2012-07-04 11:32
Idag presentar Vänsterpartiet en modell för en välfärd fri från kommersiella intressen. Förslagen gäller skattefinansierad skola, förskola, äldreomsorg och vård.
Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt och Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson, kommenterar: - Vi vill lagstifta om att skattepengar för välfärden inte går till vinstdrivna företag. Förslaget innebär att de bolag som bara är ute efter vinst får tjäna sina pengar någon annanstans, samtidigt som vi kan ha flera olika slags utförare att välja på. I välfärden ska vi inte bemötas utifrån hur lönsamma vi anses vara, säger Jonas Sjöstedt. - Genom att ta bort de kommersiella intressena skapas ett fokus på välfärdens kvalitet och jämlikhet. Det är det som ska styra välfärden, inte vad som ger mest vinst till ägarna. Dagens vinstdrift innebär att välfärden varje år läcker pengar motsvarande 20 000 jobb. Det är resurser som bättre behövs i välfärden, fortsätter Jonas Sjöstedt. - Demokratiska beslut och noggranna bedömningar av behoven blir en förutsättning för att ge skattepengar till nya, icke vinstdrivna välfärdsverksamheter. Så skapar vi en jämlik välfärd och värnar skattemedlen, säger Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson. Modellen i korthet:
Ladda hem rapporten i sin helhet här Tord Oscarsson
Jag förstår inte punkt 2:
citat: "Befintliga företag som vill vara med och utveckla välfärden kan välja att omvandlas till exempelvis aktiebolag med vinstutdelningsbegränsning. Det är en bolagsform som finns idag och som effektivt får bort vinstintresset från välfärden." Samtidigt läser man högre upp: "Vi vill lagstifta om att skattepengar för välfärden inte går till vinstdrivna företag." Jag får det till att vinster får göras men med vinstutdelningsbegränsning. samtidigt som man i samma mening kan utläsa att vinster inte får ske utan att de ska återinvesteras. Förvirrat anser jag. Dock kommer jag förmodligen lägga min röst på Jonas. Vänstern behövs i Svensk politik. Bättre Centern åker ut och Vänster får komma upp mer i politiken. Deras politik har en logik som är klok och vettig. Men den lär ha stort motstånd att kunna genomföras.
Ytterligare ett populistutspel från V. Antingen har man all vård, skola och omsorg i offentlig regi eller inte. Tramset med vinstutdelningsbegränsning kommer inte att fungera.
Eftersom så gott om alla riksdagspolitiker är för privat driven vård, skola eller omsorg i någon form kan man misstänka att dessa har egna ekonomiska intressen kopplat till detta.
Skattpengar ska gå till den verksamhet de är avsedda för och inte till vinster i privata företag. Nu flockas riskkapital för att spekulera i välfärd. Miljardvinster slussas genom jättekoncerner och hamnar ofta i offshoreparadis.
Den som vill begripa hur vård och skola förändras, måste lära sig nya termer. Som private equity, riskkapital. Landets största privata vårdgivare är Carema, och bolagets historia visar att något dramatiskt har hänt inom välfärden. Från det att Carema startade 1996 har omsättningen rusat, från 42 till 5 400 miljoner kronor. 2005 blev det köpt av ett brittiskt riskkapitalbolag för knappt 1,9 miljarder kronor. I våras kom nästa affär. Nu var det Triton, också ett riskkapitalbolag, som betalade 8,3 miljarder för Carema. Trenden är likadan inom skolan. Under våren och sommaren krigade två stora riskkapitalbolag om den ledande friskolekoncernen Academedia. Det blev till slut EQT som vann budgivningen. Förklaringen till intresset är att Academedia har växt så det knakat de senaste åren, genom sammanslagningar och uppköp. I fjol rullade 2 100 miljoner skattekronor in på kontot – vinsten fördubblades. 50 miljarder till bolagen Efter en rad politiska beslut har det som tidigare kallades offentlig sektor i allt högre grad öppnats upp för privata företag. Sedan tidigt 90-tal har det handlat om upphandlingar och entreprenader. Inom skolan öppnade skolpengen dörren, och den senaste modellen på vårdområdet är kundvalssystem där företag har fri etableringsrätt. Det råder ”huggsexa om den svenska välfärden bland de kritstrecksrandiga investerarna i London City”, rapporterade Affärsvärlden för ett tag sedan. En avgörande anledning till det lär vara att stat, kommuner och landsting årligen slussar 50 miljarder skattekronor till privata aktörer. Skattemedel blir till enorma vinster i de privata bolag som driver skattefinansierad vård- och skolverksamhet. Förra året kunde de 15 största räkna hem drygt två miljarder kronor, en vinstökning med nästan 30 procent jämfört med 2008. Med hela denna sektor inräknad hamnar vinsten på minst tre miljarder kronor. Och ofta är de riskkapitalbolag som står som ägare skrivna i skatteparadis – Triton har valt Jersey och EQT Guernsey – med obefintlig insyn.
Svenska politiker är totalt inkompetenta som öppnat upp för den här utvecklingen. Behövs ingen större intelligens för att förstå vilken typ av verksamhet som ska drivas i offentlig respektive privat regi.
Skandalen är inte att någon gör vinst.
Skandalen är att det offentliga Sverige hanterar skattepengar så vårdslöst och utan insikt i hur en marknadsekonomi fungerar. Den som skall betala är patienten och eleven. Det sker genom att politiker lämnar över ansvaret till dem. Det sker genom att politikerna begränsar sin uppgift till att bestämma en elevpeng och en patientpeng och att eleven och patienten själv bestämmer till vem och hur mycket de vill betala till utföraren. I båda fallen skall icke utnyttjad peng kunna fonderas för framtida behov. Patientpengen är mer komplicerad därför att patienten är garanterad vård för kostnader som vida överstiger en rimlig patientpeng. Politiker är på intet sätt bättre att bedöma en elev/föräldrarnas egen bedömning av undervisning. En patient skall ha en läkare till sin hjälp som bedömer vårdbehovet, tillsammans med anhöriga i en del fall. Vårdkrisen är en följd av politikers hybris. De tror att de vet bättre än professionen eller patienten. Det gör de inte.
Jag har lämnat in en motion till den socialdemokratiska partikongressen med följande lydelse:
Motion ang vinster i välfärden. Om privata företag anlitas för sådan undervisning, vård och omsorg, som åligger kommuner och landsting, bör följande gälla: 1) Det ska alltid finnas en offentlig huvudman, som har det yttersta ansvaret för verksamheten. För att ett avtal mellan den offentlig huvudman och en privat utförare ska bli giltigt, måste det godkännas av en särskild, statlig myndighet, som har inrättats speciellt för detta ändamål. 2) Företaget ska ha en huvudägare, som har erfoderlig kompetens om den veksamhet som avses bedrivas. Det ska alltså inte räcka med att någon anställd chef har den kompetensen. Ägaren måste alltid kunna göras ansvarig för hur verksamheten bedrivs. 3) Företaget ska ha en för verksamheten lämplig bolagsform och tillräckligt detaljelrad bolagsordning. Vinstutdelning ska vara tillåten, men endast under förutsättning att verksamheten har gått med överskott utan kvaliten har naggats i kanten. Detta ska vara kontrollerbart. Fullständig transparens ska gälla beträffande företagets ekonomi och bokföring. Någon rätt till årlig vinstudelning ska alltså inte finnas. 4) Det ska vara ett i förväg bestämt tak för den tillåtna vinstudelningen. Om överskottet är större än den tillåtna vinstudelningen ska medel avsättas till en i avtalet bestämd resultatutjämningsfond samt till en i förväg bestämd reservfond. Resten av överskottet ska betalas tillbaka till kommunen eller landstinget. Skattemedel ska inte användas till privat förmögenhetsuppbyggnad, inte ens i form av bundet kapital i s.k non profit-företag. Utvecklingskostnader mm, ska finansieras genom att ägarna tillskjuter nytt kapital, inte genom att beställaren (kommunen eller landstinget) betalar mer än vad verksamheten verkligen kostnader, inklusiver rimliga kapitalkostnader. Det ska naturligtvis vara tillåtet att "återinvestera" vinstmedel, men inte mer än motsvarande den tillåtna vinstutdelningen. En utdelad vinst är ju till ägarnas fria disposition. Avtalslagen lägger inget hinder i vägen för avtal om begränsning av den tillåtna vinstudelningen och skyldighet att betala tillbaka den överskjutande delen av överskottet. Hemställer att kongressen beslutar enligt ovanstående fyra punkter.
Även socialdemokrater måste lära sig skillnaden mellan "non profit" och "not for profit". Därför ska vi inte samarbeta med trotskister, som vill lura oss att skriva på deras övergångskrav. Någon totalt vinstfri kapitalism finns inte. Det är den pedagogiska innebörden i övergångskraven. Det är bra att vänsterpartiet har insett det och tagit steg åt höger.
Om man inför ett vinstutdelningsbegränsning utan krav att resten av överskottet ska betalas tillbaka till kommunen eller landstinget, så löses ju inte det problemet, som skulle lösas.
Vinsterna beror på, att man kan ta ut dubbelt så mycket betalt än vad som är skäligt. Detta på grund av kommunernas miserabla skötsel av verksamheten, vilknt luggit till grund för vad man kan fakturera.
Kära kommunalpampar, vinsterna i välfärden beror på Ert sätt att inte sköta verksamheten .
Sluta hymla!
Att V vill ha en planekonomi är väl ingen nyhet.
Nej, det är ingen nyhet att v vill ha planekonomi. Men vad många inte känner till, är att trotskistineternationelaen vill ha ett tredje världskrig. Världens första planekonomi, Sovjetunionen, föddes ju ur första världskriget. Och efter andra världskriget tillkomm ju ännu fler planekonomier. Trotskisternas stragegi är att driva fram svåra kriser genom att ställa orealistiska s.k. övergångskrav. Genom att splittra socialdemokratin med övergångskraven vill de skapa en trotskistisk massrörelse. De socialdemokratiska partiledningarna har alltid varit trotskismens huvudfiiender.
Mig veterligt vill v ha en fredlig övergång till planekonomi. Man måste emellertid skilja mellan planekonomi, som bygger på statligt ägande, och den typ av reglerad kapitalism, som är klassisk socialdemokratisk politik.
Svar till Per Kjellén. Valfrihet kräver inte en "peng" av borgerlig modell. Det räcker att patienterna själva får välja mellan landstingets egna vårdcentraler och privatägda vårdcentraler, etc, som har avtal med landstinget. Som ska ha det yttersta ansvaret för att patienterna får den vård de behöver. Därför måste landstinget vara huvudman även för den vård, som ges av privata vårdgivare.
Du nämner själv problemet med den borgerliga "pengen". Vad händer om sjukdomen kräver mer vård än vad som ryms inom den politiskt beslutade "pengen"? Det måste vara politikernas ansvar att upphandla den privat drivana vården och organisera all vård, så att alla får den vård de behöver, och så att de privata vårdgivarna inte kan göra OSKÄLIGT stora vinster - detta OAVSETT om vinsterna delas ut till ägarna eller "återinvesteras" i företagen. Privat kapital är privat egendom. De som inte begriper det borde ta en kurs i företagsekonomi och bokföring.
Skattpengar ska gå till den verksamhet de är avsedda för och inte till vinster i privata företag.
Nya kommentarer kan ej göras för detta blogginlägg! |
Tord Oscarsson
 Valkrets: Härnösand, Västernorrland Adress: Spjutgatan 42 871 51 Härnösand Mobil: 070-3026545 Visa mina kontaktuppgifter
För länge sen sas: HELA SVERIGE SKA LEVA. Ska S verka för detta?
Senaste blogginläggen
Visa samtliga tidigare inlägg
Länkar till andra bloggar
Arkiverade blogginlägg
Sök på webbsidan
|
Kommentar av Bertil Lund - 3 augusti 08:21, 2012 
35%
61%
4%
Tord Oscarsson, Spjutgatan 42, 871 51 Härnösand, Mobil: 070-3026545, Skicka e-post till mig
Copyright © 2013 Tord Oscarsson, www.s-info.se
0,34668
