Det förslag som kommunens politiska majoritet lägger fram under rubriken
”Med fokus på välfärdens kärna” är ett förslag, som kallas satsning, men som inte ens behåller dagens verksamhet. Budgeten innehåller vissa positiva saker såsom medel till kompetensutveckling i skolan och fortsatt tilldelning till arbetsmarknadsåtgärder.
Men enligt Socialnämndens egna skrivningar behöver nämnden skära bort 31 miljoner för att få pengarna att räcka till. Om nämnden får 25 mkr i utökad ram enligt förslaget, så måste Socialnämnden ändå, bland annat minska organisationsbidragen och ta bort fältassistent och konsumentsekreterare.
Skolan kommer att nästa år att ha svårt att hjälpa de elever som har störst behov av extra stöd.
Trots ”satsningen” på Samhällsnämnden skärs föreningsbidragen ner och dessutom får spontanidrotten sämre villkor eller inga villkor alls, särskilt i kommunens ytterområden, när till exempel isbanorna läggs ner. Investeringar i stora anläggningar och ökade drift- och lokalkostnader riskerar att ytterligare urholka verksamheten när pengarna går till hyror i stället för personal.
Härnösands kommun har drygt 1 400 miljoner kronor att hushålla med för kommunal service. Det är viktigt att prioritera dessa medel för bästa möjliga verksamhet.
Hur menar majoriteten att ”satsningarna” ska finansieras?
Jo, så här:
1. Effektivare inköp 25 mkr
2. Kommunens bolag 15
3. Alternativa driftformer 15
4. Restriktivitet vid tillsättningar 5
Summa neddragningar 60 mkr
Våra kommentarer:
Det finns säkert möjlighet att spara på effektivare inköp, men att det ska minska kostnaden med 25 mkr på ett är fullständigt orealistiskt.
Ökad samverkan mellan kommunens bolag och kommunen och mellan kommunens förvaltningar har vi efterlyst hela mandatperioden, eftersom det snarast gått åt fel håll sedan 2007. Vi anser inte att en utdelning ska användas till skattesänkning.
Hittills har försöken att genomföra alternativa driftformer inte gett några resultat, mest för majoritetens underskattning av den egna verksamhetens effektivitet och en överskattning av besparingsmöjligheten. Både upphandlingen av kostverksamheten och de två försöken att upphandla alternativ drift av Älandsgården är tydliga exempel på detta.
Enligt förvaltningar och nämnder är man redan i dag restriktiv vid återbesättning och det finns säkert möjlighet att minska kostnaderna.
Föreslagen skattesänkning med 10 öre gör att en person med 25 000 kronor i månadslön får behålla 25 kronor mer i månaden. För kommunen innebär det ett bortfall med 4,2 miljoner kronor eller ungefär 10-20 arbetstillfällen.
När kommunen visar ett reellt överskott är vi beredda att diskutera en skattesänkning.
Sig-Britt Ahl