn” har jag studerat en mängd uppsatser, avhandlingar och diskussioner vid universiteten och högskolorna i landet.
Det visar sig finnas många vägar att undersöka.
Uppfattningarna bland olika representanter om innebörden av begreppet ”En skola för alla” är i vissa stycken inte helt entydiga. Bland annat i en stort genomförd studie har flera begrepp tydligt analyserats.
Inledningsvis kan sägas:
Tanken på att skapa en skola för alla barn har funnits med genom den svenska utbildningshistorien och haft stort inflytande på utformandet av den svenska grundskolan (Nilholm 2007).
Begreppet ”en skola för alla” kan dock tolkas på många olika sätt. Enligt Persson (2001) är målsättningen med en skola för alla att ”alla ska få möjlighet att känna delaktighet och gemenskap i en inkluderande miljö” (s. 20).
Assarsson (2007) beskriver begreppet som en politisk och social konstruktion där innebörd och betydelse bestäms av vilka politiska och vetenskapliga diskurser, som råder vid olika tidsepoker.
”En skola för alla är i sig omöjligt som projekt men samtidigt i sin retorik möjlig just på grund av sin omöjlighet.” (Assarsson 2007, s. 239)


I regeringens utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning 1996, konstateras att:
”En skola för alla betyder en skola, där alla elever blir sedda och bemötta, där alla elevers erfarenheter får utrymme och där alla elever får en undervisning som tillgodoser deras behov och krav. I en skola för alla undervisas elever med olika bakgrund tillsammans.
Målet är en skola där alla elever utvecklar kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som stärker deras förmåga både att anpassa sig till det moderna samhället och att delta i förändringen av detta samhälle.”
(Regeringens skrivelse 1996/97:112. kap 4.1 )


I den s.k. Funkisutredningen finns följande definition:
"En skola för alla innebär således, att skolan skall anordnas så att den är lika ändamålsenlig för alla elever, oavsett möjligheter, förutsättningar och behov. Utmärkande är flexibilitet, med den enskilde elevens förutsättningar, behov och intressen i centrum. Kravet på flexibilitet gäller såväl strukturellt som innehållsmässigt.
Det är skolans uppgift att erbjuda varje individ en relevant undervisning och optimala utvecklingsmöjligheter. (SOU 1998:66 s. 59)
Maltén (1991) beskriver en skola för alla som en skola, där varje elev har möjlighet att få användning för och utveckla sin egen unika kapacitet. Emanuelsson (2000) pratar om ”en sammanhållen och väl integrerad verksamhet med optimalt lärande för alla”.


I skollagens så kallade portalparagraf fastslås, att utbildningen ska vara likvärdig oavsett var i landet eleverna finns (SFS 1985:1100, 1 kap. 2 §).
Målsättningen att skapa en skola för alla har framförallt varit ett socialdemokratiskt projekt. Om alla fick lika tillgång till samma utbildning skulle klasskillnader utrotas och begåvningsreserven tillvaratas (Tallberg Broman et al. 2002).
På senare år har klass återigen hamnat något i fokus.
I Välfärdsutredningen (SOU 2001:57) togs klass upp som en avgörande faktor för skolframgång.






Här är blogg-inlägg 1
Jag har allt sedan slutet av år 2007, då jag började med mina blogg-inlägg här på S-info, skrivit totalt 519 inlägg. De flesta av dem handlar om SKOLAN, eftersom jag där haft mitt yrkesarbete under hela mitt liv och eftersom SKOLAN är en av de viktigaste välfärdsfrågorna – för att inte säga den viktigaste.

Det finns många frågor att ställa rörande SKOLAN.
Som aktiv politiker anser jag, att den viktigaste grunden för SKOLAN är att skapa en gemensam, rättvis, jämlik och socialt sammanhållen skola för alla elever!

Efter all forskning, alla undersökningar, alla utredningar finns det en klar anledning att fråga:
Varför vill inte ansvariga politiker ta en tydlig ställning mot en fortsatt fristående skolverksamhet?
Bevisen mot en icke gemensam fristående skolverksamhet är ju mer än tillräckligt många!

Jag har i många av mina inlägg fokuserat på vad valfriheten innebär i fråga om fristående skolor i form av vinstdrivande privata företag, bolagsägda skolor, företagsägda skolor, privata religiösa stiftelser, vinstdrivande ideella organisationer m.fl.

Det finns en mängd förhållanden som verkligen bör analyseras och politiskt bedömas i samband med den fortsatta skolpolitiken.
Efter alla dessa mer än 20 åren med fristående skolor är det tydligt, att flera krafter - inte minst ekonomiska – blivit starkare i fråga om avgörandet allmän skola (och allmän friskola) eller privat fristående skola.

Jag anser, att om man inte väljer en skola för alla elever/barn, så sviker man grunden för ett likvärdigt, jämlikt och socialt sammanhållet samhälle!

Jag skall nu skriva och återupprepa några av mina tidigare blogg-inlägg.
Anledning till detta är, att trots allt vad som framkommit under de senaste åren – inte minst på grund av Höger-regeringens misslyckade skolpolitik under ledning av Major Björklund – så sker ingen tydlig grundläggande förändring av inriktningen för skolpolitiken.
En viss förändring sker dock genom den nya regeringens förbud mot vinster i skolan.

Jag upprepar nu några få av de många bloggar jag skrivit under de gångna åren.
Innehållet är fortfarande efter snart åtta år dagsaktuellt!

Svensk friskola - en miljardindustri
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=20442  
3 januari 2008 19:35
Vad tycker det socialdemokratiska partiet om nedanstående dagsaktuella rader?
- Friskolebranschen i Sverige har vuxit till en miljardindustri. Sex av de största aktörerna tjänade tillsammans över 150 miljoner kronor förra året.
- Bure äger ett av de största friskoleföretagen, Anew Learning, som omsätter 1 miljard kronor årligen. Anew Learning har under året köpt flera skolor och Mikael Nachemson räknar med att de ska fortsätta växa.
- Eftersom elevernas hemkommuner betalar för utbildningen med skattepengar, så hamnar skolornas överskott i ägarnas fickor.
- När de sex största företagen tillsammans gör en vinst på 150 miljoner kronor är det inte längre hållbart att beskriva friskolor som en förlustbransch.
- Fristående skolor finns i 204 av landets 290 kommuner.
- Privatägda skolor har växt upp som svampar ur jorden sedan de kommunala bidragen till friskolor infördes 1992. Antalet elever ökar varje år och 15 procent av gymnasieungdomarna går nu i en friskola.
- Det blir också vanligare att skolorna drivs av stora koncerner. Över hälften av friskolorna ägs av aktiebolag.
- Walthers gymnasium AB har inte velat lägga pengar på att anställa behöriga lärare.
- 2006 tillsatte den dåvarande s-regeringen en utredning om att stoppa ägarna från att plocka ut pengar ur sina skolor. Skolorna skulle tvingas att plöja ner all eventuell vinst i verksamheten. Frågan om vinster är djupt ideologisk och förslaget utlöste ett ramaskri från de borgerliga partierna och miljöpartiet. De betonade att det är få friskolor som går med vinst.
- Efter 15 år med friskolorna är den politiska debatten om dem fortfarande brännhet.


Högerregeringen med Jan Björklund i spetsen för skolfrågorna har ju ingen kritik att rikta mot friskolesystemet. Det är okej att skolorna går med vinst.
I budgetpropositionen heter det: Hur skolorna använder sina överskott är inte något som närmare behöver regleras.
Är denna utveckling i enlighet med partiprogrammet?
Om inte - vad är partiet berett att göra?
= = = = = 
Valfriheten har förstärkt segregationen
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=20500  
6 januari 2008 16:44


Jag säger det ännu en gång:
Det är tragiskt att arbetarrörelsen "luras in" i tron,
att valfriheten går att länka in i den ideologiska samhällssynen och att den innebär en förbättring för "de små" i samhället.
Nej, det är ju inte så !


Det har tydligt visats:
Valfriheten har förstärkt segregationen, säger Skolverket
Ledande borgerliga politiker har länge drömt om en bra skola med hjälp av marknaden – vilket har inneburit en segregerande och ojämlikhetsskapande strävan.
Offentliga resurser förs på detta sätt över till privata bolag, företag eller entreprenörer, som kan välja elever. Fel elever får nej.
I skollagen står det:
”Den fristående skolan står öppen för alla barn som enligt denna lag har rätt till utbildning inom motsvarande skolform i det offentliga skolväsendet, med undantag för sådana barn vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan.”
Det heter, att intagning till en fristående gymnasieskola bland annat skall ske på grundval av betyg. Därmed ökar ojämlikheten, när fristående skolor väljer bort de elever, som har svårigheter av olika slag.
Många krafter i skolans omvärld är oroande, inte minst den aningslösa åsikten att skolan måste marknadsinriktas.
Fristående gymnasieskolor är en växande marknad.
Flera företag vill ta ett ännu större grepp om marknaden.
De företagen är Tultra Utbildnings AB, Nordens Tekniker Institut AB (NTI), Information & Kompetens i Sverige AB och Baggium AB. Riskkapitalbolag, börsbolag och andra spekulanter hoppas på snabb avkastning inom den omfattande skolsektorn.
Mobila gymnasiet, Mobile e-learning och Distansgymnasiet utnyttjar IT som affärsidé.
”Privata vinstintressen kan inte hindras”, säger bolagschefer. ”Vi inom friskolan tycker att vinst är bra,” skriver friskoleförbundets högsta ledning. Det är därför bra, att vi får höra, att elever i NTI-skolan kritiskt granskar verksamheten.
En marknad styrs av kvantitativa mål.
Skolan har kvalitativa mål, som är svåra att mäta.

En viktig fråga är:
Kan skolan orienteras mot marknaden och näringslivet utan att göra avkall på likvärdighet? Svaret är ett tydligt NEJ.
Skattefinansierad verksamhet skall inte ha som syfte att generera vinster till aktieägare i skolföretag.
Men ovanstående resonemang skall inte tolkas så, att allt skall förbli vid det gamla.
Tvärtom!
Skolan skall utvecklas och effektiviseras men inte med marknadens ögon och på dess villkor.
En gradvis urvattning av skolans grundfunktion bidrar till att samhällsutvecklingen går mot det beryktade 2/3-samhället.
Skolverket kritiserar flera fristående gymnasieskolor med naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig utbildning, som inte följer programmålen. Med beaktande av denna myndighets redovisning kan man tydligt säga, att
fristående skolor är för elitens barn – inte arbetarklassens barn.
Under de senaste åren har nio fristående grund- eller gymnasieskolor gått i konkurs. Skollagen säger, att den kommunala skolan då är skyldig att ta över verksamheten, vilket ju medför ökade kostnader.
Vi har tyvärr ett borgerligt genomdrivet riksdagsbeslut om möjligheten att inrätta fristående skolor. Med ökande segregering och ojämlikhet, är det naturligt och självklart att lyfta fram det ideologiska ställningstagandet för att söka förhindra klassamhället och att skiktning uppstår.


Jag hoppas,
att det politiska förnuftet till sist ger oss
den gemensamma sammanhållna skolan för alla barn.


Jag hoppas,
att de partivänner inom den socialdemokratiska arbetarrörelsen, som vill följa vår djupt förankrade ideologi, ser den för rörelsen djupt olyckliga utvecklingen i ett av våra viktigaste välfärdsområden!
= = = = = =
Socialdemokrati och valfrihet
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=21440  
11 februari 2008 20:47
Vill du ha valfrihet till detta pris?
En vetenskaplig undersökning visar:
att
valfrihetsreformen har förstärkt den etniska, socioekonomiska och prestationsmässiga segregationen;
att sju av tio föräldrar anser, att valfriheten leder till att vissa skolor lockar till sig elever medan andra skolor förlorar;
att kvalitetsskillnaderna mellan skolorna ökar;
att vid val av skola undviks sådana som har hög andel elever med utländsk bakgrund;
att hälften av undersökta kommuner har fått ökade kostnader för skolan;
att en del skolor tenderar att utvecklas till elit-skolor medan andra kan tvingas lägga ned.
att valfriheten i första hand är en fråga för välutbildade föräldrar i storstäder, förortskommuner och större städer;
att i fråga om information och val finns stora skillnader mellan föräldrar beroende på utbildningsbakgrund och geografiska faktorer.


Resultatet har blivit:
* Etnisk, socioekonomisk och prestationsmässig segregation i skolan ger segregering i samhället.
* Våld i skolan ger våld i samhället.
* Elever som inte blir sedda i skolan, skapar sin status i gänget.
* Elitskolor gör att andra skolor tvingas lägga ned.
* Kvalitetsskillnader mellan skolor ger kvalitetsskillnader i boendet.
* Valfrihet är i första hand en fråga för välutbildade föräldrar.
Nej, låt oss nu tydligt hjälpas åt att utveckla skolan enligt vår socialdemokratiska ideologi!
Eller är jag ensam i partiet i min allvarliga kritik av partiets skolideologi?






Major Björklunds och därmed Alliansens skolpolitik var misslyckad.
Här nedan en kort sammanfattning av några artiklar, som skrivits i tidningar, tidskrifter etc. under de senaste åren.
Det finns oändligt många inlägg, artiklar, insändare, bloggar, utredningar m.m. om skolan i allmänhet men borgerlig skolpolitik i synnerhet.
Det har varit en tung, svår och politiskt meningslös tid för skolan under den s.k. utbildningsministern Björklunds tid.
Jag nöjer mig med att återge ett litet men betecknande urval.


En del om Major Björklunds skola:
- Sverige rasar i PISA-undersökningen – Majoren vill då porta elever.
- Låg klassrumsdisciplin är en viktig delförklaring till de sjunkande svenska resultaten .
- Hans förslag för att lösa problemet är helt enkelt att låsa klassrumsdörren. 
- Jan Björklunds lögner om SKOLAN under 10 års tid
   http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=989&blogg=25655  
- Björklunds politik är katastrofal för skolan
- Debattörerna: Den svarta bild han målade upp på 90-talet har blivit sann
   http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/skola/article18716812.ab  
Skolan har under Jan Björklund och alliansregeringen genomgått flera förändringar: lärarlegitimationer, sänkt betygsålder, fler nationella prov, skärpt skollagen så att lärare fått fler befogenheter med mer.
Dagens debattörer menar, att han genom att lösa problem som inte fanns har skapat precis den dåliga skola han en gång ville få bort.

Här nedan ytterligare några artiklar:

”Hur var det nu politikerna sa?
http://metrobloggen.se/karsten/misslyckad_skolpolitik/  
2008-08-22:
Var det något om att Sverige skulle ha världens bästa skola?
Nu har vi fått facit på detta uttalande:
Var tionde elev går ut nian utan godkända betyg i kärnämnena svenska, engelska och matematik.
Förra våren gick 13 500 elever ut nian utan att kunna läsa, skriva eller räkna.
Sverige är på god väg att bli en blandnation med en växande grupp halvanalfabeter
, folk som talar en rotvälska bestående av så kallad ”blattesvenska” uppblandad med uttryck på turkiska, arabiska, serbokroatiska och andra invandrarspråk.”


Dagens Samhälle
http://www.dagenssamhalle.se/debatt/skolpolitiken-har-misslyckats-2879?quicktabs_2=1  
2012-06-07:
Skolinspektionens årsrapport visar, att det svenska gymnasiet återigen halkar efter.
Nyligen presenterade Skolinspektionen sin årsrapport. Den målar upp en sorglig bild av den svenska skolan och visar vidden av borgarnas misslyckade skolpolitik.
Den borgerliga regeringen har sedan 2006 skurit ner på anslagen och minskat resurserna till skolan.
Istället pratar regeringen i allmänhet och Folkpartiet i synnerhet om ordning och reda och mer prov och fler betyg som en lösning på skolans problem.
Skolinspektionens rapport visar, att andelen elever som inte kommer in på gymnasiet ökar varje år. Det är inget nytt. Det är inte heller någon nyhet, att andelen gymnasielever som går ut med godkända betyg har minskat varje år sedan alliansen tillträdde, fem år i rad.
Även i internationella jämförelser halkar Sverige efter år efter år.
En vanlig brist är, att åtgärdsprogrammen för elever som riskerar att gå ut gymnasiet utan godkända betyg lägger all fokus ligger på vad eleven ska göra och inte på vilket ansvar skolan har. Även lärare är kritiska och hälften av dem som svarade på skolinspektionens enkät uppgav att de saknar möjligheter att ge alla elever det stöd som de behöver. Skolan måste därför få mer resurser för att kunna ta ett eget ansvar och se till att fler elever klara sin skolgång.
Den segregering som finns i samhället återspeglas också i skolan visar rapporten. Det finns stora skillnader mellan elevgrupper, som kommer från olika socioekonomiska bakgrunder.
Men tyvärr har den borgerliga regeringen inte gjort mycket alls. Istället har man med en trubbig skolpolitik, som pekar ut vissa grupper beroende på födelseort, effektivt bidragit till en ökad segregering.


En misslyckad skolpolitik
http://jinge.se/allmant/en-misslyckad-skolpolitik.htm  
2012-09-08:
Det har varit jobbigt att se hur skolan försämrats, hur segregationen, betygsinflationen och betygsorättvisorna ökat sedan man började med friskolor för 20 år sedan.
Att läsa hur friskolor och riskkapitalister tjänar många miljoner på denna försämring.
Förre rektorn Knut Lindelöf har skrivit om ”Beslutet i början av 90-talet att införa fritt skolval”, som kanske var det största misstaget som socialdemokrater gjort i skolreformväg. Det diskuterades knappast alls då det infördes. Nu sitter man där i den berömda rävsaxen.
Vad var den egentliga innebörden av det beslutet? Jo, att de som av någon anledning vill avskilja sina barn från sina närboendes barn fick klartecken till det. Ett fält där marknadskrafter tidigare – av sociala skäl – inte fick tillträde öppnades nu upp.
På DN Debatt kan man idag läsa ”I genomsnitt får elever på friskolor högre betyg på de nationella proven än elever på kommunala skolor, trots att externa bedömare anser proven likvärdiga.”
En lösning kan vara extern rättning av proven, till exempel att lärare byter prov med varandra, skriver nationalekonomer vid Stockholms universitet.


Kommentar på DN:
Grundorsaken är att man tillät friskolor för ett tjugotal år sedan. Den sociala segregationen har ökat, kvaliteten på skolor har blivit osäker och i vissa fall undermålig.
Privata skolföretag och riskkapitalister tjänar miljoner i konkurrensen och betygsinflation (dvs. fusk med betygssättning av ägarna) är ett medel
.”


Sveriges skolor segregeras
http://www.op.se/opinion/insandare/sveriges-skolor-segregeras  
2013-12-17:
PISA-undersökningen visar tydligt, att Sveriges skolpolitik är helt misslyckad.
Alliansen införde ett RUT- avdrag för läxläsning, som utnyttjas av de mest välbeställda i Sverige.
Att ge bidrag till de som har bäst möjlighet att klara skolan är pinsamt dåligt.
Det fria skolvalet är den enskilt största anledningen till att Sveriges kunskapsnivå sjunker.
Alliansen har i 7 år haft möjlighet att påverka detta, utan att göra någonting.
Enligt Björklund och Löfstrand är det bra med riskkapitalbolag, som driver skolor och flyttar 100-tals miljoner av våra skattepengar utomlands.

I dag ser vi resultatet av deras politik: Sveriges skolor segregeras. De rika går på vissa skolor och mindre välbeställda och invandrare på andra, den samlade kunskapsnivån i Sverige sjunker och vi försvagas i konkurrens mot övriga världen.
Ett annat problem är att upprätthålla en likvärdig utbildning i hela Sverige. Är du elev i en glesbygdskommun eller en kommun med hög arbetslöshet får du inte samma förutsättningar för att klara dina studier.


En misslyckad skolpolitik!
http://www.socialdemokraterna.se/Webben-for-alla/Arbetarekommuner/hassleholm/--Var-politik/Insandare/En-misslyckad-skolpolitik/  
2014-01-17:
På en presskonferens meddelade Jan Björklund, att han tror, att skolresultaten kommer att fortsätta sjunka fram till år 2018. Detta är ytterligare ett bevis på att regeringens skolpolitik har misslyckats.
Regeringen fortsätter att prioritera skattesänkningar.

Regeringen har snart haft åtta år på sig. Idag ser vi facit.
http://www.unt.se/asikt/debatt/alliansens-skolpolitik-misslyckad-2803873.aspx  
18 jan 2014:
Varje år lämnar drygt tolv tusen elever grundskolan utan att ha behörighet till gymnasiet. Våra skickliga lärare har inte förutsättningar att lära eleverna läsa och räkna, eller orientera dem i fauna och flora. Likvärdigheten i skolan har minskat.
Resultaten från PISA var ytterligare en smärtsam bekräftelse på att regeringens politik inte har fungerat. Sverige är det land vars skolresultat faller mest i hela OECD.


Utredare:

Kommunalisering av skolan ett misslyckande
http://www.svt.se/nyheter/val2014/kommunaliseringen-ligger-bakom-misslyckad-skola  
2014-02-10:
Den svenska skolan är kantad av kriser – och problemen började när skolan blev kommunal, slår en rapport fast som lämnas över till regeringen i dag.
I utredningen ”Staten får inte abdikera – kommunaliseringen av svenska skolan”, som presenterades för utbildningsminister Jan Björklund (FP), pekar utredaren på hur skiftet från statlig till kommunal skola på 1990-talet fick stora konsekvenser.
Kommunaliseringen för drygt 20 år sedan var en intervention från politikernas sida för att rätta till utvecklingen, ungefär som när läkare griper in för att ge en sjukdom ett annat förlopp. Detta ingrepp misslyckades. Kommunaliseringen var ett misslyckande, sa utredaren, professorn och statsvetaren Leif Lewin, vid en presskonferens.
Varken kommuner, rektorer eller lärare klarade av uppdraget. Framför allt försämrades studieresultaten, likvärdigheten och lärarnas ställning. Reformen var för brutal. Den skapade misstro och inte tillit, säger Lewin.
Skolministern då var Göran Persson, och kommunaliseringen var ett elddop för honom enligt Lewin.


Det fria skolvalet kan inte avskaffas
http://www.lindelof.nu/det-fria-skolvalet-kan-inte-avskaffas/  
2014-05-22:
Men ett avskaffande kommer aldrig någon ledande politiker av något slag att gå med på, för de är trots allt tvungna att i någon mening hantera verkligheten.
Det fria skolvalet infördes före skolpengsystemet och friskolesystemet. Det presenterades som en obetydlig kosmetisk justering, som inte längre behövdes i ett likvärdigt skolsystem.
Men det var mycket mer än så. Det var själva förutsättningen för det som strax efteråt skulle komma, alltså skolpeng och friskolor.
Nu har vår grundskola pulvriserats till en liberalanarkistisk skattefinansierad marknad.

En strukturreform inom grundskolan måste börja i andra ändan med successiv nedtrappning av skattepengar till friskolor och avskaffande av skolpengsystemet.
Samtidigt måste de kommunala skolorna upprustas och bli bra skolor.
Då skulle elever och föräldrar söka sig till sin närmaste kommunala skola i ökad utsträckning.


Major Björklunds lögner och svek
http://hd.se/kultur/2014/09/11/major-bjorklunds-logner-och-svek/  
2014-09-11
Bengt Göransson, utbildningsminister 1989-1991:
Än en gång läser jag uttalanden av Jan Björklund om den skola, som han i åtta år sökt rädda ur dess förfall – med ständigt sjunkande resultat.
Han brukar påpeka, att den försämring, som socialdemokratiska regeringar orsakade, tar många år att bryta. Han talar mer än gärna om "flumskolan". Skolan som dock gjorde hans egen klassresa möjlig från Skene till regeringskansliet.
Jag var grundskoleminister 1982-89 och sedan utbildningsminister till 1991.
Jag häpnar, när jag tar del av Björklunds påståenden. Hans respekt för fakta ligger under nollstrecket.


Ta exemplet med vikten av kunskaper i matematik.
Jag plockar fram den statliga utredningen "Att lyfta matematiken" (SOU 2004:97).
Den berättar, att kunskapsnivån 1980 var låg för 13-14-åringar och att en sakkunniggrupp tillsattes.
Dess rapport hette "Matematik i skolan" (DSU 1986:5), och i den föreslogs en satsning på matematiken.


Om den satsningen konstaterar utredningen 2004:
"Utredningens förslag resulterade i ett intensivt och omfattande arbete inom bl.a. Skolöverstyrelsen med utveckling av fortbildningslitteratur och aktiviteter i flera steg.
En obligatorisk studiedag för alla lärare i matematik genomfördes.
Ämnet fick en starkare ställning i lärarutbildningen och inträdeskraven höjdes."


Och på ett annat ställe:
"Den uppmärksammade resultatförbättringen bland svenska 13-åringar från IEA-studien 1980 till 1995 i TIMSS anses till stor del bero på den matematiksatsning som ägde rum 1986-1991."


Detta är ordagranna citat ur 2004 års utredning.
Jag medger, att jag aldrig kom på tanken att kalla detta för "mattelyft".
Viktiga politiska åtgärder tycker jag alltjämt ska respekteras med annat än marknadsföringsnamn.


En av de första åtgärderna, som vår regering vidtog så snart vi tillträtt hösten 1982, var en serie konferenser runt om i landet för att skaffa oss kunskap om det som kallades "utslagningen i grundskolan".
Märk väl – för att skaffa oss kunskap om verkligheten – inte för att som major Björklund beordra den att anpassa sig till ordergivarens föreställning om den.
Att svenskämnet hade ändrat karaktär på sent 1970-tal var också något som vi noterade. Det hade blivit mer av kommunikationsämne än kunskaper om språk och litteratur.
Ett problem var att det inte fanns billiga böcker i klassuppsättningar att tillgå på bokmarknaden.
"Alla tiders klassiker" hette det projekt som startade 1985 och som gav ut hundra titlar, innan det avslutades 1995.
Sedan tog den nya socialdemokratiska regeringen 2006 initiativ till en utgivning av ytterligare femtio utländska titlar.
Dessa fakta redovisas på Kulturrådets hemsida. Vid tillfälle kanske Björklund får tid att titta in där.


"Kultur i skola" ärytterligare ett exempel på en verksamhet, som initierades och genomfördes av den socialdemokratiska regeringen på 1980-talet. Skolorna i landet inbjöds att söka bidrag för projekt, som de ville genomföra i samarbete med samhället utanför skolan – kulturinstitutioner och kulturarbetare med flera.
År 2004 kunde man i Pedagogiska Magasinet läsa följande rader om detta:
"Under 1980-talet tillkom statliga initiativ i större skala. Skol- och kulturministern Bengt Göransson etablerade begreppet kultur i skolan som ett led i skolutveckling. Med namn som Kultur för lust och lärande och Kreativ Skolmiljö har den statliga satsningen pågått in på 2000-talet."


Jag vill inte påstå att Jan Björklund ljuger. Det kanske bara är okunnighet som gör, att han framträder med en så självsäker fräckhet.
Minns då det berömda yttrandet av markisen de Talleyrand: "Det är värre än ett brott. Det är en dumhet".


Avslutningsvis:
Jag kan konstatera, att f.d. skol- och kulturminstern Bengt Göransson anser, att Major Björklund är djupt okunnig och oförskämd inom ett område, som han inte har något som helst kunskap om.
   Personligen tycker jag likadant om Majorens handlanden, ställningstaganden och uttalanden i fråga om det viktiga välfärdsområdet Skolan.
   Skolan har försämrats betydligt under Majorens ledning. I vissa fall är hans handlande rent av skandalöst.
   Jag har personligen en livslång erfarenhet av skolan – först som lärare och sedan som skolledare. Min yrkesroll började, då enhetsskolan infördes i början av 1950-talet och omfattade därefter tiden från och med grundskolereformen år 1962 till och med den nationella utvärderingen av grundskolereformen år 1992.
Därefter har jag på olika sätt medverkat i frågor rörande skolan fram till och med idag.






Jag är besviken på partiets hållning/inriktning i flera centrala frågor.
Det handlar bl.a. om
- fristående skolor,
- frågan om vänsterpartiet,
- skatten på pensionen i jämförelse med skatten på lön.

 

Jag måste knyta an till vad vi uttalat i målet för vårt socialdemokratiska arbete och vår politiska inriktning i samhället. Det är tyvärr många skrivningar, som inte stämmer med det arbete som partiet utför.
Vi måste på allvar fråga oss: Skall vårt partiarbete vara på det sätt som sker?
Det finns många samhällsområden att nu skriva om med anledning av vad som sker – framför allt inom välfärden.

Jag har här ovan angett tre områden som jag särskilt är besviken på.
Jag villa börja med mitt centrala och inte minst för framtiden viktiga område.

 

Mina sammanfattande frågor är:
- Varför överger det socialdemokratiska arbetarepartiet den viktiga inriktningen för vår framtid i frågan om våra barns utbildning?
- Har inte all vår kunskap nu blivit mer än tillräcklig för att inse att vår svenska skola och inte minst en gemensam, sammanhållen, rättvis och jämlik skola inte skapats med dagens utbildning?

Det handlar därför nu om
Fristående skolor

 

Så här heter det bl.a. i Det Socialdemokratiska Partiprogrammet, antaget år 2013:

I avsnittet ”Den demokratiska socialismen”:
”Socialdemokratin vill forma ett samhälle grundat på demokratins ideal och alla människors lika värde och lika rätt. Fria och jämlika människor i ett solidariskt samhälle är den demokratiska socialismens mål.
– Vårt mål är ett samhälle utan över- och underordning, utan klasskillnader, patriarkat, rasism eller homo- och transfobi, ett samhälle utan fördomar och diskriminering.
- Solidaritet växer ur insikten att vi alla är beroende av varandra. Det goda samhället byggs i samverkan, med ömsesidig hänsyn och respekt. Alla ska ha samma rätt och möjlighet att påverka, alla ska ha samma skyldighet att ta ansvar.
- Socialdemokratin vill att varje människa som medborgare, löntagare och konsument ska ha rätt och möjlighet att påverka produktionens inriktning och fördelning, arbetslivets organisation och arbetslivets villkor. I denna strävan har fackföreningsrörelsen en central roll. Men också andra fria sammanslutningar, folkrörelser, ideella föreningar, bildningsorganisationer, miljörörelser, konsumentorganisationer och kooperativa föreningar är viktiga för att bredda och fördjupa demokratin.”

 

VARFÖR INTE FÖLJANDE TEXT, SOM FUNNITS TIDIGARE?
All makt i samhället måste utgå från de människor som tillsammans bildar samhället.
Ekonomiska intressen har aldrig rätt att sätta gränser för demokratin; demokratin har alltid rätten att ange villkoren för ekonomin och sätta gränserna för marknaden.


I avsnittet ”Frihet, jämlikhet och solidaritet”:
”Människor med låga inkomster eller lägre utbildningsnivå lever kortare, är oftare sjuka, saknar oftare jobb, har sämre anställningsvillkor och får sämre vård än andra. Deras barn löper större risk att själva drabbas av arbetslöshet och sämre hälsa. Detta är inte ett resultat av människans fria vilja.”


I avsnittet ”Marknad och kapitalism”:
”När vinsten är det allt överordnade intresset kommer samhälleliga mål i andra hand, vilket leder till exploatering av såväl människor som miljö.
- Därför är socialdemokratin ett antikapitalistiskt parti.
- Det finns flera sätt att organisera mänsklig verksamhet. Ledstjärnan för socialdemokratin måste vara att i varje situation pröva vilken form som ger det bästa resultatet med hänsyn till rättvisa och effektivitet.
- Men ekonomiska intressen har aldrig rätt att sätta gränser för demokratin. Det är tvärtom alltid demokratin som har den överordnade rätten att ange villkor och ramar för ekonomin.”


I avsnittet ”Maktstrukturer”:
”Socialdemokratin vill se ett samhälle utan över- och underordning, och bekämpar därför alla former av maktskillnader som minskar den enskilde individens frihet. Denna kamp utgår från övertygelsen om att principen om alla människors lika värde inte kan förverkligas i ett samhälle där vissa är underordnade andra.
- I vårt samhälle finns också rasistiska strukturer, som begränsar vissa människors liv samtidigt som de ger andra privilegier. Rasismen bygger på en uppdelning av olika tänkta folkgrupper och försvarar en ojämlikhet i makt och resurser mellan dem.
Vi ser idag att sysselsättningsnivå, lön och möjligheter på arbetsmarknaden varierar stort beroende på hudfärg etnicitet, religion och kulturell tillhörighet. Uppdelningen av och ojämlikheten mellan olika föreställda folkgrupper syns också i den växande boendesegregationen, och i vilka som är representerade i såväl politiska församlingar som i andra maktsfärer i samhället.
Samtidigt som rasismen och samhällets klasstruktur förstärker varandra, finns det en risk att fattiga grupper och platser, och därmed klasstrukturer, felaktigt görs till etniska problem i samhällsdebatten. Detta synsätt vill vi socialdemokrater bekämpa.
- Socialdemokraterna är ett antirasistiskt parti, som strävar efter jämlikhet oavsett hudfärg, etnisk och kulturell tillhörighet eller religion.
Vi socialdemokrater vill verka för interkulturalitet, som är ett utbyte mellan människor med olika utgångspunkter och referensramar. Detta utbyte utgår från alla människors lika värde och rättigheter oavsett social, etnisk eller religiös bakgrund.”


I avsnittet ”Kunskap och kultur”:
”Socialdemokratin vill skapa ett verkligt kunskapssamhälle, byggt på både bildning och utbildning, öppet och tillgängligt för alla på likvärdiga villkor. För detta krävs en politik som binder samman kravet på en god skola för alla och ett livslångt lärande med strävan att göra alla delaktiga i kulturlivet.
- Därför måste höga krav ställas på hela utbildningssektorn att verka för att de sociala och könsbundna mönstren bryts. Detta kräver studiemiljöer fria från mobbing, från könstrakasserier och från rasism och främlingsfientlighet.
Det fria skolvalet ger eleverna möjlighet att välja mellan skolor med olika inriktningar. (VARFÖR DENNA MENING?)
   Denna möjlighet är avsedd att understryka rätten för var och en att utveckla sina intressen och talanger, planera sitt liv och att forma sin tillvaro efter egna önskningar. Men det fria skolvalet förstärker segregationen och ökar klyftan mellan resursstarka och resurssvaga elever. Detta måste motverkas genom att samhällets resurser fördelas så att alla elever ges lika möjlighet till kunskap och personlig utveckling. Sammanhållna skolor, där barn från olika miljöer och med olika bakgrund möts i gemensamt arbete, är ett viktigt verktyg för ett jämlikt samhälle.
Kommunerna ska ha ett avgörande inflytande över nya skoletableringar
.”


VARFÖR INTE DENNA TEXT?
DEN SAMMANHÅLLNA SKOLAN, där barn ur olika miljöer och olika bakgrund möts i gemensamt arbete, är viktig för att motverka segregation.


I avsnittet ”Välfärd och trygghet”:
Den socialdemokratiska välfärdspolitiken är ett uttryck för de tre principerna om frihet, jämlikhet och solidaritet. Välfärden skapar både individuella och samhälleliga nyttigheter.
Den ger rättigheter, men ställer också krav.
Välfärdens betydelse ligger både i den frihet och trygghet den ger individen och i den sociala sammanhållning den skapar. Den omfattar alla, oavsett inkomst. Den generella välfärden är något medborgarna solidariskt erbjuder varandra, och solidariskt bidrar till att betala.
Skola, vård och omsorg har en central roll för fördelningen av möjligheter i livet. Därför är välfärden en samhällelig angelägenhet. Tillgången till skola, vård och omsorg får aldrig avgöras av marknadens prismekanismer och ut-budet får aldrig bestämmas av enskilda producenters intresse av egen vinst.
(Denna text är delvis ny.)
- Alla invånare i hela landet ska ha likvärdig tillgång till skola, vård och om-sorg.
- Vi socialdemokrater vill utveckla den gemensamma sektorns verksamheter så att de svarar både mot klassiska krav på rättvisa och lika tillgång och mot nya krav på inflytande och valfrihet. Människor är olika, med olika behov och förutsättningar. De måste ha möjlighet att välja mellan olika pedagogiska utformningar, olika vårdformer och olika omsorgsalternativ. Därför är det en viktig uppgift för den offentliga sektorn att utveckla olika alternativ. För att nå en större variation ska kommunerna och landstingen ha rätt att låta kooperativa, ideella eller privata alternativ medverka till att utveckla den offentligt drivna verksamheten.
- Såväl inom offentlig sektor som inom olika privata alternativ ska självständighet och kreativitet stimuleras. Verksamheterna ska präglas av öppenhet och insyn. De anställdas yttrande- och meddelarfrihet får inte inskränkas.”


I avsnittet ”Demokrati och politiskt ansvar”:
”De politiskt beslutande församlingarna i kommuner och landsting ska ha frihet att för de skattefinansierade verksamheterna välja de driftsformer, som de anser stämma bäst med de redovisade politiska målen. De ska således ha rätt att bestämma om de ska driva verksamheten i egen regi eller överlåta driftsansvaret till externa utförare. Utöver konkurrensutsättning genom upphandling ska detta kunna ske genom att ingå partnerskap med kooperativa och sociala företag eller ideella organisationer. Därutöver ska det vara möjligt att rikta upphandlingar enbart till non profitaktörer.
- Oavsett i vilken form skattefinansierad verksamhet drivs ska medborgarna ha möjlighet att granska den och utkräva politiskt ansvar. Tack vare den svenska offentlighetsprincipen har missförhållanden inom den offentliga välfärden upptäckts och debatterats. Motsvarande krav på öppenhet och insyn ska ställas på de privata aktörer som verkar inom den skattefinansierade välfärden.”

VARFÖR INTE DENNA TEXT?
S.k. kundvalsmodeller som gör sociala nyttigheter som skola, vård och om-sorg just till varor på en tjänstemarknad, är oförenliga med kraven på solida-riskt ansvarstagande.
---
Därför är utbildning, vård och omsorg samhälleliga angelägenheter. Fördelningen av dem får aldrig överlämnas till marknadens prismekanismer, och utbudet av dem får aldrig bestämmas av enskilda producenters intresse av egen vinst.






Reinfeldt och de rika
De rikas samhälle


Titta på de rikas syn på samhället!
De vill visa på rikemansvägen.


Reinfeldt kräver i sin politik, att
- alla bidrag skall tas bort
- all hjälp till människor med behov skall tas bort
- alla skall arbeta, även de som är sjuka (FAS 3 kräver det)
- allmän utbildningsmässig kompetenshöjning är förbjuden (FAS 3)
- den som inte får a-kassa hänvisas till respektive hemkommuns försörjningsstöd


Vi vet, att FAS 3 är en ineffektiv,
att FAS 3 ofta är en förnedrande massåtgärd.


En självklar fråga är:
Varför denna orättvisa?


Vidare bör Reinfeldt och hans parti svara på frågorna:
- Skall välfärden avskaffas?


Det är nu tydligt, att Reinfeldts samhälle tydligt är på väg mot ett samhälle, där den gemensamma välfärden är avskaffad.


I sin ”självbiografiska bok” (som återges här nedan) beskriver Reinfeldt sitt tydliga mål att hela samhället (förutom polis och försvar) skall vara i privat ägo.
Mycket av det som står i boken arbetar Reinfeldt och hans regering för att förverkliga.


Idag finns en uppdelning mellan allmänt ägt verksamhet och
privat eller företagsägd verksamhet.
Några av många frågor blir:
Skall vi ha
- en uppdelad vård och omsorg,
- en uppdelad skola,
- en uppdelad sjukvård?


Eller totalt sett:
- Skall vi ha ett uppdelat samhälle?


Skall målet vara att minska det gemensamt ägda i samhället?
Skall målet vara att vi har ett privat och/eller företagsägt samhälle?


Skall Reinfeldts rikemanssamhälle styra utvecklingen?


Här nedan kan du läsa om
de förmögna, de välbärgade, de burgna, de välsituerade, de välbeställda,
de bemedlade, de rika,

ty de är
välförsedda, har rikligt med pengar, har stor kassa


i motsats till
de som är fattiga, de som lever torftigt och som har en enkel tillvaro.


Skall det vara så här?


Några få exempel är:


DEN MODERATA RIKSDAGSLEDAMOTEN
som har tjänat 151 000 kronor
Ålder: 45
Kön: Man
Bostadsort: Stockholm
Månadsinkomst före skatt: 59 800 kronor (riksdagsarvode)
Månadsinkomst efter skatt: 37 661 kronor
Tjänat på de fem jobbskatteavdragen: 151 000 kronor
Den typiska moderata riksdagsledamoten är en man runt 45 år som bor i eller nära Stockholm. 2006 hade han ett riksdagsarvode på drygt 51 000 kronor i månaden och betalade 41 procent av inkomsten i skatt. Skatteandelen började minska successivt efter att första jobbskatteavdraget införts 2007. Samtidigt steg hans riksdagsarvode år för år.
   2013 var månadsinkomsten över 59 000, men skatten drygt 35 procent. 2014 betalar han 24 000 kronor mindre i skatt än 2006. Från 2007 till och med 2014 kommer M-ledamoten sammanlagt att ha tjänat cirka 151 000 kronor på de fem jobbskatteavdragen. Det kan jämföras med en industriarbetare – månadslön 27 000 kronor – som sedan 2006 har fått skattesänkningar motsvarande 60 305 kronor.


FREDRIK REINFELDT
som drar av 250 000 kronor för Rut och Rot
Ålder: 48
Bostadsort: Stockholm
Månadsinkomst före skatt: 167 000 kronor (inkomstår 2012)
Månadsinkomst efter skatt: 91 112 kronor (inkomstår 2012)
Tjänat på de fem jobbskatteavdragen: 151 000 kronor
Avdrag Rut och Rot: 250 000 kronor (till och med 2012)
Mer än en miljon kronor om året. Så mycket har statsminister Fredrik Reinfeldt att leva på efter att han betalat sin skatt. Men statsministern utnyttjar också gärna de skatteavdrag han själv drivit igenom.
   2007 och 2008 infördes Rut- och Rot-avdragen som ger skatterabatter för tjänster som städning, tvätt, reparationer och renovering. Totalt går det att göra avdrag på 50 000 kronor per år för Rut och Rot. Statsministern har dragit av maxbeloppet varje år mellan 2008 och 2012 (den senaste deklarationen som är offentlig på Skatteverket) och därmed fått en skatterabatt på en kvarts miljon tack vare Rut och Rot.
   De fem jobbskatteavdragen gynnar också Fredrik Reinfeldt. Liksom sina riksdagskollegor kommer han från 2007 till och med 2014 att ha tjänat sammanlagt 151 000 kronor på dem.
   Till sist kan statsministern krydda med fastighetsskatten som alliansen förändrade 2008. För Fredrik Reinfeldt innebar reformen en årlig sänkning från cirka 11 000 kronor till ungefär 3 000 kronor.


CARL BILDT
som slipper förmögenhetsskatt
Ålder: 64
Bostadsort: Stockholm
Månadsinkomst före skatt: 117 283 kronor (inkomstår 2012)
Månadsinkomst efter skatt: 67 607 (inkomstår 2012)
Tjänat på de fem jobbskatteavdragen: 151 000 kronor
Tjänat på slopad förmögenhetsskatt: 1,03 miljoner kronor (mycket försiktig uppskattning)
   2005 hade utrikesminister Carl Bildt en förmögenhet på över 7,6 miljoner kronor, enligt Skatteverket. Den kostade honom drygt 115 000 kronor i förmögenhetsskatt det året. Numera behöver han inte betala alls. 2007 avskaffade alliansen förmögenhetsskatten.
   Om Carl Bildts förmögenhet inte skulle ha ökat alls sedan 2005 utan även i dag är 7,6 miljoner kronor har han alltså sparat runt 115 000 kronor per år på den slopade skatten. Totalt för åren 2005 till och med 2014 blir det över en miljon kronor. Men hur mycket utrikesministern är god för i dag är svårt att få en exakt siffra på. När förmögenhetsskatten avskaffades slutade också Skatteverket att bokföra uppgifter om enskildas förmögenheter.
Enligt Skatteupplysningen finns inga uppgifter om att Carl Bildt har dragit av för Rot eller Rut under åren 2007–2012 (senaste deklarationen som är offentlig). Utrikesministern har dock även han dragit maximal nytta av jobbskatteavdraget och kommer att ha tjänat 151 000 från och med 2007 till och med 2014.


ARBETSLÖS
FÅR INGET JOBBSKATTEAVDRAG
Månadsinkomst före skatt: 14 900 kronor
Månadsinkomst efter skatt: 10 800 kronor
Tjänat på de fem jobbskatteavdragen: 0 kronor
Som namnet jobbskatteavdrag antyder gäller det inte för arbetslösa. De betalar därför något högre skatt än de som jobbar. Taket i a-kassan gör dessutom att det inte går att få arbetslöshetsersättning på mer än 80 procent av en inkomst på 18700 kronor i månaden. Efter skatt blir det runt 10 800 kronor kvar att leva på.
   A-kassans tak har inte höjts sedan 2001 och tas inflationen med i beräkningen innebär det faktiskt en sänkning av ersättningen. 10 800 kronor 2001 motsvarar nästan 12 600 kronor i dag. Reallönemässigt har alltså ersättningen efter skatt sjunkit med nära 1 800 kronor. Den låga ersättningen har drivit fram en uppsjö av privata inkomstförsäkringar under senare år. Många som är anslutna till ett fackförbund omfattas av någon form av extra inkomstförsäkring som finansieras via medlemsavgiften.


PENSIONÄREN
BLIR UTAN AVDRAGET
Månadsinkomst före skatt: 14 500 kronor
Månadsinkomst efter skatt: 11 405 kronor
Tjänat på de fem jobbskatteavdragen: 0 kronor
Trots att pension betraktas som uppskjuten lön gäller inte jobbskatteavdraget. PRO har räknat ut att en pensionär betalar cirka 270 kronor mer i skatt per månad än en löntagare, om båda har 14 500 i månadsinkomst. Från och med i år sänks skatten för en genomsnittspensionär med cirka 100 kronor i månaden.
   Det är dock en klen tröst. Samtidigt kommer nämligen själva pensionen att minska med 2,7 procent, enligt Pensionsmyndighetens prognoser. Genomsnittspensionären får 300 kronor mindre i månaden före skatt och därmed en inkomstsänkning på en hundralapp.

SJUKSKRIVEN INDUSTRIARBETARE
BETALAR MER SKATT ÄN FRISK
Månadsinkomst före skatt: 21 500 kronor
Månadsinkomst efter skatt: 15 500 kronor
Tjänat på de fem jobbskatteavdragen: 0 kronor
Hur länge någom jobbat sammanlagt i livet kvittar. Den som blir sjuk omfattas ändå inte av jobbskatteavdraget. En långtidssjukskriven industriarbetare med en månadslön på 25 000 kronor får en relativt bra ersättning den första sjukdomstiden. Försäkringskassan och kollektivavtalsförsäkringen AFA betalar ut cirka 21 500 kronor i månaden före skatt.
Men eftersom jobbskatteavdraget inte gäller blir det runt 15 500 kronor kvar att leva på. Den som däremot arbetar och har en på månadslön på 21 500 kronor får ut runt 16 900. Den sjuka betalar alltså cirka 1 400 kronor mer i skatt än den friska.


Så här är det:
Avdragsjackpott – så mycket tjänar Reinfeldt och Bildt på sin egen politik
http://www.etc.se/val-2014/avdragsjackpott-sa-mycket-tjanar-reinfeldt-och-bildt-pa-sin-egen-politik  
ETC, 2014-04-04 05:17
----
Här vägrar Reinfeldt svara på SVT:s fråga
http://www.svt.se/nyheter/val2014/har-vagrar-reinfeldt-svara-pa-svt-s-fraga
SVT, 2014-08-21
Fredrik Reinfeldt fick problem, när han pressades om arbetslösheten i SVT:s Utfrågningen.
– Du vägrar ta ordet arbetslöshet i din mun, verkar det som, sade SVT:s Anna Hedenmo, när Reinfeldt gång på gång duckat samma fråga.
2006 låg arbetslösheten på drygt sex procent. Då talade Fredrik Reinfeldt om ”massarbetslöshet”. I kvällens utfrågning i SVT fick han frågan om vad han kallar dagens arbetslöshet på drygt åtta procent.
Men då ville Reinfeldt inte svara.
Efter att ha statsministern duckat frågan gång på gång utbrast programledare Anna Hedenmo till slut:
– Du vägrar ta ordet arbetslöshet i din mun, verkar det som.
-------
Anders Björk sågar Fredrik Reinfeldt
http://www.expressen.se/nyheter/val2014/anders-bjork-sagar-fredrik-reinfeldt/  
Expressen, Publicerad 21 aug 2014 20:03
Anders Björk säger att regeringen utstrålar trötthet.
Den tidigare moderate försvarsministern Anders Björck sågar nu Fredrik Reinfeldt.
Han tycker, att regeringen utstrålar trötthet och ägnar sig åt att fräscha upp gamla förslag.
"Det går inte att vinna ett val utan visioner, det är som att köra bil utan bränsle", skriver Björck på SVT Opinion
Anders Björck satt i riksdagen för Moderaterna i över 30 år och var försvarsminister i regeringen Bildt. En enormt erfaren moderat, med andra ord. Men nu har han tröttnat på hur partiet agerar. I en artikel på SVT Opinion sågar han Fredrik Reinfeldts Nya Moderaterna, som han menar utstrålar trötthet.
"Den trötthet som alliansregeringen ibland utstrålar måste förbytas i mer kämpaglöd. Det går inte att vinna ett val utan visioner, det är som att köra bil utan bränsle", skriver Björck.
   Han konstaterar att Moderaterna varken lockar väljare eller triggar valarbetare genom att "bara fräscha upp gamla förslag".


Ifrågasätter jobbfokus
Björck attackerar också Nya Moderaternas heliga ko: jobbpolitiken.
"Nu verkar Nya moderaternas strategi vara att satsa nästan allt på "jobben". Visst är sysselsättningen en viktig fråga men jag vågar ifrågasätta om den för Moderaterna är så valvinnande som valstrategerna tror. De allra flesta i arbetsför ålder i Sverige har trots allt ett arbete att gå till", skriver han.
Björck tror, att Reinfeldt kan vinna många väljare på att spela ut regeringsfrågan.
"Man vet vad man har men inte vad man får, Alliansen har lyckats hålla ihop förvånansvärt väl. Reinfeldts trumfkort är att peka på en opposition där ingen vet hur dess eventuella regeringsprogram kommer att se ut", skriver Anders Björck.
-------
Reinfeldt i ordstrid med KI om skattehöjningar
http://www.svt.se/nyheter/val2014/reinfeldt-avvisar-ki-forslag-om-skattehojningar  
SVT, 2014-08-26

Statsminister Fredrik Reinfeldt ställer sig helt avvisande till tanken på skattehöjningar kring 100 miljarder, som Konjunkturinstitutet fört fram. Men KI står på sig.
Institutet har lagt fram beräkningar, presenterade i SVT:s Agenda  
http://www.svt.se/agenda/ki-markligt-skylla-svaga-finanser-pa-flyktingarna  
i söndags, som pekar på att skattehöjningar i storleksordningen 100 miljarder krävs för att klara välfärden. Men Reinfeldt säger nej.
– Det skulle försämra vår konkurrenskraft, hota jobben och leda till massiva folkliga protester, sade Reinfeldt i SR:s partiledarutfrågning i P1.
--------
Och i nedan angivna skrift finns den tydliga anledningen till att allt i det svenska samhället skall privatiseras – vara privatägt – framför allt all välfärd.


Pang på rödbetan i boken Reinfeldt helst vill glömma
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/janguillou/article19340038.ab AB, 2014-08-10, (Jan Guillou)
Fredrik Reinfeldt skrev sin ideologiska essä år 1993.
Det är oväntat att läsa en intressant bok av Fredrik Reinfeldt. Det handlar förstås om hans ideologiska essä från 1993, ”Det sovande folket”, som tycks ha ”försvunnit” från alla bibliotek och som den förargliga teatergruppen Nationalscen nyutgivit i en säkerligen högst oönskad piratutgåva. Fredrik Reinfeldt nekade först till att ha författat boken. Senare erkände han, men avfärdade saken som en ungdomssynd.
   Dununge var inte Fredrik Reinfeldt när han skrev boken. Han satt både i riksdagen och i Moderaternas partistyrelse, och hans medarbetare var en lika lovande påläggskalv vid namn Per Schlingmann. Och det var dessa två som senare skulle skapa ”det nya arbetarpartiet Moderaterna”. Genast kommer saken i ett annat läge. Dessutom är det kul läsning. Snart står ögonen på skaft. Fredrik Reinfeldt går nämligen pang på rödbetan.
   I en litterärt utformad moralitet skildrar han ett framtida Sverige plågat av ”välfärdsdöden, jämförbar med pest, smittkoppor eller AIDS”. Minst halva den svenska befolkningen har förvandlats till ”sovhjärnor” till följd av "socialdemokratisk hjärntvätt” och ”beroendeframkallande bidrag”, och författaren landar snabbt i slutsatsen, att faran sträcker sig långt utanför Sveriges gränser, ty ”välfärdsstaten hade tillåtits förstöra mänskligheten”.
Åt denna höga dödlighet bland socialdemokratiskt tvättade hjärnor, dock sovande, riktar Fredrik Reinfeldt sin kraftfulla appell: ”Väck det sovande folket!”
Exakt hur det ska gå till att väcka alla dessa i dödlig sömn försatta välfärdshjärnor framgår inte riktigt i texten. Men när vi väl är vakna erbjuder Fredrik Reinfeldt ett åtgärdspaket. Enkelt uttryckt måste allt utom polis och försvar privatiseras. Nedmonteringen ”av den offentliga sektorn handlar alltså om överlevnaden för allas vår välfärd”. Fredrik Reinfeldt ömmar särskilt för barn och ungdom, eftersom ”all produk-tion av barnomsorg och utbildning” bör privatiseras.
   En rak, rödglödgad linje i boken är hatet mot allt som avfärdas som ”bidrag”, detta beroendeframkallande gift. Författaren är dock inte helt omedveten om att även i ett tänkt borgerligt Sverige kan det finnas människor, som verkligen har det svårt. Men gränserna måste dras strängt. Vi kan alltså tänka oss soppkök i gathörnen för att hålla svälten borta, men inte a-kassa och socialbidrag.
   Rätt raka bananer, som synes. Fredrik Reinfeldt är medveten om den saken och förklarar, att om man bara blir av med alla dessa förhatliga bidrag så kommer ”medborgarna att vara beredda att räcka ut en hjälpande hand till de som har det svårt”, men sådan hjälp får inte ”gå över skattsedeln”. Frivillig välgörenhet alltså.
   Under åtta år vid makten har han kraftfullt verkat för att genomföra de ideologiska modeller han skisserade i sin bok.

Vi har nu världens mest privatiserade (och försämrade) skola, precis som han önskade.

Vi har en sönderprivatiserad järnväg som gör att tåg går åt helvete, om de alls går.

Vi har en torpederad a-kassa och fler tuggummisäljande apotek än någonsin - i Stockholm.

Caremaskandalerna står som spön i backen inom vården och våra åldringar misshandlas på ytterst privatiserade institutioner, där ägarna skattesmiter sina vinster till Cayman Islands eller lånedribblar bort vinsten, eftersom de likt den unge Reinfeldt anser att skatt är stöld.






Nu är det åter igen bevisat

Nu är det verkligen bevisat
Skolan är inte bara dålig
- den är förödande för eleverna
- den är förödande för samhället
Vi har ju verkligen Europas sämsta skola!

 

Skolan segregerar
Svenska skolor blir allt mer segregerade!
Skall skolan bygga på segregering?
Skall vårt samhälle bygga på segregering?
Det fria skolvalet är huvuorsaken till segregeringen
Experimentet med friskolor skall avslutas!
De fristående skolorna skall tas bort!

Börja nu arbetet med att skapa en bra skola i Europa
Vi skall skapa den bästa skolan i Europa
Det är många, många förhållanden, som därför måste ändras i skolan

 

Som alltid är frågan:
Hur länge skall nuvarande experiment pågå?

Sveriges Television har på ett utomordentligt genomlysande sätt beskrivit förhållandena i den svenska skolan.
DÄRFÖR:
- Gör nu verkligen någonting konstruktivt!
- Handla nu kraftfullt!
- Handla för att skapa ett bra skolsamhälle!

 

Här nedan följer en sammanfattning av de viktiga inslagen i det första programmet i UR Play.


Världens bästa skitskola – UR Play
http://webb-tv.nu/varldens-basta-skitskola-ur-play/  
UR, 2014-08-06
Världens bästa skitskola, samhällsserie från 2014 i UR Play.
Världens bästa skitskola är tillbaka och undersöker skolan, när det behövs som mest.
I första avsnittet granskar skoljournalisterna Natanael Derwinger och Isabella Grybe kommunaliseringens konsekvenser. De besöker en kommun som brutit mot skollagen, struntat i den kritik de fått och till slut hotats med vite. Men de träffar också rektorer och lärare som vänt problemsituationer. Hur gjorde de för att lyckas? Och så bjuder de in riksdagspartierna till den första och kanske viktigaste valdebatten – den om skolans framtid.
År 1989 stod svensk skola på topp. Då drog socialdemokraterna igång en av de största politiska reformerna i svensk skolhistoria – kommunaliseringen. I första programmet gör Världens bästa skitskola en historisk genomgång av förloppet, där ansvaret för skolan hamnade i kommunernas knä. Dåvarande statsminister Ingvar Carlsson och skolminister Göran Persson berättar om vad de ville uppnå.
Att kommunerna fick det svårt att plötsligt axla ansvaret för skolan i början av 1990-talet var inte konstigt. Men hur ser det ut nästan 25 år senare, har de koll på skolan nu? Natanael Derwinger och Isabella Grybe beger sig till tre olika kommuner. I Kungälv har en skola hittat ett unikt arbetssätt och på kort tid vänt sina stora problem med läs- och skrivinlärning – och det enastående är att det inte är någon skillnad i resultat mellan pojkar och flickor. Men kommunen verkar inte bry sig. I Mariestad ber man om ursäkt till de elever som förvisats till en särskild undervisningsgrupp, där de bara fått en halv utbildning. Och i Danderyd – som utsetts till Sveriges bästa skolkommun – är det föräldrarna och läxhjälpsföretagen, som får göra en stor del av jobbet.
I seriens andra program står det fria skolvalets betydelse för skolans utveckling i fokus och i det tredje undersöks, hur skolan präglats av alla de reformer, som ständigt avlöst varandra.
Den 27 augusti ställer Världens bästa skitskola politikerna mot väggen i den första valdebatten inför valet 2014. Enligt skollagen ska alla elever få det stöd de behöver för att nå kunskapsmålen. Men varje år lämnar cirka 12,4 procent av niondeklassarna, ungefär 12 000 elever, grundskolan utan att ha behörighet till gymnasiet. Och ca 10 procent av Sveriges gymnasieelever hoppar av skolan. Vad ska riksdagspartierna göra för Sveriges största arbetsplats, för alla lärare, rektorer och framförallt – elever? Hur ska världens bästa skitskola bli världens bästa skola?
-----

Hur ska det gå för världens bästa skitskola?
http://www.ur.se/Webbar/Om-UR/Pressrum#  
UR, 2014-08-01 11:21
UR:s Världens bästa skitskola är tillbaka och undersöker skolan när det behövs som mest. I första avsnittet granskar skoljournalisterna Natanael Derwinger och Isabella Grybe kommunaliseringens konsekvenser. De besöker en kommun som brutit mot skollagen, struntat i den kritik de fått och till slut hotats med vite. Men de träffar också rektorer och lärare som vänt problemsituationer. Hur gjorde de för att lyckas? Och så bjuder de in riksdagspartierna till den första och kanske viktigaste valdebatten – den om skolans framtid. Start 6 augusti kl. 20.00 i SVT2.
År 1989 stod svensk skola på topp. Då drog socialdemokraterna igång en av de största politiska reformerna i svensk skolhistoria – kommunaliseringen. I första programmet gör Världens bästa skitskola en historisk genomgång av förloppet, där ansvaret för skolan hamnade i kommunernas knä. Dåvarande statsminister Ingvar Carlsson och skolminister Göran Persson berättar om vad de ville uppnå.
Att kommunerna fick det svårt att plötsligt axla ansvaret för skolan i början av 1990-talet var inte konstigt. Men hur ser det ut nästan 25 år senare, har de koll på skolan nu? Natanael Derwinger och Isabella Grybe beger sig till tre olika kommuner. I Kungälv har en skola hittat ett unikt arbetssätt och på kort tid vänt sina stora problem med läs- och skrivinlärning – och det enastående är att det inte är någon skillnad i resultat mellan pojkar och flickor. Men kommunen verkar inte bry sig. I Mariestad ber man om ursäkt till de elever som förvisats till en särskild undervisnings-grupp där de bara fått en halv utbildning. Och i Danderyd – som utsetts till Sveriges bästa skolkommun – är det föräldrarna och läxhjälpsföretagen som får göra en stor del av jobbet. I seriens andra program står det fria skolvalets betydelse för skolans utveckling i fokus och i det tredje undersöks hur skolan präglats av alla de reformer som ständigt avlöst varandra.
Den 27 augusti ställer Världens bästa skitskola politikerna mot väggen i den första valdebatten inför valet 2014. Enligt skollagen ska alla elever få det stöd de behöver för att nå kunskapsmålen. Men varje år lämnar cirka 12,4 procent av nionde-klassarna, ungefär 12 000 elever, grundskolan utan att ha behörighet till gymnasiet. Och ca 10 procent av Sveriges gymnasieelever hoppar av skolan. Vad ska riksdagspartierna göra för Sveriges största arbetsplats, för alla lärare, rektorer och framförallt – elever?
Hur ska världens bästa skitskola bli världens bästa skola?
-----
I spåren av kommunaliseringen
http://www.ur.se/Produkter/182804-Varldens-basta-skitskola-I-sparen-av-kommunaliseringen  
UR, 2014
År 1991 stod svensk skola på topp. Då valde Ingvar Carlsson att dra igång en av de största politiska reformerna i svensk skolhistoria - kommunaliseringen. Lärarna protesterade liksom högern. Nu är det snart 25 år sedan skolan kommunaliserades - hur mycket har det bidragit till de sjunkande resultaten och den allt sämre likvärdigheten i svensk skola? Är det här vi ska leta efter svaret på skolans problem och dåliga resultat? Vi får se hur olika kommuner hanterar ansvaret för skolan. En kommun fattar beslut som står i strid med skollagen, en annan kommun har ingen aning om de goda resultaten och i en tredje verkar de goda resultaten hänga på föräldrarnas och läxhjälpsföretagens insatser.
-----
Hur skolan blev en marknad
http://www.ur.se/Produkter/182805-Varldens-basta-skitskola-Hur-skolan-blev-en-marknad  
UR, 2014
År 1991 fick Sverige en borgerlig regering som i snabb takt genomförde tre stora reformer: det fria skolvalet, friskolorna och skolpengen. Målet var att skapa en skola som var mindre segregerad och gav alla barn möjlighet till en bra utbildning oavsett var de bodde. Men idag ser det ut som om det blev precis tvärtom. Skolan har blivit än mer segregerad och resultaten fortsätter att sjunka. I friskolereformens fotspår har konkurser och skandaler följt. Har den nya skolmarknaden ett ansvar för de försämrade skolresultaten?
----
Världens bästa skitskola
http://www.ur.se/Produkter/165324-Varldens-basta-skitskola-Lotteriet  
UR, 2011
Lotteriet
Skolan i Sverige har de senaste åren genomgått stora förändringar. Samtidigt halkar svenska elever efter i internationella jämförelser. Natanael Derwinger åker tillbaka till sin gamla högstadieskola i Eskilstuna och inser att eleverna där idag har sämst betyg i hela stan. Bara ett stenkast bort, på Internationella Engelska skolan, är snittbetygen nästan 100 poäng högre. Hur kan det vara sådan skillnad mellan skolorna? Natanael ställer sin gamla SO-lärare Hans Ekström, nu riksdagsledamot för Socialdemokraterna, mot väggen. Vad händer med eleverna när vissa skolor blir problemskolor, där majoriteten av barnens föräldrar är lågutbildade eller har invandrarbakgrund? Natanael besöker Rosengårdsskolan i Malmö som, sett till elevernas resultat, är Sveriges sämsta skola. Har den svenska skolan blivit ett lotteri där elever kan bli vinnare eller förlorare beroende på var de hamnar?
======
Källor till program 1, Världens bästa skitskola
I spåren av kommunaliseringen

OM BETYG:
SIRIS - Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitets Informations System – betygsstatistik
http://siris.skolverket.se/portal/page?_pageid=33,90171&_dad=portal&_schema=PORTAL

 

LAGAR OCH FÖRORDNINGAR SOM STYR SKOLAN
Lgr11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2
http://www.skolverket.se/lagar_och_regler/laroplaner-1.147973

Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet.

Regeringens proposition 2009/10:165
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2010:800  
======
RAPPORTER OCH UTREDNINGAR:
Internationella studier under 40 år – Svenska resultat och erfarenheter, Skolverkets aktuella analyser 2004
---
Kommunalt huvudmannaskap i praktiken – en kvalitativ studie, Skolverket 2011
---
Likvärdig utbildning i svensk grundskola – en kvantitativ analys av likvärdighet över tid, Skolverket 2012
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2816  
---
PISA 2012 – 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap, Skolverket 2013
---
PISA 2009 – Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 1-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap, Skolverket 2010 ---
Professionens problematik: Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling, Johanna Ringarp, Makadam förlag, 2011
---
Regeringens proposition 1989/90:41 – om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer
---
Skolans kvalitetsarbete ger möjlighet till förändring, Skolinspektionens rapport 2013
http://www.skolinspektionen.se/Documents/Om-oss/regeringsuppdrag/01-slutrapport-regeringsrapporten.pdf  
---
Skolverkets lägesbedömning 2013
http://www.skolverket.se/press/pressmeddelanden/2013/krafttag-kravs-for-en-likvardig-skola-1.198472  
---
TIMMS 2011 – Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv, Skolverket 2012
---
Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? – Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer Skolverket 2009
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/sok?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Frpp%3D20%26upp%3D0%26m%3D2%26w%3DNATIVE%2528%2527multi%2Bph%2Bwords%2B%2527%2527Vad%2Bp%25E5verkar%2Bresultaten%2527%2527%2Band%2Binaktuellt%2B%253D%2B%2527%2527N%2527%2527%2527%2529%26order%3Dnative%2528%2527dateweb%252FDescend%2527%2529  
---
Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet, Kvalitetsgranskning, Rapport 2014:01, Skolinspektionen
=====
OM JOHN BAUER-SKOLORNA
”Avvecklingen av JB:s skolor visar att systemet fungerar”, Anders Hultin, 2013-06-04
http://www.dn.se/debatt/avvecklingen-av-jbs-skolor-visar-att-systemet-fungerar/

Beslut efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan John Bauergymnasiet i Sundsvall, Skolinspektionen, 2011-06-22
http://siris.skolverket.se/siris/ris.openfile?docID=170245

 

Uppföljning av tillsyn av den fristående gymnasieskolan John Bauergymnasiet i Sundsvall, Skolinspektionen, 2012-03-30
http://siris.skolverket.se/siris/ris.openfile?docID=192119

Sammanfattande rapport efter tillsyn av skolor med huvudman ULTRA Education i Norden AB, Skolinspektionen 2012-04-10

 

Sammanfattande rapport efter tillsyn av Drivkraft Värend AB, Skolinspektionen 2012-06-11

Beslut om godkännande av huvudmannabyte för JB-skolorna
Följande diarienummer berör skolinspektionens beslut om att låta Anders Hultins nya företag Fria Läroverken i Sverige AB ta över huvudmannaskapet för fyra av JB-skolorna:
34-2013:3577 (Norrköping)
34-2013:3575 (Linköping)
34-2013:3576 (Karlstad)
34-2013:3578 (Malmö)

 

OM PLUSGYMNASIET OCH ACADEMEDIA
Årsredovisningar:
Plusgymnasiet AB årsredovisning 2009/2010
Plusgymnasiet AB årsredovisning 2010/2011
Plusgymnasiet AB årsredovisning 2011/2012
Plusgymnasiet AB årsredovisning 2012/2013
Academedia Support AB 2011/2012
Academedia Support AB 2012/2013
svensk Utbildning Intressenter Final Holding AB 2012/2013

Skolinspektionens beslut:
Beslut med diarienummer 44-2011:5328
(Föreläggande av vite efter tillsyn av Plusgymnasiet i Stockholm)

 

Beslut med diarienummer 32-2012:1003
(Uppföljning av förstagångstillsyn på Plusgymnasiet i Malmö)

Beslut med diarienummer 44-2010:5380
(Beslut efter tillsyn + uppföljning av tillsyn av Plusgymnasiet i Göteborg)

 

Beslut med diarienummer 32-2011:1003
(Beslut efter förstagångstillsyn på ?Plusgymnasiet i Malmö)

Beslut med diarienummer 36-2013:61
(Beslut efter förstagångstillsyn på Plusgymnasiet i Kalmar)

 

Beslut med diarienummer 44-2012:2741
(Beslut efter förstagångstillsyn på Plusgymnasiet i Skövde + uppföljning av tillsyn)

Beslut med diarienummer 44-2013:1240
(Beslut efter tillsyn av Plusgymnasiet i Sundsvall + uppföljning av beslut)

 

Beslut med diarienummer 42-2012:160
(Tillsyn av Plusgymnasiet i Norrköping)

Beslut med diarienummer 36-2012:2880
(Beslut efter förstagångstillsyn av Plusgymnasiet i Varberg)

 

Beslut med diarienummer 44-2010:4172
(Beslut efter tillsyn av Plusgymnasiet i Örebro)

Här finns alla beslut som ligger på nätet angående Plusgymnasiet:
http://siris.skolverket.se/siris/f?p=SIRIS:129:0::NO:::  
http://siris.skolverket.se/siris/f?p=SIRIS:5:0::NO::P5_NIVA:S  
http://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-rapporter/

 

OM ROSENGÅRDSSKOLAN I MALMÖ
Skolbeslut för grundskola efter tillsyn av Rosengårdsskolan 6-9 i stadsdel Rosengård, Malmö – Skolinspektionen 2011-01-21
http://siris.skolverket.se/siris/ris.openfile?docID=145902

Granskningsbeslut Malmö, Rosengårdsskolan, Skolinspektionen 2012-06-20
http://siris.skolverket.se/siris/ris.openfile?docID=500514

 

Uppföljning av tillsyn i Rosengårdsskolan i Malmö kommun, Skolinspektionen
2013-10-04
http://siris.skolverket.se/siris/ris.openfile?docID=512292

 

ÖVRIGA RAPPORTER/ARTIKLAR
Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? – Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer, Skolverket 2009

OM GÄVLE
Skolverket/Likvärdig utbildning i svensk grundskola – en kvantitativ analys av likvärdighet över tid, 2012
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2816  
samt
http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/nyhetsarkiv/2.7602/skolverkets-slutsatser-om-likvardighet-och-det-fria-skolvalets-effekter-1.211468  
och
http://www.skolverket.se/regelverk/mer-om-skolans-ansvar/likvardig-skola-1.218790

 

Socioekonomisk segregation i Gävles skolor – Databas Siris Skolverket
http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common¬geo=&report=grbetyg&p_ar=2013&p_lankod=21&p_

kommunkod=2180&p_flik=F    

 

Betygssnitt Gävles skolor – Databas Siris Skolverket
Stenebergskolan sämsta resultat/Engelska skolan bästa resultat årsk 9
http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common¬geo=&p_verksamhetsar=2013&p_hm_kod=&report=

gr9betyg_nyckeltal&p_lan_kod=21&p_kommun_kod=2180&p_skolkod=

&p_komminv_kod=&p_kgrupp_kod=&p_rapport=gr9betyg_nyckeltal&p_

verksform_kod=11&p_info_omrade=betyg      

 

Skolinspektionens tillsyn och beslut angående Gävle kommuns skolor
http://www.skolinspektionen.se/documents/rapporter/spara-2012/reg-gavle.pdf

Grunden till beslutet om nedläggning av ytterligare skolor i Gävle t o m 2015
http://www.gavle.se/Grundskolor/likvardigskola/

Antal elever i friskolor resp. kommunala skolor i Sverige
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Valfarden-i-privat-regi/Skolan-i-privat-regi/Elever-i-friskola/  

ÖVRIG LITTERATUR
Barnexperimentet - Svensk skola i fritt fall, Per Kornhall, Leopold förlag 2013

 

Mot bättre vetande – En svensk skolhistoria, Hans Albion Larsson, 2011 SNS förlag






Välfärden år 2014
Efter 8 år med regeringen Reinfeldt och Co har det svenska samhällets välfärd utarmats och förstörts
Kärnan i svensk välfärd är i ett katastrofalt läge
Vård, omsorg och skola har inte varit de viktiga områdena för Reinfeldt
Välfärden är inte viktig för Reinfeldt
Detta har han tydligt skrivit om i sin bok ”Det sovande folket”, där han kritiserar den svenska välfärdsstaten

 

Det centrala för Reinfeldt har varit skattesänkningar
Någon utbyggd eller förbättrad välfärd har det aldrig varit tal om
Bland det enda som skett är skattesänkningar, som främst gynnat de redan rika
De rika har blivit rikare
Medan de fattiga har blivit ännu fattigare

Klass-samhället har helt återinförts
De som redan har, de har fått mer
De som lite har, de har fått ”betala”
Många har blivit fattiga
Andelen fattiga har ökat
Sverige har den största andelen fattiga i Norden

 

Arbetslösheten har ökat
Ungdomsarbetslösheten har ökat

Sin månadslön har Reinfeldt höjt med 35 000 kronor under åren sedan 2006.
Härtill kommer, att han
- tjänat 151 000 kronor på de fem jobbskatteavdragen och
- gjort avdrag med 250 000 kronor till och med år 2012 för Rut och Rot.
Han är född som rikemansbarn och ”därför fortsätter den resan”.


Det finns egentligen ingenting i samhället, som blivit bättre under Reinfeldts åtta år vid makten med undantag för
- att de rika blivit ännu rikare och
- att personer med de fem jobbskatteavdragen ständigt fått mindre skatt.

 

Tvärtemot gäller,
- att pensionärerna inte fått mer – i synnerhet inte de med den tidigare ATP-pensionen.
Det innebär alltså, att pensionärerna betalar procentuellt sett mycket mer till skattefinansiering än många andra.

Här nedan kan man läsa om några av många, många orättvisor, brister, skandalförhållanden, försämringar m.m., som drabbat vårt svenska samhälle och inte minst välfärden för främst de svaga och utsatta grupperna.
Orden för vad som hänt under Reinfeldts tid är utan tvekan:
SKANDALER och ORÄTTVISOR

Tänk bara på NUON-skandalen!

 

Nu måste någonting ske för att återskapa ett mänskligt/vettigt och framför allt rättvist samhälle!

Därför:
BYT TILL EN SOCIALDEMOKRATISK REGERING

Här nedan finns några få länkar för att peka på vad som hänt under Reinfeldts tid vid makten:


* Sverige har nu den största andelen fattiga i Norden
http://www.dn.se/debatt/sverige-har-nu-den-storsta-andelen-fattiga-i-norden/  
DN, 2014-03-14 00:05
Från att ha haft både lägst arbetslöshet och lägst andel fattiga i Norden ligger Sverige nu högst i båda kategorierna.
Privatisering av välfärden och minskade offentliga investeringar har spätt på utvecklingen. Det är dags att gå från privat risk till gemensamt ansvar, skriver Stefan Löfven och Karl-Petter Thorwaldsson.
Sverige är ett land att vara stolt över. Men att vara stolt innebär inte att vi ska blunda för de samhällsproblem som växer fram och som kräver nya politiska svar. För två år sedan inledde Samak, de socialdemokratiska partierna och landsorganisationerna i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island, det största forskningssamarbetet i den nordiska arbetarrörelsens historia. En stor grupp fristående forskare fick i uppdrag att utvärdera den nordiska modellen och beskriva möjligheterna till utveckling av den fram till 2030.
---
Arbetslösheten
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Arbetsloshet/ Ekonomifakta, 2014-07-24
Den senaste månaden uppgick arbetslösheten till 9,2 procent, vilket var något högre än samma månad föregående år. Totalt uppgick antalet arbetslösa personer till 492 500 personer. Den säsongsrensade siffran för arbetslösheten var 8,0 procent.
---
Ungdomsarbetslösheten
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Ungdomsarbetsloshet-per-manad/  
Ekonomifakta, 2014-07-24
Den senaste månaden var 235 700 ungdomar mellan 15-24 år arbetslösa. Det innebär att ungdomsarbetslösheten uppgick till 29,4 procent. Den säsongsjusterade siffran var 23,9 procent.
---
Barnfattigdom
http://www.raddabarnen.se/barnfattigdom/  
Rädda Barnen
Ett stort antal barn i Sverige lever i fattigdom. Enligt vår senaste rapport finns det 232 000 barn vars familjers inkomster inte täcker de nödvändiga kostnaderna. Det vill vi på Rädda Barnen ändra på.
Barnfattigdom i Sverige handlar sällan om att barn får gå hungriga och frysa för att deras föräldrar inte har råd att köpa mat och kläder. Oftare handlar det om att inte ha samma möjligheter som de flesta barn så självklart har.
Att leva i en familj som har det dåligt ställt påverkar ofta barnets hela vardag. Rent statistiskt är det då större risk att bli mobbad och att få sämre resultat i skolan. Man har inte heller samma möjligheter till en aktiv fritid som ett barn från en familj med stabilare ekonomi.
Barnen begränsas bland annat av avgifter för fritidsaktiviteter, bussbiljetter och dyr utrustning. De kan inte följa med sina vänner på biobesök eller en fika och hamnar utanför gemenskapen.
---
* Brister i vård och omsorg om de mest sjuka äldre
http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2011december/bristerivardochomsorgomdemestsjukaaldre  
Socialstyrelsen, Pressmeddelande, 15 december 2011 kl. 08:00
Landsting och kommuner brister i vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Många behandlas med läkemedel som kan vara direkt olämpliga. Inom hemsjukvården kan det även vara svårt för de mest sjuka äldre att få tillgång till läkare och hjälp på jourtid.
I gruppen mest sjuka äldre ingår cirka 300 000 personer som är 65 år eller äldre och är många helt beroende av andra personer för att klara sin vardag. Socialstyrelsen publicerar idag två rapporter om deras vård och omsorg.
Där framgår att:
• 28 000 av de mest sjuka äldre – motsvarade 9 procent av gruppen – vårdades under 2010 på sjukhus för ett sjukdomstillstånd som en väl fungerande primärvård och äldreomsorg i många fall hade kunnat förebygga.
• 49 000 eller 16,6 procent i gruppen hade behandlats med minst ett läkemedel som kan vara olämpligt att ge äldre personer.
• 28 000 personer (9,4 procent) använde minst tre psykofarmaka samtidigt.
• Hälften av landstingen har inte beskrivit de mest sjuka äldres särskilda behov i sina uppdrag till primärvården.
• Den basala hemsjukvården brister i tillgänglighet och läkarmedverkan. Avancerad hemsjukvård bör byggas ut. Alla får inte en individuell plan och en fast vårdkontakt, som de behöver.
• De mest sjuka äldre riskerar att missgynnas av vårdvalssystemet, om de inte har en engagerad företrädare.
---
* Nationell tillsyn visar på brister i vården och omsorgen om äldre
http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2012maj/nationelltillsynvisarpabristerivarden  
Socialstyrelsen, 31 maj 2012 kl. 10:00
Många av de äldreboenden som Socialstyrelsen granskat utifrån ett riskbaserat urval lever inte upp till de krav som ställs i lagar och förordningar om vården och omsorgen om äldre. Socialstyrelsen fann brister i 78 procent av de äldreboenden som granskades under 2011. Det visar delrapporten Nationell tillsyn av vård och omsorg om äldre.
Socialstyrelsens tillsyn granskade under 2011 totalt 168 särskilda boenden i Sverige, från Pajala i norr till Trelleborg i söder. Granskningen skedde av boenden som inte hade inspekterats på länge eller där Socialstyrelsen fått indikationer på att det funnits brister. Hälften av verksamheterna var så kallade demensboenden.
I 131 boenden, eller 78 procent, har Socialstyrelsen konstaterat brister när det gäller att leva upp till kraven i lagar och förordningar och föreskrifter om vården och omsorgen om äldre.


Socialstyrelsen har bland annat funnit brister när det gäller de äldres boendemiljö.
– Det är inte ovanligt att äldre som bor i korttidsboenden tvingas dela rum och hygienutrymmen med andra äldre. Många av dessa äldre har ett stort omvårdnadsbehov och nedsatt allmäntillstånd, vilket gör att de är extra mottagliga för smitta. Ur ett patientsäkerhetsperspektiv är det inte acceptabelt att äldre ska behöva dela rum och hygienutrymmen, säger Margareta Florin Mæhlum, som utarbetat rapporten.

Av rapporten framgår även att:
• Resultaten från de föranmälda tillsynsbesöken visar att hälften av de äldre i de granskade verksamheterna inte känner sig trygga och att de är begränsade i sin rörelsefrihet. De kan till exempel inte låsa eller öppna sin egen dörr. Det kan också dröja innan larm besvaras och i vissa fall är enheterna obemannade nattetid.
• Det är svårt för de äldre att ta tillvara sina rättigheter. Informationen till dem är ibland bristfällig och det förekommer otydligheter i besluten från socialnämnden. Många äldre och deras närstående uppger i intervjuer att de inte vet vart de ska vända sig med synpunkter och klagomål.
Många äldre måste äta, duscha eller lägga sig efter ett schema som är anpassat efter bemanningen istället för att hänsyn tas till deras behov, dygnsrytm och vanor.
I samband med tillsynen har Socialstyrelsen uppmärksammat att många äldre upplever att de inte har en meningsfull tillvaro.
– Många verksamheter anordnar visserligen gruppaktiviteter, men många äldre har omfattande behov av vård och omsorg och orkar därför inte alltid delta. De äldre efterlyser mer individuellt anpassad sysselsättning, som att bara få komma utomhus eller ha någon att prata med, säger enhetschef Annemarie Danon.
Delrapporten Nationell tillsyn av vård och omsorg om äldre redovisar de iakttagelser som Socialstyrelsen gjort under 2011. En slutrapport kommer att överlämnas till regeringen nästa höst om den tillsyn som genomförts 2010–2012.
---
* Vård och omsorg för de mest sjuka äldre
http://www.socialstyrelsen.se/aldre/mestsjukaaldre  
Socialstyrelsen, 10 aug. 2014
Äldre personer som har omfattande behov av sjukvård och/eller omsorg får ofta inte den vård de behöver. Socialstyrelsen arbetar brett för att förbättra situationen.


Vilka är de mest sjuka äldre?
Totalt omfattar gruppen cirka 300 000 personer som är 65 år eller äldre. De personer som ingår i gruppen mest sjuka äldre har antingen 25 eller fler timmar hemtjänst per månad, bor i särskilt boende och/eller har omfattande sjukvårdsinsatser.


Problemen i vård och omsorg för de mest sjuka äldre
Vården och omsorgen är i många avseenden inte anpassad för att möta de mest sjuka äldres behov. Socialstyrelsen har identifierat följande brister:
• Bristfällig läkemedelsbehandling
• Samordningsproblem mellan och inom regioner/landsting och kommuner
• Majoriteten av landstingen arbetar inte systematiskt med att identifiera de mest sjuka äldre inom primärvården och specialistvården.
• Kompetens- och kvalitetsbrister

* Omfattande förskrivning av psykofarmaka oroar Socialstyrelsen
Växande brister i vården och omsorgen av äldre

http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=11670
Läkartidningen, 2009-03-19
Ännu en gång rapporterar Socialstyrelsen om brister i vården och omsorgen av äldre, och problemen ser ut att växa. I den senaste lägesrapporten är det bland annat den den bristande samordningen och den omfattande förskrivningen av psykofarmaka till äldre i särskilda boenden som oroar Socialstyrelsen.
– När man lägger ned vård- och boendeplatser måste resurserna, särskilt de inom sjukvården, stärkas för att kunna ge de äldre en bra vård och omsorg i hemmet. I annat fall riskerar man att äventyra hälsan och tryggheten för de äldre, säger Christer Neleryd, chef för äldreenheten på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Det är sammantaget en mörk bild av äldrevården och äldreomsorgen som ges i rapporten. De äldre blir allt fler. Samtidigt blir vårdplatserna i slutenvården färre. Mellan åren 2002 och 2007 minskade slutenvårdplatserna med drygt 6 procent, från 27 969 till 26 184 platser.
Även platserna i särskilt boende har minskat i antal, bara under 2000-talet med 20 procent. Det gör att trycket ökar på vården. Vårduppgifter och behov förskjuts till hemsjukvården och särskilda boenden, men där råder brist inte bara på läkare och sjuksköterskor utan också på andra vårdprofessioner. Läkemedelsförskrivningen till de äldre, i synnerhet i särskilt boende, har ökat »avsevärt« de senaste åren. Och allt fler äldre behöver slutenvård för läkemedelsbiverkningar.
Allt sammantaget gör att många äldre behöver insatser från många olika håll samidigt, från olika professioner, olika utförare, från såväl kommun som landsting. Detta ställer stora krav på samordning, men ett växande problem är just också den bristande samordningen, enligt Socialstyrelsen, som tillägger att en ökande mångfald av utförare och ökade valmöjligheter för de äldre ytterligare försvårar samordningen. Många äldre har dessutom av naturliga skäl svårt att själva bevaka sina intressen.
- Huvudmännen måste utveckla en samordningsfunktion som gör att äldre personer med stora hjälpbehov kan få en god och trygg vård och omsorg, säger Christer Neleryd.
– När det gäller läkemedelsanvändningen bland äldre tar Socialstyrelsen nu fram föreskrifter för att säkra att huvudmännen systematiskt följer upp den enskildes läkemedelbehandling, säger Christer Neleryd.
I sin senaste lägesrapport för vården och omsorgen av våra äldre skriver Socialstyrelsen att ”kvinnor, nästan undantagslöst, ordineras mer psykofarmaka än män och att förskrivningen av dessa läkemedel sker mest till personer som bor i särskilt boende”. Så står det i rapporten på s 30.
”Nästan 45 procent av kvinnorna och drygt 38 procent av männen ordineras antidepressiva läkemedel i särskilt boende, vilket är påfallande högre siffror än bland kvinnor och män i ordinärt boende.” Andelen äldre i ordinärt boende som fick antidepressiva läkemedel var alltså lägre, för männen 17 procent och för kvinnorna 22 procent.
Vad gäller neuroleptika är förhållandet mellan könen mer lika, men skillnaden i ordinationen mellan boendeformerna är stor: Omkring 4 procent i ordinärt boende får neuroleptika, medan andelen är 18 procent för äldre i särskilt boende.
Även sömnmedel och lugnande medel förskrivs i större utsträckning i särskilt boende.
Socialstyrelsen kommenterar att siffrorna ska ses i relation till att det ofta handlar om svårt sjuka personer, men ställer sig ändå frågan: ”Vad är det i boendeformen som orsakar denna förskrivning?”
/Elisabet Ohlin
---
* DN granskar: Åtta år med alliansen
http://www.dn.se/valet-2014/fler-har-jobb-trots-hogre-arbetsloshet/  
DN, 2014-05-05 06:04
Arbetslösheten var högre 2013 än 2006, både för unga och för äldre.
Samtidigt är betydligt fler personer långtidsarbetslösa.
---
* Svensk skola sjunker
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17949767.ab  
AB, 2013-12-03
Resultaten fortsätter nedåt i alla ämnen
Svenska elevers kunskaper fortsätter att sjunka, det visar den internationella PISA-undersökning som Skolverket presenterar i dag. Sverige har den sämsta resultatutvecklingen av alla OECD-länder.
---
* Orsaker till försämrade skolresultat kartlagda: Social bakgrund har fått större betydelse
Pressmeddelande, 2009-09-25
http://www.skolverket.se/press/pressmeddelanden/2009/orsaker-till-forsamrade-skolresultat-kartlagda-social-bakgrund-har-fatt-storre-betydelse-1.111283  
Segregering, decentralisering, differentiering och individualisering - fyra faktorer som tillsammans förklarar varför svenska elever presterar sämre i skolan idag jämfört med tidigt 1990-tal. Den slutsatsen drar Skolverket i en omfattande kartläggning.
---
* Mångmiljardären som äger din skola
Publicerad 2011-04-09
http://skolgranskning.aftonbladet.se/blogg/mangmiljardaren-som-ager-din-skola/  
---
* Skatteparadisbolag bakom friskolor
Publicerad 2011-04-11
http://skolgranskning.aftonbladet.se/blogg/skatteparadisbolag-bakom-friskolor/  
---
* Klipparna som styr friskolorna
Aftonbladet Nyheter, 2011-04-18
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12896770.ab  
Internationella riskkapitalister vill göra snabba pengar i Sverige
---
* Brottslingar driver skolor
Aftonbladet Nyheter, 2011-04-23
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12923908.ab  
---
* Allvarlig försämring av likvärdigheten i den svenska skolan
(Debattartikel i Svenska Dagbladet 2012-05-04)
http://www.skolverket.se/press/debattartiklar/allvarlig-forsamring-av-likvardigheten-i-den-svenska-skolan-1.174465  
---
* Forskare varnar för segregerad skola
SVD Nyheter, torsdag 21 mars 2013
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/forskare-varnar-for-segregerad-skola_8016118.svd  
---
* Experten varnar för den svenska skolan
Expressen, 2013-03-21
http://www.expressen.se/nyheter/experten-varnar-for-den-svenska-skolan/  
---
* PRO vill avskaffa PPM
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16138920.ab  
AB Nyheter, 2013-01-27
PRO har skrivit och agerat i frågan om pensionen
Det bristande pensionssystemet uppmärksammas i media

http://www.pro.se/Press/Nyhetsarkiv/Bristande-pensionssystem-uppmarksammas-i-media/  
Pensionssystemet fungerar inte som det var tänkt.
Pensionerna halkar efter lönerna.
PRO kräver nu tillsammans med andra pensionärsorganisationer att systemet ändras.
Detta har fått stor uppmärksamhet i media de senaste dagarna.
I SVT Agenda (27/1) intervjuades PRO:s ordförande Curt Persson
http://www.svt.se/agenda/pensionarsorganisationer-kraver-nytt-pensionssystem?&_suid=1359367928706036449134834349755  
I SVT Godmorgon (28/1) debatterade Curt Persson med socialförsäkrings-minister Ulf Kristersson (M)
http://www.svtplay.se/klipp/988105/pensionsdebatt  
---
* I Agenda intervjuades även socialminister Göran Hägglund (KD).
http://www.svt.se/agenda/manga-lander-avundas-vart-pensionssystem?&_suid=1359368030134019609536125933202  
Gapet mellan pension och lön växer hela tiden.
När man införde systemet sade man att pensionerna skulle följa löner och inkomster men det har inte åstadkommits med systemet.
Om bromsen säger Curt Persson:
– Det var inte meningen att bromsen skulle slå till vid sådana här tillfällen. Det var egentligen om det inträffade någon katastrof i samhället.
---
* Pensionerna sjunker ytterligare
http://www.dn.se/ekonomi/pensionerna-sjunker-ytterligare  
DN, Publicerad 2013-01-16 09:56
---
* Statsministerns lön
Lönen för statsministern och övriga statsråd (som formellt betecknas arvode) fastställs årligen av statsrådsarvodesnämnden. Från och med 1 juli 2014 är statsministerns arvode 156 000 SEK per månad.

Tidigare belopp
Beloppen omräknade till ungefärligt penningvärde juli 2012 inom parentes:

• 2014: 156 000 SEK
• 2013: 152 000 SEK
• 2012: 148 000 SEK (148 161 SEK)
• 2011: 144 000 SEK (144 800 SEK)
• 2010: 140 000 SEK (144 500 SEK)
• 2009: 135 000 SEK (141 100 SEK)
• 2008: 131 000 SEK (136 600 SEK)
• 2007: 126 000 SEK (135 900 SEK)
• 2006: 121 000 SEK (133 400 SEK)
• 2005: 116 000 SEK (129 500 SEK)
• 2004: 111 000 SEK (124 500 SEK)
• 2003: 106 000 SEK (119 400 SEK)
• 2002: 102 000 SEK (117 000 SEK)
• 2001: 97 000 SEK (113 800 SEK)
• 2000: 93 000 SEK (111 700 SEK)
• 1999: 88 000 SEK (106 800 SEK)
• 1998: 83 000 SEK (101 200 SEK)
• 1997: 80 000 SEK (97 400 SEK)
• 1996: 75 000 SEK (91 800 SEK)
• 1995: 65 000 SEK (79 900 SEK)
• 1994: 65 000 SEK (80 700 SEK)
• 1984: 24 000 SEK (52 500 SEK)
---
* Reinfeldts lön inte långt ifrån Obamas
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/reinfeldts-lon-inte-langt-ifran-obamas_8485950.svd  
SVD, 5 maj 2014 kl 11:51
Han är förmodligen världens mäktigaste man. Men med en årslön på 400 000 dollar tjänar Barack Obama bara marginellt mer än Fredrik Reinfeldt. Dessutom skänker den amerikanska presidenten tillbaka 5 procent av sin lön till statsbudgeten.
Argumentet brukar lyda att med ökat ansvar följer ökad lön. Men att döma av inkomstskillnaden mellan Barack Obama och Fredrik Reinfeldt gäller detta knappast bland världens toppolitiker.
Trots ett tveklöst större ansvar tjänar Barack Obama bara drygt 800 000 kronor mer om året än Reinfeldt. Och drar man av de 5 procent av lönen som presidenten skänker tillbaka till statsbudgeten varje år, som en solidaritetsgest med dem som drabbats av USA:s stora besparingar under året, återstår endast motsvarande 2,5 miljoner kronor om året av presidentlönen.
Det är ungefär 680 000 kronor, eller 37 procent, mer än den svenska statsministerlönen på 1,84 miljoner kronor om året.






Tyvärr är det så här!
Det är mer än tillräckligt!

Varför agerar ingen?
Varför agerar inget parti?

Varför agerar inte arbetarrörelsen?
Varför agerar inte arbetarrörelsens företrädare?
Varför agerar inte LO?

Varför agerar inte socialdemokrater?
Varför agerar inte det socialdemokratiska arbetarepartiet?

Men så gör någonting konstruktivt!
Förändra i grunden!
Sverige har ju Europas sämsta skola!

Det handlar ju om
SVEKET MOT ARBETARRÖRELSEN
http://login.s-info.nu/page/view_documents.asp?id=989&document=4901  
Min artikel, 19 januari 2007 18:45
Eftersom utvecklingen i skolan framför allt nu under den borgerliga regeringen går mot den tydliga uppdelningen av elever i klass-samhällets två grupper - de elever som kan ta för sig och de elever som inte kan ta för sig - behöver jag påminna om det jag en gång tidigare skrivit om vad valfrihet innebär för arbetarrörelsen i perspektiv av ideologin. Tyvärr måste jag samtidigt konstatera, att många i rörelsens namn accepterat - ja, till och med anammat utvecklingen. Denna utveckling anser jag vara ett stort svek mot arbetarrörelsen.

Valfriheten i skolan är de vältaligas reform och ett politisk projekt för högutbildade.
Valfriheten i skolan var ursprungligen ett borgerligt initiativ men kom att övertas av dåtidens socialdemokrater. Tyvärr har det gått därhän, att denna valfrihet även idag accepteras av många socialdemokrater.
                        Verkligen tyvärr!

Förhållandet kom också att prägla skolreformerna allt sedan åttiotalet. Urvalsskolan har därmed blivit en skola, som bygger på individens egna val. Till en början fick man plats i urvalsskolan efter betyg/prestation dvs. efter skolframgång. När det fria valet kom, skulle individens intresse vara avgörande. Men ett visst betygsurval finns ännu idag kvar - framför allt till gymnasieskolan - eftersom systemet inte har kunnat utformas helt flexibelt.


Ökade möjligheter till individuella val i grundskola och gymnasieskola har inte förändrat mönstret för den sociala differentieringen av eleverna.
Det fria studievalet i grundskolan utestänger inte elever från vidare studier, men intagningen till gymnasieskolan sker fortfarande utifrån behörighetsregler och prestationer i grundskolan.
I storstadsområdena har bostadssegregationen alltid varit tydlig, men studier av valfrihet i skolan har visat, att
den segregation som funnits har förstärkts av valfrihetsreformen.

Valfrihet är ett politiskt projekt för de högutbildade.
Valfriheten är ett politiskt projekt, de vältaligas reform.


Mindre vältaliga grupper har haft svårt att göra sig hörda. Förklaringen till att högutbildade föräldrar i framför allt storstäder i högre grad väljer skola för sina barn måste ses i relation till i första hand deras missnöje med en sammanhållen utbildning och heterogent sammansatta klasser.
Men det finns också en uppfattning om att utbildning är en mera ”privat” än en ”samhällelig” nyttighet – en uppfattning, som strider mot det grundskole-beslut som en gång togs i stor politisk enighet.

Utbildningsreformerna har i allmänhet gjorts för att flera skall få tillgång till god utbildning. De har drivits av dem som haft tillgång till de goda delarna i hela utbildningssystemet. Men valfrihetsreformerna kan sägas ha drivits mera av dem som redan har haft kunskap om hela systemet, i syfte att legitimera sin position i detta.
Litet hårddraget kan man säga, att företrädarna för eliten tidigare ofta satte sig emot inbrytningar i utbildningssystemet, dvs. att man ville hindra lägre samhällsklasser att få tillgång till högre utbildning. När det gäller valfrihetsreformerna har det mera varit de med redan stor tillgång till utbildningssystemet, som tagit initiativet och sett till, att de fått ett tolkningsutrymme.
Många eliter har vunnit på att variationen inom skolväsendet ökat, eftersom de har fått bättre möjligheter att välja en utbildningsbana som är skräddarsydd för de egna barnen. I Sverige, liksom det länge varit i många länder, blir det allt viktigare för de nuvarande och framväxande eliterna att vara kräsna i valet av skola.
Det har av företrädare för ökad valfrihet hävdats, att valfriheten skulle komma att leda till utveckling av alla skolor och ett effektivare utnyttjande av resurser.
Sådana effekter har inte kunnat påvisas annat än i undantagsfall.
Inte heller har valfriheten lett till ett ökat inflytande eller engagemang i skolans inre arbete. Högst i rang hos föräldrar i de studier, som genomförts kring motiv för val av skola, är genomgående ”bra lärare”, ”skola nära hemmet”.

Legitimiteten av differentieringen har gått från en tidigare acceptans av klassegenskaper till markerandet av individ-egenskaper. Det fria valet tenderar på så sätt i allt högre grad att bli det demokratiska samhällets svar på vad som är demokratiskt accepterat som rättvisa i utbildningssystemet. Det kan då finnas en uppenbar risk för att valfriheten kan bli en täckmantel för att få acceptans för ett privilegiesamhälle. Trots att valfriheten i vissa sammanhang tenderar att få icke avsedda konsekvenser – t.ex. ur segregationssynpunkt – framträder och försvaras valfriheten idag som en överordnad princip. Detta tycks gälla oavsett politisk färg.
I sanning ett märkligt politiskt ställningstagande:
Valfrihet är överordnad segregation!

Skolan har ett viktigt demokratiuppdrag, vilket bl.a. innebär, att man skall skapa en grund för samlevnad mellan människor med olika förutsättningar och bakgrund. En viktig pedagogisk uppgift blir då att arbeta med relationer mellan barn och ungdomar med olika livsvillkor.
Den accepterade valfriheten skapar här en direkt konflikt i detta arbete!
En känd aspekt är, att de fristående skolorna kan leda till ökade kostnader i den offentliga sektorn. Valfriheten har på detta sätt sitt pris. Ett annat pris för valfriheten är ökade klyftor mellan olika grupper i samhället – inte minst i utbildningssystemet.
För den unga generationen är den stora valfriheten idag självklar och den upplevs kanske inte alltid som så dramatisk. Att valfriheten inom studiesystemet ökar antalet val ganska dramatiskt gör att den enskilde ställs inför en allt mera krävande situation, om man har ambitionen att skaffa sig översikt och göra förnuftsval. Och detta har också sitt pris. Enligt ungdomsundersökningar har psykisk ohälsa bland ungdomar ökat under perioden runt decennieskiftet. Tecken tyder på att de ökade valmöjligheterna inför livet spelar en roll i detta sammanhang. Är det så, kan det finnas välfärdsaspekter på valfriheten.
Förenklat kan man alltså säga, att valfriheten i samhället skapar ökad ohälsa!
---
Här nedan är några länkar till texter om valfrihet:
Enligt Wikipedia:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Valfrihet  
Valfrihet innebär, att man själv kan välja hur man ska handla.
Valfrihet är frihet från tvång och omständigheter som begränsar handlingsalternativen.
---

Det var här det började:
Betänkande 1992/93:UbU17 Valfrihet i skolan
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/Arenden/199293/UbU17/  
Sveriges Riksdag, 7 juni 1993
---
För mycket valfrihet begränsar oss

http://www.forskning.se/hurmarsverige/demokrati/demokrati/formycketvalfrihet

begransaross.5.3b19111a146b5b338a6464.html  


Forskning, 2014-07-10
Ökade möjligheter att välja ses ofta som något positivt från en demokratisk synvinkel. Men frågan väcks nu också om valfrihetsrevolutionen har drivits för långt, så långt så att den slår tillbaka mot sig själv. Det kan bli för mycket av det goda.
– Det finns en sådan risk, säger Sofia Näsström, demokratiforskare vid Uppsala universitet. Om du misslyckas i dina val faller ansvaret också på dig, och om ansvaret blir för tungt att bära för individen, så kan det i sin tur slå tillbaka och äventyra stödet för demokratin.
Hon tar ett exempel från en föreläsning, där en student sa, att hon uppfattar det som en inskränkning i hennes frihet att behöva gå och rösta vart fjärde år. Sofia Näsström tror, att detta handlar om en trötthet, när privatiseringstrenden i samhället har förlagt allt mer av politiskt ansvar på de enskilda individerna.
– Därmed förlorar vi rätten att kunna vara med och påverka och samtidigt vila i förvissningen om att ansvaret för politiken delas av alla. Att gå och rösta uppfattas som ytterligare en börda i stället för en garant för frihet.

Segregeringen i skolan bidrar
Staffan I. Lindberg, professor i statsvetenskap i Göteborg, har liksom Sofia Näsström noterat en uppgivenhet hos många ungdomar. De senaste tjugo årens tilltagande segregering i den svenska skolan har bidragit till att skillnaderna har ökat, när det gäller folkets möjligheter att utöva demokratiskt inflytande.
En studie visar att var fjärde svensk 18-29-åring tycker, att det vore bra om Sverige styrdes av en en diktator, och nästan lika många tycker, att det är oviktigt om de lever i en demokrati eller inte.
– Många ungdomar går i en skola, där de från början ser, att de inte har en chans. Om man känner på det viset, så är det inte så konstigt, om man också börjar fråga sig, vad demokratin egentligen är bra för, eller vad den har gjort för mig, säger Staffan I. Lindberg.
Han menar, att det är kommunaliseringen av skolan, den fria etableringsrätten och det fria skolvalet, som ligger bakom segregeringen och de ökade klyftor som har uppstått.
– Samtidigt ser ungdomarna, att alla partier utom Vänsterpartiet vill behålla detta system. Då tycker man kanske, att det är bra om det kommer en stark ledare och styr upp det hela, säger han.
Text: Bengt Rolfer, frilansjournalist
Redaktör: Danil Lundbäck, forskning.se
Intervjuade forskare: Sofia Näsström och Staffan I. Lindberg
---
Våga ifrågasätta valfriheten
http://www.metro.se/kolumner/goran-greider-vaga-ifragasatta-valfriheten/EVHncx!InB42kjrf2S/  
Metro, 2014-03-24
För några dagar sedan presenterade SVT en opinionsmätning som jag hajade till inför. Den visade, att 55% av föräldrar som har barn i skolan menar, att det fria skol-valet har ökat segregationen – och det är väldigt många. Inget av de stora partierna har ju överhuvudtaget velat tala om det fria skolvalet som en avgörande förklaring till segregation och därmed fallande skolresultatet (när hög- och lågpresterande mer och mer skiljs från varandra försämras nämligen de genomsnittiga skolresultaten). Men trots att frågan om det fria skolvalet inte debatteras av något Alliansparti och inte heller av socialdemokrater eller miljöpartister lyfter människor ändå fram det som en rot till det nuvarande skoleländet.
Vi har en situation där ingen på allvar vågar ifrågasätta valfriheten som ideologi. Socialdemokraterna vågar inte göra det, eftersom de tror, att de då skulle reta upp den stora massan av väljare eller åtminstone få löpa gatlopp i medierna. De borgerliga partierna kan inte ifrågasätta valfriheten, eftersom det är deras religion: Individens frihet att välja leder sammantaget alltid till ett bättre samhälle.
Nästan alla partier gör nu allt de kan för att slippa diskutera det fria skolvalet. Alliansen vill plötsligt införa betyg i fjärde klass och Socialdemokraterna pratar om resurser till mindre klasser. Men valfriheten blev en modern religion, och den vågar inget av de stora partierna ifrågasätta.
---
Konkurrens och valfrihet
http://www.skl.se/vi_arbetar_med/valfrihet  
SKL, 2014
Här finns information om organisations- och driftformer, upphandling, konkurrens och valfrihet.
Du kan även följa SKL:s arbete med att utveckla system, rutiner och arbetssätt som stöd till kommuner och landsting eller regioner så att de kan kvalitetssäkra tjänsterna oavsett vem som utför dem.
---
Skolans ’valfrihet’ är helt meningslös för alla de fattiga
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/janguillou/article14921974.ab AB, 2012-06-03
Klassklyftorna inom skolan har sedan privatiseringen tog fart ökat för varje läsår. Antalet grundskolelever som inte blir gymnasiebehöriga ökar – men -antalet elever med toppbetyg ökar också.
I samma takt som privatiseringen av det svenska skolväsendet ökar blir skolresultaten sämre och klassklyftorna vidgas.
Det är ingen vänsteruppfattning, det är statistik.
Från att i tiden före privatiseringsvågen ha haft en skola som låg mycket högt vid internationella jämförelser har vi nu en skola som halkat ner under genomsnittet.
Det är också statistik.

Skolverket sammanfattade redan 2009 utvecklingen: ”Dels har skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever ökat och dels har skillnaderna mellan hög- och lågpresterande skolor ökat. Dessutom har betydelsen av en elevs socioekonomiska bakgrund (betyder klassbakgrund, min anm.) förstärkts och är nu till och med större än OECD-genomsnittet.”
Och nu tre år senare har Skolverket levererat en ny rapport, ”En bild av skolmarknaden”, där man konstaterar att den utveckling man iakttog redan 2009 har förstärkts ytterligare. Klassklyftorna ökar, antalet grundskoleelever som inte blir gymnasiebehöriga ökar, antalet elever med toppbetyg ökar också.
Kort sagt, det gick åt helvete med privatiseringen av skolan. Såvida man inte anser att det är bra att klassklyftorna ökar, är rättvist att rika barn får gräddfil redan från början i livet och att det dessutom av någon anledning skulle vara önskvärt att svenska barn blir allt okunnigare. Ja, utom förstås de rika barnen.
Men ingen av privatskolereformens vänner säger detta, inte ens centerledaren Annie Lööf hävdar önskvärdheten i denna utveckling. Vad Annie Lööf däremot säger är så häpnadsväckande att man knappt tror sina ögon när man läser hennes sammanfattning av läget:
”Det fria skolvalet är utan tvivel en av de viktigaste och mest progressiva reformerna under modern tid. Med möjligheten att välja skola har makten flyttats från byråkrater till medborgare, mångfalden har ökat och fler får möjlighet att göra klassresor. I andra länder studeras nu den genialiska och framgångsrika kombinationen av solidarisk finansiering och individuell valfrihet i Sverige”  (Expressen/Debatt 25 maj).
/Jan Guillou
---
Valfriheten har sänkt kvaliteten i skolan

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/valfriheten-har-sankt-kvaliteten-i-skolan_5811555.svd  
SVD, 16 december 2010 kl 10:56
Den svenska skolan tappar stort i både kunskap och likvärdighet, jämfört med skolor i andra OECD-länder. Förklaringen är lika enkel som kontroversiell – valfriheten i alla led; för elever, lärare och föräldrar och politiker, har sänkt det svenska skolsystemet till en nivå under OECD-genomsnittet. Efter att ha hanterat skolan som en experimentverkstad under 20 år måste politikerna på nationell nivå nu ta sitt ansvar, skriver Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund.
---
Valfrihet, integration och segregation
i Stockholms grundskolor
Nihad Bunar och Jenny Kallstenius
http://www.svt.se/ug/ug-referens/article1567764.svt/binary/Valfrihet,%20integration%20och%20segregation.pdf  
Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, januari 2007
---
Valfrihet och dess effekter inom skolområdet
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1155  
Skolverket, 2003
En belysning av begreppet valfrihet och valfrihetens effekter inom skolan.
Rapporten är den tredje i sitt slag av Skolverket, där temat för utvärderingen är valfrihet på skolområdet. Rapporten "Val av Skola" publicerades 1993 och följdes 1996 av "Att välja skola". Dessa tre rapporter uppvisar både likheter och skillnader. Vissa frågor, exempelvis information om skolval eller föräldrars attityder till val av skola, återkommer i samtliga rapporter. Samtidigt har var och en av de tre rapporterna sin egen särart och följaktligen varierar fokus. Givetvis präglas också de olika rapporterna av den politiska utvecklingen på skolområdet. Ambitionen med denna rapport är att på olika sätt belysa en av de mest komplicerade och politiserade frågorna på skolområdet. Statsmaktens syn på valfrihetsfrågor över tid analyseras liksom vad som utmärker landets olika kommuner avseende policy i valfrihetsfrågor. Vidare kartläggs föräldrars attityder i valfrihetsfrågor, samtidigt som skolfolk och kommunala tjänstemän ges utrymme när det gäller att bedöma olika inslag och effekter av valfrihet.
Ladda ner som PDF (447 KB)   






Se S-filmklipp med socialdemokrater
Laddar filmer...
VILL DU SE FLER S-KLIPP? BESÖK YOUTUBE.COM