TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 

Nu måste det ske!
Alla vet vad som är dåligt
Alla vet vad som är fel
Nu måste partiet agera
Det är mer än hög tid att åtgärda problemen
Det är mer än hög tid att förändra
Lämna nu all tveksamhet


Det handlar om att arbeta mot
segregation
segregerande fritt skolval
social diskriminering
etniska klyftor
utanförskap
underordning
klassuppdelning
social uppdelning
ojämlikhet
orättvisa
maktutövande
vinstintresse
bolagisering
kundvalsmodeller
vinstproducenter
maktskillnader


I stället skall vi arbeta för
frihet
jämlikhet
solidaritet
gemensamhet
likvärdighet
rättvisa
att bry sig om varandra
social sammanhållning
en sammanhållen skola
ömsesidigt beroende
samhörighet
inga klassgränser
samhälleliga rättigheter
personlig utveckling
alla människors lika värde


Vi läser vad partiets dokument säger.


Partiprogram 2013
http://www.socialdemokraterna.se/upload/Kongresser/Kongress2013/Ett%20program%20for%20forandring.pdf


A. Frihet, jämlikhet och solidaritet
- Målet för socialdemokratin är att utjämna dessa maktskillnader, för att på så sätt öka friheten i samhället.
- När människors möjligheter påverkas av att de tillhör en viss grupp, visar detta på förekomsten av maktstrukturer.
- Människor med låga inkomster eller lägre utbildningsnivå lever kortare, är oftare sjuka, saknar oftare jobb, har sämre anställningsvillkor och får sämre vård än andra. Deras barn löper större risk att själva drabbas av arbetslöshet och sämre hälsa. Detta är inte ett resultat av människans fria vilja.
- Frihet förutsätter därför inte bara frånvaro av nöd och förtryck utan också tillgång till en materiell och social trygghet och ständigt nya chanser.
- Det ömsesidiga beroendet mellan människor är solidaritetens kärna.
- Att solidariskt ställa upp för varandra bygger på förvissningen om att alla gör så gott de kan och bidrar efter förmåga.
- Solidariteten är en kraft för att öka friheten i samhället, eftersom ingen är fri förrän alla är fria.


B. Marknad och kapitalism
- När vinsten är det allt överordnade intresset kommer samhälleliga mål i andra hand, vilket leder till exploa-tering av såväl människor som miljö.
- Vissa områden kommer dock aldrig att lämpa sig för marknadslogiken. De sociala rättigheter, som ska komma alla till del oberoende av inkomst, ska inte fördelas av marknaden.


C. Maktstrukturer
- Socialdemokratin vill se ett samhälle utan över- och underordning
och bekämpar därför alla former av maktskillnader, som minskar den enskilde individens frihet. Denna kamp utgår från övertygelsen om att principen om alla människors lika värde inte kan förverkligas i ett samhälle, där vissa är underordnade andra.
- När tillhörigheten till en viss grupp medför systematiska skillnader i människors livsvillkor och möjligheter till ett gott liv, visar detta på förekomsten av en maktstruktur.
- Valen underordnas istället individens tillhörighet till en viss grupp, bestämd av klass, kön eller etnicitet, av funktionsförmåga eller ålder, av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.
- Många människor möter en dubbel eller flerdubbel underordning, där olika maktstrukturer förstärker varandra.


D. Kunskap och kultur
- Socialdemokratin vill skapa ett verkligt kunskapssamhälle, byggt på både bildning och utbildning, öppet och tillgängligt för alla på likvärdiga villkor.
För detta krävs en politik som binder samman kravet på en god skola för alla och ett livslångt lärande med strävan att göra alla delaktiga i kulturlivet.
- Alla har i dag samma rätt till utbildning, men de verkliga möjligheterna är alltjämt socialt bundna. Därför måste höga krav ställas på hela utbildningssektorn att verka för att de sociala och könsbundna mönstren bryts.
- Det fria skolvalet ger eleverna möjlighet att välja mellan skolor med olika inriktningar.
Denna möjlighet är avsedd att understryka rätten för var och en att utveckla sina intressen och talanger, planera sitt liv och att forma sin tillvaro efter egna önskningar.
- Men det fria skolvalet förstärker segregationen och ökar klyftan mellan resursstarka och resurssvaga elever.
Detta måste motverkas genom att samhällets resurser fördelas så att alla elever ges lika möjlighet till kunskap och personlig utveckling.
- Sammanhållna skolor, där barn från olika miljöer och med olika bakgrund möts i gemensamt arbete, är ett viktigt verktyg för ett jämlikt samhälle.
- Kommunerna ska ha ett avgörande inflytande över nya skoletableringar.


E. Välfärd och trygghet
- Den socialdemokratiska välfärdspolitiken är ett uttryck för de tre principerna om frihet, jämlikhet och solidaritet.
- Skola, vård och omsorg har en central roll för fördelningen av möjligheter i livet. Därför är välfärden en samhällelig angelägenhet.
- Tillgången till skola, vård och omsorg får aldrig avgöras av marknadens prismekanismer och utbudet får aldrig bestämmas av enskilda producenters intresse av egen vinst.
- Alla invånare i hela landet ska ha likvärdig tillgång till skola, vård och omsorg.
- Människor är olika, med olika behov och förutsättningar. De måste ha möjlighet att välja mellan olika pedagogiska utformningar, olika vårdformer och olika omsorgsalternativ. Därför är det en viktig uppgift för den offentliga sektorn att utveckla olika alternativ.
- För att nå en större variation ska kommunerna och landstingen ha rätt att låta kooperativa, ideella eller privata alternativ medverka till att utveckla den offentligt drivna verksamheten.


Framtidskontraktet 2013
http://www.socialdemokraterna.se/Var-politik/Framtidskontraktet/  
- … bryta utvecklingen vi sett de senaste åren med växande arbetslöshet, sjunkande skolresultat och ökande ojämlikhet.
- … investeringar i skolan och utbildningen.
- Resultaten i den svenska skolan ska vändas.
- Investeringar i skolan med mindre klasser och större likvärdighet ska förbättra skolresultaten.
- … lärande sker under hela livet och inte enbart i ungdomsåren
= = = =

Partiprogram 2001
https://www.socialdemokraterna.se/upload/Central/dokument/pdf/V%C3%A5rt%20parti/partiprogram.pdf


A. Den demokratiska socialismen
- All makt i samhället måste utgå från de människor som tillsammans bildar samhället.
- Ekonomiska intressen har aldrig rätt att sätta gränser för demokratin; demokratin har alltid rätten att ange vill-koren för ekonomin och sätta gränserna för marknaden.
- Vårt mål är ett samhälle utan över- och underordning, utan klassgränser, könssegregation eller etniska klyftor, ett samhälle utan fördomar och diskriminering, ett samhälle där alla behövs och alla får plats, där alla har samma rätt och samma värde, där var och en är fri att styra sitt liv och sin vardag, att utvecklas som individ och att i jämlik och solidarisk samverkan med andra söka de lösningar som gagnar det gemensamma bästa.


B. Välfärdspolitiken
- Socialdemokratins välfärdspolitik är ett uttryck för alla de tre principerna om frihet, jämlikhet och solidaritet. De utgår ur den idétradition, som handlar om det gemensamma samhällsbyggandet.
- Socialförsäkringarna och de sociala tjänsterna som vård, skola och omsorg kan därför aldrig reduceras till varor på en marknad, där samhällets uppgift enbart blir att fördela skattepengar för den enskildes inköp.
- Välfärdssystemen förutsätter ett ansvar hos medborgarna inte bara för de egna förmånerna, utan också för alla andras rättigheter.
- S.k. kundvalsmodeller som gör sociala nyttigheter som skola, vård och omsorg just till varor på en tjänstemarknad, är oförenliga med kraven på solidariskt ansvarstagande.
- Ojämlika möjligheter till utbildning, vård eller omsorg fortplantas och förstoras till ojämlika möjligheter till personlig utveckling, i samhällslivet och på arbetsmarknaden. Sådana klyftor skadar den enskilde, och de skadar samhället.
- Därför är utbildning, vård och omsorg samhälleliga angelägenheter.
- Fördelningen av dem får aldrig överlämnas till marknadens prismekanismer, och utbudet av dem får aldrig bestämmas av enskilda producenters intresse av egen vinst.


C. Kunskapssamhället
- Den sammanhållna skolan, där barn ur olika miljöer och olika bakgrund möts i gemensamt arbete, är viktig för att motverka segregation.






Varför är det så oerhört svårt att ta tag i de uppenbara skolproblemen?
Varför vågar man inte göra någonting?
Vad väntar alla på?
Skrivningarna är ju tydliga
Redogörelserna är väl tillräckligt många?
Utvärderingarna om skolan är fler än som det behövs
Resultaten i skolan har ju under lång tid varit bedrövliga
Svensk skola har rasat – inte minst under Majorens snart 8 år vid rodret
Är det verkligen inte dags att återta det rätta greppet om skolan
Det är ju helt klarlagt vilka problemen är
Rapporterna är ju otaliga
PISA-rapporterna är ju skrämmande
Segregeringen i skolan finns ju i samhället
Samhällets segregering överförs ju till skolan
Ordet valfrihet bör utbytas mot segregering
Bevisen är fler än tillräckliga


Det fria skolvalet är huvud-anledningen till skolans katastrofala situation
Att kunna ”välja skola” har ansetts vara det viktigaste för utbildning

Valfriheten/Det fria skolvalet har blivit ”en Jesus-gestalt” för människor
Men det det fria skolvalet är ju lika med insatser/åtgärder för att skapa segregering
Det är väl inte ordet valfrihet som är det viktiga?
Vi skall ha valfrihet i samhället men inte på det sätt som sker i skolan

Det skall ju inte handla om ställa privata eller bolag mot det gemensamma/kommunala
Den grundläggande, gemensamma skolan skall inte vara ett bolag
Den gemensamma, grundläggande skolan skall inte vara privat

Skolan skall vara gemensam
Skolan skall vara rättvis
Skolan skall vara jämlik
Skolan skall vara socialt sammanhållen
Skolan skall vara för alla

Jag undrar verkligen:
- Varför ”vågar” ingen politiker ta tag i den verkliga anledningen till skolproblemen?
- Varför har ordet valfrihet blivit närapå ”heligt”?

Valfrihet skall ju finnas i samhället men inte som i dagens skola
Vi skall inte ha två typer av skolor
Samhället/Skattebetalarna skall inte ha skolbolag i fråga om den grundläggande utbildningen
Samhället/Skattebetalarna skall inte ha privata skolor för grundläggande utbildning
Den skattefinansierade välfärden skall inte utföras av riskkapitalister
Verksamheten med skattepengar i privata företag och bolag döljs för medborgarna

Är inte bevisen mer än nog:
- Konkurser
- Välfärdens skatteparadis för riskkapitalister
- Segregation
- Klassuppdelning av samhället


Jag frågar på allvar:
- Varför skall vi ha en konkurrerande, skattefinansierad välfärd?
- Varför skall vi ha en konkurrerande, skattefinansierad skola?
- Varför skall vi ha fristående skolor över huvud taget?
- Finns det ett enda skäl för att vi skall ha fristående skolor för

  grundläggande utbildning?

Vi skall ha
- en gemensam, jämlik, rättvis och socialt sammanhållen skola för alla
- en gemensam grundskola och gymnasieskola för alla

Vi skall inte ha
- en segregrad, ojämlik, orättvis och socialt uppdelad skola
- en skattefinansierad fristående grundskola och gymnasieskola
- skattefinansierade bolag eller skattefinsierade privata ägare som driver

  den grundläggande grundskolan eller gymnasieskolan

En gymnasieskola med särskild inriktning kan komplettera den gemen-

samma gymnasieskolan

Allt annat är ett stort svek mot det grundläggande:


EN GEMENSAM, JÄMLIK, RÄTTVIS OCH SOCIALT SAMMANHÅLLEN SKOLA FÖR ALLA


Lärarna är de viktiga för en bra skola
Lärarna är de som ser skolan inifrån
Lärarnas är tydliga i sitt fördömande av valfriheten

Det socialdemokratiska partiet vet ju en skola för alla innebär!
Nu får man inte ”blunda” längre!


NU MÅSTE DET SOCIALDEMOKRATISKA PARTIET AGERA !


STÅ UPP FÖR DE SVAGA I SAMHÄLLET!

STÅ UPP FÖR ALLA ELEVER!


A G E R A !

Vi socialdemokrater bör väl åtminstone börja arbetet med att

förändra det
- segregerade,
- orättvisa,
- ojämlika,
- socialt klass-indelade samhället.

Det har ju talats om detta samhälle åtminstone under de senaste

20 åren!
Det behöver väl inte genomföras fler utredningar och undersökningar eller skrivas fler artiklar för att vi skall ha tillräckliga bevis för att åtminstone påbörja arbetet med att förändra och förbättra skolan!
--
Låt oss läsa några av många artiklar om skolvalet i Lärarnas Tidning!

Yrkesrollen försvagas varnar forskare
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2014/03/05/yrkesrollen-forsvagas-varnar-forskare  
Lärarnas Tidning, 2014-03-05 08:56
--
Många tveksamma till det fria skolvalet
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2014/03/05/manga-tveksamma-fria-skolvalet  
Lärarnas Tidning, 2014-03-05 08:56

Det fria skolvalet är i huvudsak dåligt. Det anser en majoritet av lärarna i

en undersökning som Lärarnas tidning har gjort.
Vad anser du om det fria skolvalet?
Svar i procent
I huvudsak dåligt ………………… 51 %
I huvudsak bra ……………………. 27 %
Varken bra eller dåligt ……….. 14 %
Vet ej …………………………………..   8 %
850 lärare har svarat på vår fråga om vad de tycker om det fria skolvalet.
51 procent anser att det fria skolvalet är i huvudsak dåligt, medan 27

procent anser att det är i huvudsak bra.
Allra mest kritiska är lärarna mot valfrihetens konsekvenser för likvärdigheten. Här uppger hela 75 procent att det fria skolvalet har haft en negativ effekt. När det gäller lärarnas arbetssituation och skolors kvalitet anser 56 respektive 58 procent att valfriheten varit negativ. På frågan om

vad det fria skolvalet har haft för konsekvenser för elevernas kunskapsnivå

är 47 procent negativa.
Detta kan sättas i relation till föräldrarnas inställning till samma fråga. I en studie genomförd inom ramen för projektet »Den svenska skolans nya geografi« (2013) var 64 procent av de tillfrågade föräldrarna positiva till skolvalsreformen, medan 12 procent var negativa.
--
Vad tycker du om fritt skolval?
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2014/03/05/vad-tycker-du-fritt-skolval-0  
Lärarnas Tidning, 2014-03-05 08:57
Åsa Edstam, lärare i särskolan på Eklidens skola, Nacka.
– Det är svårt att skapa en likvärdig skola när skolorna kan »välja« elever. Elever i behov av särskilt stöd blir då det fria skolvalets förlorare. Fristående verksamheter behöver skapa bra lärmiljöer för elever i behov av särskilt

stöd.
– Det fria skolvalet gör också att segregeringen ökar då utbildningsstarka föräldrar gör mer aktiva och medvetna val.
--
Fritt val = fritt fall?
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2014/03/05/fritt-val-fritt-fall  
Lärarnas Tidning, 2014-03-05 09:12
--
Hoppsan — vi valde visst en friskola
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2014/03/06/hoppsan-vi-valde-visst-friskola  
Lärarnas Tidning, 2014-03-06 08:47
--
»Vi är bara i början av valfriheten«
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2014/03/06/vi-ar-bara-borjan-valfriheten  
Lärarnas Tidning, 2014-03-06 10:21
--
Små steg har hejdat skolflykten
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2014/03/06/sma-steg-har-hejdat-skolflykten  
Lärarnas Tidning, 2014-03-06 13:56
--
Socialdemokraterna måste på allvar ta tag i frågan!
Det är mer än hög tid att ta tag i skolfrågan!
Det socialdemokratiska arbetarepartiet måste rädda Skolan!
Det socialdemokratiska arbetarepartiet måste rädda Sveriges

framtid!

Det socialdemokratiska arbetarepartiet måste rädda välfärden!
--
Jag säger tydligt:
Vänta inte mer!
Handla!

Det måste ske tydliga förändringar/förbättringar på flera av de viktiga skolområdena
Nu är ”måttet mer än rågat”!
Skyll inte på valfriheten!
Göm Dig inte bakom valfriheten!
Se verkligheten!
Samhället förstörs ju allt eftersom!
Det gäller välfärden
Det gäller inte minst framtiden och skolan
Skolan i Sverige är - ju som bekant är – den sämsta i världen!

Har du glömt hur det var?
Internationella forskare varnar för faror med svenskt skolsystem
Internationell expertis varnar nu för faror med full valfrihet i det svenska skolsystemet.
Sedan friskolereformen i början av 90-talet har det svenska skattefinansierade skolsystemet
utvecklats till det mest marknadsanpassade och konkurrensutsatta

i världen.


(MIN TIDIGARE BLOGG):

Reinfeldt och Borg är genomskådade
2012-05-04, 21:58
Jag har i mina många blogg-inlägg skrivit om en mängd anledningar till att skolan försämrats. Ytterst ligger dock ansvaret på den ledande politikern

för skolfrågor på centralt håll, nämligen utbildningsminister Jan Björklund. Hans bristande kunnande om skolan och dess undervisning är förstås en huvudanledning.
Jag har tidigare angett några skäl av många:
a) Grundskolans utformning vad gäller stadiernas indelning och utformning;
b) Revidering av läroplanen;
c) Ny utformning av kursplaner och utbildningsmål;
d) Ändrad utformning av högstadiet;
e) Betygsättningen;
f)  Reglerna för behörighet till gymnasiet eller fortsatt utbildning;
g) Analys av frågan om en betygsfri grundskola (i enlighet med skrivning i

    det tidigare socialdemokratiska partiprogrammet);
h) Gymnasiets kursplaner och utbildningsmål;
i)  Gymnasiets linjeutformning;
j)  Behörighet till högre studier;
k) Utformning av och mål för KomVux-utbildning;
l)  Lärare och lärarutbildningar;
m) Fortbildning och kompetenshöjning av lärare;
n) Rektorsutbildning;
o) Fortbildning och kompetenshöjning av rektorer;
p) Avsaknad av en gemensam, sammanhållen, rättvis och socialt jämlik

    skola.






Jag måste repetera några frågor jag skrev här i mitt blogg-inlägg för många år sedan:

 

Vad svarar vi på några grundläggande frågor om skolan?


* Har vi idag en gemensam sammanhållen skola för alla elever?
* Är utbildningen idag likvärdig?
* Hur skapar man tolerans, empati och inlevelse mellan människor i en
   uppdelad skola, när man vet, att denna utveckling bäst sker i en tidig,
   bestående och ömsesidig kommunikation mellan människor?
* Har vi en skola, där vi i jämlik och solidarisk samverkan med andra söka de
   lösningar som gagnar det gemensamma bästa?
* Hur motverkar man uppkomsten av ett selekterande, segregerande,
   ojämlikt och socialt verkande sorteringssystem, när man tillåter fristående
   skolor?
* Hur kan arbetarrörelsen formulera riktlinjer, som uttalar, att
   ”fristående skolor kan fungera som ett komplement till den
   kommunala skolan”?
* Vill vi ha en skola som skapar vår framtida trygghet genom beslut av
   demokratiskt valda organ eller vill vi ha en skola, som är skapad av
   vinstdrivande aktiebolag, entreprenörer eller andra intressenter?
* Skall plånbokens tjocklek avgöra möjligheten att gå i skola

   så som det här exemplet visar: 
   "Frivilliga bidrag kan strida mot lagen"

   http://www.svd.se/nyheter/stockholm/frivilliga-bidrag-kan-strida-mot-lagen_760865.svd






Välfärdssamhället måste förändras!
Välfärdssamhället måste förbättras!
Välfärden måste tydliggöras!


* Vi måste bygga på en bra grund för alla
* Vi skall skapa ”en skola för alla”
* Vilket samhälle vill vi ha?
* Rätt ideologi är grunden för vårt samhällsbyggande
* Vi måste bryta en samhällsutveckling, som bara gynnar dem som har det  

   bra
* Vi måste skapa ett samhälle för alla
* Även de svaga, utsatta och behövande tillhör vårt samhälle
* Ta ordentligt tag i skolfrågan!
* Skolan måste tydligt förändras och förbättras
* Skolan är nu närapå en katastrof för våra barn och vårt framtida samhälle!
* Vi skall ha Europas bästa skola – inte som nu den sämsta!
* Varför är reaktionerna på Major Björklunds bedrövliga skolpolitik inte

   tydligare?
* Det måste ske något för att återskapa det socialt rättvisa och jämlika  

   samhället!


* Jag tycker, att partiet på allvar och med tydliga steg måste lägga om 

   välfärdspolitiken, så att de centrala delarna av vårt partiprogram uppfylls 

   och genomförs.

   Det gäller bl.a.:
   - segregeringen,
   - sammanhållna skolor,
   - marknadens prismekanismer,
   - enskilda producenters intresse av egen vinst,
   - god lärarutbildning


Det gäller välfärden!


Några centrala delar av partiprogrammet måste framhållas.
I partiprogrammet heter det bl.a.
”Det fria skolvalet förstärker segregationen och ökar klyftan mellan resursstarka och resurssvaga elever.
Detta måste motverkas genom att samhällets resurser fördelas så att alla elever ges lika möjlighet till kunskap och personlig utveckling.
Sammanhållna skolor, där barn från olika miljöer och med olika bakgrund möts i gemensamt arbete, är ett viktigt verktyg för ett jämlikt samhälle.
Kommunerna ska ha ett avgörande inflytande över nya skoletableringar.”
---
”Skola, vård och omsorg har en central roll för fördelningen av möjligheter i livet.
Därför är välfärden en samhällelig angelägenhet.
Tillgången till skola, vård och omsorg får aldrig avgöras av marknadens prismekanismer och utbudet får aldrig bestämmas av enskilda producenters intresse av egen vinst.”
---
För detta krävs en politik som binder samman kravet på en god skola för alla och ett livslångt lärande med strävan att göra alla delaktiga i kulturlivet.
Hög kvalitet är det grundläggande kravet på all utbildning.
Det förutsätter en god lärarutbildning och pedagogisk forskning som bidrar till att utveckla undervisningsmetoderna.
--
Alla har i dag samma rätt till utbildning, men de verkliga möjligheterna är alltjämt socialt bundna.
Därför måste höga krav ställas på hela utbildningssektorn att verka för att de sociala och könsbundna mönstren bryts.
--
Den demokratiska processen och samhällsförvaltningen måste bygga på offentlighet och insyn.


De delar av partiprogrammet som ska framhållas är:


A. DEN DEMOKRATISKA SOCIALISMEN
Socialdemokratin vill forma ett samhälle grundat på demokratins ideal och alla människors lika värde och lika rätt.
Fria och jämlika människor i ett solidariskt samhälle är den demokratiska socialismens mål.
Människan ska vara fri att utvecklas som individ, råda över sitt eget liv, forma sin tillvaro efter egna önskningar och påverka det egna samhället.
Denna frihet ska gälla alla.
Därför är jämlikhet frihetens förutsättning.

Socialdemokratin vill avlägsna de ekonomiska, sociala och kulturella hindren för människornas frigörelse.
Vårt mål är ett samhälle utan över- och underordning, utan klasskillnader, patriarkat, rasism eller homo- och transfobi, ett samhälle utan fördomar och diskriminering.
Solidaritet växer ur insikten att vi alla är beroende av varandra.
Det goda samhället byggs i samverkan, med ömsesidig hänsyn och respekt.
Alla ska ha samma rätt och möjlighet att påverka, alla ska ha samma skyldighet att ta ansvar.

Socialdemokratin vill låta demokratins ideal prägla hela samhället och människors inbördes förhållande. Medborgarnas gemensamma vilja, utvecklad i en fri och öppen debatt och uttalad i demokratiska val, är alltid överordnad andra maktanspråk och intressen.
Demokratin har därför företräde före marknaden.


Genom demokratin bestämmer medborgarna vilka principer som ska styra samhällsutvecklingen och om hur uppgifter och ansvar ska fördelas mellan det gemensamma och det enskilda, mellan det offentliga och marknaden.
Socialdemokratin vill att varje människa som medborgare, löntagare och konsument ska ha rätt och möjlighet att påverka produktionens inriktning och fördelning, arbetslivets organisation och arbetslivets villkor.
I denna strävan har fackföreningsrörelsen en central roll.
Men också andra fria sammanslutningar, folkrörelser, ideella föreningar, bildningsorganisationer, miljörörelser, konsumentorganisationer och kooperativa föreningar är viktiga för att bredda och fördjupa demokratin.


B. Kunskap och kultur
Socialdemokratin vill skapa ett verkligt kunskapssamhälle, byggt på både bildning och utbildning, öppet och tillgängligt för alla på likvärdiga villkor.
För detta krävs en politik som binder samman kravet på en god skola för alla och ett livslångt lärande med strävan att göra alla delaktiga i kulturlivet.
Hög kvalitet är det grundläggande kravet på all utbildning.
Det förutsätter en god lärarutbildning och pedagogisk forskning som bidrar till att utveckla undervisningsmetoderna.
Undervisning är ett lagarbete, som ska bygga på respekt både för lärarens kunskapsstimulerande roll och för de studerandes vilja till ansvar för det egna lärandet.
Studerande, barn lika väl som vuxna, ska ha rätt till trygga arbetsmiljöer och inflytande över det egna arbetet.
Alla har i dag samma rätt till utbildning, men de verkliga möjligheterna är alltjämt socialt bundna.
Därför måste höga krav ställas på hela utbildningssektorn att verka för att de sociala och könsbundna mönstren bryts.
Detta kräver studiemiljöer fria från mobbing, från könstrakasserier och från rasism och främlingsfientlighet.
--
Men det fria skolvalet förstärker segregationen och ökar klyftan mellan resursstarka och resurssvaga elever.
Detta måste motverkas genom att samhällets resurser fördelas så att alla elever ges lika möjlighet till kunskap och personlig utveckling.
Sammanhållna skolor, där barn från olika miljöer och med olika bakgrund möts i gemensamt arbete, är ett viktigt verktyg för ett jämlikt samhälle.
Kommunerna ska ha ett avgörande inflytande över nya skoletableringar.
Förskolan bildar grunden för det livslånga lärandet.
En förskola av hög pedagogisk kvalitet är ett viktigt instrument för att motverka klassrelaterade skillnader i kunskap senare i livet.
Alla elever ska ha nått läroplanens mål när de går ut grundskolan.
Gymnasieskolan ska ge möjlighet att välja studieinriktning efter eget intresse, men samtidigt ge alla den kärna av fördjupade ämneskunskaper som behövs för att möta kraven i dagens samhälls- och arbetsliv.
Den sociala snedrekryteringen till högskolan måste brytas, liksom den könsmässigt sneda rekryteringen till forskarutbildningen.
Grundskola och gymnasieskola ska vara avgiftsfria liksom högskoleutbildning i samhällelig regi.
Långsiktigt ska detta även gälla förskolan.

C. Välfärd och trygghet
Den socialdemokratiska välfärdspolitiken är ett uttryck för de tre principerna om frihet, jämlikhet och solidaritet.
Välfärden skapar både individuella och samhälleliga nyttigheter.
Den ger rättigheter, men ställer också krav.
Välfärdens betydelse ligger både i den frihet och trygghet den ger individen och i den sociala sammanhållning den skapar.
Den omfattar alla, oavsett inkomst.
Den generella välfärden är något medborgarna solidariskt erbjuder varandra, och solidariskt bidrar till att
betala.
Skola, vård och omsorg har en central roll för fördelningen av möjligheter i livet.
Därför är välfärden en samhällelig angelägenhet.


Tillgången till skola, vård och omsorg får aldrig avgöras av marknadens prismekanismer och utbudet får aldrig bestämmas av enskilda producenters intresse av egen vinst.


Inte heller socialförsäkringarna får reduceras till varor på en marknad, där samhällets uppgift enbart blir att fördela skattepengar för den enskildes inköp. Det ökade inslaget av privata försäkringar på välfärdsområdet skapar oacceptabla skillnader mellan människor.
Den generella välfärden ska hålla så hög kvalitet och vara så väl utbyggd att sådana försäkringar inte behövs.
Alla invånare i hela landet ska ha likvärdig tillgång till skola, vård och omsorg.
Det förutsätter en kommunal skatteutjämning så att inte olika skattekraft och skillnader i befolkningens sammansättning leder till skillnader i välfärd mellan olika kommuner.
--
Den demografiska utvecklingen med en växande andel äldre är ett av det moderna välfärdssamhällets stora framsteg; vi lever längre som friska och aktiva människor.
Men den är också en av välfärdssamhällets stora utmaningar.
För att kunna erbjuda alla äldre en trygg ekonomi och en god omsorg ställs höga krav på ett starkt och stabilt pensionssystem och på en gemensam finansiering av välfärden.
Vi socialdemokrater vill att alla ska ha lika förutsättningar och lika möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Därför vill vi skapa ett samhälle där alla människor, oavsett funktionsförmåga, har rätt till arbete, eget boende, full rörelsefrihet och ett aktivt liv.
--
D. Demokrati och politiskt ansvar
Tilltron till demokratin avgörs såväl av medborgarnas möjlighet till medverkan som av demokratins förmåga att göra verklighet av fattade beslut.
Demokratins handlingskraft måste därför ständigt värnas, både mot grupper som har makt i kraft av sin ekonomiska styrka och mot grupper som med hänvisning till speciella kunskaper eller speciell kompetens anser sig ha större rätt än andra att påverka politiken.
Den representativa demokratin är det mest effektiva demokratiska beslutssystemet.
Men för att medborgarna ska känna sig väl företrädda i de beslutande församlingarna måste den representativa demokratin bäras upp av en öppen debatt och levande delaktighet bland medborgarna själva. Våra folkvalda ska avspegla befolkningens sammansättning.
Den demokratiska processen och samhällsförvaltningen måste bygga på offentlighet och insyn.
Tilliten till demokratin bygger på att medborgarna kan lita på att de valda politikerna öppet deklarerar sina politiska avsikter och redovisar hur de förvaltar sitt politiska mandat.
--
För all verksamhet som drivs på uppdrag av det offentliga och finansieras med skattemedel ska det finnas nationellt fastställda regelverk.
Dessa ska försäkra att verksamheten drivs med hög kvalitet, att vinstintresset begränsas och inte fungerar styrande för verksamheten, samt att de anställda har samma rättigheter och samma skydd oavsett driftsform.
Oavsett i vilken form skattefinansierad verksamhet drivs ska medborgarna ha möjlighet att granska den och utkräva politiskt ansvar.


Det tidigare partiprogrammet från år 2001
Så kallade kundvalsmodeller som gör sociala nyttigheter som skola, vård och omsorg just till varor på en tjänstemarknad, är oförenliga med kraven på solidariskt ansvarstagande.

Marknadens och konkurrensens principer ska inte prägla den offentliga verksamheten.
Demokratins principer, öppenhet och tydliga ansvarsförhållanden ska gälla.
--
Skola, vård och omsorg har en central roll för fördelningen av möjligheter i livet.
Ojämlika möjligheter till utbildning, vård eller omsorg fortplantas och förstoras till ojämlika möjligheter till personlig utveckling, i samhällslivet och på arbetsmarknaden.
Sådana klyftor skadar den enskilde, och de skadar samhället.
--
Därför är utbildning, vård och omsorg samhälleliga angelägenheter. Fördelningen av dem får aldrig överlämnas till marknadens prismekanismer, och utbudet av dem får aldrig bestämmas av enskilda producenters intresse av egen vinst.
--
Den sammanhållna skolan, där barn ur olika miljöer och olika bakgrund möts i gemensamt arbete, är viktig för att motverka segregation.

 






Vänta inte - agera!
Men agera nu!
Hur länge skall vi alla vänta?
Visa att du vågar!
Är du politiker? – Agera!
Visa att du politiskt vågar agera!
Hur länge skall allt behöva bli ännu sämre?
Den svenska skolan är ju sämst i världen!
Vi vet ju orsaken; Handla därför nu!

Det handlar om vår framtid!
Det handlar om det svenska samhället!

Jag har för mer än 20 år sedan pekat på problemen med det skolsystem, som beslutades
den 9 juni 1992 genom regeringen Bildts proposition 1991/92:95 om valfrihet och fristående skolor.
Beslutet var inte omtyckt av de flesta i samhället.
Jag ansåg direkt, att beslutet var mycket dåligt och olyckligt för eleverna, familjerna och samhället.
Om detta har jag skrivit artiklar, debattinlägg, insändare, bloggar m.m. under de gångna 20 åren.
Och nu vet vi ju alla: Det är fel med skolsystemet!
Vi måste återskapa
det gemensamma, demokratiska, rättvisa, jämlika, solidariska och socialt sammanhållna skolsystemet!


Vad som hänt i fråga om skolan är bland annat:
1. En återgång till parallellskolesystem.

Det var ju så, att ett enigt riksdagsbeslut 1962 gav oss den obligatoriska, sammanhållna nioåriga grundskolan – en viktig jämlikhets- och demokratireform.
Den ersatte folkskolan, fortsättningsskolan, den högre folkskolan, den kommunala mellanskolan och realskolan samt den kommunala flickskolan och den praktiska mellanskolan.
Parallellskolesystemet försvann.
Utbildningschanserna och därmed livschanserna för alla ungdomar skulle öka.
En gemensam referensram för samhällets demokratiska omdaning skapades.

I skollagens portalparagraf sägs även idag, att utbildningen skall vara likvärdig och att alla skall ha lika tillgång till utbildning.
Den likvärdiga utbildningen innebär i sin tur, att undervisningen skall utformas och skolans resurser fördelas med hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov.

Det grundläggande med ”en sammanhållen skola för alla” är den sociala aspekten.
Skolgången skall skapa närmare kontakter än vad som är möjligt utanför skolan.
Om man tidigt avskiljer vissa elever till elitutbildning, under det att andra hänvisas till mindre kvalificerad utbildning, skapas en liten, gemensam bas för medborgarna.
Är basen inte tillräckligt stor, minskar det system av gemensamma erfarenheter och föreställningar som människor behöver vid sina kontakter.
Ju mer specialiserat samhället blir – inte minst i yrkesavseende – desto svårare blir dessa kontakter, om man inte samtidigt stärker det gemensamma, allmänbildande referenssystem som behövs vid kontakter.
Tolerans, empati och inlevelse utvecklas bäst i en tidig, bestående och ömsesidig kommunikation mellan människor.

I den gemensamma skolan finns rika och fattiga, svenskar och nyanlända, barn med svårigheter och barn med framgångsrika föräldrar.


Grundskolan genomfördes, då kravet på lika tillgång till utbildning inte kunde för-verkligas i ett system med två slags skolor, det s.k. parallellskolesystemet.
Att systemet var ett arv från klass-samhället, märktes i den sociala skiktningen.
Det selektiva systemet ger dels personliga frustrationer hos dem som utestängs eller misslyckas, dels förlorat begåvningskapital för samhället.
Teoretiska begåvningar väljs ut genom inbyggda sociala sorteringsmekanismer.
Svensk forskning om ”begåvningsreserven” har förstärkt argumenten för demokrati-seringen av utbildningsväsendet: Det är få arbetarbarn på högskolorna och univer-siteten.
Studerande till högre utbildning kan rekryteras från ett bredare spektrum.

Vi är snabbt på väg tillbaka till parallellskoleutbildning. De negativa delar vi skulle ta bort ur utbildningssamhället blir nu accepterade - medvetet eller omed-vetet.
Det handlar om de fristående skolorna, ägda av vinstdrivande aktiebolag eller entreprenörer, och skolorna för de övriga, de kommunala skolorna.
Vi får en skola ”för dem som tar för sig”, och den andra skolan ”för dem som inte kan ta för sig, hävda sig”.
”En skola för de rika” och ”en skola för de andra” - ett selekterande, segregerande, ojämlikt och socialt sorteringssystem.
Tillspetsat kan man säga, att vi får fristående skolor för den kulturella och ekonomiska eliten i samhället, medan de som inte kan välja finns i de kommunala skolorna.
Fristående skolor kan säga nej till elever med särskilda stödbehov – även handikappade, flyktingbarn eller krigsskadade barn.

Jag frågar verkligen:
När skall vi få en seriös jämlikhetsdebatt om ”en skola för alla elever”?
Vad händer om offentliga resurser förs över till privata bolag?
Skolpengen förvandlas till vinster för investerare från näringslivet. Russinen plockas ur kakan!
Eftersom vi finansierar skolan gemensamt, skall den inte ha som syfte att generera vinster till aktieägare. Där finns ingen pedagogisk idé.
Vi har exempel på företag som Vittra, Pysslingen, Baggium, Kunskapsskolan, AMU-gruppen, Folkuniversitetet och Cybergymnasiet.
Mats Ekholm, tidigare generaldirektör för Skolverket, uttalade:
- ”Jag tycker inte att det är bra när friskolorna tjänar pengar på barns och ungas nödvändiga utbildning.”
Han beklagar, att riksdagen överhuvud tillåtit friskolor.
Skolan, som skulle bli en spjutspets framåt, har blivit en spjutspets bakåt.
Klassamhället, 2/3-samhället, förstärks!
Det är hög tid för det demokratiska och solidariska skolsamhället att vakna!
= = = =

Följande finns att läsa i den senast antagna skollagen:
2. SKOLLAG 2010: 800
Inledande bestämmelser


Syftet med utbildningen inom skolväsendet
4 §. - I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.


Utformningen av utbildningen
5 §. Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokra-tiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solida-ritet mellan människor.


Lika tillgång till utbildning
8 §. Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska för-hållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av sär-skilda bestämmelser i denna lag.
  I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.


Likvärdig utbildning
9 §. Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas.
= = = =


Frågorna är många.
Uttalanden är många.
SKALL VI HA DET SÅ HÄR?
3. Forskare sågar fria valet

http://skolgranskning.aftonbladet.se/blogg/forskare-sagar-fria-valet/  

Skoldöden sprider sig i Sverige.
De senaste tio åren har hundratals kommunala skolor lagts ner.
Många elever känner sig pressade att byta skola, av rädsla för att bli kvar när kompisarna försvinner.
Enligt flera forskare har det fria valet lett till att skillnaderna ökar i den svenska skolan.
- Det fria skolvalet har skapat en ny typ av skolsegregation. Det som har hänt är, att föräldrarna till välmotiverade och högpresterande elever flyr vissa skolor och lämnar kvar de som är sämst rustade, säger Anders Jakobsson, docent vid lärarutbildningen vid Malmö högskola.
Och han är inte ensam om sin kritik.
Anders Trumberg, doktor vid Örebro universitet, menar också att det fria skolvalet främst utnyttjas av föräldrar med hög utbildning och bra inkomst. Men ofta är det mest rykten och känslor som spelar in när de väljer skola.
- Någonting är uppenbarligen fel när hundratals välfungerande skolor över hela landet tvingas lägga ner. Det känns som att politikerna satt en sten i rull-ning, som de inte riktigt kan eller vet hur de ska stoppa, säger han.
= = = =

4. Alla förlorar på ett fritt skolval
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/danielswedin/article17985947.ab


Det fria skolvalet bidrar till en skola, som allt hårdare sorterar barn.
Skolor med svagare elever väljs bort och uppdelningen bidrar till sämre resultat för de låg och medelpresterande eleverna.
Röken ligger fortfarande tjock efter att Pisa-undersökningens dom över svensk skola slog ner i slutet av förra året.
Skolforskarna pekar på att de sjunkande resultaten är en effekt av att skillnaderna mellan svenska skolor ökar.
Kort sagt:
Det fria skolvalet är
en viktig förklaring till skolraset.
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article17984524.ab


Det där vill politikerna inte höra och nu famlar man efter andra svar – särskilt på högerkanten.
Det där vill inte Moderaterna höra!
Tomas Tobé (M) stod i tv i veckan och ojade sig. Valfrihet är viktigare än jämlikhet, lät han förstå.
Borgerliga opinionsbildare snyftar och menar: ”Ska vi offra de flitiga barnen?”
= = = =


5. Valet utnyttjas
I projektet
”Den svenska ¬skolans nya geografi”
http://www.dn.se/debatt/skolvalet-anvands-for-att-undvika-underprivilegierade/  
visar forskare, hur skolvalet utnyttjas av över- och medelklassföräldrar för att deras barn ska slippa att träffa arbetar- och underklass.
– När man frågar föräldrar om skolval, så hänvisar de väldigt ofta till, att det är skolans kvalitet som är central, men analyserar man det här mer i detalj, så ser man, att det man menar med kvalitet ofta är skolans sammansättning av olika sociala grupper och olika etniska grupper, har professor Bo Malmberg sagt till Sveriges Radios Ekonyheter.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5456437


Och när de studiemotiverade eleverna lämnar händer något.
Elever med socioekonomiskt svag bakgrund får sämre chanser, men inte heller elever från mer välbeställda familjer lär sig mer – kunskapsnivån sjunker även för dem.

När uppdelningen mellan svaga och starka ökar, då sjunker resultaten för de låg- och medelpresterande eleverna.
Och som Pisa-undersökningen visade, så sjunker resultaten även för hög-presterande elever, trots att deras föräldrar valt att isolera dem i elitskolor.


Fattiga skiljs från rika
Så nu står vi här, med en skola som allt hårdare sorterar barn
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2010/12/08/forskare-skolval-ligger-bakom-pisa-tapp  
och en politikerkår som vägrar problematisera ett system, där fattiga skiljs från rika, högutbildade från lågutbildade, svenskar från invandrare.
Det duger inte längre.
Anser vi att resultatfallet är ett problem i svensk skola, måste vi orka prata om det fria skolvalet också.
= = = = =


6. Kunskapsras kopplas till skolvalet
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article17984524.ab  

En viktig orsak till Sveriges ras i Pisa-undersökningen är det fria skolvalet, eftersom det har gjort att lågpresterande klarar sig sämre, och att gapet ökar mellan "vinnar- och förlorarskolor", anser flera experter, som därför tycker, att skolvalet borde ses över.
– Vissa skolor har blivit förlorare i skolvalslotteriet. Avståndet mellan den bästa och sämsta skolan har fördubblats i naturvetenskap och tredubblats i läsning under 2000-talet, säger Anders Jakobsson, professor vid Malmö Högskola.
Både han och Magnus Oskarsson, lektor vid Mittuniversitetet och projektledare för Pisa i Sverige, menar att data pekar på att det fria skolvalet, och de ökande klyftor det lett till, är en viktig faktor för att förklara de sjunkande kunskaperna.
Den senaste Pisa-mätningen visar, att svenska elevers resultat försämrats kraftigt i matematik, naturvetenskap och läsning.
Sverige hade den största resultatförsämringen av alla länder, och ligger nu genomgående under OECD-snittet.
Många av de länder som är mest framgångsrika i Pisa-mätningarna har små skill-nader i resultat mellan de sämsta och de bästa eleverna.
Men i Sverige har kunskapsskillnaderna mellan olika skolor, den så kallade mellan-skolevariansen, ökat under 2000-talet, så att vi har fått högpresterande och låg-presterande skolor, enligt Anders Jakobsson.
– Många skolor har förlorat de mest ambitiösa eleverna på grund av skolvalet, och vår hypotes är att ambitionsnivån på undervisningen sänks, när de ambitiösa eleverna lämnar skolorna.
Tidigare var det små skillnader mellan svenska skolor, med en hög lägstanivå på eleverna, enligt Magnus Oskarsson.
– Nu ökar skillnaderna i resultat. Vi har tappat de ideal som fanns i den svenska skolan. Nu måste vi fråga oss vad vi kan göra för att motverka sorteringen och kompensera för bristerna i systemet.
= = = =

I en avhandling kan man läsa:
7. Skolval segregerar skolan mer än boendet
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2011/03/25/avhandling-skolval-segregerar-skolan-mer-boendet  

Rätten att fritt välja skola spär på segregationen i skolan mer än vad boendesegre-gationen gör. Det visar en ny avhandling.
– Det är lättare att byta skola än att flytta, kommenterar Anders Trumberg som har lagt fram en avhandling i kulturgeografi vid Örebro universitet.

Anders Trumberg har funnit, att på en del skolor i Örebro har andelen elever med utländsk bakgrund tredubblats mellan 1992 och 2004, så att andelen ligger på över 50 procent.
– Det bor elever med svensk bakgrund i närområdet, men de väljer skolor i andra bostadsområden, säger Anders Trumberg.
Hans slutsats är, att det fria skolvalet har lett till att elever med liknande etnisk, social och ekonomisk bakgrund samlas i särskilda skolor. När elever med svensk bakgrund flyttar från den skola som ligger närmast hemmet leder det också till att dessa skolor får mindre pengar och mindre möjligheter att upprätthålla kvaliteten.
– Jag får känslan att staten genom valfrihetsreformen har satt en sten i rullning som man inte kan stoppa, säger Anders Trumberg.
= = = =


8. ”Skolvalet används för att undvika underprivilegierade”
    http://www.dn.se/debatt/skolvalet-anvands-for-att-undvika-underprivilegierade/


Privilegierade väljer bort. Skolverkets rapport ”Likvärdig utbildning i svensk grundskola?” har slagit ner som en bomb i den svenska skoldebatten. I en ny studie i projektet ”Den svenska skolans nya geografi” visar vi, att de privilegierade grupperna utnyttjar skolvalet för att undvika kontakt med de underprivilegierade. Vi kan också visa, att boendesegregationen inte är den drivande kraften. Därför får Skolverkets rapport inte viftas bort av lobbyister för det fria skolvalet, skriver Bo Malmberg, Eva Andersson och John Östh.
   Enligt rapporten har klyftorna mellan skolorna ökat kraftigt samtidigt som elev-sammansättningen fått en ökande betydelse för elevernas resultat. De orsaker som Skolverket pekar på är en ökad sortering i kombination med kamrateffekter, och att lärarnas förväntningar på eleverna påverkas av elevsammansättningen.
Reaktionerna på rapporten visar en ökande desperation bland dem som ser det fria skolvalet som grunden för den egna skolpolitiken. Den svenska skolans problem får bero på vad som helst, bara inte på det fria skolvalet.

Skolministern har valt att skylla på invandringen:
De ökande klyftorna beror på att det kommer barn från länder utan fungerande skola.


Idén om det fria skolvalet lanserades för mer än femtio år sedan av ekonomen Milton Friedman. Det är intressant att notera, att Friedman presenterade förslaget samtidigt som amerikansk skolpolitik lades om i syfte att motverka skolsegregation; ett nödvändigt steg efter att Högsta domstolen hade slagit fast att det var illegitimt att utestänga elever på grund av etnisk bakgrund.
Att skolvalet utnyttjas av privilegierade grupper för att undvika kontakt med under-privilegierade grupper visas också av en ny studie, som vi genomfört inom ramen för projektet ”Den svenska skolans nya geografi”.
I denna studie, som nyligen publicerats i tidskriften ”Journal of Transport Geography”, analyserar vi hur långt högstadieelever i Sverige pendlar för att komma till skolan. När vi jämför elever som bor på samma ställe visar det sig att elever med högutbildade, svensk-födda, icke ensamstående, och icke socialbidragsberoende föräldrar är de som åker längst när de ska till skolan. Elever som tillhör synliga minoriteter, som har ensamstående föräldrar, föräldrar utan högre utbildning eller föräldrar med socialbidrag, är i större utsträckning hänvisade till den skola som ligger närmast hemmet. Skolvalet kan alltså framför allt utnyttjas av de mer privilegierade.
   Samtidigt visar vår studie, att privilegierade grupper framför allt utnyttjar skol-valet, när det finns ökad risk för närvaro av underprivilegierade grupper i den när-maste skolan. Skolpendlingsavstånden ökar nämligen när andelen elever från synliga minoriteter och andelen elever från familjer med socialbidrag ökar i närområdet. Däremot minskar skolpendlingsavstånden, när andelen barn med högutbildade familjer ökar i närområdet.
  Skolverkets rapport har visat, att de löften om förbättrade resultat som utlovades av bland annat Svensk Näringsliv och Timbro när skolvalet infördes inte infriats. I stället har klyftorna mellan skolor ökat och resultaten har försämrats. Det vår studie visar är, att i stället för att stimulera ökad kvalitet används skolpengssystemet i dag för att subventionera ökad skolsegregation.
Man frågar sig: Är detta verkligen ett effektivt sätt att använda skattepengar?

Men det är ju boendesegregation som leder till ökande skolsegregation invänder kanske någon. Detta resonemang bygger på resultaten från en enskild studie som fokuserar på utvecklingen under 1990-talet. De ökande klyftorna mellan skolor, som Skolverket pekar på, har dock framför allt vuxit fram efter år 2000 och under denna tid saknas det en tydlig koppling till boendesegregationen. Detta har vi kunnat visa genom att föra eleverna i grundskolans avgångsklasser till deras närmaste skola. Det visar sig då, att skillnaderna i betygsresultaten mellan dessa hypotetiska grann-skapsskolor inte ökar, trots att skillnaderna i resultat mellan de faktiska skolorna ökat kraftigt.
   Om boendesegregationen hade varit den drivande kraften, borde vi ha sett ökande resultatskillnader också i de hypotetiska grannskapsskolorna. Inte heller kan man som Björklund skylla på dåligt utbildade invandrarbarn. Den kraftiga ökningen i skillnader mellan skolor kvarstår nämligen även om barn från särskilt utsatta länder räknas bort.
   För tio år sedan utlovade Timbro, att det fria skolvalet skulle leda till snabba för-bättringar i svenska skolresultat, men i stället har resultaten försämrats och klyf-torna ökat. De som tjänat på det fria skolvalet är därför de företag, som i dag baserar sina vinster på skolpengen.
För dessa intressen är Skolverkets rapport ett hot.
Om det fria skolvalet skrotas, innebär det att friskolekoncernernas framtida börsvärde hotas.


Att dessa företag insett opinionsbildningens stora betydelse visas av att de systema-tiskt rekryterat inflytelserika personer från den politiska klassen till framträdande positioner, till exempel Miljöpartiets förra skolpolitiska talesperson Mikaela Valters-son och Socialdemokraternas före detta biträdande partisekreterare Stefan Stern.
I Sverige finns det en bred enighet om, att det krävs en välfungerande skola för att vi ska kunna möta framtidens utmaningar. Grundprincipen är också, att all undervis-ning oavsett ursprung eller skola skall vara likvärdig. Därför förtjänar Skolverkets rapport att ta på allvar och inte att viftas bort med argument utformade av lobby-ister för det fria skolvalet.

Bo Malmberg, professor Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet
Eva Andersson, docent, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet
John Östh, universitetslektor, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet
Projektet ”Den svenska skolans nya geografi” finansieras av Vetenskapsrådet
= = = =


9. ”Det svenska skolsystemet framstår som anarkistiskt”
    http://www.dn.se/nyheter/sverige/det-svenska-skolsystemet-framstar-som-anarkistiskt/


Experternas dom är entydig:
Det fria skolvalet är boven bakom att de svenska 15-åringarnas kunskaper faller.
”Det här är ett pris vi betalar”, säger professorn i pedagogik Tomas Englund.
Sverige har sämst utveckling av alla OECD-länder, den rika delen av världen.

De svaga eleverna halkar efter mest.
Det visar Pisa, en internationell studie av kunskaperna i matematik, naturvetenskap och läsförståelse, som släpptes i tisdags.


Rapporten slog ner som en bomb i den politiska debatten, där skolfrågan är glödhet inför valet 2014. Oppositionen håller utbildningsminister Jan Björklund (FP) ansvarig. Denne försvarar sig med att hans reformer ännu inte fått genomslag.
Problemet går dock djupare än så, enligt de experter DN talat med. Tomas Englund är professor i pedagogik vid Örebro universitet.
– Det är uppenbart att det fria skolvalet är boven. Skillnaderna mellan skolor har ökat väsentligt, det är det avgörande. Det är de lågpresterande eleverna, som fungerar allt sämre, och de finner vi på skolor, där föräldrarna är lågutbildade, säger Tomas Englund.

Magnus Oskarsson, lektor på Mittuniversitetet och svensk projektledare för Pisa-studien, bekräftar bilden.
– Det sker en sortering av eleverna, där de studiemotiverade hamnar på en skola och de omotiverade på en annan. Motverkar vi inte det, blir det väldigt svårt att vända utvecklingen, säger Oskarsson.

Enligt både Englund och Oskarsson får segregeringen effekten att de svagare eleverna sjunker allt längre ner.
– Ska man få upp de lågpresterande eleverna, så ska de gå i klasser, där det också finns högpresterande.
Så fungerade den sammanhållna svenska skolan, och därför låg vi bra till i slutet av 1990-talet, säger Tomas Englund.
Kunskapsraset sammanfaller med att det fria skolvalet slog igenom på allvar i början på 2000-talet.
Enligt Magnus Oskarsson har Sverige blivit extremt i internationell jämförelse.
– Sverige har fått ett skolsystem som för utomstående framstår som anarkistiskt. I de allra flesta andra länder knyts eleven till en viss skola, säger Oskarsson.

Ulf Fredriksson, docent på institutionen för pedagogisk didaktik på Stockholms universitet, beskriver hur läsförmågan påverkas negativt, när de svagare eleverna samlas.
– Vi får klasser, där ingen läser på fritiden och ingen pratar om läsning. Ingen kommer ens på tanken att jämnåriga skulle kunna läsa böcker.
Politiskt är frågan känslig, eftersom möjligheten att välja skola åt sina barn är populär. Tomas Englund efterlyser ändå en diskussion.
– Fortsätter utvecklingen så här, måste alla partier ställa sig frågan, om vi ska låta fria skolvalet ha den här effekten.
= = =


10. Fria skolvalet en motor i segregationen
http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2013/09/17/fria-skolvalet-motor-segregationen  

Tvärtemot vad som hävdas från politiskt håll är det inte boendesegregationen som ligger bakom de ökande klyftorna mellan skolor. Det är det fria skolvalet, hävdar forskaren Bo Malmberg.


Bo Malmberg och kollegorna Eva Andersson och John Östh skapade ”nya” skolor efter hur det skulle ha sett ut om alla elever valde en hypotetisk närmaste skola. Sedan jämfördes resultaten för grundskolans avgångselever på de hypotetiska skolorna med resultaten från de faktiska skolorna. Det visade sig, att det inte hade skett någon försämring av skolresultaten i de hypotetiska grannskapsskolorna efter år 2000, trots att skillnaderna hade ökat kraftigt mellan de faktiska skolorna.
- Det är inte boendesegregation som driver på processen med ökade skillnader. Det är också mycket som talar för att vi inte har sett slutet på segregationsprocessen. När en skola väl hamnat i den här trenden är den svår att bryta. När det är 20 procent synliga minoriteter är det kanske inte så många som väljer bort den. Men när det blir 30 eller 40 procent är det fler, säger Bo Malmberg, som är professor i kulturgeografi vid Stockholms universitet.
   I två andra studier har forskarna undersökt, vilka det är som använder sig av det fria skolvalet och vilka deras motiv är. Forskarna analyserade vilka elever, som reser längre till sin skola än vad som är normalt i området. Resultatet visar, att det främst är elever med högutbildade, självförsörjande och svenskfödda föräldrar som reser långt till skolan. Dessutom ökar benägenheten att pendla till en skola längre bort, om det finns många synliga minoriteter och socialbidragstagare i området. Slutsatsen är, att skolvalet utnyttjas av priviligierade grupper och att det i de flesta fall är ett negativt val.
Det är vanligare, att man väljer bort skolor som uppfattas som dåliga än att det sker ett medvetet letande efter skolor med bra kvalitet.
– När det fria skolvalet infördes, fanns en idé, att det skulle bli en sund konkurrens. De dåliga skolorna skulle väljas bort och de bra skulle bli kvar. Men våra studier visar, att det är sammansättningen av elever som styr valet. I de enkätunder-sökningar vi har gjort uppger många att kvalitet är ett avgörande skäl. Men när vi tittar närmare på vad kvalitet egentligen betyder handlar det ofta om skolans elev-sammansättning.


   För att bryta utvecklingen har Bo Malmberg två förslag:
- Det första är att i stället för enskilt belägna skolor skapa ”skolgallerior”, där det kan finnas flera olika utförare. Det skulle innebära, att eleverna inte blir fysiskt segregerade även om de går i skilda skolor.
- Det andra förslaget är, att ha kvar etableringsrätten för friskolor men att styra dem till socioekonomiskt utsatta bostadsområden. Det skulle innebära att resurssvaga elever, som oftast väljer skola efter närhetsprincipen, enklare skulle kunna välja friskolan – samtidigt som medelklassen, som redan visat sig vara villig att skol-pendla, kan fortsätta att göra det.

Än så länge har Bo Malmberg inte fått några reaktioner från politiker på sina förslag.
– Men segregationsfrågan är i alla fall uppe på agendan nu. Det har vi lyckats med.


Fakta om skolsegregation
Betydelsen av vilken skola en elev går i har ökat. Sedan slutet av 1990-talet har mellanskolsvariationen, det mått som används för att beskriva hur mycket snitt-betygen skiljer sig åt mellan olika skolor, fördubblats. 1998 kunde nio procent av variationen i elevers betygsresultat förklaras av att de gick på olika skolor, 2012 var den siffran 18 procent.
En del av de ökade resultatskillnaderna mellan skolor kan förklaras med avseende på elevernas bakgrund. En del kan förklaras med skiftande utbildningskvalitet. Men skolorna blir också mer segregerade utifrån dolda egenskaper, till exempel att studiemotiverade elever söker sig till skolor med andra studiemotiverade elever.
Källa: Skolverkets rapport Likvärdig utbildning i svensk grundskola?
= = = =


11. Friskolor sorterar bland elever
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2013/10/30/friskolor-sorterar-bland-elever  


Flera friskolor väljer medvetet bort besvärliga elever, avslöjar SVT:s Uppdrag Granskning.
– Jag är besviken och upprörd, säger utbildningsminister Jan Björklund i programmet.
Tanken med det fria skolvalet är, att alla elever ska ha lika stor möjlighet att komma in på den skola som de vill. Men systemet fungerar inte riktigt.
En ambitiös tolvårig flicka med bra betyg är betydligt mer välkommen i många friskolor än en tolvårig pojke med dåliga betyg. Det kan Uppdrag Granskning visa genom att använda två fiktiva barn och dold kamera.
Till exempel fick flickan direkt en plats i Milstensskolan, som tillhör friskoleföretaget Pysslingen, i Täby. Men den som sade sig vara pappa till pojken fick däremot höra av skolans rektor Karin Möller David, att det inte gick att ta emot fler elever nu.
Av omkring 50 tillfrågade skolor fick föräldern till flickan beskedet från 27 av dem, att hon får en plats eller fått höra, att det finns goda möjligheter. Men bara hälften av skolorna som var positiva till flickan vill ta emot pojken.
När Karin Möller David senare konfronterades gick hon till reträtt direkt:
– Jag gjorde helt fel. Det var ett felaktigt beslut och jag är jätteledsen för det.
Utbildningsminister Jan Björklund är upprörd:
– Jag är på rak svenska förbannad, det här är inte acceptabelt.
Han säger, att det inte är godtagbart att rektorer och skolor visar upp en attityd, där de vill välja elever.






RÄDDA VÅRA BARN!
RÄDDA FRAMTIDEN!
TA KRAFTTAG!
SKAPA EN NY SKOLA!


Regeringen Bildts proposition 1991/92:95 om valfrihet och fristående skolor beslutades den 9 juni 1992.
Beslutet var verkligen inte omtyckt av den som förstod konsekvenserna för barnfamiljerna, eleverna och den svenska skolan.
Beslutet var i min skolvärld ett mycket dåligt och olyckligt beslut.
Allt sedan beslutet har jag på olika sätt agerat och uppträtt för att visa mitt starka missnöje med det orättvisa beslutet.
Jag har skrivit insändare, debattinlägg och tidningsartiklar om det olyckliga och dåliga beslutet.
Jag har analyserat och i olika sammangang diskuterat och pekat på problemen med valfriheten och fristående skolor.


Efter allt vad som klargjorts om den svenska skolan på den senaste tiden kan vi alla hoppas
- att den nuvarande Höger-regeringen vaknar i sin blindhet och dövhet för de enorma problemen,
- att den kommande socialdemokratiska regeringen anger tydliga handlingslinjer för den svenska skolan,
- att den kommande socialdemokratiska regeringens mål blir, att så snart som möjligt skapa Europas bästa skola.


Här nedan följer en kort sammanställning av mina insatser för att klargöra en del av konsekvenserna av det olyckliga, bedrövliga, grovt felaktiga, förkastliga och skadliga beslutet, som togs av Höger-regeringen Bildt år 1992.
De uppkomna skolproblemen skrev, talade och pekade jag på redan vid beslutet år 1992.
Dagens skolproblem är en tydlig konsekvens av det djupt olyckliga beslutet år 1992.
Man frågar sig: Varför behövde vi uppleva att ha världens sämsta skola?


01. 1996-02-10; Min artikel på kultursidan i tidningen Norrländska Socialdemokraten (NSD)
Här nedan är inledningen till artikeln:
Utbildning på villovägar
Är skolan på rätt väg?
Redan inledningsvis svarar jag NEJ på den frågan.
Omfattande modern skolforskning och egna erfarenheter efter mer än 40 år som lärare och skolledare säger att flera väsentliga delar av skolans värdesystem är på fel väg. Mycket är starkt oroande i den utvecklingen.
Min åsikt om dagens skolpolitik är att den pågående gradvisa urvattningen av skolans grundfunktion kan bidra till att samhällsutvecklingen går mot det beryktade "2/3-samhället".
Det finns många skäl till den åsikten, men jag skall bl.a. och framför allt ange följande punkter:
1) Skolan har inte klarat jämlikhetsmålet;
2) Den politiska styrningen präglas av synen dels som en allmän medborgarskola dels som en urvalsskola;
3) Skolkulturen spelar en avgörande roll för utvecklingen av skolan;
4) Genomförandet av läroplanerna är inte ett informationsproblem utan är beroende av den beredskap för utveckling, som finns i den enskilda skolan;
5) Ett okritiskt överförande av näringslivets strategi till skolan, medför ett hot mot sådana värden som rättssäkerhet och demokrati.

Likvärdig utbildning
Principerna om ett enhetligt skolsystem och likvärdig utbildning har länge varit hörnstenar i skolpolitiken. Likvärdig utbildning innebär att alla elever oavsett bostadsort, socialt ursprung, kön, begåvning etc. skall ha tillgång till utbildning.
Detta innebär dock inte, att alla elever skall behandlas lika utan elever med speciella behov skall behandlas olika i syfte att större jämlikhet finns vid utbildningens slut. Likvärdigheten är således inte bara en fråga om "lika möjligheter" utan om generell "jämlikhet".
En forskningsrapport, där man följt mer än 4000 elever under de obligatoriska skolåren visar, att skolan inte klarat den skolpolitiska målsättningen om skolan som ett jämlikhetsskapande instrument. Skolans organisation och elevernas fria val i grundskolan har återskapat något, som liknar det gamla parallellskolesystemet. Grundskolan blir en urvalsskola.
= = = =
02. 1997-02-05; Mitt brev till Socialdemokraterna, Partistyrelsen, Stockholm, (10 sidor)
Här är inledningen av brevet:
Om skolan.
Vår svenska skola är i kris!
Vi har långt ifrån en jämlik och likvärdig skola!
I vissa grundläggande avseenden har det inte skett några förändringar/förbättringar av skolan allt sedan enhetsskolan
genomfördes på 1950-talet.
Skolan är inte ”en skola för alla” - alla målformuleringar och uttalanden till trots.
Än mindre har vi Europas bästa skola.
Skolsituationen för många elever försämras allt eftersom.
Skolan är inte heller ”en spjutspets in i framtiden” för ett stort antal elever - snarare tvärtom!

Jag är mycket bekymrad och djupt oroad över utvecklingen eller snarare bristen på utveckling av skolan, vad gäller grundskolan men även vad gäller gymnasieskolan.
Jag är djupt oroad
- som aktiv socialdemokrat sedan lång tid tillbaka,
- som erfaren skolmänniska med mer än 15 års erfarenhet som lärare och 25 år som skolledare,
- med erfarenhet från fackligt arbete under mer än 40 år,
- över utvecklingen trots angivna viktiga målsättningar i alla de åtta läroplaner jag arbetat med.

Som socialdemokrat är jag förvånad, bekymrad och frågande över att partiet inte ser (eller i värsta fall inte vill se) och tar till sig den mängd av olika signaler i samhällsutvecklingen och i detta fall i skolan, som innebär ett svek mot rörelsens ideologi och värderingar, ett svek mot "arbetarrörelsens barn".
Vi tillhör arbetarepartiet socialdemokraterna!
Och vi skådar med öppna (medvetna?) ögon in i ett förödande framtida 2/3-samhälle!

Bland de många frågor jag ställer mig finns:
- Varför har inte mina partikamrater sett den för "rörelsens barn" djupt oroande utvecklingen/det djupt oroande skeendet, som pågått i skolan?
- Varför ser inte mina partikamrater den tydliga negativa och för framtiden förödande utvecklingen i och med skolan?
- Varför ser inte mina partikamrater hur det är med skolan idag?
- Och om man sett, erfarit och förstått vad som sker, varför gör man inget åt bristerna?

Jag måste i sanningens namn säga, att det inte är brist på tecken, signaler och rapporter om den negativa, ja näst intill katastrofala utvecklingen.
Men jag saknar verkningsfulla ingripanden och handling från mina partiföreträdare!
Det skall sägas, att det inte enbart handlar om fler resurser till skolan.
Det handlar om åtgärder både på kort och lång sikt.
Det handlar om åtgärder/insatser som uppfyller skollagens portalparagraf och säkerställer den grundläggande värdegrunden om likvärdig utbildning och en jämlik skola!
Det får väl ändå inte bli så, att vi står vid sidan av skeendet och konstaterar svåra förhållanden men inte förmår göra något eller eventuellt ingriper först då det är verklig kris (så som vi nu konstaterar i fråga om äldrevården!).
Då, om inte redan tidigare har vi förlorat en skolgeneration!
Och det är "våra barn" som drabbas!

Jag har tagit del av det centrala partiprogrammet rörande utbildningen, nämligen kapitel 3 "Sverige - en nation i arbete och utbildning på väg mot ekologisk balans". Där står det i avsnitt 3:1 bland annat: "Utbildningspolitiken har varit utomordentligt framgångsrik. Den har dessutom utjämnat klassklyftor som i få andra länder. Det var i skolsalarna som den svenska jämlikheten grundlades. Men vi ser nu hur nya klass-klyftor öppnar sig. De faktiska möjligheterna till utbildning är alltjämt ojämnt fördelade. (Min markering.) Därför är vi nu beredda att ta nästa språng, att höja ambitionsnivån ytterligare. Vi vill satsa stort och brett, på alla nivåer. Insatserna kommer att beröra hundratusentals svenskar. Denna satsning är nödvändig av tre grundläggande skäl:
- För jämlikhetens och demokratins skull ...
- För utvecklingens och tillväxtens skull ...
- För trygghetens och valfrihetens skull ...

Till detta vill jag säga, att vad hjälper det med stolta deklarationer, om verkligheten inte blir som vi vill och framför allt om vi bl.a. tillåter att marknaden och dess idéer får styra utvecklingen i skolan!
Det kan även förtjäna att erinras om vad den tidigare skolministern Göran Persson sagt i frågan om en likvärdig skola: ”Skolan kan i absolut mening aldrig bli en kommunal angelägenhet dels därför att den är underställd en pliktlag, dels därför att det är en nationell angelägenhet att vi har en skola som grundas på principen om likvärdighet. Denna princip kan bara upprätthållas genom att vi har tydliga statliga mål för utbildningen, parat med en utvärdering och uppföljning av hur kommunerna reellt hanterar dessa mål. Principen om likvärdighet gäller alltså i högsta grad fortfarande som huvuduppgift för skolan.”

Jag har under det gångna året i tidningen Norrländska Socialdemokraten (NSD) skrivit artiklar om skolan och dess innehåll. Jag har skickat mina artiklar och ett följebrev till för skolan ansvarigt statsråd Ylva Johansson. I sitt svar till mig skriver hon bl.a.. "Jag delar din oro över tendenser till ökad segregering och ser mycket allvarligt på de rapporter och utredningar som redogör för effekterna av de stora ekonomiska nedskärningar som drabbat skolan.
- I socialdemokratisk politik har alltid skolan varit en av hörnstenarna. Som grund för både den enskilde individen och demokratins utveckling är den högt prioriterad i partiets programförklaring."

Skolan är den mest motsägelsefulla och komplexa organisationen i hela samhället. Detta medför i sin tur att skolan kräver speciell beskrivning, speciell analys och speciella överväganden.
Den som eventuellt tror att analyser, slutsatser och ekonomiska överväganden kan hämtas från t.ex. näringslivet, den misstar sig grovt! Den begår övergrepp mot skolan!

Jag är djupt oroad över tanken att mina partikamrater inte ser, vill se eller i värsta fall inte förstår hur situationen är! Den fråga jag ställer mig är: Varför sker ingen nödvändig grundläggande politisk analys av förhållandena? En analys som måste finnas som grund för de rätta ställningstagandena och besluten. Situationen drabbar i första hand "rörelsens barn" !
= = = =
Därefter några artiklar:
03. 1998-08-29 Debattartikel av Widar Andersson i Aftonbladet

RUBRIK: Med friskolor slipper vi de dåliga skolorna
”Kunskapsproduktion i ett växande samhälle kan inte stoppas in i den gamla ordningens fyrkanter och hierarkier. -
  Friskolorna är ett av de allra tydligaste tecknen på den tillväxt och förnyelse som allt mer påverkar och formar vårt samhälle. Allt fler människor vill starta, driva, arbeta och studera i en friskola. –
  Reportagen inramas av skribenten Margareta Nordlins något bisarra verklighetsuppfattning. I hennes värld är det ”fel” att föräldrar väljer skolor som de anser hålla häögre och/eller annorlunda kvalitéer. -
  Jag är en folkrörelsemänniska. Centralt fattade beslut har aldrig imponerat på mig bara för att de är bestämda ovanifrån. Jag är inte rädd för människors valfrihet och självständighet och jag har många gånger krigat för enskilda människor och för det egna tänkandets plats i poilitik och samhälle.-
  Med bl.a. friskolornas hjälp etableras nu på många håll ett jämförande tryck på konventionella skolor vilka kanske alltför länge tagit elevtillströmningen för given. Med friskolornas hjälp kan medborgarna nu frigöra sig från beroendet av undermåliga skolor och från det slags perverterade solidaritet med överhetens beslut som Margareta Norlin bjuder i sitt mostånd mot valfrihet och självtänkande.”
= = = =
04. 1998-10-21 Min svarsartikel till Widar Andersson på debattsidan i Aftonbladet
RUBRIK: Läs på bättre om skolan!
”Det är chockerande att läsa vad den upplyfte socialdemokraten Widar Andersson skriver i Aftonbladet. Jag är bedrövad över att såna värderingar finns nära partiets centrum!
Widar A. saknar både verklighetsförankring och långt perspektiv på skolans utveckling: vi har inga dåliga skolor – bara skolor med olika förutsättningar, problem, svårigheter och möjligheter att lösa dem.
Friskolor kan bidra till återinförandet av klasskolor och vi ska inte ersätta vår ”skola för alla” med en ”skola för några”!
Vi ska naturligtvis alltid utvärdera och fortsätta att förbättra och utveckla skolan. Det är nämligen en grundläggande ideologisk skillnad mellan oss som värnar om de svaga i samhället och deras skolgång och de som värnar om elitens skola.

Med stort motstånd från de etablerade i samhället startade i början av 1950-talet byggandet av grundskolan – en reform som betytt mycket för arbetarrörelsen och dess barn. Jag var då med som lärare och såg den tidigare urvalsskolan ersättas med en skola för alla. Plånboken skulle inte avgöra studiemöjligheterna.
Att som Widar Andersson försöka motivera möjligheten till val av skola med termer som frihet och jämlikhet och i sammanhanget föra in ordet statssocialism är att helt tappa fotfästet och visa bristande kunskap om kärnan i grundskolan.

Därför Widar: studera och analysera noggrant grunden till vår stora och viktiga jämlikhetsreform/skolreform. Läs Åke Islings böcker om Det pedagogiska arvet! Läs sedan Skolverkets rapporter och aktuell skolforskning av Torsten Husén, Mats Ekholm, Gunnar Berg, Bert Stålhammar, Gerhard Arfwedson med flera! Ta del av de senaste årens reportage och debatter! Studera noga regeringens Utvecklingsplan 1996/97:112!
Återkom sedan med en debattartikel som har sin grund i tanken att skolan ska vara bra för alla, inte bara för de utvalda!
C G Carlsson, pensionerad rektor i grundskolan”
= = = =
05. 2001-03-30 Min debattartikel i Dala-Demokraten
RUBRIK: Återgången till parallellskolesystem
Ett enigt riksdagsbeslut 1962 gav oss den obligatoriska, sammanhållna nioåriga grundskolan – en viktig jämlik-hets- och demokratireform. Den ersatte folkskolan, fortsättningsskolan, den högre folkskolan, den kommunala mellanskolan och realskolan samt den kommunala flickskolan och den praktiska mellanskolan.
Parallellskolesystemet försvann. Utbildningschanserna och därmed livschanserna för alla ungdomar skulle öka. En gemensam referensram för samhällets demokratiska omdaning skapades. I skollagens portalparagraf sägs även idag, att utbildningen skall vara likvärdig och att alla skall ha lika tillgång till utbildning. Den likvärdiga utbildningen innebär i sin tur, att undervisningen skall utformas och skolans resurser fördelas med hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov.
   Det grundläggande med ”en sammanhållen skola för alla” är den sociala aspekten. Skolgången skall skapa närmare kontakter än vad som är möjligt utanför skolan. Om man tidigt avskiljer vissa elever till elitutbildning, under det att andra hänvisas till mindre kvalificerad utbildning, skapas en liten, gemensam bas för medborgarna. Är basen inte tillräckligt stor, minskar det system av gemensamma erfarenheter och föreställningar som människor behöver vid sina kontakter. Ju mer specialiserat samhället blir – inte minst i yrkesavseende – desto svårare blir dessa kontakter, om man inte samtidigt stärker det gemensamma, allmänbildande referenssystem som behövs vid kontakter. Tolerans, empati och inlevelse utvecklas bäst i en tidig, bestående och ömsesidig kommunikation mellan människor. I den gemensamma skolan finns rika och fattiga, svenskar och nyanlända, barn med svårigheter och barn med framgångsrika föräldrar.
Grundskolan genomfördes då kravet på lika tillgång till utbildning inte kunde förverkligas i ett system med två slags skolor, det s.k. parallellskolesystemet. Att systemet var ett arv från klassamhället, märktes i den sociala skiktningen. Det selektiva systemet ger dels personliga frustrationer hos dem som utestängs eller misslyckas, dels förlorat begåvnings-kapital för samhället. Teoretiska begåvningar väljs ut genom inbyggda sociala sorteringsmekanismer. Svensk forskning om ”begåvningsreserven” har förstärkt argumenten för demokratiseringen av utbildningsväsendet: Det är få arbetarbarn på högskolorna och universiteten. Studerande till högre utbildning kan rekryteras från ett bredare spektrum.
En jämförelse visar, att tidigt urval genom prov och betyg, blir ett urval efter social bakgrund. De som inte kan hävda sig är framför allt ungdomar som kommer från hem, där de försummats eller inte fått det stöd som stärker utbildningsmedvetenheten samt från hem utan eller med liten studietradition. De misslyckas tidigt och vägrar delta i kapplöpningen om betyg för att skapa en god position i kön av arbetssökande. Skolk, vandalism och sammanbrott av klassrumsdisciplinen är symptom på några av de problem som uppstår.
   Vi är snabbt på väg tillbaka till parallellskoleutbildning. De negativa delar vi skulle ta bort ur utbildningssamhället blir nu accepterade - medvetet eller omedvetet. Det handlar om: de fristående skolorna, ägda av vinstdrivande aktiebolag eller entreprenörer, och skolorna för de övriga, de kommunala skolorna. Vi får en skola ”för dem som tar för sig”, och den andra skolan ”för dem som inte kan ta för sig, hävda sig”. ”En skola för de rika” och ”en skola för de andra” - ett selekterande, segregerande, ojämlikt och socialt sorteringssystem. Tillspetsat kan man säga, att vi får fristående skolor för den kulturella och ekonomiska eliten i samhället, medan de som inte kan välja finns i de kommunala skolorna. Fristående skolor kan säga nej till elever med särskilda stödbehov – även handikappade, flyktingbarn eller krigsskadade barn.
   En ledande svensk skolpolitiker, tillika akademisk lärare, beskriver den sammanhållna skolan som det största hotet mot svenskt bildningsväsende. Han menar, att skolan främst skall tillgodose de begåvade, dvs. de läsbegåvade. Dessa bör tidigt skiljas från övriga elever för att inte hindras i sin läsutveckling. En skolas värde är främst, hur effektivt det undervisas. Detta är en slående beskrivning av återgången till det tidigare existerande, segregerande parallellskolesystemet. Ledande företrädare för fristående skolor säger: ”Med fristående skolor slipper vi de dåliga skolorna. – Med friskolornas hjälp kan medborgarna frigöra sig från beroendet av undermåliga skolor och från perverterad solidaritet med överhetens beslut.” Dessa synsätt är förstås fjärran från kärnan i grundskolereformen!
Hoten mot vår gemensamma, sammanhållna skola kommer från allt flera håll. Nu senast har Friskolekommittén i sitt slutbetänkande funnit, att fristående skolor skall få drivas som skattefinansierade, privatägda aktiebolag och med vinstintresse. ESO-rapporten drar slutsatsen, att fristående skolor förbättrar utbildningen i kommunala skolor. Det är hårresande, upprörande och fräcka slutsatser som numera dras! När skall vi få en seriös jämlikhetsdebatt om ”en skola för alla elever”?
   Vad händer om offentliga resurser förs över till privata bolag? Skolpengen förvandlas till vinster för investerare från näringslivet. Russinen plockas ur kakan! Eftersom vi finansierar skolan gemensamt, skall den inte ha som syfte att generera vinster till aktieägare. Där finns ingen pedagogisk idé. Vi har exempel på företag som Vittra, Pysslingen, Baggium, Kunskapsskolan, AMU-gruppen, Folkuniversitetet och Cybergymnasiet. Mats Ekholm, vår nye generaldirektör för Skolverket, säger: ”Jag tycker inte att det är bra när friskolorna tjänar pengar på barns och ungas nödvändiga utbildning.” Han beklagar, att riksdagen överhuvud tillåtit friskolor.
Frågan är: Vem skall skapa vår framtida trygghet? Demokratiskt valda organ eller aktiebolagsstyrelser? Skolan, som skulle bli en spjutspets framåt, har blivit en spjutspets bakåt. Klassamhället, 2/3-samhället, förstärks! Det är hög tid för det demokratiska och solidariska skolsamhället att vakna!
/C G Carlsson, skoldebattör
= = = =
Under den senaste tiden har debatten och inläggen intensifierats, beroende på allt som hänt i skolans värld: JB-skandalen, Carema-skandalen, Skolverkets rapporter, Skolinspektionens rapporter m.m.
Här nedan finns några få av mina många, många blogg-inlägg om skolan och välfärden.


Klicka på länken för att läsa blogg-inlägget!
06. Att bry sig om varandra

http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=62479  
18 november 2013 15:20
Det finns ord som låser tankarna
Om mångfald
Om valfrihet
Enligt Wikipedia innebär valfrihet, att man själv kan välja hur man ska handla.
Valfrihet är fri från tvång och omständigheter, som begränsar handlingsalternativen, heter det.
Men det handlar egentligen inte om valfrihet, när man idag talar om mångfald.
Det handlar ju främst om privatisering av den offentliga sektorn.
Det är ju – de privilegierades åsikt – att ingenting gemensamt är viktigt.
Det privata skall i huvudsak gälla i alla sammanhang.
Varför får ett enda ord ”valfrihet” styra det samhälle som skall gälla?
Varför blir människor ”låsta” i sitt tänkande?
Valfrihet finns och skall finnas och har alltid funnits: Men det skall vara i rätt sammanhang!
Det skall inte vara i sammanhang, där människan är förloraren!
Det skall inte bli den svaga människan, som blir förloraren.
Och detta gäller i de flesta fall i fråga om vår välfärd – vård, omsorg och skola!
= = = =
07. Skolan och skandalerna

http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=62236  
3 november 2013 13:14
Vågar ingen stå upp för eleverna?
Vågar inget politiskt parti sätta
STOPP FÖR SKOLANS STÄNDIGA FÖRSÄMRING?
Vågar inget politiskt parti stå upp mot förstörelsen av skolan?
Vågar ingen värna om framtiden?
Vågar ingen värna om skolan, som den viktiga delen av välfärden?
Vågar ingen värna om samhället?
Är det verkligen inte tillräckligt nu?
Räcker det inte med skandaler, bluff, eländen?
Är det inte nog fiffel med skattepengar?
Skall skattepengar bli miljardvinster i skatteparadis?
Borde inte ansvariga människor ta sitt förnuft till fånga?
När vaknar samhället?
Det är ju helt sjukt det svenska skolsamhället
Nu bör väl förståndet vakna hos alla – inte minst hos politikerna
Vi bör inte vänta ytterligare
= = = =
08. Var ärlig
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=62130  

26 oktober 2013 18:02
Vi är nu många, som inser, att den svenska skolan är i ett katastrofalt läge
Vi har inte den skola som alla tror sig ha
Vi har en segregerad skola
Vet alla verkligen vad segregering innebär?
Vi har inte en gemensam skola för alla
Vet alla vad en gemensam skola för alla innebär?
Vi har inte en jämlik skola för alla
Vet alla vad en jämlik skolaför alla innebär?
Vi har inte en rättvis skola för alla
Vet alla vad en rättvis skola för alla innebär?
Vi har inte en sammanhållen skola för alla elever
Vet alla vad en sammanhållen skola för alla elever innebär
Man säger, att valfrihet är viktigt
Frågan är bara: Vilken valfrihet talar man om?
Skall valfrihet vara, att man inte skall vara med alla människor i det egna bostadsområdet?
Det finns förvisso viktig valfrihet även i skolan
Men det gäller att tala om den rätta valfriheten
Programmet ”Uppdrag granskning” har i två program behandlat frågan om fristående skolor
I inledningen av programmet heter det:
”Vi hade en gång i Sverige en skola för alla.
Det är ett politiskt misslyckande och de kan inte klara av det på något sätt.”






Slöseri med skattepengar
Förstörd välfärd

Varför sker slöseriet?
Skall demokratin urholkas?
För vem gäller friheten?
Vem får frihet att välja?
Den som kan eller orkar väljer
- den som inte kan eller inte orkar blir utan
Skall egoismen frodas?


Människor luras
Vår gemensamma välfärd är inte dålig
Bara de osakliga säger så
Vi behöver ingen uppdelning av välfärden
Vi behöver inte företag, som tar välfärd från kommunen
Vi behöver inga företag eller bolag inom vård och omsorg
Vi behöver inga företag eller bolag inom skolan

 

Varför säger man, att kommunal vård och omsorg är dålig?
Varför heter det, att den kommunala skolan är dålig?
Varför måste företag inom vård och omsorg skapas?
Varför måste fristående skolor skapas?
Varför denna onödiga uppdelning av samhället?

Uppdelningen av samhället ökar kostnaderna
Skattebetalarna förlorar
Det behövs verkligen ingen uppdelning av välfärden
Det finns inga skäl till att ha företag eller bolag inom välfärden
Det behövs inga fristående skolföretag eller skolbolag
Det behövs inga fristående vårdföretag eller vårdbolag

 

Vi vill inte ha segregering
Alla säger sig vara emot segregering
Det segregerade samhället skapas ju genom uppdelningen - det gäller uppdelningen med företag inom vård, omsorg och skola
Vi skall inte ha välfärd genom företag eller bolag
Uppdelningen av samhället är ju självklart dåligt

Företags och privata aktörers användning av skattepengar inom vård, omsorg och skola är hemligt - inte offentlig
Skall det smusslas med skattepengar?
Skattepengarnas användning skall tydligt anges i alla sammanhang
Företags och privata aktörers hantering av skattepengar inom välfärden skall vara offentlig

 

Skattepengar mörkas i företags och privat verksamhet
Varför får vi inte se, hur skattepengar används i fristående skolor?
Varför är skattepengars användning hemlig i företag och bolag inom välfärden?
Skattepengar i företag och privat verksamhet skall alltid kunna granskas
Vi vet ju, att korruption i företags verksamhet sker med skattepengar

Förskräckliga bedrägerier:
- Skattepengar för friskolor går till skatteparadis i Lichtenstein
- JB-koncernens misshushållning av skattepengar är väl nog?
- Carema-affärerna med skattepengar är förskräckliga

 

Skattepengar skall inte gå till riskkapitalbolag
Skattepengar skall enbart gå till gemensam, kommunal vård, omsorg och skola

Tänk på den uppenbara dubbleringen, den onödiga fördyringen som uppkommer genom
- dubbla lokaler,
- dubbelt antal lärare i många fall,
- dubbla skolmåltidskök,
- dubbel skoladministration,
- dubbel elevvårdspersonal,
- dubbla skolbibliotek
- dubbel skolpersonal av vaktmästare, lokalvårdare m.fl.,
m.m., m.m.

 

Därtill kommer:
Ungdomsarbetslösheten skapar den dåliga svenska skolan
Ungdomsarbetslösheten är mer än 25 %
Vi har bland Europas högsta ungdomsarbetslöshet
Vi har Europas sämsta skola
Sverige måste få EU-bidrag för att klara en normal svensk välfärd!

Nu är det tydligt bevisat:
DEN SVENSKA SKOLAN ÄR I ETT BEDRÖVLIGT SKICK!
Men: Inga åtgärder vidtas för att rädda vår framtid!

 

Politiker måste nu rädda och tydligt förändra förhållandena inom skolan!
Bolagisering och privatisering av skolan måste helt upphöra!
Uppdelningen av skolan på företag och offentlig verksamhet måste helt upphöra!
Man får en tydlig känsla av att man inte ”vågar” ta itu med de uppenbart felaktiga, skadliga och dyra förhållandena i samhället.
Frågan är ”Varför”?
Hur många ytterligare misstag och hur mycket slöseri med skattepengar behövs för att övertyga ”den förlamade och fega människan” om att utvecklingen är i det närmaste katastrofal?

Vi har ju nu bl.a. sett, läst och hört om
- en tydlig segregering av samhället,
- skattepengar till skatteparadis,
- stora konkurser som drabbar eleverna,
- JB-konkursen som drabbade 10000 elever,
- mycket dåliga skolresultat enligt den senaste Pisa-undersökningen,
- en mycket, mycket hög ungdomsarbetslöshet,
- en arbetslöshet större än 25 % på grund av en dålig skola.

Skattepengarna inom VÄLFÄRDSOMRÅDET SKOLAN skall gå till den gemensamma, jämlika, rättvisa och socialt sammanhållna skolan.


Sverige skall inte ha skolor ägda av företag eller privatpersoner!
SÄG IFRÅN!


Uttala nu tydligt: NU ÄR DET NOG!






Det finns ord som låser tankarna

 

Om mångfald

Om valfrihet

Enligt Wikipedia innebär valfrihet, att man själv kan välja hur man ska handla.

Valfrihet är fri från tvång och omständigheter, som begränsar handlingsalternativen, heter det.

 

Men det handlar egentligen inte om valfrihet, när man idag talar om mångfald

Det handlar ju främst om privatisering av den offentliga sektorn

Det är ju – de privilegierades åsikt – att ingenting gemensamt är viktigt

Det privata skall i huvudsak gälla i alla sammanhang

 

Varför får ett enda ord ”valfrihet” styra det samhälle som skall gälla?

Varför blir människor ”låsta” i sitt tänkande?

Valfrihet finns och skall finnas och har alltid funnits: Men det skall vara i rätt sammanhang!

Det skall inte vara i sammanhang, där människan är förloraren!

Det skall inte bli den svaga människan, som blir förloraren

Och detta gäller i de flesta fall i fråga om vår välfärd – vård, omsorg och skola!

 

Att det sedan ”blir som det blir” i många, många tydliga fall – det är inte så noga – tycks man mena

Men det är ”den lilla människan”, som är förloraren i det egoistiska samhället

Det är den sjuka och svaga människan som är förloraren

Det är ”den som inte tar för sig”, som är förloraren

Det är den som inte orkar eller förmår att tala för sig, som är förloraren

Och vinnaren bryr sig - som alltid - bara om sig själv

 

Valfrihet har blivit ett floskel-ord, som fått ”ta över” argumenten – sakligheten

Många människors behov och tillstånd hamnar i sista hand

Och ”vanligt folk” vågar inte säga ifrån

 

Sakligheten har kommit på undantag

Mängder, ja, mängder av bevis i form av händelser och skeenden i verkligheten har satts åt sidan

Varför räcker det inte med alla skandaler, bedrägerier, ”stölder” i valfrihetssammanhang?

Varför får inte ens alla elever komma i första hand i fråga om skolan?

Varför tar ordet ”valfrihet” över?

Varför argumenterar människor mot verkligheten?

 

Varför får vi ett sådant samhälle?

Varför blir det ibland en majoritet av dem som bara tänker på sig själva?

Varför blir människan sådan?

Vill alla egentligen ha ett sådant samhälle?

Är det ett bra samhälle då?

 

Jag tycker, att det räcker nu!
Vi är många som tycker att det räcker!

Borde egentligen inte alla människor tycka att detta räcker?

Våga!

Varför är det inte självklart?

Våga att stå upp och säg tydligt ifrån!

Mängder, ja, mängder av bevis i form av händelser och skeenden i verkligheten har

Det finns som sagt många sammanhang, där valfriheten fått avgöra, trots att det är eller blir fel.

Här nedan är några få av många, många exempel.

Här är länkarna:

 

* Lagen om valfrihetssystem inom vård och omsorg (LOV)

http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/insatserfortillvaxt/flerochvaxandeforetag/

halsavardochomsorg/lagenomvalfrihetlov.4.21099e4211fdba8c87b800017768.html

LOV - lag om valfrihetssystem - öppnar nya affärsmöjligheter för dig som driver eller som planerar att starta en verksamhet inom service, vård eller omsorg.

= = = =

* Rapport 2012:2

   Effekter av valfrihet inom hälso- och sjukvård – en kartläggning av kunskapsläget

http://www.vardanalys.se/Global/Rapporter%20pdf-filer/2012/R2_2012_Effekter_av_valfrihet.pdf

2012-03 av Ulrika Winblad, David Isaksson, Patrik Bergman

= = =

* Vi vill inte alltid ha valfrihet 

www.unt.se/debatt/vi-vill-inte-alltid-ha-valfrihet-2586661.aspx

UNT Debatt, 2013-09-13

Man kan inte utan vidare anta att människor vill ha valfrihet. Det finns situationer då människor absolut inte vill ha den. Det skriver Karin Enflo, först ut i en ny artikelserie.

= = =

* Värna om välfärden

http://dagbladet.se/insandare/1.6476824-varna-om-valfarden 

Dagbladet, 2013-11-12

= = =

* Vems valfrihet?

http://www.etc.se/kronika/vems-valfrihet 

ETC, 2013-11-10

= = =

* Fria skolvalet orsak till elevers försämrade resultat

http://www.skolporten.se/nyheter/fria-skolvalet-orsak-till-svenska-elevers-forsamrade-resultat/ 

Skolporten, 2012-10-12 av Moa Duvarci Engman

= = =

* Det fria skolvalet ökar klyftor mellan skolor

http://www.vr.se/franvetenskapsradet/konferenserochseminarier/

konferenserochseminarier/resultatdialog/medverkandeprojekt/

medverkandeprojekt2013/detfriaskolvaletokarklyftormellanskolor.5.49e6aaba

13ef4cb96234717.html 

Vetenskapsrådet, 2013-09-18

= = =

* Fria skolvalet en motor i segregationen.

http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2013/09/17/fria-skolvalet-motor-segregationen 

Från Pedagogiska magasinet 2013-09-17 kl.13:22 .

= = =

* Valfriheten har sänkt kvaliteten i skolan

http://www.lr.se/lararnasriksforbund/opinionochdebatt/debattartiklar/arkiv/

valfrihetenharsanktkvaliteteniskolan.5.55a3cce312c2c08e594800028181.html 

Lärarnas Riksförbund, Sidan senast uppdaterad: 2010-12-16 kl.12.06

= = =

OCH ETT MÄRKLIGT INLÄGG TILL ATT KOMMA FRÅN SKOL-MAJOREN:

* Björklund: Valfrihet kan förstärka segregation

http://www.svt.se/nyheter/just-nu-bjorklund-och-sjostedt-i-debatt-om-skolan 

SVT, 2 maj 2013 kl. 21:07 

= = =

* Reinfeldt mörkar ökade klyftor

http://www.nsd.se/opinion/reinfeldt-morkar-okade-klyftor-8008033.aspx 

NSD Ledare, 2013-11-17

= = =

* Folkkampanj för gemensam välfärd

http://valfardskampanjen.se/ 

2013-11-18

- Folkkampanjen i Göteborg kokar av energi!

http://valfardskampanjen.se/goteborg/folkkampanjen-i-goteborg-kokar-av-energi/ 

av Nina Magnusson 14 Nov. 2013 

- Umeå: En kram för välfärden

http://valfardskampanjen.se/manifestation/umea-en-kram-for-valfarden/ 

av Ida Linander 11 nov. 2013

- Konstruktivt stormöte i Uppsala

http://valfardskampanjen.se/okategoriserat/konstruktivt-stormote-i-uppsala/ 

av Joakim Medin 8 nov. 2013 

- Slaget om vinsten 23 November

http://valfardskampanjen.se/stockholm/slaget-om-vinsten-23-november/

av Theo 8 nov. 2013

- Riskkapitalistsafari från Stureplan till Blasieholmen onsdag 20 november

http://valfardskampanjen.se/stockholm/riskkapitalistsafari-fran-stureplan-till-blasieholmen-onsdag-20-november/ 

av Arne Johansson 31 okt. 2013 

- Att välja skola på det som kommit att bli en skolmarknad

http://valfardskampanjen.se/nationellt/att-valja-skola-pa-det-som-kommit-att-bli-en-skolmarknad/ 

av Nina Magnusson 29 okt. 2013

= = =

AVSLUTNINGSVIS:

Det finns ungefär 1 320 000 resultat på Google om ”valfrihet”

Det finns ungefär 828 000 resultat på Google om ”friskola”

Det finns ungefär 149 000 resultat på Google om ”Det fria skolvalet”






Vågar ingen stå upp för eleverna?
Vågar inget politiskt parti sätta

  STOPP FÖR SKOLANS STÄNDIGA FÖRSÄMRING?
Vågar inget politiskt parti stå upp mot förstörelsen av skolan?
Vågar ingen värna om framtiden?
Vågar ingen värna om skolan, som den viktiga delen av välfärden?
Vågar ingen värna om samhället?

 

Är det verkligen inte tillräckligt nu?
Räcker det inte med skandaler, bluff, eländen?
Är det inte nog fiffel med skattepengar?
Skall skattepengar bli miljardvinster i skatteparadis?
Borde inte ansvariga människor ta sitt förnuft till fånga?

När vaknar samhället?
Det är ju helt sjukt det svenska skolsamhället
Nu bör väl förståndet vakna hos alla – inte minst hos politikerna
Vi bör inte vänta ytterligare
Det måste ske en tydlig förändring
Alla vill ju ha en tydlig ändring
Skolinspektionen fördömer ju vad som skett
Lärarförbundet uttalar sig i skarpa ordalag
Major Björklund tycks ha vaknat nu
- Jag blir förbannad, säger Björklund
Varför vågar inte socialdemokraterna tydligt säga till om en radikal förändring?
Det är skamligt
Det är mer än skamligt – främst mot eleverna
Det är skamligt mot elevernas föräldrar
Det är skamligt mot det svenska skolsamhället
Det är skamligt mot alla som vill ha en förändring

 

Varför händer verkligen ingenting?
Vad som händer är ju ingenting nytt
Det har egentligen pågått med ständigt ökad intensitet allt sedan beslutet om friskolor år 1991
Inget parti kan egentligen svära sig fritt från vad som hänt med den svenska skolan

Så därför: SKÄMS!
Så därför: Stå upp för eleverna!
Stå upp för föräldrarna!
Stå upp för hela samhället!
Erkänn misstagen med skolan!

Och här är en liten del av allt!
Det är ”mer än tillräckligt” för att göra någonting!

Så här var det med den senaste tidens skandaler:


Friskolor väljer bort besvärliga elever
http://www.svt.se/ug/friskolor-valjer-bort-besvarliga-elever  
SVT, 2013-10-28
Uppdrag granskning har låtit två fiktiva elever söka plats på samma friskolor
Friskolorna ska vara öppna för alla, på lika villkor. Men Uppdrag granskning kan med dold kamera och under falska identiteter avslöja hur skolor väljer bort studiesvaga och stökiga elever – till förmån för elever som är mer önskvärda.
I Sverige råder sedan 1991 frihet för varje elev att själv välja skola. Det var dåvarande statsminister Carl Bildt, som lanserade den största reformen av den svenska skolan i modern tid. För att möjliggöra förändringen bestämdes, att de offentliga bidragen för varje elev skulle följa med eleven till den skola man väljer.
Drygt tjugo år senare finns olika uppfattningar om, hur systemet har påverkat den svenska skolan.
– Det är ju ett system som bygger väldigt mycket på tillit och förtroende. Och det öppnar givetvis för allehanda trixande med vem man vill ta in och vem man vill plocka bort, säger Nihad Bunar, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet.

Öppenhetskrav
Claes Nyberg, vd för Friskolornas riksförbund, tillbakavisar först det påståendet.
– Jag kan inte svara på varför den uppfattningen finns, jag menar att den är direkt felaktig. Vi har ett öppenhetskrav som gäller friskolor, man ska ta emot alla elever som söker, säger han.
Men när Uppdrag granskning med dolda inspelningar och falska identiteter lät ”föräldrarna” till två fiktiva elever med olika bakgrund söka plats på samma friskolor var resultatet tydligt.
Rektorerna fick veta, att eleverna skulle vara tolv år gamla och börja sjunde klass. Men den ena eleven, en flicka, hade toppbetyg och var mycket ambitiös, medan den andra eleven, en pojke, hade dåliga betyg och umgicks med fel personer.

Väljer bort pojke med problem
Uppdrag granskning har testat ett femtiotal friskolor runt om i Sverige.

Många står upp för en öppen skola.

Men långt ifrån alla.

På 27 skolor har den ambitiösa flickan fått plats eller fått höra att det finns goda möjligheter. Men när vi sen hört av oss med pojken med problem, så har det i hälften av de skolor som är positivt inställda till flickan låtit helt annorlunda. Påståenden att vissa friskolor väljer bort vissa elever visar sig alltså stämma, trots att lagen säger att alla skolor måste vara öppna för alla barn.
När Uppdrag granskning ringer rektorerna för friskolorna och presenterar sig som journalister svarar de, att deras skolor är öppna för alla elever.
– Vi tar emot alla elever. Alla som vill får ju börja här. Så länge vi har plats. Det gör vi ingen skillnad på, säger exempelvis Karin Möller-David, rektor på Milstensskolan Pysslingen i Täby.
Men när hon inte vet att hon pratar med journalister utan tror att hon pratar med ”föräldrar” till de två fiktiva eleverna i Uppdrag gransknings undersökning, låter det olika beroende på vilken ”elev” det gäller.
= =
Skol-vd:n: ”Man måste skydda de fina eleverna”
http://www.svt.se/ug/rektorn-man-maste-skydda-de-fina-eleverna  
SVT, 2013-10-28
Profilskolans vd i Stockholm, Greger von Sivers, säger i en dold inspelning att han vill skydda de ”fina” eleverna på skolan från de stökiga. Han pratar om ruttna äpplen och cancersvulster.
– Jag är på rak svenska förbannad, det här är inte acceptabelt, säger skolminister Jan Björklund (FP).
Under reportaget om det fria skolvalet utger sig en reporter från Uppdrag granskning för att vara en arbetssökande musiklärare på Profilskolan i Stockholm, en skola som redaktionen fått tips om att allt inte står rätt till på. Under anställningsintervjun med skolans rektor Greger von Sivers använder sig reportern därför av dold kamera.
Efter en stund börjar Greger von Sivers att prata om några tidigare elever som hade ADHD.
– Idag hade jag omedelbart om jag sett de här eleverna: swisch! – särskild grupp, där ska ni vara! De får inte beblanda sig med... man måste skydda de fina eleverna. Och när man får till det, ja då får man en bra skola. Det är som ett ruttet äpple bland andra äpplen, då sprider det sig, säger Greger von Sivers, och fortsätter:
– För det där blir som en cancersvulst. För de här är ju ganska tuffa de här killarna. Dessutom en del av dem är ju riktigt smarta, intelligenta, och då får de, de får lite såna här hangarounds. Och så sprider det sig, det är som att få in ett ruttet äpple i äppelkorgen. Det måste man bara – swisch! Bort med dem direkt.
= =
Här ratar vd:n ’dåliga’ elever
Friskolan jämför barn med ”ruttna äpplen”
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17749770.ab  
AB, 2013-10-30
VD på friskola jämför barn med ADHD med "cancersvulst"
http://tv.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/samhalle-och-politik/article23257.ab?service=embedded&statsAutoStart=false

Flera friskolor i Sverige ratar elever med dåligt rykte som söker till dem.
Det avslöjar ”Uppdrag granskning” i kvällens program.
– Jag är på rak svenska förbannad, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP) till programledaren Janne Josefsson.
= =
Rektorn om barn med adhd: En cancersvulst
http://www.expressen.se/nyheter/rektorn-om-barn-med-adhd-en-cancersvulst/  
Expressen, 2013-10-30
Greger von Sivers är rektor på Profilskolan.
Flera friskolor bryter mot lagen och sorterar bort elever med dåliga förutsättningar till förmån för mönsterelever.
Det avslöjar SVT:s reportrar Axel Gordh Humlesjö och Ali Fegan i kvällens avsnitt av "Uppdrag granskning".
- Det är som ett ruttet äpple bland andra äpplen, säger Greger von Sivers på Profilskolan om barn med adhd.
- Jag är på rak svenska förbannad, säger skolminister Jan Björklund till SVT efter att han har sett programmet.
I kvällens "Uppdrag granskning" avslöjar programmets reportrar hur flera svenska friskolor väljer bort vissa elever till förmån för elever med bättre förutsättningar - trots att lagen säger att skolan inte får göra skillnad på elever vid antagningarna.
Reportaget har gjorts med hjälp av dold kamera och bandningar av telefonsamtal med skolorna. En av reportrarna har kontaktat friskolorna och presenterat sig som pappa till en tolvårig flicka med toppbetyg. När hon fått ja till en plats, eller fått veta att det ser bra ut, har en annan reporter kontaktat skolorna som pappa till en lika gammal pojke - fast med dåliga betyg och behov av att byta skolmiljö.
Resultatet av granskningen är tydligt: I häften av fallen säger skolorna att det finns plats åt mönstereleven "Anna" medan "Alejandro" får kalla handen.
= =
Lärarförbundet: Fullskalig skandal
http://www.svt.se/nyheter/sverige/lararforbundet-fullskalig-skandal  
SVT, 2013-10-30
”Måste få konsekvenser” Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén tycker att UG:s avslöjande att elever väljs bort undergräver det fria skolvalet.
I kvällens Uppdrag granskning avslöjas hur rektorer på vissa friskolor väljer bort elever och hur profilskolan i Stockholms rektor Greger von Sivers filmades med dold kamera när han sade saker som: ”Man får ju inte säga neger numera”.
Avslöjandet har fått lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén att reagera.
– Det är oseriösa aktörer som svärtar ner hela det fria skolvalssytemet. Det är en fullständig skandal, säger hon.
= =
Lärarförbundet: ”Regelrätt skandal”
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17750483.ab  
AB, 2013-10-30
En friskoleledare kallar elever med adhd för ruttna äpplen

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17749770.ab

och flera friskolor väljer bort elever med dåligt rykte.

Lärarförbundet rasar nu mot uppgifterna som från kvällens

Uppdrag granskning i SVT.

http://www.svt.se/ug/rektorn-man-maste-skydda-de-fina-eleverna

– Det här är en skandal utan motstycke, jag kan inte säga något annat, säger Eva-Lis Sirén, ordförande för Lärarförbundet.

Lärarförbundets ordförande som sett kortare inslag och läst artiklar om kvällens Uppdrag granskning som undersöker huruvida friskolor väljer bland eleverna. I programmet förklarar vd:n på Profilskolan i Täby, Greger von Sivers inför en dold kamera
hur skolan kan välja bort barn med diagnosen adhd och barn han kallar för ”gangsters".
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17749770.ab  
Programmet undersöker hur ett 50-tal skolor ställer sig till olika elever.
En flicka med goda betyg var välkommen. Men inte en pojke med spanskt namn får beskedet, att skolan har kö eller att han inte passar in i gruppen.
= =
Förbundet: Skandal utan motstycke
http://www.expressen.se/nyheter/forbundet-skandal-utan-motstycke/  
Expressen, 2013-10-30
Elever kallas för "ruttna äpplen"
http://www.expressen.se/nyheter/rektorn-om-barn-med-adhd-en-cancersvulst/  
och "cancersvulstar" i SVT:s "Uppdrag granskning" om friskolors elevsortering.
Skolministern Jan Björklund rasade efter programmet, och nu riktar även Lärarförbundet sylvass kritik mot agerandet.
– Det är fullskalig skandal utan motstycke, säger Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet.
Med hjälp av en dold kamera kunde reportrarna i SVT:s "Uppdrag granskning" avslöja hur flera svenska friskolor väljer bort vissa elever till förmån för elever med bättre förutsättningar.
Hälften av de undersökta skolorna gav plats till mönstereleven "Anna" men nobbade "Alejandro" med bland annat dåliga betyg och tidigare sociala problem.
När en SVT-medarbetare pratar med Profilskolans rektor och ägare Greger von Sivers, som nu lämnat sitt jobb, säger han,att det finns sätt att komma runt förbudet att neka elever plats.
Därefter kallar han stökiga elever för "cancersvulstar"
= =
Friskola tog in eleven Anna – inte Alejandro
http://www.expressen.se/gt/friskola-tog-in-eleven-anna--inte-alejandro/  
Expressen, 2013-10-30
Behandlas olika.
SVT:s "Uppdrag granskning" ringer upp olika friskolor för att höra sig för om det finns plats för två 12-åriga elever - fiktiva "Anna" och "Alejandro".
GÖTEBORG:
Flera friskolor bryter mot lagen och sorterar bort elever med dåliga förutsättningar till förmån för mönsterelever.
Det avslöjar SVT:s reportrar Axel Gordh Humlesjö och Ali Fegan i kvällens avsnitt av "Uppdrag granskning".
- Det är i allra högsta grad diskriminerande och olagligt, säger Anna Johansson (S), biträdande kommunalråd i Göteborg.
- Jag är på rak svenska förbannad, säger skolminister Jan Björklund till SVT efter att han har sett programmet.
"Uppdrag granskning"-reportrarna Ali Fegan och Axel Gordh Humlesjö undersökte sammanlagt 27 olika skolor i Sverige.
I granskningen ingick tre Västsvenska skolor som fick förfrågningar om det fanns plats i sjunde klass för två fiktiva barn. Båda barnen ville byta skola men de hade helt olika förutsättningar.
"Anna" som hon kallas i programmet var duktig och hennes pappa hette Ola Adler i programmet och hade precis återkommit till Sverige från ett utlandsjobb.
"Alejandro" kallades pojken och han hade problem med studierna och hade dessutom hamnat i helt fel sällskap på den tidigare skolan. Hans låtsas-pappa fick namnet Borja Aemendaris i programmet.
= =
Friskolans rektor: "Vi har begått ett fel"
http://www.expressen.se/gt/friskolans-rektor-vi-har-begatt-ett-fel/  
Expressen, 2013-10-30
GÖTEBORG.
De Västsvenska rektorerna har olika förklaringar till hur särbehandlingen av intagningarna har gått till.
Vittraskolans rektor Annika Simonsson-Bergqvist är den enda som säger att skolan gjort fel.
- Vi har begått ett fel i just det här fallet och ändrat våra rutiner, säger hon.
I "Uppdrag granskning" framgår det att det tre västsvenska skolor, som ingick i undersökningen, sa att de hade plats för en skötsam 12-årig flicka. Samtidigt sa de nej till en besvärlig pojke med studieproblem.
- Vi har diskuterat detta med "Uppdrag granskning". På 24 timmar hade vi sett över våra rutinerna på Vittraskolorna och ändrat dem.
- Eleverna blev inte bemötta på samma sätt och det var det var där felet begicks. Men eleverna i fråga fick aldrig plats. Det var ingen av eleverna som blev inskrivna, säger, Annika Simonsson-Bergqvist, rektor på Vittra i centrala Göteborg.


"Flera familjer som kom från England"
Carita Nystrand, rektor på Montessoriskolan Skäret i Västra Göteborg, förklarar det varför de sa ja till flickan så här:
- Just i den perioden var det flera familjer som kom från England och som bodde Älvsborg. Då kom det här mejlet och då trodde vi att det var en utav de familjerna. Därför sa vi att det fanns en plats.
Friskolan Skäret har tillåtelse att ha en intagningsgrupp från området där skolan ligger, enligt rektorn.
- Sen ringde de och pratade med skolans biträdande rektor men då hade vi redan lovat bort platsen. Vi skulle givetvis ha kollat bättre och vi hade bara en plats kvar.


"Det var dumt av oss"
- Det var dumt av oss. Vi skulle ha varit tydligare, klarare och direkt frågat "Är ni en av dom som hört av er tidigare", säger Carita Nystrand, rektor på Montessoriskolan Skäret i Älvsborg.
Rektorn på Wallbergaskolan i Halmstad, Annika Palm, har inte kunnat nås för en kommentar men hon kommenterar i "Uppdrag granskning" intagningsbeslutet med att inga principiella fel begåtts eftersom inga riktiga ansökningshandlingar har skickats in men att skolan ska se över rutinerna.

Så uttalade sig rektorerna framför UG:s dolda kamera:
- Ja det beror ju på om det blir nån ledig där så att... just nu så är det ju ingen plats ledig. Så vi har haft den antagningen. Sen har ju vi en kö här då.
  Fredrik Nordbrandt, bitr. rektor Montessoriskolan Skäret i Göteborg.

- Vi har kö och just nu är det fullt i den klassen. Det är ett tiotal i kö där före.
  Annika Palm, rektor Wallbergsskolan Halmstad.

- Vi gör inget mer intag till hösten för att vi har tagit in dom eleverna som vi ska och vi har kö dessutom så att jag tror inte att chanserna är så stora faktiskt.
  Annika Simonsson Bergquist, rektor Vittra Göteborg






Jag har regelbundet skrivit blogg-inlägg om skolan ända sedan år 2007.
Jag måste ännu en gång visa länkarna till de inlägg, som behandlar skolan.

 

Här en en sammanställning av bloggar 2007 - 2008:


Inriktningsprogrammet om den framtida skolan anpassar sig till folkpartiets skolpolitik.   

http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=20356
31 december 2007 16:51


Svensk friskola - en miljardindustri
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=20442

3 januari 2008 19:35


Socialdemokratins skolideologi

http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=20458
4 januari 2008 13:55


Hur blir framtidens skola?

http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=20463
4 januari 2008 17:40


Socialdemokratin och "en gemensam, sammanhållen skola"
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=20481

5 januari 2008 14:26

 

Valfriheten har förstärkt segregationen
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=20481

6 januari 2008 16:44


Några tankar och funderingar om skolan
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=20640

11 januari 2008 15:41

 

Vad anser du som socialdemokrat?
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=20653

12 januari 2008 12:33


Finns det grundproblem med skolan?
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=20659

12 januari 2008 16:07


En skola för alla eller en skola för de utvalda?
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=20813

19 januari 2008 11:02


Är det Socialdemokratiska partiet eller Högern som är ett arbetarparti? http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=21375

9 februari 2008 14:10


Några frågor om SKOLAN
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=21403

10 februari 2008 19:10


Polis och batonger i skolan?
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=21422

11 februari 2008 09:31


Socialdemokrati och valfrihet
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=21440

11 februari 2008 20:47

 

Rektorns arbete och arbetsvillkor
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=21525

14 februari 2008 16:07


Vem böra vara rektor och vem blir det?
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=21527

14 februari 2008 17:45


Vad har hänt med socialdemokratins skolpolitik (inlägg 2)?
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=21545

2 mars 2008 18:15


Vilken är socialdeokratins skolpolitik?
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=22472

30 mars 2008 21:51

 

Är vår skolpolitik att samarbeta med folkpartiet?
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=22551

2 april 2008 19:09


Undanflykter och oärliga förklaringar
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=23089

25 april 2008 18:41

 

Fristående skolor är inte bra !
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=23100

26 april 2008 09:37


Var du med då?
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=23107

26 april 2008 14:21

 

Har vi en bra skolpolitik?
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=23110

26 april 2008 15:41


Överger socialdemokratin arbetarrörelsens skolpolitik?
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=23626

19 maj 2008 16:05

 

Varför sviker socialdemokratin sin grundläggande ideologi?
http://login.s-info.nu/page/blogg.asp?id=989&blogg=23684

21 maj 2008 17:59


I ett senare blogg-inlägg fortsätter hänvisningen till länkar om skolan.






Se S-filmklipp med socialdemokrater
Laddar filmer...
VILL DU SE FLER S-KLIPP? BESÖK YOUTUBE.COM