Barnen drabbas hårt av konflikten i
Syrien. Nu kräver Stefan Löfven att Sverige agerar för att stoppa våldet
och hjälpa barnen.
Löfven: Vi måste hjälpa Syriens barnEn stor del av de som flyr Syrien är barn. Vi vill anslå 50 miljoner kronor till en internationell fond för bidrag till organisationer som ger traumatiserade barn hjälp. Det skriver Stefan Löfven, partiledare för (S). Återigen nås vi av rapporter om allvarliga massakrer i Syrien. Min
egen frustration över att omvärlden inte kan stoppa dödandet tilltar
alltmer. Varje dag dödas civila i Syrien, bland dem försvarslösa kvinnor
och barn. De dör för att deras regering bekämpar sin egen befolkning.
Ett lands regerings främsta uppgift är att skydda sin egen befolkning. I
Syrien gör regimen precis tvärtom. Allt enbart för att behålla makten. Sverige bör visa sitt starka stöd till Syriens barn. Barnen är de som drabbas allra hårdast. En stor andel av de som nu flyr Syrien är barn. Med sig på sin flykt har de endast traumatiska upplevelser av ett krig som deras egen regering utkämpar mot sin egen befolkning. Vi anser att Sverige genom Sida ska anslå minst 50 miljoner kronor till en internationell fond för bidrag till organisationer som ger traumatiserade barn hjälp. Alla förstår att barnens lidande kommer att fortgå långt efter att kriget någon gång äntligen tagit slut. Hjälpen måste därför ges under lång tid. Sverige kan genom ett internationellt upprop och eget bidrag skapa en fond med den uthållighet som kommer att krävas för att hjälpa Syriens barn.
Du som enskild kan också genom ett bidrag till de
organisationer som i dag gör ett fantastiskt arbete som till exempel
Röda korset/Röda halvmånen eller Läkare utan gränser stödja Syriens
barn. Läs hela artikeln i Expressen. Tord Oscarsson
jag efterlyser fortfanade att man tar in HELA bilden av Syrienkonflikten och inte bara den som förmedlas av AFP/AP.
Som jag skrev igår, så blev det besannat först imorse av TT/Text TV - att de flesta som dödades i senaste massakern var" kombatanter" bestående av desterörer och rebeller. Legitima mål för en stridande part alltså enligt genevekonventionen. Det rörde sig allstså inte om kvinnor och barn. I en konflikt av denna typen måste man ha ytterst koll på KÄLLORNA till informationen och väga den mot andra källor för att kunna vaska fram någon slags sanning. Det duger inte att enbart förlita sig på amerikansk press, som är ytterst partisk i denna konflikten och därmed inte ska ses som en obeoende källa. Vi kan inte döma ett helt folk till krig med USA bara för att USA pekade ut Syrien som mål år 2002. Att Syrien har en diktator som ledare kan vara hänt, men man får aldrig göra orätt mot folkrätten och avsteg från nationers rätt till suveränitet. Det är något som verkligen drabbar ett helt folk!! Här måste man ta avstånd från USAs manande till krig och finna en dimplatisk lösning på ett problem som ytterst USA har ansvar för att har uppstått. De har kört samma taktik (med att i lönndom föra in elittrupper som anstiftare till oro, upplopp och i slutänden inbördeskrig) som de använde i Nicaragua, Libyen, Irak, Afghanistan mfl. Självklart ska vi stötta barnen och övriga familjer i dessa krishärdar, men vi måste inse var oron i världen härrör ifrån också! Man kan inte bara springa runt och släcka bränder, utan måste också se på roten till det onda och ta debatten där.
Jag har inget att invända mot det du säger. Noterar att S häromdagen också krävde.
Dödandet i Syriens måste få ett slut Ännu en massaker har inträffat i Syrien. Enligt uppgifter till media har upp till 200 personer dödats i Hamaprovinsen då en by attackerats av regeringsstyrkor. De flesta av offren var civila och vittnar om regimens fortsatta hänsynslösa och våldsamma repressalier mot den egna befolkningen. Återigen möts vi av fasansfulla bilder på dödade civila i Syrien. Sedan upproren startade har tusentals människor har dödats och de som är på flykt inom och utom landet räknas i hundratusental. Till och med barn torteras. Så har den syriska regimen svarat på människors rättmätiga krav på demokrati och mänskliga rättigheter, säger Urban Ahlin utrikespolitisk talesperson. Nu måste länderna i det internationella samfundet enas och öka pressen på den syriska regimen. Vapenembargo och skärpta sanktioner gentemot regimen är ett steg för omvärlden att agera. Kofi Annan och FN:s arbete bör stödjas och Sverige bör aktivt arbeta för att få stopp på dödandet. Regimen måste avgå och ansvar utkrävas, avslutar Urban Ahlin. Stöd demokratikämparna i Syrien! Syrien står vid ett vägskäl. Ska de modiga människor som står upp mot diktaturen tvingas på reträtt av regimens våld – eller kommer frihetslängtan att segra? Palmecentret samlar oppositionsledare och demokratiaktivister för att de själva ska skapa en plattform. Här möts politiska partier, organisationer grundade på etnisk och religiös grund tillsammans med författare, bloggare och studenter. Syftet är att de ska kunna förena sina krafter för fred, demokrati och mänskliga rättigheter. Men de behöver också ditt stöd. Därför ber vi dig om att stödja palmecentrets arbete för fred, demokrati och mänskliga rättigheter i Syrien.
Idag 57 år efter andra världskrigets slut har världen återigen genomlidit ett groteskt fiasko, nämligen den arabiska vintern, de grymma krigen först i Libyen,afrikanska unionen och nu i mellanöstern i Syrien.
De människor som för längesedan samlades i San Francisco för att underteckna FN:s stadga ville rädda kommande generationer under krigets gissel. Så även idag 2012. Det är FN:s stora uppgift att omvandla denna fruktan till en konstruktiv samhörighet präglad av internationellt samarbete, stabilitet, säkerhet och solidaritet. FN:s främsta uppgift är att övervinna kriget genom att kontrollera och lösa konflikterna och tygla våldet och massakerna. Därför måste diskussionen alltid fortsätta. FN och världssamfundet får aldrig ge upp när det gäller att förhandla. Därför måste Kofi Annans överläggningar fortsätta. Liksom alltid hittills kommer Sverige, Skandiavien, Europa, Världssamfundet och de socialdemokratiska partierna världen över att när så begärs vara beredd att ge sitt bidrag till fredens sak. FN:s 192 medlemsländer, FN:s generalförsamling och dess säkerhetsråds ansvariga får inte än en gång stillatigande åse dödandet av tusentals människor i Syrien. Världssamfundet kräver att i första hand bör FN:s Generalförsamling och FN:s säkerhetsråd ge uppdrag till FN:s utvalde sändebud Kofi Annan den 16 juli 2012; 1. Att en humanitär zon för Syriens hjälpbehövande upprättas och skyddas. 2. Att medlemsländerna inom FN och Världssamfundet förbereder bidrag till internationell trupp i Syrien samt till humanitär och medicinskt bidrag till kvinnor och barn i Syrien. 3. Att internationella hjälporganisationer etableras i den fria humanitära zonen.
Om man söker information om den s.k. massakern i Hamaprovinsen, så ser man att FN inte kan fastställa vem som gjort vad.
Det kan lika gärna (och framstår som mer troligt) att det var rebellstyrkorna som låg bakom massakern. Två skäl till varför: 1) De dödade var alaviter, vilket är samma klan som presidenten 2) FN-sändebudet Annan var just på plats i Syrien och det framstår ju som ytterst dumt att begå ett övergrepp just då och även om Assad är grym, så är han inte ointelligent. (Han såg ju hur det gick för Khadaffi) Motståndarsidan vinner dock på att ett övergrepp inträffar just när Annan är på besök. Så beskyll inte alla övergrepp på Assad, för det precis det USA vill att ni ska tro! Båda sidor eldar på duktigt i konflikten. Om man vill ha demokrati och fred i Syrien så kommer den inte genom pipan på ett gevär. Man har nu fått president Assad fullstänidga uppmärksamhet och han har tom genomfört parlamentariska ändringar redan (fast det inte uppmärksammats í västmedia) där han tillåter flerpartisystem och demokratiska val. Det är nu man kan passa på att få fram mer demokratiska rättigheter i området. Vad som nu behövs är eldupphör och FN observatörer på plats. Att avsätta Assad och ersätta honom med en väst-vänlig marionett tjänar inte till att få demokrati och fred i regionen. Vi måste sluta att tro på att man kan kriga till sig fred. Det vi ställde upp på i Libyen var mycket illa skött ur folkrättsynpunkt och vi måste lära oss att ta avstånd från sådana aktioner. Därigenom kan vi hitta tillbaka till en neutralitetspolitik och alliansfrihet.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar. |








