”Staten måste ta sitt ansvar för familjeåterföreningen”12 kommunstyrelseordföranden: Staten måste kompensera kommuner som genom ett stort flyktingmottagande tar ansvar för nationella beslut.
Publicerad i dag 00:50DN Debatt Ökade kostnader för kommunerna. Familjeåterförening utgör en viktig grund för flyktingars långsiktiga etablering i Sverige. Kommunernas ökade kostnader ersätts bara till en del. Staten måste ta sitt ansvar och kompensera de kommuner som genom ett stort flyktingmottagande tar ansvar för nationellt fattade beslut, skriver 12 kommunstyrelseordföranden. Sverige har en politiskt stabilt förankrad och väl utvecklad flyktingpolitik som är viktig för många människor som drabbas av krig och förtryck av olika slag. Våra kommuner har tagit ett mycket stort ansvar för flyktingmottagandet genom åren. Vi välkomnar de nya möjligheterna till återförening som nu öppnats. Familjeåterförening utgör en viktig grund för en lyckad och långsiktig etablering i Sverige. De extra medel som föreslås till kommunerna för den grupp som riskerar att hamna utanför etableringsreformen är välkomna men inte tillräckliga. Regeringen och Miljöpartiet har fattat en överenskommelse om migrationspolitiken men konkreta effekter har uteblivit när det gäller återföreningsproblematiken. Från mitten av 2009 godkänner Sverige inte längre somaliska id-handlingar eftersom det i Somalia inte finns någon fungerande statsapparat. Detta har fått till följd att antalet flyktingar minskat och att familjer förblivit splittrade. I januari 2012 fattade Migrationsöverdomstolen ett domslut som innebär att dna under vissa förutsättningar kan användas för att fastställa släktskap då id-handlingar inte finns eller kan godkännas. I en skrivelse från Migrationsverket i februari gör verket en tolkning av denna dom som skulle innebära möjligheter att använda dna-testning när giltiga id-handlingar saknas. 12 Kommunstyrelseordföranden: Mats Johnsson (m), Alvesta kommun Jan Bohman (s), Borlänge kommun Ulf Eriksson (c), Falköpings kommun Anders Berglöv (s), Flens kommun Göran Dahlström (s), Katrineholms kommun Elisabeth Salomonsson (s), Köpings kommun Anders Ceder (s), Lindesbergs kommun Maria Strömkvist (s), Ludvika kommun Bo Zander (s), Nässjö kommun Paul Åkerlund (s), Trollhättans stad Bo Frank (m), Växjö kommun Lena Baastad (s), Örebro kommunLäs mer i DN Tord Oscarsson
2012-08-09, 05:40 Permalink
En ytterst märklig skrivelse, att peka ut somalier på det sättet. Denna befarade "massinvasion" av somalier har ju ännu inte hänt. Hur många har möjlighet att ta sig till Sverige för att dna-testas? Och varför skulle "en medelålders" analfabet inte vara "anställningsbar" ens efter två år? Arbetsmarknaden för icke läskunniga må vara begränsad, men är inte obefintlig. Att man inte skulle kunna arbeta och försörja sig själv för att man måste få arbetsinstruktioner upplästa för sig i stället för att läsa själv är en myt. Så fungerade det ju innan vi hade SFI. Jämför med vad Tord skrev om den icke-fungerande arbetsförmedlingen i förra inlägget. Om detta hade skrivits av någon som har varit medlem i sd, hade han inte varit välkommen som medlem i s. Men nu har det skrivits av en hel rad prominenta s-kommunalråd, som inte ens representerar de kommuner som verkligen har problem (Malmö).
Lars Flemström, har du möjlighet att ge exempel på arbeten som icke läskunniga kan utföra? Jag förstår heller inte din kommentar om Malmö, menar du att dessa kommuner inte har tillräckligt stora problem för att man skall ta deras probem på allvar?
Malmö angav jag som en av de kommuner som verkligen har problem med trångboddhet, mm. Men Malmös kommunalråd tillhör inte undertecknarna.
Jag skäms inte det minsta för att erkänna att jag har haft många jobb som även icke läskunniga skulle kunna utföra. Men ofta består ju "ett jobb" av flera olika arbetsuppgifter, som ska utföras under arbetsdagen, och man behöver inte vara läskunnig för att utföra alla. Om man skulle inrätta speciella jobb för icke läskunniga så skulle det kanske inte vara de mest stimulerande jobben. Men med utbildning av arbetskraften skulle de ju kunna avancera eftersom. Jag vill dessutom slå mot fördomar mot lågutbildade och särskilt analfabeter. När jag var ung avslöjades att en framgångsrik företagare, som ägde ett stort företag med många anställda, var analfabet. Han fick frågan hur det var möjligt, och svarade: "Det var ingen som brydde sig när jag byggde upp företaget, och det gjorde jag och tjänade en massa pengar och kunde anställa personer som läser och skriver åt mig." Och: "Man får träna minnet förstår du. När man inte kan göra minnesanteckningar måste man ha allting i huvet". Under senare tid har det gjorts en del forskning om analfabeter, ochdå även om traditionsbevarare i stamsamhällen. Allt går ut på att träna minnet, och lära sig tekniker för stöd till minnet. I Afrika har det funnits särskilda skolor för grioter, som fortfarande är ett särskilt yrke med uppgift att bevara stammens historia, och har varit det under flera hundra år- alltså även under den skriftlösa tiden. Den muntliga traditionen har också haft stor betydelse för bevarandet av den bibeltolkning, som anses härstamma från Jesu tid. En vanlig traditionsbevarandeteknik är att de mycket gamla för över traditionen till de mycket unga. Med stigande ålder trängs de närliggande minnena tillbaka och minnena från den tidiga barndomen börjar framträda. Den moderna hjärnforskningen har bekräftat detta, att det är skillnad mellan närtidsminnet och långtidsminnet. Människohjärnan kan inte stängas av. Sysselsätts den inte med bokstudier, sysselsätts den med något annat. Jag påstår alltså att problemem för somalier med ingen eller dålig skolgång att få jobb inte beror på att somalier skulle vara dummare än andra, utan på fördomar mot lågutbildade. Ta reda på vad de kan, och låt dem jobba med det. Ersätt skriftliga instruktioner med muntliga! Dela jobben!
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar. |







