En ansvarsfull ekonomisk politik för fler jobb kräver både en aktiv närings- och forskningspolitik. Många goda idéer till förbättrade eller nya varor och tjänster tas idag inte till vara eftersom det många gånger är svårt att hitta riskvilligt kapital i de tidiga utvecklingsfaserna.

Regeringen har till hösten aviserat en forsknings- och innovationspolitisk proposition. Det råder bred enighet om behovet av en sådan proposition. En god samhällsutveckling bygger på nytänkande och förmåga att omsätta ny kunskap till praktik. Grunden till ett gott innovationsklimat ligger i välutbildade och kreativa medborgare, fri forskning och ett pådrivande näringsliv. Men innovationsklimatet kräver också tydliga och långsiktigt stabila politiska förutsättningar.

Sverige behöver breda och starka forskningsmiljöer, både inom universitet, högskolor och inom företag. Samhället måste möta de utmaningar vi står inför på en rad konkreta områden.

Det handlar inte minst om utmaningarna runt klimatförändringar och oljeberoende. Svenska företags möjligheter i en värld där allt fler länder ställer om och moderniserar bestäms av vilka förutsättningar de ges att bedriva sin verksamhet långsiktigt och hållbart. Det handlar i hög grad om förmågan att ta fram ny, klimatsmart teknik. Avgörande är också att det innovationsgap, som lätt uppkommer mellan forskning och kommersialisering, sluts så att fler färdiga produkter når marknaden. I Sverige lyckas vi bra när det gäller kvaliteten i forskningen, men inte alltid lika bra med att omsätta forskningsresultaten i praktisk användning. Rätt omhändertagna ger dessa utmaningar möjligheter för utveckling, nya arbetstillfällen och framtidstro.

Innovation innebär att gå från kunskap till värde. Samhällsomvandlingen medför att nya produkter och tjänster hela tiden ersätter gamla varianter. Men, innovation innebär mer än så. Det kan också handla om att organisera arbetet på ett bättre sätt, att ta tillvara människors kompetenser på arbetsplatserna och att ha en beredskap för att tillgodogöra sig ny kunskap. Idag är hela världen hemmamarknad för allt fler företag. Den svenska exporten av varor och tjänster motsvarar ungefär halva landets BNP. Det innebär att innovationer, kreativitet och kunskap är nyckelfaktorer för den svenska konkurrenskraften.

Innovation, forskning och utveckling är långsiktiga processer. Företrädare för akademi och näringsliv har efterlyst insyn och delaktighet i det arbete som leder fram till höstens proposition. För att företag och offentlig sektor ska få de bästa förutsättningarna att utvecklas och ligga i framkant, behöver politiken för forskning och innovation vara stabil, långsiktig och förutsägbar över längre tid än en mandatperiod eller en regeringskonstellation.

Vi representerar två partier som ser behovet av att göra samhällsinvesteringar för att klara såväl klimatomställning som arbetstillfällen och svensk konkurrenskraft. Vi kan konstatera att regeringen inte klarat att göra investeringar som möter dessa behov. Det faktum att vi gör andra ekonomiska prioriteringar än regeringen, bör dock inte hindra oss från att försöka mötas i frågan om förutsättningarna för den framtida forskningen. Vi är beredda att delta i samtal med regeringen om detta. Vi ser några utmaningar som är särskilt viktiga att analysera närmare:

1. Riskkapitalets betydelse
Idag upplever många svårigheter med att få loss riskkapital för forskning och innovationer, bland annat eftersom det statliga riskkapitalsystemet är uppdelat på flera olika aktörer och därför ofta upplevs som snårigt och ineffektivt. Det är värt att fundera över om systemet kan ses över för att effektivisera det statliga riskvilliga kapitalet, med fokus på att möta behov av finansiering i tidigare faser.

2. Vikten av varierad forskning
Det är grundläggande att inte skapa en falsk motsättning mellan forskarinitierad grundforskning och behovsmotiverad och näringslivsnära forskning och utveckling. Det är balansen mellan dessa som skapar dynamik och framsteg. Den naturliga vägen för en kunskapsnation är att ta till vara sina medborgares kreativitet genom utbyggda högskolor och universitet. Då måste forskningsresurserna vara stora.

3. Starkare samverkan
Samverkan mellan stat, akademi och näringsliv är en nyckel för att driva på och sprida innovationer. Forskning som lärosäten ser som intressant att göra tillsammans med näringsliv eller offentlig sektor ska givetvis kunna bedrivas i samverkansform. Det finns därför behov av att se över hur den forskarinitierade samverkan mellan lärosäten och näringsliv kan premieras.

4. Rörlighet mellan akademi och övrig arbetsmarknad
Det räcker inte att få in människor på universitet och högskolor. Det omgivande samhället måste också få ta del av det som händer där inne. Att människor enkelt kan röra sig mellan akademi, offentlig sektor och näringsliv stimulerar innovationer och sprider dem till fler områden. Därför behövs strategier för att främja ökad rörlighet för forskare mellan akademin och övriga arbetsmarknaden.

I detta ligger ett gemensamt ansvar för politiken, universiteten och näringslivet. Det finns givetvis skillnader i hur olika partier ser på vilka mekanismer som skapar innovationer och utveckling. Men i vårdandet av Sverige som kunskaps- och innovationsnation har vi ett ansvar att finna gemensam mark. Sverige behöver mer, inte mindre, av samarbete. Det gäller särskilt i de här grundläggande frågorna.

Vi vill därför här och nu göra klart att vi är beredda att föra samtal med regeringen i syfte att nå breda överenskommelser i forsknings- och innovationsfrågor. Vi önskar därför besked av regeringen: Har ni ambitionen att bereda den aviserade propositionen bredare än bara inom de fyra regeringspartierna och är ni beredda att göra upp om den grundläggande forsknings- och innovationspolitiken?