Uppgången i början av året var tillfällig och tillväxten dämpas nu åter. Svackan i svensk ekonomi blir därmed mer utdragen och vändningen uppåt dröjer. Det medför att arbetslösheten stiger, vilket får Riksbanken att sänka räntan ytterligare under andra halvåret 2012, enligt Nordeas prognos. De globala riskerna och utmaningarna förblir mycket stora under prognosperioden, med särskild tonvikt på Europa. Huvudscenariot är dock att eurosamarbetet håller och att ekonomierna hankar sig fram. Grekland är i fokus sedan länge, medan Spanien just nu är det största orosmomentet för finansmarknaderna. ”Spanien får allt svårare att klara sina åtaganden. Bankerna är under hård press. Sannolikheten är stor att Europeiska centralbanken tvingas gå in och agera mer aktivt. Priset för att eurosamarbetet havererar är för högt för Europa”, säger Nordeas chefekonom Annika Winsth. Den försvagade världsekonomin återspeglas i en fortsatt kräftgång för svensk export. Först i slutet av året sker en mer markerad uppgång. Dessutom växlar den inhemska tillväxten ned. Konsumtionen fortsätter att växa men i långsammare takt än under de senaste kvartalen. ”Stigande arbetslöshet bidrar till att dämpa köplusten hos hushållen. En sämre arbetsmarknad, tillsammans med krisen i euroområdet, gör att Riksbanken sänker reporäntan vid två tillfällen under andra halvåret i år”, säger Annika Winsth. Kronan har stått emot bra i en orolig ekonomisk omvärld. Sverige har framstått som en relativt säker hamn i kontrast till det riskfyllda euroområdet. ”Lägre ränta bidrar till att försvaga kronan framöver. Särskilt mot dollarn ser vi en svagare utveckling, medan kronan blir relativt stabil mot euron”, säger Annika Winsth.
För ytterligare information:Annika Winsth, chefekonom, 08-6148608 Rapporten finns att ladda ned här. Tord Oscarsson
Efter Bank-och Finansmarknadernas sexåriga kollaps lägger sig Carl B Hamilton(FP)inför hela den globala Bank-och Finansmarknaden och vill idag införa EU:s Bank-och Finansunion i Europaunionens 27 medlemsländer.
Är det inte dags att Europaunionens 27 medlemsländer argumenterar för att det är dags att återgå till Bankverksamhetens primära uppgift: att skapa värden för det nationella och internationella samhället, inte enbart för ett fåtal aktieägare och därmed minimera risken för ännu en Bank-och Finans kris kommer att slå ut hela Europaunionen, världssamfundet och dess 7 miljarder invånare. En samordnad EU-Bankunion kan inte lösa detta stora globala konservativa Bank-och Finanskaos som ökar dramatiskt idag. Under sex års tid har några av världens största banker räddas av sina regeringar för att undgå Bank-och Finansiellt kaos och konkurs detta tack vare den offentliga finanserna och skattebetalarna. Detta enorma tillskott av pengar från skattebetalarna har väckt idag enormt stor vrede bland EU-medborgarna och det svenska folket och politiker har idag blivit tvungna att ställa i utsikt att i grunden göra upp med en osund konservativ Bank-Finans- och Spekulationskultur. Nu 2012, börjar konturerna av den skärpta finans-och bankregleringen att visa sig för Angela Merkel, Fredrick Reinfeldt och Anders Borg. Visst görs det sanerings-och åtstramningar samt justeringar inom olika delar av finansiella systemet men någon grundläggande ekonomisk samhällsbärande uppgörelse har man inte fått till stånd. Bank-och Finansvärldens lobbyister är mycket duktiga och effektiva och de har i stor omfattning lyckats bestämma kursen för den konservativa reglering som de själva är föremål för. När nästa Bank-och Finanskris kommer, kommer vi att befinna oss i samma situation som under de pågående sex årens konservativa kaos att många av dagens nationella och internationella banker och finansföretag är för stora att misslyckas och därför räddas av staten och dess medborgare ännu en gång. Som tack för detta höjer Bankerna och dess aktieägare avgifter och lånen dramatiskt så att vinsten för dem blir ännu högre. De konservativa politikerna och Bank-och Finansmarknaden själva har förstås levererat en massa rituella besvärjelser som går ut på att det inte kommer att ske. Men de vet mycket väl själva att det löftet inte kan hållas. Den sexåriga Europeiska Bank-och Finanskrisen består. Det finns därför anledning att titta närmare på de djupare orsakerna bakom krisen. Dessa kan man finna i de globala Bankernas och Finanssektorns grundläggande verksamhetsmodell och synen på pengar som har ändrats på ett avgörande sätt under de senaste två årtiondena. För det första har pengarna lösgjort sig från ekonomin och en självständig konservativ marknadsmässig finansekonomi har sett dagens ljus. Det upplevs inte längre som underligt att man kan tjäna mer pengar genom att flytta runt själva pengarna än man kan tjäna genom att mödosamt skapa värde och produktion i den reala ekonomin d.v.s. i realpolitiken. I dagens Bank-och Finansekonomin kan man uppnå vinst mycket snabbare än så i princip på några få minuter och Bank-och Finansekonomin blir därmed en dödligt farlig konkurrent till den reella produktionen när det handlar om att dra till sig såväl finansiellt som mänskligt kapital. Tänk bara på hur många skarpa hjärnor som arbetar i den globala Bank-och Finansbranschen med att fundera ut komplicerade ”produkter” som inte skapar något nytt för samhället och endast flyttar runt bland befintliga värden. Dessa, ofta ogenomskådliga, ”finansiella produkter” var en av de främsta orsakerna till den sexåriga konservativa Bank-och Finanskrisen i Europa som nu sprider sig som en löpeld till Afrika,Asien och USA. För det andra har synen på att driva företag ändrat sig radikalt, i synnerhet i de stora börsnoterade bolagen, i och med uppkomsten av det så kallade ”shareholder value”-paradigmet. Detta paradigm går i grova drag ut på att ett företags främsta uppgift är att skapa värde åt sina aktieägare. Andra intressegrupper,politiker, kunder, medarbetare, leverantörer, anställda och samhället som sådant är i princip underordnade i förhållande till aktieägarnas intressen för att öka sina vinster ännu mera. Samtidigt blir det allt viktigare för de börsnoterade företagen att skapa mest möjliga vinster på kortast tid, bland annat på grund av konkurrensen från den globala Bank- Finansbranschen. För att uppnå detta är det av avgörande betydelse att skapa och upprätthålla positiva förväntningar på verksamheten, eftersom detta är avgörande för aktiekursen. Därför blir en av ledningens viktigaste uppgifter att skapa dessa förväntningar och företaget måste hela tiden fatta strategiska beslut om uppköp av konkurrenter, utförsäljningar, rationaliseringar med mera. De konservativa politikerna och därmed Carl B Hamilton(FP) kan nu ses som nickande dockor åt hela den globala Bank-och Finansmarknaden. Denna osunda och odemokratiska konservativa mekanism gör det möjligt för nutidens ägare att inkassera inte bara den nutida vinsten, utan även framtidens! Om man dessutom personligen binder direktörerna för företagen vid konceptet genom oerhörda reformer av lön, tantiem och obegränsat uttag av aktier, blir incitamentet att skapa tom tillväxt tillräckligt riktigt stort. Det är tom tillväxt utan incitament som de konservativa politiker och den globala Bank-och Finansmarknaden har skapat som satt Europaunionens närmare 520 miljoner invånare i ekonomisk karantän. Med andra ord riktas företagets uppmärksamhet i högre grad mot att skapa värde för aktieägarna på kort sikt än mot att lösa företagets egentliga uppgift: att genom sina produkter och tjänster uppfylla verkliga behov som andra människor eller företag har. För Bank- och Finansmarknaden både nationellt och internationellt får detta en alldeles särskild betydelse. Bankernas klassiska funktion är att ta emot sparande och förmedla detta vidare i form av lån och investeringar till företag eller personer som drar igång produktion eller bostadsbyggande och på så sätt bidrar till samhällets utveckling. Till detta kommer uppgiften att utföra den nationella och internationella betalningsfunktioner på ett rationellt sätt att upprätthålla ett slags pengarnas fyrfiliga motorväg och därmed i grunden säkra en offentlig finansiell infrastruktur. Detta är och skall vara de nationella och internationella bankernas främsta uppgift, som naturligtvis ska lösas på ett affärsmässigt sätt men Bank-och Finansföretagandet i sig är inte huvuduppgiften. Med inspiration från den mer visionära bankverksamheten är det min uppfattning att det är möjligt låta Europaunionens Bank-och Finansbransch röra sig mot ett större fokus på bankernas klassiska samhällsfunktion och därmed kraftigt minska risken för nya konservativa bank-och finanskriser. Detta kan bland annat ske genom att göra spekulation och finansiering av spekulation mindre attraktivt genom såväl skattemässiga som andra incitament. Det skall vara mindre attraktivt att agera kortsiktigt. Det avgörande är att vi som samhällsmedborgare etablerar en demokratisk konsensus om att det är den vägen vi måste välja. I dagens debatt på SVD understöder Carl B Hamilton(FP) den osunda nationella och internationella Bank-och Finanskrisen med ytterligare restriktioner. Under tiden kan vi som konsumenter och bankkunder inom Europaunionen ställa krav på våra banker om större transparens och samhällsmedvetenhet och vara villiga att inte hänge sig totalt åt den konservativa marknadsekonomi som Carl B Hamilton(FP) har gjort. Frågan idag är om samhällsorienterad nationell och internationell Bank-och Finansverksamhet är en utopi eller en rejäl verklighet? http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/sverige-ska-inte-sitta-pa-laktarplats_7259361.svd
Tillägg till mina kommentarer ovan.
Verkligen idag är att det äntligen nu finns nationella och internationella banker som bedriver verksamhet som utgår från den egentliga uppgiften och i första hand fokuserar på att lösa just denna europeiska Bank-och Finanskris och som samtidigt gör ett rimligt och ärligt överskott på det. En grupp är de klassiska lokala bankerna. Deras verksamhet har nu blivit alltmer attraktivt för det svenska,skandinaviska och europeiska folket. Det har med moral och etik att göra. De har hållit fast vid sin ursprungliga uppgift att understödja lokalsamhällets utveckling och avhåller sig både från att själva spekulera och att sälja spekulativa finansprodukter till kunderna. En annan grupp är de starkt växande mikrofinansbankerna i utvecklingsländerna som ser det som sin uppgift att bekämpa fattigdom genom att ge små entreprenörer tillgång till lån. Den sista gruppen innehåller sådana banker som vill främja en långsiktig miljömässig och social hållbarhet genom sin verksamhet. De har byggt upp sin verksamhet kring finansiering av framtidens samhälle: ekologiska livsmedel, förnybar energi, klimatvänligt byggande, men också kultur- och undervisningsverksamheter samt värdiga boende- och arbetsförhållanden för samhällets marginaliserade grupper. I Carl B Hamiltons debattinlägg i SVD idag vill han ha en gemensam EU-bankunion. Detta motsätter sig de flesta EU-länder och idag har Europakommission har skrotat Schengenavtalet och lagt ned den i Angela Merkels överfulla soptunna i Berlins Regeringskansli. Idag innan bläcket har torkat strandar Carl B Hamiltons debattinlägg på SVD om en gemensam EU-Bankunion ordentligt. Hur skall en Federal eller Bankunion fungera som strider mot FN-stadgan, Europakonventionen och de fyra friheterna. Det är länge känt att Angela Merkel vill införa den Europeiska Federala Unionen, införa EU:s Bank-och Finansunion och skärpa den inre och yttre gränskontrollerna, men Angela Merkel och EU-kommissionen har gått för långt i sina planer om gränskontroller, segregation och sin ekonomiska sanering-och åtstramningspolitik. Om allt detta genomförs, innebär ett fruktansvärt slag för alla Europas 27 medlemsländer. Makten flyttas därmed till Tyskland. Var detta syftet när Europaunionen startade för att integreras med varandra? I dag den 7 juni 2012 kan enligt EU-kommissionen ett land inom Schengenområdet, d.v.s. 22 EU-länder samt inkluderat Island, Norge och Schweiz, besluta om att återinföra gränskontroller mot ett annat medlemsland. Det kan ske av säkerhetsskäl eller för att hålla ordning på demonstrationer eller styra politiska möten. Dessa gränskontroller har nu skett idag och den hårdare gränskontrollen innebär ett klart brott mot Europakonventionens och de fyra friheterna. Gränskontrollen påverkar hela den fria rörligheten i Europaunionens 27 medlemsländer. Nya regler har kommit idag den 7 juni 2012 genom Europakommissionen och Angela Merkel att stänga EU:s inre och yttregränser. Slutsatsen är att Angela Merkels, EU-kommissionens genomförande av att stänga EU:s inre och yttre gränser samt Carl B Hamiltons debattinlägg i SVD om en gemensam EU-Bankunion strider mot Europakonventionen och de fyra friheterna. Det är dags att ta dessa förslag till Europadomstolen.
Du borde vara mer kritisk och inte vidareförmedla bankekonomernas drevretorik mot Ingves.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar. |
Tord Oscarsson
 Valkrets: Härnösand, Västernorrland Adress: Spjutgatan 42 871 51 Härnösand Mobil: 070-3026545 Visa mina kontaktuppgifter
För länge sen sas: HELA SVERIGE SKA LEVA. Ska S verka för detta?
Senaste blogginläggen
Visa samtliga tidigare inlägg
Länkar till andra bloggar
Arkiverade blogginlägg
Sök på webbsidan
|
Kommentar av Carl Schad - 7 juni 14:50, 2012 
35%
61%
4%
Tord Oscarsson, Spjutgatan 42, 871 51 Härnösand, Mobil: 070-3026545, Skicka e-post till mig
Copyright © 2013 Tord Oscarsson, www.s-info.se
0,20996
